Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12

Översiktsplan för Söderköpings kommun ÖP12 Bilaga 2 Planeringsförutsättningar 1 Samrådshandling 2012-11-06

Planeringsförutsättningar Innehållsförteckning 1 Identitet varumärke 3 2 Regional och kommunal samverkan 3 Näringsliv, turism och 4 rekreation 3.1 Näringsliv 4 3.2 Arbetsmarknad och sysselsättning 4 3.3.1 Handel 5 3.3.2 Landsbygdsservice 5 3.3.3 Lanthandlarna 6 3.3.4 Bygdepengen 6 3.4.1 Skärgårdsutvecklingen 6 3.4.2 Arbetsplatser, handel 7 3.4.3 Turism 7 4 Befolkning, bostadsbyggande, 8 boendemiljö 4.1 Befolkning 8 4.2.1 Bostadsbyggande 8 4.2.2 Bostadsmarknaden 9 4.2.3 Nya bostäder 9 4.2.4 Boendemiljö, grönområden 9 4.2.5 Trygghet, säkerhet, tillgänglighet 10 4.2.6 Stads- och landskapsbild 10 4.2.7 Utformning av stadsarkitekt- och landskapsbild 11 5 Kommunens verksamheter 12 5.1 Barn och utbildning 12 5.2 Kultur och fritid 12 5.2.1 Kultur 12 5.2.2 Fritid 13 5.3 Äldreomsorg 13 5.4 Funktionsnedsättning 13 5.5 Skydd mot olyckor 13 5.6 Riskhänsyn i planeringen 13 5.7 Risk- och sårbarhetsanalyser 14 5.8 Förutsättningar för räddningsinsatser 14 3 6 Kommunikationer 15 7 Vatten 15 7.1 Grund- och ytvatten 15 7.2.1 Skärgården 16 7.2.2 Sjöar 16 7.3.1 Vattentäkter 16 7.4.1 Dricksvattenförsörjningen i tätorten 17 7.4.2 Övriga kommunala vattentäkter 17 7.4.3 Privata vattenverk 17 7.4.4 Enskilda vattentäkter 17 7.4.5 Radon i dricksvattnet 18 7.4.6 Avloppsanläggningar 18 7.4.7 Söderköpings avloppsreningsverk 18 7.4.8 Övriga kommunala 18 avloppsanläggningar 7.4.9 Drift och underhåll av ledningar 18 7.4.9 Enskilda avlopp 19 8 Miljö, hälsa och säkerhet 19 8.2 Buller 19 8.3 Trafiken på e22 19 8.4 Andra bullerkällor 20 8.5 Luftföroreningar 20 8.6 Transport av farligt gods 20 8.7 Djurhållning 20 8.8.1 Radon 20 8.8.2 Nationella mål 21 8.8.3 Riskområden för radon 21 8.9 Förorenade områden 21 8.10 Skredrisk 21 8.11 Elektromagnetiska fält 21 8.12 Vindkraftverk 22 9 Natur, kultur 22 9.1 Friluftsliv 22 9.2 Fritidsanläggningar 22 9.3 Naturvård 22 9.4 Sjöar och vattendrag 22 9.5 Kulturvård 23 10 Klimat, hållbar utveckling, landskapet i planeringen, avfalls/sophantering, 24 energiförsörjning, vindkraft 10.1 Klimat 24 10.2 Hållbar utveckling 25 10.3 Landskapet i planeringen 25 10.4 Teknisk försörjning 25 10.4.1 Avfall, sophantering 25 10.4.2 Energiförsörjning 26 10.5 Master 26 10.6 Vindkraftverk 26 11 Jord- och skogsbruk 26 11.1 Jord- och skogsbruk 26 11.2 Fiske och vattenbruk 26 12 Riksintressen, statliga och 27 regionala intressen 12.1.1 Riksintressen naturvård 27 12.1.2 Värdefulla naturmiljöer 30 12.1.3 Regionala intressen 30 12.2 Kulturmiljöer 30 12.3 Friluftsliv 32 12.4 Fiske 12.5 Energidistribution 32 12.6 Totalförsvaret 32 12.7 Värdefulla ämnen och mineral 32 12.8 Vägar 32 12.9 Sjöfart 33 12.10 Byggnadsförbud, väglagen 33 12.11 Byggnadsförbud miljöbalken 33 13 Tätorter, innehåll 34 2

BILAGA 1, PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR 1 Identitet varumärke Se ställningstaganden! 2 Regional och kommunal samverkan Regional samverkan I övriga landet pågår sedan ett antal år en förändring av den offentliga regionala förvaltningen. Försök pågår där man bildat regionförbund som övertagit uppgifter från stat, landsting och kommuner. Även i Östergötland är det regionala samarbetet i stark förändring, även om ett regionförbund ännu inte bildats. Landstinget och kommunerna i länet har bildat ett samarbete kallat Östsam som övertagit delar av den roll som andra regionala organ tidigare haft, framförallt inom områden som infrastruktur, kommunikationer och utbildning. Drivande i den utvecklingen är framförallt Linköping och Norrköping som tillsammans med kringliggande orter utgör Sveriges fjärde storstadsregion efter Stockholm, Göteborg och Malmö. En annan viktig faktor som har stor betydelse för regionens utveckling är universitetet i Linköping och Norrköping. Samarbetet inom Östsam har bidragit till att samverkan mellan kommunerna och med landstinget har ökat i omfattning och de regionala kontakterna är nu än mer betydande än tidigare. Betydelsen och vikten av samarbete mellan parterna har kommit mer i fokus och utgör en naturlig del i utvecklingen av regionen. För Söderköpings del har det regionala samarbetet bedrivits främst inom olika vägprojekt, bredbandsutbyggnad, gymnasieutbildning samt turistinformation. Utvecklingen mot allt större regional samverkan kommer med stor sannolikhet att fortsätta och fördjupas ytterligare i framtiden. Söderköpings kommun ingår i det socioekonomiska område som utgörs av norra och östra delen av Östergötland. Integrationen av olika samhällsfunktioner kommer säkerligen att tillta, varför behoven och kraven på samverkan kommer att öka. Mellankommunal samverkan (samverkan mellan olika kommuner) I takt med att samhällets krav på kommunal service ökat och förändrats, samtidigt som de ekonomiska resurserna minskar, har det mellankommunala samarbetet intensifierats. Kraven på kvalificerad kompetens och hög kvalité medför att, särskilt mindre kommuner, måste samarbeta för att uppfylla medborgarnas krav och lagstiftningens regler. Sedan tidigare samarbetar Söderköping inom flera områden, t ex inom RäddSam-E när det gäller räddningstjänst, samarbete bedrivs med fyra andra kommuner inom upphandlingsområdet. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta mot samverkan och samordning av kommunernas resurser och behov av specialistkompetens. Östergötland består för närvarande av två arbetsmarknadsområden, Linköpings och Norrköpings LA-områden. Utvecklingen sedan 1970-talet har kännetecknats av att arbetsplatser i Linköping och Norrköping har blivit en allt viktigare tillgång för boende i omgivande kommuner. Brist och efterfrågan på arbetskraft löses genom ökande arbetspendling. Närheten till Norrköping resulterar i en mycket omfattande arbetspendling. Även inpendlingen till Norrköping från Valdemarsvik är omfattande. För dessa kommuner är därför möjligheterna till bra arbetspendling längs E 22 av yttersta vikt. 3

