Nya sätt att organisera räddning och respons Åsa Weinholt asa.weinholt@liu.se Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)
Om Åsa.. Jag påbörjade mina doktorandstudier mars 2012. Jag har en magisterexamen i nationalekonomi från Linköpings universitet som avslutades januari 2010. Undervisar i TNSL03, TEIE83 och TNK103 samt handleder ex-jobb. CARER- Centre for Advanced Research in Emergency Response. 2
Tidsfaktorns betydelse Problem/utmaningar Dagens föreläsning Dagens förläsning är mer en diskussion mellan er och mig, så delta!! Det finns inga rätt eller fel. Nya sätt att organisera räddningssystem Kostnads-nyttoanalys 3
Olyckor kostar samhället pengar KOSTNADER (MILJARDER KRONOR) Direkta Indirekta TOTALT Brand 5,2 0,6 5,8 Vägtrafik 12,2 8,7 20,9 Drunkning 0,1 0,6 0,7 Fall 12,6 9,4 22 Övriga olyckor 4 5,6 9,6 TOTALT 34,1 24,9 59 4
Dödsfall Svårt skadade Lindrigt skadade Brand 109 604 1058 Vägtrafik 440 14 063 42 233 Drunkni ng 120 320 - Fall 1527 74 875 192 000 Kostnaderna är beräknade på dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade. Så genom att minska antalet dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade sparar samhället också resurser. Övriga olyckor 814 19 372 263 200 Totalt 3010 109 234 498 491 5
Exemplet med hjärtstopp Hjärtstopp 3 minuter 5 minuter 15 minuter tid 6
Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Juås & Mattsson 1997, Jaldell 2004) Ingen åtgärd Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T. Någon anländer vid tidpunkt t och bryter händelseförloppet. Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T. 7
8
Lösningen? Fler brandmän? Fler ambulanser? Fler poliser? 9
Vad har vi för förutsättningar att reducera insatstider med givna resurser? Ganska dåliga - Stor andel glesbygd - Åldrande befolkning - Behöver tillgång till personalresurser - Offentliga sektorns ekonomi är begränsad - Hög efterfrågan på trygghet och säkerhet 10
Hur kan vårt räddningssystem bli mer effektivt? Diskutera två och två vilka lösningar Ni ser på det här problemet. 11
12
Sambruk Idén om sambruk handlar om att vissa åtgärder kan utföras av en jour-eller beredskapsresurs som befinner sig på närmare håll än den ordinarie resursen. Det som uppnås med ett fullt utvecklat sambrukssystem är en ökning i antalet personer som finns tillgängliga för att ta ett larm som förstainsatsperson. Genom en snabbare insats kan såväl liv, hälsa, material och miljö besparas, men systemet ställer även krav på utrustning och utbildning. 13
Vilka jour-och beredskapsresurser finns? Räddning - Brandman heltid, brandman deltid, förstinsatsperson (FIP) Bevakning - Väktare, dörrvakt Omsorg - Sjuksköterska, undersköterska Fastighet - fastighetstekniker, hantverkare Teknisk verksamhet - maskinist, rör, vatten, avlopp Energi - elektriker, linjekontroll, röjning Ambulans, sjukvård - Ambulanssköterska, paramedic 14
Exempel på en kommuns beredskapsresurser i ett geografiskt perspektiv A B R O O R O R E F R O T A B R = Räddning B = Bevakning O= omsorg T= teknisk verksamhet E= energi A= ambulans/sjukvård 15
Nya aktörer/ nya förstainsats personer Befintliga eller helt nya aktörer som inte officiellt är en integrerad del av den löpande räddningsverksamheten men som skulle kunna hjälpa till vid en olycka eller en allvarlig händelse för att korta svarstider eller kompensera för begränsat antal traditionella aktörer. De kallas nya, inte på grund av sina identiteter eller funktioner utan för att de hittills inte varit del av befintligt räddningssystem. Samt pga. att deras behov och egenskaper i räddningsarbete är ett relativt nytt forskningsområde. 16
Nya aktörer- vilka är de? Typ av ny aktör Semiprofessionella Volontärer Privatpersoner För specifika uppdrag Rekryterade Spontana Digitala 17
Vad kan nya aktörer göra? Släckning av brand med handbrandsläckare Varna personer i fara Skapa fria luftvägar vid trafikolyckor samt annan första hjälp Biträda med flytboj vid drunkningsolyckor Lämna lägesrapporter till SOS Begära förstärkning i tidigt skede, eller vända resurser som inte behövs Orientera och bedöma situationen samt lämna förberedande order till ankommande styrkor Säkra trafik olyckor Genomsöka lokaler Defibrillering etc. 18
