Antikvarisk kontroll Ribersborgs kallbadhus UTBYTE AV PÅLVERK MM Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:276 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:015 Olga Schlyter
Antikvarisk kontroll Ribersborgs kallbadhus UTBYTE AV PÅLVERK MM Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:276 i Malmö stad Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Antikvarisk kontroll Ribersborgs kallbadhus utbyte av pålverk mm Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:276 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:015 Författare: Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Pålning på herrsidan 2 april 2009. Malmö Museer 2009
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik 5 Tidigare renoveringar 5 Renoveringens omfattning 6 Pålverk 6 Okbalkar och sekundärbalkar 6 Bryggdäck 6 Räcken 7 Insynsskydd 7 Havsbryggor 8 Landbryggan 8 Grind på landbryggan 9 Demontering och Återmontering av hytter 9 Rivning av skjul 9 Förberedelse för separata entréer 10 Avvikelser från vårdplanen eller Länsstyrelsens beslut 10 Pålverk under cafébyggnaden 10 Stålbalkar under bastun 10 Spik 10 Fotplåt hytter 10 Ytbehandling bryggplank 10 Antikvarisk kommentar 10 Referenser 11 Årets rapporter 12 Bilagor Bilaga 1 Arbetsbilder
Tekniska och administrativa uppgifter Län...Skåne län Kommun... Malmö stad Ort... Malmö Fastighet... Limhamn 10:3 och 11:276 Ägare... Malmö stad Länsstyrelsens tillstånd... Dnr 432-85835-08, 2009-01-15 Syn av arbetsområdet... 2009-01-23... 2009-02-05... 2009-02-19... 2009-03-12... 2009-04-02... 2009-04-23... 2009-05-13... 2009-06-04... 2009-06-05... 2009-06-23... 2009-07-06... 2009-07-15 Arbetena påbörjades...startmöte 2009-01-08 Slutbesiktning... 2009-07-06 Entreprenör...PEAB Grundläggning AB (totalentreprenad) Arbetsbeskrivning... Staffan Björk, Stadsfastigheter 2009-04-26 Antikvarisk kontrollant...olga Schlyter, Malmö Museer Arkiverat material... Digitala foton, byggmötesprotokoll, mailkorrespondens, ritningar mm. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015
Historik Ribersborgs kallbadhus uppfördes 1892. Vid en julstorm 1902 skadades badhuset kraftigt, men återuppbyggdes i en något förändrad form. Den lätta, öppna träkonstruktionen med liggande panel har ett formspråk som påminner om svensk brunnsarkitektur. Ribersborgs kallbadhus ägs sedan 1966 av Malmö stad och blev förklarat som byggnadsminne 1995. TIDIGARE RENOVERINGAR 1902 Kallbadhuset återuppbyggs efter att ha blivit skadat i en julstorm. 1921 Reparationer efter stormskador, framför allt på damsidan. 1930-tal Successiv utbyggnad av badhuset samt renovering av de äldre delarna. 1944 Svenska sim- och kappsimsmästerskap hålls på badhuset. En av bassängerna grävs ut och en läktare uppförs. 1945 Restaurangen moderniseras efter ritningar av Aage Schoug och anläggningen förses med elektricitet. 1962 Den gamla åttamannabastun ersätts av en ny bastu. 1964 Hopptornet på herrsidan tas bort och bassängen grundas upp med sand. 1968 Tillbyggnad av bastun. 1973 Badet förses med vattenklosetter och duschar. 1974 Tillbyggnad av bastun med förråds- och personalutrymmen. 1975 Omgestaltning av entrén och caféet. Biljettförsäljningen flyttas från respektive avdelning till entrébyggnaden. Nytt kök i östra flygeln. Ny serveringsdisk i caféet. 1979 Tillbyggnad av bastu/personalutrymmen. 1988 Stora skador efter en vårstorm. Rivningshot leder till folkstorm som leder till bevarande. 1989 Upprustning, bland annat förstärkning av vågbrytaren. 1993 Tillbyggnad av dambastun. 1995 Byggnadsminnesförklaring. 1996-2000 Renovering, rekonstruktion och underhåll under ledning av arkitekt Bengt Jacobsson. 2001 Herrbastun (byggd på 1960-talet) skadas vid en brand i januari. 2002 Ny- och ombyggnad av herr- och dambastu, i stil som ansluter till 1960-talets. Viss utvidgning av bastubyggnaden. Ny pålning utförs under den nya byggnadsdelen. Kallbadhuset 1945. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015 5