3 Näringsliv, turism och rekreation 3.1 Näringsliv Söderköping har en näringslivsstruktur som kännetecknas av småskaligt företagande. Drygt 70 % av alla sysselsatta är ensamföretagare att jämföra med regionens 65 %. Drygt 20 % av samtliga företag har 1-9 anställda och cirka 5 % arbetar i företag med fler än tio anställda. Jordbruksföretagen dominerar med cirka 30 %. De utgör därmed den största andelen av det totala antalet. Därnäst kommer kunskapsföretagen med ca 20 % jämte handel och försäljning, också 20 %. Bygg- och anläggningsföretagen utgör ca 10 %, och företagande inom friskvård och hälsa knappt 10 %. Turism, besöksnäring samt restauranger står tillsammans för drygt 10 %. Minsta andelen, ca 5 %, består av tillverkande företag. Antalet arbetsställen per invånare är förhållandevis många, i jämförelse med länet i övrigt. Linköping och Norrköping har fler 29,6 resp 30,3 i jämförelse med Söderköping som har 29,4. Motala (27,6), Mjölby (29,1) och Finspång (21,5) har färre arbetsställen. Siffran för riket är 33,7. Det finns totalt närmare 1 500 företag och föreningar i Söderköpings kommun. För tio år sedan var den siffran runt 1 250. När antalet nybildade företag stannar av eller minskar i stora delar av Sverige (2012), ökar antalet i Söderköping. Det bildades 6-7 nya aktiebolag och 4-5 enskilda firmor per månad under första kvartalet 2012! Totalt bildades under året 19 aktiebolag. Det är nästan dubbelt så många som motsvarande period förra året med 10 aktiebolagsbildningar. 3.2 Arbetsmarknad och sysselsättning De dominerande näringsgrenarna i kommunen är vård/omsorg (21 %), tillverkning (17 %), handel och kommunikation (15%) samt utbildning och forskning (13%). Vård och omsorg ligger över riksgenomsnittet. Den privata tjänstesektorn är förhållandevis liten samtidigt som jordbruksnäringen är förhållandevis stor. Kommunen är den största arbetsgivaren. Det största privata företaget har cirka 200 anställda. Söderköping utgör en tydligt integrerad del av regionen Norrköping-Linköping. Detta framgår särskilt om man analyserar de pendlingsströmmar som finns, speciellt mellan Söderköping och Norrköping. Arbetsmarknaden för söderköpingsborna utgörs av hela regionen. framför allt Norrköping. Betydelsen av goda möjligheter till kommunikation, framförallt utmed E22, är därför av utomordentligt stor vikt för kommunen. Pendlingsrörelserna beskriver detta tydligt. Idag saknar vi kollektivtrafik mellan Söderköping och Linköping vilket är anmärkningsvärt. I Söderköping bodde och arbetade 2 770 personer under 2010. En stor del, 3 899, av den arbetsföra befolkningen pendlar dock ut ur kommunen till arbete i närliggande kommuner, främst Norrköping. 1 375 personer pendlande in. Den öppna arbetslösheten i kommunen var 8,3 % (2011) jämfört med rikets 7,5 %. Året innan låg siffran på 10 %, vilket visar en möjlig trend på minskad arbetslöshet.. Ungdomsarbetslösheten är oroande i Söderköping (26,2 % (april 2012) såväl som i övriga landet (22,9 %). Den finansiella oron i Europa (2011/2012) kan komma att påverka konjunkturen de närmaste åren och därmed situationen på arbetsmarknaden. 4

Den lokala arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under den senaste 20-årsperioden. Flera mycket stora arbetsgivare har försvunnit, bland dem Fix trikåfabriker som 1985 sysselsatte drygt 400 personer i Söderköping, men som därefter bantades kraftigt för att vid nedläggningen av fabriken 1991 friställa kvarvarande 70 personer. Omsorgerna om utvecklingsstörda på Storängen gav ett antal arbetstillfällen och lades ner 1993. 2003 flyttade företaget Polimon sin verksamhet till andra länder vilket medförde att ca 120 personer miste sina arbeten. Som motsats har andra företag vuxit och idag har vi en handfull stora företag med mellan 100-250 anställda. Det största företaget i kommunen idag heter Luvata och har cirka 300 anställda. Företaget tillverkar och säljer lamellvärmeväxlare. Sedan HTC Sweden AB grundades 1987 har företaget utvecklats till världens ledande tillverkare och leverantör av kompletta slip- och underhållssystem för golv, och idag har företaget/koncernen nästan 170 anställda, varav de allra flesta sysslar med teknik- och produktutveckling, tillverkning och försäljning. Huvudkontoret finns i Söderköping och dotterbolag verkar i USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Företaget Glitter har på kort tid utvecklats från ett lokalt svenskt företag till ett internationellt modeföretag med över 250 butiker i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen. Söderköping har dock alltid haft en styrka i att vara en småföretagarkommun, som skapar många arbetstillfällen. Det finns i kommunen flera mindre företag som under den senaste 15-årsperioden vuxit kraftigt, och skapar jobb inte bara åt sina anställda, utan även för underleverantörer i regionen. 3.3.1 Handel Söderköping har en lång tradition som handelsstad. Staden blomstrade under medeltiden med en vittomfattande handel med Hansastäder som Lübeck, Danzig, Riga, Reval (Tallinn) och Åbo men också med länder som Holland och Spanien. Även idag har Söderköping ett vitalt handelsliv, med ett relativt stort utbud av detaljhandel, både i stadskärnan och på Fix-området. Där är karaktären mera inriktad på livsmedel med Willy s och ICA i spetsen, samt sällanköpsvaror som möbler, textilier, radio & TV, datorer etc varvat med ett antal tjänsteföretag och något enstaka tillverkningsföretag. Idag råder en tuff prismässig konkurrens från närliggande stormarknader. Butiksidkare i Söderköping måste därför utnyttja andra konkurrensfördelar, som en hög service- och kvalitetsnivå, ett unikt och nischat utbud, etc. En annan attraktionsfaktor är den unika miljön som finns i stadskärnan. Genom att kombinera och utnyttja fördelarna av dessa faktorer, finns mycket goda förutsättningar för Söderköping att fortsätta leva upp till epitetet handelsstad. Satsningar i den riktningen görs under 2011/2012 då en s..k. stråkanalys med förslag till handelsutvecklande åtgärder tas fram. Här medverkar handlarna, krögarna och fastighetsägarna, tillsammans med kommunen. Avsikten med denna satsning är att, motverka vakanser i affärs- och kontorslokaler, öka köptrogenheten hos kommunbefolkningen, öka attraktionsvärdet för att locka fler att välja Söderköping som etableringsort och slutligen, öka verksamheternas lönsamhet. 3.3.2 Landsbygdsservice Som tidigare nämnts bor ungefär hälften av kommunens invånare på landsbygden och i skärgården. Det innebär att stora krav ställs på service utanför tätorten när det gäller skola, vård och omsorg, liksom räddningstjänst och infrastrukturell service i form av vägar, elförsörjning och IT-kommunikation. Söderköping har ett starkt och levande lantbruk. Lantbruken sköts mycket medvetet och med ett ekologiskt tänkande i botten. Mot bakgrund av den strukturomvandling som har skett och som sker inom dagens lantbruk är det mycket viktigt att, förutom möjligheterna att bedriva traditionellt jord- /skogsbruk och fiske, finna nya kompletterande verksamheter för lantbruksföretagarna. Här kan turism, gårdsbutiker och livsmedelsförädling utgöra exempel på verksamheter som kompletterar det traditionella lantbruket. 5

3.3.3 Lanthandlarna En lanthandelsbutik som är öppen året runt finns i kommunen. Den är belägen i Bottna. Ytterligare två sommarbutiker finns i Sanden respektive på Lagnö. Butiken i Bottna utgör en mycket betydelsefull servicefaktor för landsbygdens vitalitet och attraktionskraft. En faktor som påverkar lanthandeln i Bottna, är vägen mot Skarpakorset. Den har efter vissa förändringar blivit för smal för att tillåta möte, och är idag en sträcka som ofta är tillbudsdrabbad. I Östra Ryd har ortens byalag uppfört en ny bensinmack och planer finns på att kunna utöka denna verksamhet med en ny servicebutik. Butiken som tidigare fanns i Östra Ryd är nedlagd sedan ett par år tillbaka liksom lanthandeln i Mogata. För att det skall vara möjligt att vidareutveckla landsbygden, krävs tillång till bredbandsanslutning, då multiservicekonceptet bygger på att hålla den internetbaserade servicen tillgänglig för servicebutikens kunder under hela dagarna. 3.3.4 Bygdepengen År 2000 inrättade Länsstyrelsen i Östergötland tillsammans med Regionförbundet Östsam en gemensam regional bygdepeng som kan sökas av lokala utvecklingsgrupper i länet. En förutsättning för den regionala bygdepengen är att kommunen går in med en kommunal bygdepeng. En lokal utvecklingsgrupp består av personer som gått samman för att engagera sig i utvecklingen av det område där de bor. Lokala utvecklingsgrupper kallas de byalag, bygdekommittéer, byaråd, bygderåd och andra föreningar som aktivt tar del i arbetet med att utveckla bygden. Bygdepengen ska användas till omkostnader för lokalt utvecklingsarbete. Det kan vara insatser för att skapa fysiska mötesplatser (t ex gemensam grillplats), olika slag av sammankomster dit alla är välkomna för att diskutera gemensamma frågor över föreningsgränserna, insatser för att ungdomarna ska trivas bättre, för att skolan ska finnas kvar, för att behålla eller förbättra grundservice som lanthandel, kommunikationer etc. Bygdepengen är inte ett föreningsbidrag, utan är till för att underlätta samverkan mellan samtliga föreningar och boende i ett område. I Söderköpings kommun har hittills följande grupper sökt och beviljats Bygdepeng: Byalag 779, Börrum S Finnö Intresseförening, Navet i Havet, Sankt Anna bygdeförening, Söderköpings Bygderåd, Västra Husby byalag, Östra Ryd byalag, Engelholms bygdeförening, Luddingsbo byalag 3.4.1 Skärgårdsutvecklingen Skärgårdsfrågorna har av tradition en stor betydelse för Söderköpings kommun. För att främja tillväxt och hållbar utveckling i skärgården sker fokusering på att öka antalet åretruntboende och att öka antalet småföretag. Det kan handla om nya kunskapsbaserade företag, vars verksamhet är geografiskt oberoende, eller företag som på ett ekologiskt hållbart sätt kan ta tillvara skärgårdens historiska arv. Det kan gälla fiske (kan utvecklas med turistfiske och förädling), skogsbruk (förädling), jordbruk och djurskötsel samt turist- och besöksnäring. Skärgårdens utveckling handlar inte endast om pengar utan många gånger om ett förhållningssätt, en vilja att stötta idéer och förändringar. En framtidsstrategi för skärgården är att kommunen verkar målinriktat för att utredningen Hållbar skärgård från 1999 förverkligas. 6