Vad behöver nya aktörer? Utrustning Utbildning - förstahjälpen, brand etc 19
Vad ger nya aktörer för nytta? Förkortning av insatstiden Ökad överlevnad, reducerade skadevärden etc Lugnande effekt Trygghetsaspekten av att ha fler resurser Andra nyttor? 20
Vilka svårigheter/utmaningar innebär nya aktörer? Vilka svårigheter ser ni? Implementeringssvårigheter Kommunikation Lagliga aspekter Nytta vs. kostnad 21
22 Hur vet vi att räddningssystemet blir effektivare? Kostnads- nyttoanalys
Kostnads-nyttoanalys Utgångspunkten för en kostnads-nyttoanalys är att man vill välja de åtgärder som ökar välfärden för samhället och undvika dem som minskar den. Utgångspunkter: - Varje individ är den bästa bedömaren av sin egen välfärd - Samhällets välfärd beror på medborgarnas individuella välfärd - Om välfärden hos en individ ökar utan att den minskar för någon annan så ökar samhällets välfärd. 23
Alternativkostnadsprincipen Med alternativkostnad menas värdet av det man förlorar, när man inte kan använda resursen i bästa alternativa användning. Måste finnas ett alternativt sätt att använda resursen, finns inte det finns ingen kostnad. Ett samhälle har begränsade resurser till sina investeringar/åtgärder. Om vi investerar i nya aktörer kommer vi kanske gå miste om något annat. Värdet av det andra speglar kostnaden för projektet. 24
Steg i CBA 1. Definiera samhället 2. Identifiera relevanta alternativ 3. Identifiera effekterna 4. Kvantifiera effekterna 5. Värdera effekterna 6. Diskontera framtida nyttor och kostnader 7. Genomför känslighetsanalys 8. Utföra rekommendation/ dra slutsatser 25
Definiera samhället Vilkas nytta/kostnader ska räknas? Teoretiskt: Alla människor i hela världen + framtida generationer. Oftast används nationen som avgränsning Problem vid globala effekter samt effekter som påverkar under lång tid (oftast antas att människor imorgon kommer att ha samma preferenser) Vad gör vi med tjuvens nytta? 26
Identifiera relevanta alternativ Valet av utredningsalternativ är viktigt Jfr. med alternativkostnadsbegreppet Nollalternativ (nollalternativet innebär sällan att saker är som idagprognoser krävs även där!) Potentiellt oändligt antal alternativ Välj med hjälp av experter 27
Identifiera effekter Identifiera vilka effekter som uppstår i olika alternativ Allt som påverkar människors välfärd (nytta) samt allt som kräver resurser (kostnader) I räddningssystem: - Responstid - Överlevnad - Trygghet/Säkerhet - Utbildning - Utrustning - Utryckning 28
Kvantifiera effekter Hur stora är olika effekter? Gör prognoser! SVÅRT! 29
Värdera effekter Effekter värderas utifrån människors betalningsvilja för en specifik vara eller tjänst. Använd marknadspriser så länge det finns tillgängligt. Kostnader är enklare att värdera då det oftast finns fungerande marknader för den utrustning som behövs, lönekostnader etc. Det är desto svårare att värdera nyttan. 30
Att värdera nyttor i räddningssystem Tidsfaktorns betydelse - 1 minut snabbare insats vid brand i byggnad värderas till 30 862 kr. Värdet av ett statistiskt liv ~ 22,3 miljoner kronor -Om varje person i en befolkning på 100 000 är villig att betala 210 kr för en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, är den sammanlagda betalningsviljan 21 000 000 kr för en riskreduktion som i statistisk mening kommer att rädda ett liv. Hur värderar vi trygghetsaspekten? Optionsvärde = ett icke-brukarintresse Om vi inte kan värdera nyttorna bör de beskrivas och bedömas kvalitativt. 31
Andra metoder för värdering - när marknader saknas Indirekt metod- Revealed Preferences (RP) Marknadsanalogi Intermediär vara metoden Tillgångsvärdemetoden Hedoniska priser Direkt metod- Stated Preferences (SP) CVM Stated choice 32
Utför känslighetsanalyser Olika typer av osäkerheter States of the world - osäkerhet kring omgivningsfaktorer. Osäkerhet kring parametervärden.