Renoveringens omfattning PÅLVERK Pålverket under kallbadhuset har till stor del bytts ut. Gamla pålar har ersatts av nya i grovbarkad svensk ek. Totalt har ca 490 pålar slagits eller spolats ner. Pålar under caféet och bastubyggnaden har spolats ner, medan pålar under bryggdäcken slagits ner med pålkran. Pålverket under byggnaderna har inte bytts ut i sin helhet. Under bastun är det endast enstaka pålar som bytts ut, och under cafébyggnaden har 35 pålar bytts. Under bryggdäcken har allt pålverk bytts ut, förutom under bryggan vid bastun på herrsidan, där pålarna byttes relativt nyligen och var i gott skick. De nerspolade pålarna går ner 1-1,5 meter under havsbotten. Av de slagna pålarna når 70% 1,5-2 meter under havsbotten, och 30% når 1-1,5 meter. Vänster: De gamla pålarna var i dåligt skick och på många ställen hade de kompletterats med stämp och järnvägsräls. Mitten: Pålar slås ner med pålkranen. Höger: Nya pålar och okbalkar. OKBALKAR OCH SEKUNDÄRBALKAR I den gamla konstruktionen bar pålarna upp okbalkar, som i sin tur bar sekundärbalkarna som bryggdäcket vilade på. De nya pålarna bär upp nya okbalkar av ek som går under (och i rät vinkel mot) de gamla okbalkarna. Gamla ok- och sekundärbalkar är bevarade i de fall de var i gott skick, men i stor utsträckning har de bytts ut. Generellt sett var virke som varit under tak (under hytter etc) i gott skick, medan övrigt virke var sämre. Av sekundärbalkar som inte varit under tak har 80-90% bytts. Okbalkarna är fästa i pålarna med bultar och brickor. Inne under bryggorna där de inte syns är bultar och brickor galvade. I de yttre lägena där de är synliga är de linoljebrända, mönjade och målade svarta. Detsamma gäller bultar som använts vid skarvning av balkar. Vänster: Påle, okbalk och sekundärbalkar före byte. Höger: Nya pålar och okbalkar. BRYGGDÄCK Allt bryggdäck utom det som utgör golv i hytterna har bytts ut. Det gamla bryggdäcket bestod av tryckimpregnerade trallbrädor. Nytt bryggdäck består av 145x28 mm nordsvensk kärnfur som behandlats på alla sidor med en blandning av 1 del trä- 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015
tjära, 1 del rå linolja och 1 del balsamterpentin. Trallbrädornas kanter är något avfasade för att undvika att de spricker och flisor uppstår. Trallbrädorna har spikats främst med en rostfri kamspik, men delvis också med galvad spik. Spikpistol har använts. Kamspik har använts eftersom kammarna minskar risken för krypning, det vill säga att spiken reser sig i samband med träets rörelser. Under däcket till de underliggande reglarna har den galvade spiken använts i större utsträckning. Vänster: Gamla trallbrädor ersätts med nya. Höger: Färdiglagt däck och vitmålad trappa. RÄCKEN Alla räcken inne på badet har bytts ut. De nya räckena är i svensk kärnfur och har behandlats med samma blandning av tjära, olja och terpentin som trallbrädorna. De räcken som vetter mot de inre bassängerna är målade vita med linoljefärg. Vänster: Vitmålade räcken mot inre bassäng. Höger: Omålat räcke ut mot sundet. INSYNSSKYDD Mellan dam- och herravdelningen samt på yttersidan mot land sitter insynsskydd under bryggdäcket. Dessa har bytts ut. Tidigare insynsskydd bestod av brädor spikade direkt i pålarna. Nya insynsskydd är konstruerade så att brädorna är fästa på reglar av ek som i sin tur är fästa i ekbjälkar som bultats fast mellan pålarna. Brädorna är 142x25 mm kärnfur. Tidigare insynsskydd bestod av bredare brädor, men pga risken att de slår sig har man nu valt en något smalare dimension. Mellan herr- och damsidan är insynsskydden behandlade på samma sätt som bryggdäcken. Mot land är de målade med fasadkulören Ribbangrön 1. Vänster: Insynsskydd mellan herr- och damavdelningen december 2008. Vänster: Insynsskydd mellan herr- och damavdelningen juni 2009. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015 7