Som ett led i skärgårdsutvecklingen har de tre skärgårdskommunerna startat kollektivtrafik i skärgården och trafiken ingår i Östgötatrafikens ordinarie utbud. Under 2012 invigs även kommunens turist/besöksnav i skärgården på fastigheten Lagnö 1:2, även kallat Edgars hus. Här finns naturreservat, naturstigar, turistinformation och caféverksamhet. Anläggningen ska även vara ett nav för näringsidkarna i området. 3.4.2 Arbetsplatser, handel Sommarens turistströmmar har stor betydelse för speciellt stadskärnans handel och restaurangliv och utgör ett betydande kundunderlag under ca två intensiva månader. Även för skärgårdens handel och service har turismen och fritidsboendet stor betydelse. av en vacker och varierad natur som lockar till olika aktiviteter och friluftsliv. Söderköping har med det en attraktionskraft för nationella och internationella besökare året om. Den historiska staden Söderköping, Göta kanal och Sankt Anna skärgård är i dag främst en sommardestination. Besöksantalet i kommunen framgår av diagram nedan. Stadens historia syns främst i de s.k. Drothemskvarteren runt Drothems kyrka, vid Rådhustorget och S:t Laurentii kyrka. Brunnsområdet har också en tydlig historisk profil. I närheten finns även Korskullens friluftsmuseum. Drothemskvarteren har en boendekaraktär helt utan kommersiella inslag. Den medeltida historia som idag fascinerar oss kan tydligast spåras i de två kyrkorna och i det smala slingrande gatunätet. För övrigt finns historien under våra fötter. Kulturlagren i stadskärnan är ovanligt djupa och välbevarade och det finns många outforskade områden kvar. I den historiska staden Söderköping är det miljöerna och de idylliska kvarteren som har stor betydelse för besöksnäringen. 3.4.3 Turism Grunden till Söderköpings besöksnäring är den historiska staden Söderköping, Sankt Anna skärgård och Göta kanal. Dessa upplevelseområden omges 7

De lockar med sin småskalighet, sina välvårdade hus och trädgårdar. Den karaktären är viktig att värna om. Likaså är det kombinationen av en spännande historia och ett modernt folkliv i Kanalhamnen som gör Söderköping till ett intressant besöksmål. Kanalhamnsområdet med slussen lockar både båtoch bilturister under kanalens öppettid maj-sept. Mellan 2500 till 3000 fritidsbåtar passerar gästhamnen och dessutom ett antal passagerarfartyg. Området präglas för övrigt av kommersiell service med restauranger, caféer och boendeanläggningar. Från 2005 finns också flerfamiljsboende i området, då den gamla silobyggnaden byggts om till bostadsrättslägenheter. Göta kanal är ett långsträckt upplevelseområde som sträcker sig från Sankt Anna skärgård till Vänern. Det innefattar både den grävda kanalen, kanalhamnarna samt de sjöar och vattenvägar som är anslutna. Lika viktig som vattenvägen är områdena längs med och omkring kanalen. Kanalen erbjuder kulturhistoria men tjänar också som transportled samt som rekreations- och aktivitetsområde. Aktiviteterna kan lika gärna ske på som bredvid kanalen. Sankt Anna skärgård har stark attraktionskraft för både båt- och landturister och lockar med sin kombination av orörd natur, rik kulturhistoria och brukade marker. Norra Finnö har idag den mest utbyggda mottagarapparaten i form av campingplatser, pensionat, affärer, gästhamnar m.m. Hit leder väg 210 och Lagnöbron, vilket är en mycket viktig förutsättning. Sankt Anna turistinformation finns vid Lagnö och informerar besökarna om attraktioner och boende. På Södra Finnö dominerar åretruntboende och fritidshus de åtråvärda strandområdena. Hela skärgårdsområdet är förhållandevis lågt kommersialiserat, vilket för övrigt gäller hela Östgötaskärgården. Som upplevelseområde måste man ta hänsyn till hela skärgårdsområdet och rörelsen av besökare i hela Östgötaskärgården. Det finns ett intresse från åretruntboende att arbeta och driva företag inom besöksnäringen och möjlighet till en försiktig exploatering är därmed viktig för att hitta bärkraftiga näringar. 4 Befolkning, bostadsbyggande, boendemiljö 4.1 Befolkning Söderköpings kommun har i flera år varit en av de få kommunerna i regionen som ökat sitt befolkningsunderlag. Som landet i övrigt har kommunen en stor del invånare födda under 1940-talet. Som på många andra håll i landet minskar antalet invånare på landsbygden och i de mindre tätorterna mer än i själva staden. Ett undantag tycks området Luddingsbo-Snöveltorp vid Västra Husby vara. Ca 50% av kommunens 14 043 invånare bor i tätorten. Det innebär alltså att 50% av befolkningen bor ute på landsbygden och i skärgården. Den 31 december 2011 var 21% av befolkningen yngre än 19 år. Motsvarande siffra för länet var också 21 %. Andelen barn är jämfört med andra kommuner relativt stor, medan antalet invånare i åldrarna över 20 och till ca 30 är relativt lågt. Samtliga prognoser visar en åldrande befolkningen. Den grundläggande befolkningsstrukturen har stor betydelse. Särskilt påtagligt är den mycket stora ökning som åldersgruppen 80 år och äldre kommer att uppvisa fram mot år 2030. Åldersfördelningen i kommunen visar att antalet barn och ungdomar födda omkring 1990 är relativt stort. Nettoutflyttningen bland ungdomar i och efter gymnasieåldern är stor, varför antalet invånare i 25- årsåldern är litet. Kommunens befolkningsutveckling är starkt beroende av vad som händer i Linköping och i Norrköping beträffande bl a arbetsmarknad. Utpendlingen till Norrköping är mycket stor. Om födelseoch dödstal liksom in- och utflyttningstal består och tänkta byggplaner förverkligas kan kommunens befolkning fortsätta att öka betydligt jämfört med vad som skett i början på 2000.talet. I ett längre perspektiv innebär det att antalet barn och ungdomar i skolåldern minskar medan antalet äldre, precis som i hela riket, kraftigt kommer att öka. 8

4.2.1 Bostadsbyggande Söderköpings kommun är en attraktiv boendekommun inom Östergötlandsregionen genom närheten till Norrköpings och Linköping och med en storslagen skärgård, levande landsbygd samt en historisk stadskärna med kända rötter från 1200- talet. För att upprätthålla den standard och den kommunala service vi har måste vår kommun utvecklas vi behöver vara fler. Söderköpings kommun behöver därför bedriva en aktiv bostadspolitik. 4.2.2 Bostadsmarknaden Hälften av kommunens bostäder är småhus, fyrtiofem procent är hyresrätt och fem procent bosstadsrätt. Ramunderstaden erbjuder bra bostäder för livets olika skeden och behov. I Söderköping finns dessutom cirka 3.500 fritidshus. En stor del av bostäderna är byggda före 1930. Under 1980-talet, när kommunen expanderade kraftigt, tillkom ytterligare en stor del av dagens bestånd. 4.2.3 Nya bostäder I tätorter och inom områden med samlad bebyggelse bör nya bostadsområden utformas efter trädgårdsstadens principer med insprängda parkrum och platsbildningar. Nya bostäder bör ur kommunalekonomisk synpunkt i första hand tillkomma i anslutning till kommunens befintliga tätorter. I överensstämmelse med närhetsprincipen förstärks därigenom underlaget för en god service och behovet av transporter begränsas. Kommunen har av gammal tradition värnat om befolkningen på landsbygden och i skärgården. Det faktum att kommunen har en stor och långsträckt yta i kombination med ett lågt befolkningstal förstärker behovet av goda förbindelser med allmänna transportmedel och en god vägstandard. 4.2.4 Boendemiljö, grönområden Grönstråk - planeringsinriktning Söderköping är en liten stad med få gröna parkytor i stadens centrala delar. De större ytor som idag finns tillgängliga är Brunnsparken, Korskullen, Kreatursvallen, Alviksområdet, grönytan vid Klosterkvarn och grönytan runt Trafikgården/Nedre Husby. Kyrkogårdarna fungerar också för många som parkrum i staden. Å-promenaden längs Storån fungerar som stadens kanske viktigaste gröna parkstråk. Utvecklingen av staden ska ske på ett sådant sätt att befintliga och nya stadsdelar får enklare och mer attraktiva promenadoch cykelvägar. Där gröna länkar saknas ska sådana byggas för att möjliggöra att man i parkmiljö kan ta sig från centrum och ut i naturen. Nya områden ska planeras så att de gröna stråken utvecklas. Viktiga naturområden för rekreation och friluftsliv är; Ramunderberget Det sammanhängande skogsområdet söder om Alboga Storåns dalgång väster om Söderköping De vackra eklandskapet väster om Alboga/söder om Östra Rydsvägen 9

Naturområden som kan bli en viktig resurs för söderköpingsborna är områdena norr och söder om Tvärån på stadens östra sida och runt Viggeby samt naturen runt Skönberga, Fullerstad och Strodammen. Här saknas vägar/stigar ut i naturen samt möjlighet att ta sig över Tvärån. Kanalbanken norr och söderut längs Göta kanal är ett viktigt stråk för rekreation och friluftsliv. Vintertid erbjuder kanalen möjlighet till skridsko och skidåkning. När E22:ans förbifart byggs ut kommer vägportar för gående och cyklister från staden och ut i naturområdena att vara mycket viktiga i strategiska lägen. Som exempel kan nämnas möjligheten att cykla till Klarsjön eller att komma ut i det vackra eklandskapet sydväst om Alboga. Väg E22 utgör redan idag en barriär och på flera ställen är det viktigt med passagemöjligheter för att knyta samman och utveckla grönstråk. 4.2.5 Trygghet, säkerhet, tillgänglighet Det måste kännas tryggt att färdas som fotgängare och cyklist i staden. Gång- och cykelvägar som ges en rätt utformad belysning och som heller inte döljs av vegetation bidrar till känsla av trygghet. I detta sammanhang måste vid det fortlöpande underhållet av vägar och parker finnas en planering för att medvetet skapa en trygg och säker miljö. Krav finns i lagen på en högre tillgänglighet på allmänna platser och i allmänna lokaler, så kallade enkelt åtgärdade hinder. Arbete pågår med att uppfylla lagens krav på detta område. När ny bebyggelse uppförs är det viktigt att kvalitet går före kvantitet, när det gäller såväl utformning av bebyggelse som sociala kvaliteter t ex tillgängligheten för dem som har olika former av funktionshinder. I områden av riksintresse som Göta kanal och skärgården är det speciellt viktigt att nytillskott i bebyggelsen i sin utformning följer den lokala byggnadstraditionen på platsen. 4.2.6 Stads- och landskapsbild Landskapet För att förstå och läsa ett landskap är silhuetten viktig. Bebyggelsen ska normalt underordna sig landskapet. Kyrkor, vattentorn och andra viktiga byggnader kan dock utgöra landmärken. Stadens rum. Begrepp Under 1900-talets början var gator och torg platser där människor samlades och träffades. I takt med ökad bilism har bilarna kommit att dominera gatorna. Nu sker en utveckling som innebär att man runt om i Europa försöker återge gator och torg karaktären av vårt gemensamma rum. Grunden för den goda staden är vackra, välkomnande och trivsamma torg, platsbildningar och gator. Torget är ofta en historisk plats. Människor har samlats här sedan lång tid tillbaka. Med sin blandning av byggnader runt torget blir detta berättande och utstrålar tidlös harmoni. Torgets utformning bör vara enhetlig och samlad. Träd och markbeläggning ska ge platsen tydlighet och begriplighet. Torget ska ge möjlighet till möten av olika slag. Platser. Med en platsbildning kan man markera och poängtera en viktig byggnad. Platsen kan också vara historisk eller ceremoniell av något slag. Utformningen av platsen kan tala om för oss hur viktig den är. Små platser kan ordnas för att markera entréer eller förplatser. Ibland behövs platser för att stanna och sitta vid eller för olika arrangemang. Kvalitetskrav på byggnader i innerstaden 1. Utvändig väggbeklädnad på hus bör vara i huvudsak puts, tegel eller trä. 2. Vertikalitet (stående fönster)bör eftersträvas i utformningen av ytterväggar (fasader). 3. Vid fönsterbyten skall de nya fönstrens utseende anknyta till byggnadens stil. 4. Portar och entréer skall anpassas till karaktären på huset. Detta gäller också detaljer som smide i öppningar och vid balkonger/franska fönster. 5. Takkupor bör användas mycket sparsamt. Där takkupor kan tillåtas bör antalet takkupor inte vara så stort att taket upplevs som ytterligare en våning. 10

4.2.7 Utformning av stads- och landskapsbild Kanalområdet förnyas kontinuerligt efter en långsiktig utformningsplan. Denna planering sker i samarbete med fastighetsägare och representanter för handeln bl.a. i Stadskärnan ekonomisk förening. 6. Ventilationsanläggningar bör placeras så att helhetsintrycket av byggnaden inte störs. 7. I de fall ny detaljplan upprättas skall kvalitetskraven finnas med i planen. Ibland kan utformning framförallt för ett större område beskrivas i ett till planen hörande s.k. utformningsprogram. 8. Vid utformning av gamla miljöer är det viktigt att lokalerna blir möjliga att använda för funktionshindrade. Det finns många bra exempel på att det går att förena bevarandekrav med god tillgänglighet för alla. Kvalité och skönhet I plan- och bygglagen anges att bebyggelse ska ges en estetisk tilltalande utformning med hänsyn till landskaps- och stadsbilden. Ett omsorgsfullt utformat bostadsområde leder till att de boende trivs bättre och en bättre fysisk hälsa gynnas. Betydelsen av den sociala miljön får inte underskattas och vår stad ska vara attraktiv för såväl boende som turister. Vårt kunnande och vår tradition ska utvecklas och fullföljas. Fritidsbebyggelse, skärgården Först och främst ska de skärgårdsmiljöer som vi uppskattar och som utgör en stor del av områdets kvalitéer ges förutsättningar att bibehållas och utvecklas. Dessa sedan århundraden bevarade miljöer måste värdesättas om exploatering för fritidsändamål gör sig gällande. En levande skärgård kännetecknas av en samverkan mellan människan och landskapet. Att bruka landskapet på ett för skärgården traditionellt sätt måste vara en självklarhet. Översiktsplanen och en fördjupning av denna för Sankt Anna skärgård och vissa öar ska utgöra stöd för att bibehålla vissa miljöer och redovisa var kompletteringar av bebyggelsen är tänkbar. Nya fritidshus bör inte placeras inom ytor som har ett allmänt intresse ur strandskyddssynpunkt (badklippor, utblickar, passager, värdefulla naturområden etc). Oftast bör vid utvidgning av bebyggelse inom befintliga områden och vid utformning av nya planområden skapas tillräckliga friytor (naturområden) mellan olika husgrupper. Lokalisering av ny bebyggelse, hamnar och brygganläggningar liksom platser för parkeringar bör diskuteras i översiktsplanearbetet. 11