HAVSBRYGGOR Fyra bryggor går ut från badet mot sundet i norr. Dessa har nytillverkats enligt en ny konstruktion. De är fribärande och vilar på stålbalkar som hålls på plats genom en mothållsbalk och en stödbalk i betong som är platsgjutna i vågbrytaren. Trallvirke och räcke är utfört i enlighet med bryggdäck och räcken i övrigt. Vänster: Balkar gjutna i vågbrytaren. Längre ut syns den gamla bryggans fundament av rostig järnvägsräls. Höger: Färdig, fribärande havsbrygga. LANDBRYGGAN Landbryggan var tidigare belagd med tvärgående trallbrädor och hade ett räcke i aluminium. Landbryggan har nu omgestaltats för att mer efterlikna ursprungligt utförande. Nytt bryggplank har lagts längsgående och ett räcke i trä har uppförts. Bryggplanket är 195x45 mm kärnfur som behandlats på samma sätt som bryggdäcken i övrigt. Landbryggans räcke hade ursprungligen kryss mellan stolparna. Av kostnadsskäl valde man att göra en enklare variant med enbart en horisontell tvärslå. Konstruktionen gör att man vid ett senare tillfälle kan byta ut tvärslån mot kryss om så önskas. Bryggans underrede har inte förändrats i någon större utsträckning. Bryggans bärande konstruktion bestående av runda betongfundament och två längsgående betongbalkar har bibehållits. Tvärgående ekbjälkar bär bryggdäcket. På det bredare avsnittet framför entrén har ekbjälkarna kompletterats med stålbjälkar för att förstärka konstruktionen. Landbryggan med kryssräcke på 1910-talet. Vänster: Landbryggan, november 2006. Höger: Landbryggan efter ombyggnad, juni 2009. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015
GRIND PÅ LANDBRYGGAN Mitt på landbryggan finns en grind för att förhindra oönskat besök när badet är stängt. Den tidigare grinden i aluminium har ersatts med en ny grind i smide, lackerad i kulören Ribbangrön 2. Vänster: Den gamla aluminiumgrinden i öppet läge. Höger: Ny grind i öppet läge. DEMONTERING OCH ÅTERMONTERING AV HYTTER För att komma åt att slå pålar längst ut, utanför den stora kranens räckvidd, var man tvungen att ta upp öppningar in till bassängerna på herr- respektive damsidan. Delar av hyttraderna, inklusive bryggdäcket de stod på, lyftes undan i sektioner med kranen. Man kunde då komma till insidan av badet med arbetspråmar. Efteråt lyftes hytterna tillbaka på plats. Bryggdäcket byttes ut, taken lades om och dåligt virke i fasaderna byttes ut. Vänster: Hyttrad på herrsidan före demonteringen. Höger: Hytterna demonterade. Vänster: Demonterad hyttrad förvarad inne på badet. Höger: Återmonterade hytter med nylagt tak och visst virke utbytt. RIVNING AV SKJUL Ett skjul på herrsidan som använts för reparationsarbeten revs i samband med renoveringen. Vänster: Skjulet före rivning. Höger: Ytan sedan skjulet rivits. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015 9
FÖRBEREDELSE FÖR SEPARATA ENTRÉER I maj 2009 gav Länsstyrelsen tillstånd till en fortsatt ombyggnad av kallbadhuset som innebär att det blir separata entréer till herr- och damsidan (Lst-beslut 2009-05-20, dnr 432-10781-09). Denna ombyggnad ska genomföras vid ett senare tillfälle och kommer redovisas i en separat antikvarisk rapport. Som förberedelse inför denna ombyggnad slogs en extra pålrad öster och väster om cafébryggorna. Avvikelser från vårdplanen eller Länsstyrelsens beslut PÅLVERK UNDER CAFÉBYGGNADEN Den ursprungliga planen var att inte byta ut några pålar under cafébyggnaden, utan att förstärka befintliga pålar. Under arbetets gång visade det sig vara enklare än man trott att spola ner pålar under byggnaden. Man valde därför att byta ut dåliga pålar istället för förstärkning. Jämfört med den ursprungliga planen är detta fördelaktigt, dels då det är i enhetlighet med övrigt byte av pålverk, dels då förstärkning av pålarna enligt ursprunglig plan skulle påverka pålarnas utseende negativt. 35 pålar byttes under cafébyggnaden. STÅLBALKAR UNDER BASTUN Den montering av stålbalkar under bastubyggnaden som nämns i Länsstyrelsens beslut utfördes aldrig. Vid närmre besiktning konstaterades att pålarna under herrbastun var i gott skick. Det var pålar från 2001 då bastun återuppbyggdes efter en brand. Under dambastun var pålarna dock dåliga, och dessa byttes ut. Nya pålar spolades ner. SPIK Enligt vårdplanen ska bryggdäcken spikas med fyratums (100x3,4) galvad spik. Istället användes en rostfri kamspik för att minska risken för att spiken kryper upp när träet rör sig. FOTPLÅT HYTTER Vid återmontering och takrenovering av hytterna på herrsidan utfördes fotplåterna felaktigt i fabrikslackerad