Den lokala byggnadstraditionen innebär normalt måttliga husbredder, sadeltak med c:a 30 graders taklutning, faluröd träpanel och tegelröda tak. Stora sammanhängande glasytor på hus är ett främmande inslag i landskapet och bör undvikas. Normalt bör nivåskillnader i terrängen tas upp i husets sockel. Markuppbyggnader bör undvikas. 5 Kommunens verksamheter 5.1 Barn och utbildning Antalet barn i barnomsorgen (förskoleverksamhet för åldrarna 1-5 år och skolbarnsomsorg för åldrarna 6-12 år) beräknas inte förändras nämnvärt under de närmaste åren om inte stor inflyttning sker. Barnomsorgen drivs i såväl kommunal som enskild regi, vilket ger viss valfrihet. Även antalet skolelever i förskoleklass och grundskola väntas de närmaste åren bli relativt oförändrat om inte nybyggnation av bostäder kommer igång. Förutom kommunala skolor finns i kommunen två fristående skolor. För gymnasiet minskar elevunderlaget de närmaste åren, för att sedan plana ut. Elever till Nyströmska skolan kommer också från andra kommuner (främst Valdemarsvik och Norrköping) och många Söderköpingselever söker till friskolor eller kommunala gymnasieskolor i andra kommuner. Detta gör det svårt att göra en säker prognos för antalet elever i gymnasieskolan. Verksamheter för vuxna inom Komvux, Sfi, Särvux, KY, YH mm bidrar emellertid också till skolans elevvolym. Fritidsgårdsverksamhet bedrivs i kommunal regi. Utbildning förekommer även i olika former genom insatser av i kommunen verksamma studieförbund. Söderköpings kommun ligger nära högskoleorterna Linköping och Norrköping. 5.2 Kultur och fritid 5.2.1 Kultur Kulturlivet i Söderköping har de senare åren utvecklats genom tillkomsten av flera kulturlokaler. Strax före millennieskiftet invigdes staden nya bibliotek. Huset Stinsen innehåller även informationskontor och turistbyrå samt utrymmen för utställningar och kulturprogram. Stinsen har blivit en stor succé med ca 185.000 besök/år. Då turistbyrån flyttade från Rådhuset lösgjordes utrymmen som kunde tas över av konstnärsföreningen blandart. Idag är här både en konstshop, galleriverksamhet och en verkstad. Mulachska huset i Kyrkparken innehåller idag också ateljéer för konstnärer. År 2002 invigdes Ramunderskolans ombyggda aula under namnet Salong Ramunder. Här driver Söderköpings Bio filmverksamhet tre dagar i veckan, sedan 2012 i digitaliserad form. Skolan använder salongen till sin musikverksamhet, delar av Kulturskolans aktiviteter och dessutom till teater och konserter. Sedan slutet av sjuttiotalet finns ett stadshistoriskt museum i kommunägda lokaler, som drivs av den ideella föreningen S:t Ragnhilds Gille. Här visas 12

Söderköpings historia i en basutställning och dessutom olika temautställningar. Föreningen ansvarar också för det lilla miniskansen med 6-7 byggnader som finns på Korskullen. Fastigheterna ägs av kommunen. I Tyrislöt, Sankt Anna, finns sedan år 2000 ett skärgårdsmuseum, som byggts upp och drivs av Sankt Anna hembygdsförening. I Östra Ryd finns ett lantbruksmuseum och hembygdsmuseer finns också i Skällvik och Nartorp. Många kulturföreningar finns i kommunen, alla med stor aktivitet. Som exempel kan nämnas en amatörteaterförening, flera körer, hembygdsföreningar etc. Studieförbunden bidrar traditionellt också med kulturprogram av olika karaktär. Studiefrämjandet har profilerat sig mot ungdomar och musik i sina lokaler i Magasinet på Munkbrogatan. Söderköpings kulturverksamhet har också sedan många år en stark barn- och ungdomsprofil genom den barnkulturgrupp som barnomsorg och skola samverkar i. Här är kommunens kultursekreterare en drivande kraft. Även kulturskolan har utvecklat sin verksamhet med musik, drama och dans. Beträffande kommunens historiska profil etablerades 2012 Medeltidscentrum, vilket innebär satsningar ute i gaturummet (t ex utställningspaviljongen vid Vintervadsgatan, ljudinstallationer mm), temautställning sommartid på Visitor Center, bokutgivning, föreläsningar samt en mängd guidningar. Huset G:a Gymnastiken används till förskole- och grundskoleverksamhet. Staden har tre vackra kyrkor från tidig medeltid, men för övrigt döljer sig den tidiga historien under marken och avslöjas bara vid arkeologiska utgrävningar i samband med olika byggprojekt. Det medeltida gatunätet kring Drothemskvarteren, Rådhustorget är av stor betydelse för upplevelsen av den historiska staden. 5.2.2 Fritid Kommunen stöder barn och ungdomsverksamheten i föreningslivet genom årliga grundbidrag och aktivitetsstöd, Föreningsverksamhet finns i alla dess former. Idrottsföreningar med fotboll, handboll, basketboll, ridning, skytte, skidåkning, orientering mm dominerar och förekommer i olika utsträckning i kommunens delområden. Även föreningar med andra inriktningar såsom friluftsliv, scouting, samlande, musik och teater, religion och politik m.fl. är aktiva. 5.3 Äldreomsorg Kommunens intentioner är att äldre personer ska ges möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö. Samtidigt ska det finnas särskilda boendeformer som kan erbjudas när omvårdnadsbehovet är så omfattande att det inte längre är möjligt att bo kvar i den egna bostaden. Antalet invånare i åldern 70 79 år och 80 år och äldre kommer enligt beräkningar inte att nämnvärt förändras under närmsta åren utan följa nuvarande struktur. Däremot väntas antal invånare i åldern 65 69 år öka vilket på sikt kommer att innebära större behov av vård och omsorg. 5.4 Funktionsnedsättning I åldersgrupperna ungdomar och unga vuxna med någon form av funktionsnedsättning ses en ökning och till följd därav planeras nybyggnad av gruppboende inom tätorten. Kommunens program för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning belyser vikten av att anpassa och verka för att den fysiska och sociala miljön blir tillgänglig för alla. 5.5 Skydd mot olyckor Under 2012 kommer nya handlingsprogram för kommunens arbete med att förebygga olyckor och kriser att upprättas i enlighet med lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Som grund för dessa handlingsprogram ligger kommunens riskinventering från 2007 samt en riskoch sårbarhetsanalys för kommunens geografiska område från 2012. Kommunens arbete med att förebygga och begränsa skadorna till följd av olyckor sker i samtliga förvaltningar. Räddningstjänsten, som organisatoriskt är placerad i kommunstyrelseförvaltningen, har en viktig samordnande funktion. 5.6 Riskhänsyn i samhällsplaneringen Riskhänsyn i samhällsplaneringen handlar om att skapa ett robust samhälle, vilket innebär att samhället klarar av att hantera de störningar i form av olyckor och kriser som det kan komma att utsättas för. För att skapa det robusta samhället krävs att hänsyn tas redan på planingsstadiet så att olyckor och kriser i största möjliga mån förebyggs och att konsekvenserna av sådana händelser minimeras. Riskhänsyn i samhällsplaneringen kan exempelvis handla om utformning av trafikmiljöer för att minska sannolikheten för allvarliga olyckor inträffar, att 13

verksamheter som genererar stora risker inte lokaliseras nära verksamheter med stort skyddsvärde som bostäder, samlingslokaler, transformatorstationer, vattentäkter och liknande. Riskhänsyn innebär också att hänsyn tas till den kommunala räddningstjänstens möjligheter att genomföra insatser för att hindra eller begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att tillse att brandspridning försvåras mellan byggnader, att framkomligheten för räddningstjänsten är god eller att vatten för brandsläckning finns tillgängligt Särskild hänsyn bör visas vid lokalisering av ny samhällsviktig verksamhet eller vid etablering av nya verksamheter i anslutning till samhällsviktig verksamhet. För att uppnå en god riskhänsyn i samhällsplaneringen krävs en kontinuerlig dialog mellan kommunens samhällsbyggnadskontor och kommunens räddningstjänst. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för den fysiska planeringen medan kommunens räddningstjänst genomför räddningsinsatser, ansvarar för risk- och sårbarhetsanalyser, handlägger tillstånd avseende hantering av brandfarliga och explosiva varor samt genomför utredningar efter att olyckor inträffat. Exempel på ärenden där räddningstjänsten är en naturlig remissinstans är: - Översiktsplaner - Detaljplaner - Bygglovsärenden för byggnader som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av brandskyddet enligt LSO 2:3. På motsvarande sätt utgör samhällsbyggnadskontoret en naturlig remissinstans för räddningstjänsten vid ärenden som rör tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara. 5.7 Risk- och sårbarhetsanalyser Två dokument som beskriver riskerna och sårbarheten inom kommunens geografiska område finns upprättade. Statistik över inträffade händelser, verksamheter där en olycka bedöms kunna få konsekvenser utanför själva anläggningen samt transporter av farligt gods på det större vägnätet finns redovisade i en riskinventering från 2007. I en nyligen upprättad risk- och sårbarhetsanalys från 2012 redovisas en riskbedömning av olika risker i kommunen samt en bedömning av kommunens förmåga att hantera kriser. Inga anläggningar med farlig verksamhet som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor finns i kommunen. Den riskinventering som gjorts har visats på behovet av att särskild hänsyn ägnas åt riskproblematiken vid planering av områden i anslutning till väg E22 med hänvisning till den stora mängd farligt gods som transporteras på vägen. Oljeutsläpp i den känsliga skärgårdsmiljön kan, beroende på utsläppets storlek, få allvarliga miljömässiga och stora socioekonomiska konsekvenser. Genom en god fysisk planering där hänsyn tas till eventuella fartygsolyckor och deras konsekvenser kan sannolikheten för fartygsolyckor minska samtidigt som samhällets förmåga att hantera denna typ av olyckor förbättras. 5.8 Förutsättningar för räddningsinsatser Den kommunala räddningstjänstens organisation och kapacitet utgör en viktig faktor att ta hänsyn till i samband med samhällsplanering. Kommunens egna räddningsstyrkor är i dagsläget stationerade i: Ort Bemanning Anspänningstid 1 Söderköping 1 insatsledare + 1 brandman 90 sekunder + 4 brandmän 6 minuter Östra Ryd 1 styrkeledare + 1 brandman 5 minuter Bottna 1 styrkeledare + 1 brandman 5 minuter Personalstyrkan utgörs av räddningspersonal i beredskap (deltidsbrandmän) och endast styrkan i Söderköping har tillräcklig kompetens och numerär för att genomföra rök- och kemdykning. Räddningstjänstens skadeavhjälpande organisation är i dagsläget dimensionerad för att hantera de vanligast förekommande olyckorna i kommunen (motsvarande brand i en lägenhet eller en trafikolycka med två personbilar och ett mindre antal skadade). Vid större olyckor sker samverkan med övriga räddningstjänster inom länet inom ramen för ett samarbete som kallas RäddSam-E. Avtal finns även om så kallad gränslös räddningstjänst vilket innebär att närmaste räddningsstyrka larmas oavsett kommuntillhörighet. I dagsläget innebär detta att räddningsstyrka från Räddningstjänsten Östra 1 Anspänningstiden är tiden från larm till dess att första fordon lämnar brandstationen. 14

Götalands station Centrum i Norrköping genomför första insats i Snövelstorp Luddingsboområdet (längs Gamla Övägen mellan kommungränsen till Göta kanal) samt att styrka från Räddningstjänsten Åtvidaberg Valdemarsviks station i Valdemarsvik genomför första räddningsinsats på Södra Finnö. Vid planering av bostäder och kontor där fönster i kombination med räddningstjänstens stegutrustning kan utgöra en alternativ utrymningsväg är det viktigt att kontakt tas med kommunens räddningstjänst på ett tidigt skede för att klarlägga räddningstjänstens insatstid, utrustning samt eventuellt behov av räddningsvägar. I dagsläget har styrkan i Söderköpings tätort tillgång till maskinstege (27,5 meter) samt bärbar stege (12 meter). Styrkorna i Östra Ryd och Bottna har tillgång till bärbar stege (8 meter). 6 Kommunikationer Vägar se kapitel 6 ställningstaganden Vattenleder Göta Kanal och den yttre farleden är av riksintresse. Ytterligare farleder för fritidsbåtar finns, men dessa har inte markerats på kartan. Kollektivtrafik Söderköpings tätort Kollektivtrafiken i Söderköpings kommun består i dagsläget av sju busslinjer som drivs av AB Östgötatrafiken på uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Fyra av busslinjerna är regionala, och förbinder Söderköpings tätort med Norrköping respektive Valdemarsvik. En busslinje främst avsedd för lokalt resande förbinder Söderköping med Norrköping via V. Husby. Övriga busslinjer inom kommunen är av lokal karaktär, och anpassade för att främst tillgodose skolans behov av transporter. Möjlighet till skolpendling till Söderköping tillhandahålls från hela kommunen. Från Mogata, Söderköping, Östra Ryd och Västra Husby finns även bussförbindelser som möjliggör gymnasiestudier i Norrköping. I Söderköpings tätort finns en gratislinje, den så kallade Albogaexpressen. Parkering Det finns idag drygt 700 åretruntparkeringsplatser i centrala Söderköping. Under sommartid utökas antalet platser med cirka 150 stycken. Parkeringsplatserna är belägna utmed gator och på särskilda anordnade större och mindre parkeringsytor. Utöver nämnda platser finns bland annat parkering vid sporthallen Vikingen med idag cirka 80 platser. Det finns platser för olika trafikantslag och olika behov. Parkeringsskiva används i stadskärnan, all parkering är avgiftsfri. Telekommunikationer och informationsteknologi (IT) Telekommunikationsnätet, som förbinder stationerna inom kommunen med det nationella telenätet, håller god kvalité. Genom kommunen löper delar av det nationella stamnätet för telekommunikation vilket innebär att kapaciteten är god. Beträffande telekommunikationsnätet inom kommunen har det varierande standard. Förbindelserna till vissa telestationer är relativt god, detta gäller främst till Västra Husby samt till skärgårdsområdet. Förbindelserna till de övriga telestationerna är av äldre typ och har väsentligt sämre kapacitet. Spridningsnäten inom växelstationsområdena är även de av varierande kvalité med bitvis bristande kapacitet. Brister i telekommunikationsnätet inom kommunen kan i vissa fall utgöra ett hinder för utveckling. Bredbandsutbyggnaden i kommunen pågår. 7 Vatten 7.1 Grund- och ytvatten Grundvatten bildas av regnvatten som tränger genom marken. Grundvatten flödar lokalt mot våtmarker, ytvattendrag och sjöar, regionalt mot havet. Det betyder att föroreningar på markytan, som tränger ner till grundvattnet transporteras ut med detta till ytvattnen. Grundvattnet påverkas av vårt sätt att bedriva jordoch skogsbruk. Det påverkas dessutom av transportmedel, energiförsörjning, produktionsprocesser, bygg- och anläggningsarbeten, utsläpp av avloppsvatten samt fast avfall. Även uttag av grundvatten är en påverkansfaktor. Grundvatten under tätorter och industrier och i anslutning till deponier och förorenad mark är ofta påverkat i olika grad av miljöstörande ämnen. Överuttag av grundvatten i vissa kust- och skärgårdsområden kan förorsaka inträngning av saltvatten. Radon förekommer naturligt i grundvatten, speciellt i berggrundvatten. Det finns flera s k högriskområden i kommunen. 15