plåt. Sådan plåt har vid tidigare renoveringar använts på några ställen, vilket gav upphov till missförståndet. När samma arbeten utfördes på damsidan gjordes det enligt vårdplanen i galvad stålplåt som med tiden skall målas. YTBEHANDLING BRYGGPLANK Enligt vårdplanen ska bryggplanken enbart behandlas på undersida och ändar. Detta eftersom man då vårdplanen skrevs befarade att behandlingen kunde ge en klibbig yta. Efter prov och konsultation med Gunnar Ottosson som tillhandahåller tjäroljeblandningen kunde dock denna farhåga avskrivas, och ytbehandling skedde på alla sidor. Före montering behandlades alla sidor av planken, och efter montering ströks ovansidan ytterligare en gång. Antikvarisk kommentar Utbytet av pålverk och bryggdäck på Ribersborgs kallbadhus var en avgörande åtgärd för att bibehålla badhuset för framtiden. Projektet innebär att badhuset har fått en stabil grund att stå på. Utbytet av pålverk har följt Länstyrelsens beslut, och byte av bryggdäck och andra åtgärder ovan däck har i huvudsak gjorts i enlighet med vårdplanen. I och med att det finns en vårdplan att följa har de antikvariska diskussionerna varit få. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015
Referenser Pluntke, S och Reisnert, A. Ribersborgs kallbadhus. Malmö 2000. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:015 11
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:012 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Grevie kyrka. Fasadarbeten, Förslöv-Grevie församling, Grevie socken i Båstads kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:013 Pia Gunnarsson Wallin Nya Sofielundsskolan. Antikvarisk dokumentation inför rivning. Fastigheten Trevnaden 1, Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:014 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Tranås kyrka, Utvändig renovering,brösarp- Tranås församling, Tranås socken i Tomelilla kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:015 Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Ribersborgs kallbadhus. Utbyte av pålverk mm. Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:276 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:006 Anders Gutehall Marinarkeologisk utredning 2009. Ystad hamn. Inför dumpning av muddermassor i vattenområdet söder om Ystad. Ystads kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Ottarps kyrka. Nertagning av strukturpapp på innertak, Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ombyggnad av restaurang i Hus A. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Kvarteret Sjöormen. Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Pia Gunnarsson Wallin Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen). Arlövs första sjukkassa. Arlöv 21:100. Arlöv. Burlövs socken. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:011 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Glostorps kyrka. Klimatstyrning-ventilation samt konservering av kyrkliga inventarier, Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken. Skåne län.
Fotobilaga: Arbetsbilder 2009-02-05: Det gamla pålverket. 2009-02-19: Hyttraden på herrsidan inför flytten. 2009-03-12: Landbryggans räcke nedmonterat. 1
2009-03-12: Linoljebrända bleck målas med rostskyddsfärg och sedan med svart färg. 2009-03-12: De nya ekpålarna bearbetas. 2009-03-12 och 2009-04-02: Yttre bryggdäcket på herrsidan. 2
2009-04-02: Nya pålar och okbalkar. 2009-04-02 och 2009-04-23: Landbryggan. 2009-04-23: Arbete på herrsidan. 3
2009-04-23: Byggmöte, tidsplan och situationsplan. 2009-05-12: Hyttraden på herrsidan återmonterad och delvis förnyad med ny panel på gaveln, nya mellanväggar på vissa ställen och nytt tak. 2009-05-12: Nylagt tak på damsidan. Skarvad balk. 4
2009-05-12: Arbete från pråm på damsidan. 2009-05-12 2009-06-04 och 2009-06-05: Landbryggan, montering av räcke. 5
2009-06-23: Montering av insynsskydd mellan herr- och damavdelningen. Målningsbehandling av virke i tält på land. 2009-07-06: Målning av vit kant runt bassäng på herrsidan. Slutbesiktning. 2009-07-06: Nya pålar på plats, samt äldre pålar bevarade under bastubyggnaden. 6