Övergödning orsakas av kväve och fosfor som är två livsviktiga näringsämnen. Före introduktionen av handelsgödsel var därför en hushållning med dessa näringsämnen en överlevnadsfråga. En misshushållning och spridning av dessa ämnen till, luft, mark och vatten är idag orsak till flera mycket allvarliga miljöeffekter i mark och vatten. De vikigaste föroreningskällorna är ett intensivt jordbruk med stora mängder näringsämnen som medför läckage, samt utsläpp från enskilda och kommunala avloppsanläggningar. Kväve och fosfor transporteras sedan genom mark, sjöar och vattendrag för att slutligen nå Östersjön. 7.2.1 Skärgården Skärgårdsområdet sträcker sig från Vikbolandets yttersta del med Aspöja i norr till Södra Finnö i söder. Det är Sveriges mest finskurna skärgård. Området består av sprickdalar och förkastningar i t.ex. Slätbaken och Orren. Förhöjningar i nord/sydlig riktning bildar tröskelbassänger där Slätbaken är den mest välutbildade. Övriga är bl.a. Gropviken, samt ute i skärgården Orren och Trännöfjärden. I skärgården minskas omsättningen av vatten av havsvikarna. Djupsvackorna som skär in ger däremot en positiv effekt genom att de ger ett avsevärt vattenutbyte. Skärgårdsområdet påverkas negativt av näringsämnen från Söderköpingsån och Motala Ström. Övergödningseffekter i form av försämrat siktdjup och syrebrist i bottensedimenten är vanliga sommartid (ca 2 meter) och syrebrist i bottnarnas ytsediment. 7.2.2 Sjöar De flesta sjöarna inom slättbygden är näringsrika. Särskilt bör nämnas Asplången som är extremt näringsrik, Hällerstasjön och Venasjön är måttligt näringsrika. Sjöarna har en viktig funktion som biologiska filter vilket minskar näringstransporten till Slätbaken. 7.3.1 Vattentäkter Att ha tillgång till dricksvatten av tillräcklig mängd och med bra kvalitet är ett primärt livsvillkor. Att långsiktigt klara försörjningen av dricksvatten till invånarna är därför en av kommunens viktigaste uppgifter. Det finns flera hot mot vår dricksvattenförsörjning. Alltför mycket grundvatten förorenas på grund av bristande kunskaper och skydd. Kvaliteten på det dricksvatten som når konsumenten är främst beroende av hur bra råvattnet är. Slätbaken Slätbaken är en c:a 2 mil lång tröskelfjärd med trösklar på ca 5 meter vid mynningen. Trösklarna förhindrar effektivt djupvattenutbytet med havet särskilt under vår och höst. Detta tillsammans med en tillförsel av näringsämnen resulterar i en kraftig förhöjning av fosfor- och kvävehalterna. Tydliga övergödningseffekter är ett mycket dåligt siktdjup 16

De kommunala vattentäkterna utnyttjar grundvatten eller infiltrerat grundvatten. Livsmedelsverkets föreskrifter anger kvalitetskraven på både råvatten och renvatten och reglerar också hur kvalitetskontrollen skall utföras. Vattenskyddsområden Vattentäkterna i Söderköpings tätort, Östra Ryd respektive Mogata har vattenskyddsområden (fastställda år 1973, 1975 respektive 2004). Tillhörande de avgränsade vattenskyddsområdena finns föreskrifter om vad man får och inte får göra som verksamhetsutövare och som privatperson. Föreskrifterna berör nyttjande av brunnsanläggningar, hantering, lagring och användning av kemiska produkter och brandfarliga vätskor, jordoch skogsbruk, avledning av spillvatten och dagvatten samt hantering av avfall, industriell verksamhet, väghållning, täktverksamhet och andra schaktningsarbeten, energianläggningar, samt transport av farligt gods. Planerade vattenskyddsområden I nuläget utreds vattenskyddsområden för vattentäkterna i Söderköpings tätort, Östra Ryd och Västra Husby. Detta innebär att de befintliga vattenskyddsområdena för vattentäkterna i Söderköpings tätort och Östra Ryd uppdateras samtidigt som ett vattenskyddsområde införs för vattentäkten i Västra Husby. Fastställande av vattenskyddsområden sker med stöd av 7 kap 21 Miljöbalken och regleras bland annat i Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Förslag till avgränsade områden redovisas under Ställningstaganden. Beredskapssynpunkt Vattentäkter som i första hand blir aktuella ur beredskapssynpunkt är kommunens egna vattentäkter i övriga tätorter samt de täkter som vanligen betjänar de större fritidsområdena. Även större vattentäkter på lantbruk osv. kan bli aktuella i de fall överkapacitet finns. 7.4.1 Dricksvattenförsörjningen i tätorten Söderköping Vatten -färskvatten Söderköpings vattenverk är dimensionerat för ett uttag av 3500 m 3 /dygn och nyttjas till ca 60 %. Vatten pumpas från Strodammen och infiltreras senare till grundvatten (s.k. inducerat grundvatten). Det vatten som sedan tas ut ur grundvattentäkten är ungefär till hälften inducerat grundvatten och till hälften grundvatten. Från en uppdämning av Hällaån, Strodammen, pumpas vattnet till en förbehandlingsanläggning där tillsättning av flockningsmedel sker. Flockningsmedlen drar till sig partiklar i vattnet innan vattnet filtreras i ett snabbfilter. Vattnet samlas sedan upp i en bassäng för infiltration genom en naturlig grusås. Detta innebär att det naturliga grundvattnet får ett tillskott med ungefär 50 % vilket medför att hårdheten reduceras i vattnet och att grundvattennivån stabiliseras. Möjlighet finns att stänga av tillförseln av ytvatten till infiltration för att endast ta ut naturligt grundvatten under en kortare period om det skulle behövas. Vattnet genomgår sedan en enklare rening i vattenverket innan det distribueras ut på ledningsnätet. Vattenverket är dimensionerat för 17 500 pe och utnyttjas för närvarande till ca 50 %. Dricksvattnet kloreras inte men utrustning finns om det skulle behövas. Tänkbara reservvattentäkter för Söderköpings tätort är i dagsläget den borrade brunn som finns på fd Fix industriområde och vattenverkets gamla uttagsbrunn i anslutning till vattenverksbyggnaden. För eventuella strömavbrott finns reservkraftverk i tillräcklig omfattning. 7.4.2 Övriga kommunala vattentäkter Vattenverk och vattentäkter i Mogata, Västra Husby, Östra Ryd, Sankt Anna och Bottna beskrivs närmare under kapitel 13, Tätorter. 7.4.3 Privata vattenverk Privata vattenverk eller större vattentäkter finns bl a i Ramsdal, Kornudden, Engelholm, Sanden, Tyrislöt, Källbukten, Gårdeby, Husby Udden, Vänsö, Mon och Kalvholmen. 17

7.4.4 Enskilda vattentäkter I Söderköpings kommun finns det ca 4000 invånare som tar sitt dricksvatten ur egna vattentäkter. De största hoten mot vattenkvaliteten är höga nitrathalter i näringsrika områden, metallutlakning i försurningsdrabbade områden samt bakteriell påverkan främst från närliggande avloppsanläggningar. För att förebygga problem i enskilda vattentäkter är det viktigt att dricksvattenförsörjningen tryggas redan på planeringsstadiet. 7.4.5 Radon i dricksvattnet Ingen av de kommunala vattentäkterna har problem med för höga radonhalter. Väster om Västra Husby har höga radonvärden uppmätts i ett antal enskilda vattentäkter. Detta beror sannolikt på berggrundens innehåll av uranhaltiga pegmatiter. 7.4.6 Avloppsanläggningar 5.3.1 Kommunala avlopp Utsläppen från reningsverken är beroende av att verket har tillräcklig kapacitet, en fungerande reningsteknik, att verken sköts och kontrolleras av kunnig personal och att inkommande avloppsvatten inte innehåller föroreningar som stör reningsprocessen. De kommunala avloppsreningsverken har en relativt god rening av fosfor. I kommunen finns 7 kommunala avloppsreningsverk. 7.4.7 Söderköpings avloppsreningsverk Söderköpings avloppsreningsverk Avloppsreningsverket ligger i utkanten av Söderköpings stad, med Storån som mottagare av renat avloppsvatten. Verket är dimensionerat för 12 000 personekvivalenter och nyttjas till ca 70 %. Verket är byggt 1961 och ombyggt 1973 samt 2005. Verket är ett traditionellt trestegsverk med mekanisk, biologisk och kemikalisk rening. Avloppsreningsverket ska rivas i och med att Söderköping tätorts spillvatten från och med senast januari 2015 ska pumpas till Slottshagens reningsverk i Norrköping enligt KF-beslut. Inom vissa områden i staden finns gemensamma ledningar för spill- och dagvatten vilket medför att reningsverket vid till exempel regntillfällen blir hårdare belastat än vid separerade ledningssystem. Andelen separerade ledningssystem, där dagvattnet och spillvattnet avleds åtskilt från varandra, utgör idag ca 75 % av ledningssystemen inom kommunen. Kontinuerlig sanering inom staden pågår där målsättningen är att minska mängden tillskottsvatten, minska antalet vattenläckor och att separera dagvatten från spillvatten. En saneringsplan antogs 2012 i den Tekniska Nämnden, vari planerade saneringsåtgärder inom Söderköpings tätort under perioden 2012-2022 redovisas. Vid nya bostadsområden anläggs separata ledningar för dagvatten och för avloppsvatten. 7.4.8 Övriga kommunala avloppsanläggningar. Avloppsreningsverk i Mogata, Västra Husby, Östra Ryd, Sankt Anna, Tyrislöt och Bottna beskrivs närmare i kapitel 13, Tätorter. 7.4.9 Drift och underhåll av ledningar Vatten- och avloppsenheten inom kommunen sköter driften av samtliga ledningar (spillvatten, dagvatten och renvatten) i Söderköping, Västra Husby, Östra Ryd, Mogata och Bottna. Avloppsstopp förekommer på spillvattenledningarna i Söderköping på grund av det mycket gamla ledningsnätet och att ledningarnas lutning gör att de inte är självrensande (gäller främst innerstaden och Egna Hem- området). Inläckande vatten i ledningssystemet förorsakar både kapacitetsproblem i reningsverken och bräddningar av obehandlat avloppsvatten. Söderköpings kommun har fattat beslut om nedläggning av avloppsreningsverket i Söderköping. Detta medför ett ökat intresse och åtagande att minska mängden tillskottsvatten eftersom kostnaden direkt påverkas av den totala mängden avloppsvatten som genereras. Enligt ett avtal mellan Söderköpings kommun och Norrköping Vatten AB får Söderköpings kommun maximalt ha 30 % tillskottsvatten, det vill säga takvatten, dräneringsvatten och inläckande regn- och grundvatten som tillförs avloppssystemet. 18

Arbetet har därför utökats vad gäller underhåll och utbyggnad av ledningsnäten samt åtgärder för att minska kväveutsläpp både från spill- och dagvatten. År 2012 dubblerades budgeten jämfört med föregående år för sanering av ledningsnät vilket syftar till att minska mängden tillskottsvatten, minska antalet vattenläckor och att separera dagvatten från spillvatten. Enligt miljöbalkens bestämmelser skall avloppsvatten och dagvatten omhändertas och renas på lämpligt sätt för att förebygga att olägenheter uppkommer. Idag sker inte detta omhändertagande på ett tillfredsställande sätt överallt i kommunen. 7.4.10 Enskilda avlopp Inom Söderköpings kommun finns ca 4 000 åretruntboende som använder enskilda avloppsanläggningar. Under sommartid tillkommer ca 2 000 fritidsboende. Inventeringar under de senaste åren visar att mindre än 10 % av anläggningarna saknar längre gående rening än slamavskiljning. Krav på att förse avloppen med tillfredställande rening sker kontinuerligt samt vid till - och ombyggnader. Vid prövning av nya anläggningar är föroreningsrisk och slamtömningsmöjlighet viktiga faktorer. Det är i huvudsak urin som innehåller den näring som orsakar övergödning. Urinens volym utgör knappt 1% av hushållets avloppsvatten men står för 80% av kvävet, 50% av fosforn och 80% av kaliumet. Det innebär att stora förbättringar kan uppnås genom källsortering av urin. Separering av urin stimuleras inom alla områden där det är praktiskt möjligt. Nya riktlinjer för urinsortering antagna av bygg- och miljönämnden 2003-05-07 innebär att urinsortering eller fällning/reducering av närsalter ska ske vid nybyggnad. Många av de områden, som från början bebyggts med fritidshus, håller nu på att omvandlas till åretruntbostäder. Det krävs då i regel en högre vattenoch avloppsstandard. Kommunen måste följa denna utveckling noggrant och föreslå lämpliga åtgärder så att inte yt- och grundvatten förstörs. Som en följd av övergödningen och dess effekter samt risk för grundvattenförorening är kommunens praxis att inte tillåta nyinstallation av konventionella vattentoaletter i skärgården, i fritidsområden utan gemensamt VA och inom andra känsliga områden. Fastighetsägare hänvisas till att lösa avloppsfrågan genom kretsloppsbaserade lösningar, där restprodukterna tas om hand lokalt. 8. Miljö, hälsa och säkerhet 8.1. Miljö- och riskfaktorer Söderköping är till stora delar en landsbygdskommun med få och begränsade tätbebyggda områden. Kuststräckan är mycket vidsträckt. Inom kommunen finns inga industrier med stora förorenande utsläpp. Detta innebär att luftkvalitén är hög och kvalitén på vattnet god. Trots detta finns ett antal miljö- och riskfaktorer att ta hänsyn till. 8.2 Buller Buller brukar definieras som allt icke önskvärt ljud. Höga bullernivåer kan orsaka olika sorts hälsopåverkan som t.ex. aktivitetsstörningar (sömn, tal, prestationer) och psykosomatiska effekter (huvudvärk, illamående, trötthet, nervositet). Förutom de fysiska och psykiska reaktioner som höga bullernivåer kan ge upphov till, ger ett ständigt oönskat brus en försämrad livskvalité. Vägtrafiken är den dominerande orsaken till oacceptabla bullernivåer. Andra bullerkällor är industriell verksamhet, och fritidsaktiviteter som skytte, motorsport m.m. Störningar i bostadshus kan uppstå på grund av dålig ljudisolering mellan lägenheter och bullrande installationer som fläktar, hissar och värmepumpar. 8.3 Trafiken på E22 Söderköping är en av de två tätorterna i länet som fortfarande har tung genomfartstrafik nattetid. E22:ans sträckning genom Söderköping är en flaskhals i trafiksystemet och förbättringar har utretts och diskuterats under lång tid. 19

Problemen med stora trafikmängder är främst knutna till sommarhalvåret då en kombination av turisttrafik och båttrafik på Göta kanal (broöppningar) medför köer. Vägens sträckning genom centrala Söderköping innebär olägenheter i boendemiljön. Vägen är en barriär mellan stadsdelarna och trafiken ger upphov till buller, luftföroreningar och vibrationer. För de oskyddade trafikanterna innebär E22 en stor störning och otrygghet. Till detta kommer riskerna med den stora mängd farligt gods som passerar i närheten av bebyggelsen. Genomförda bullerberäkningar visar att ett flertal av fastigheterna närmast E22:an har genomsnittliga bullernivåer utomhus på över 60 db(a) vilket är otillfredsställande. Målet är ett utomhusvärde som är högst 55 db(a). 8.4 Andra bullerkällor Den industriella verksamhet som ger upphov till buller är idag liten, och inget stort problem. En viktig fråga när det gäller lokalisering av industrier är i vilken sträckning tunga transporter till och från företagen kommer att ske. Andra bullerkällor som kan påverka boendet är skjutbanor, motorsport, kompressorer, fläktaggregat, värmepumpar m.m. samt ett antal elektriska apparater som musikanläggningar, motorsågar och andra arbetsredskap. 8.5 Luftföroreningar I förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft anges gränsvärden för luftföroreningar. I stadsmiljön domineras luftutsläppen av biltrafiken vilket bidrar till luftföroreningar av främst kväveoxid och partiklar. Från och med 2010 kontrolleras dessa parametrar årligen genom både mätningar och beräkningar Andra betydande luftföroreningskällor i Söderköping är industri, äldre villapannor samt lantbrukets hantering av stall- och flytgödsel. 8.6 Transport av farligt gods Genom Söderköpings tätort transporteras mellan 30 000 till 50 000 ton farligt gods per år. Till huvuddelen utgör dessa transporter klass 3-varor enligt ADR-klassificeringen vilket avser flytande petroleumprodukter men här förekommer även transporter av explosiva gaser, oxiderande, giftiga, frätande och i övrigt miljöfarliga ämnen. Stadskärnan En omfattande brand i tätortens kulturhistoriska kvarter kommer att få långtgående konsekvenser, inte minst då dessa kvarter utgör en del av Söderköpings signum. En strategi med åtföljande handlingsplan för brandskyddet bör prioriteras. 8.7 Djurhållning Boverket, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen rekommenderar att man i planeringssammanhang tillämpar ett skyddsavstånd på 100-500 meter mellan djurhållning och bostäder. Syftet är i första hand att minska risken för störningar och allergier men också att skydda redan etablerade verksamheter dvs minimera risken för att verksamhetsutövarna tvingas vidta kostsamma åtgärder eller göra inskränkningar som en följd av att olägenheter uppstår för närboende. Enligt plan- och bygglagen kapitel 2:3 ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till de boendes hälsa. 20