Diskontering Kostnader och nytta som infaller vid olika tidpunkter kan ej jämföras direkt: Otålighet: Val mellan att få något idag eller om 5 år väljer de flesta att få det idag Katastrofrisk: Du kan dö idag och missa en framtida intäkt Vad används då? Markandsräntor visar jämvikt mellan sparande och lånande Riskfri marknadsränta speglar den rena tidspreferensen 34
Generellt ges nuvärdet av en nytta B (alt. kostnad) som infaller en tidsperiod fram n med diskonteringsräntan r av: NV(B n ) = B n (1 + r) n Nuvärdet av återkommande nytta som upphör i period n (annuitet) ges av: NV = B 1 r (1 1 (1 + r) n 36
Varierar stort mellan länder 3,5% i Sverige 3% i Tyskland, 8% i Frankrike Gör känslighetsanalys!
Exempel på nya aktörer SMS livräddarna Förstärkt medmänniska IVPR (väktare) Hemtjänsten åker på IVPA Saving Lifes in the Stockholm Area (Salsa-projektet) 38
Väktare som nya förstainsatsaktörer Söderköping räddningstjänst i samarbete med LA Jour & Säkerhet AB Södertörns brandförsvarsförbund - Botkyrka och Södertälje räddningstjänst i samarbete med Securitas Nyttor Kostnader 39
Resultat - intervjuer Nyttor Tidsbesparingar Lägesbilder Nycklar och lokalkännedom Preventivt arbete Allmänt behjälpliga Kostnader Släckutrustning Påfyllning av släckmaterial Radio/personsökare Sjukvårdsväskor Utbildning
Andra resultat från intervjuerna. Väktarna utför socialt och preventivt arbete och har fått en ny roll. Väktarna tycker att de nya arbetsuppgifterna gett en ny dimension till arbetet. Mer utbildning och utrustning skulle kunna effektivisera insatsarbetet.
Kvantitativ analys Väktarrapporter 2010 2011 2012 Totalt Brand i byggnad 1 3 2 5 Brand ej i 5 5 2 12 byggnad Automatlarm 6 9 3 18 Trafikolycka 3 4 3 10 Förmodad brand 3 1 2 6 Övrigt* 2 2 3 7 Totalt 20 24 15 60 Väktare först på plats 11 15 8 34 Först på plats i 50 % av fallen
Exempel på insatser utförda av väktare i Söderköpi ng. De sparar tid De släcker mindre bränder eller påbörjar släckarbetet. De är behjälpliga vid avsökning av automatlarm och återställning av larm. De hjälper till att spärra av vägar och områden vid olyckor. De hjälper polisen att dirigera trafik. De stödjer skadade eller olycksdrabbade. De bevakar fastigheter efter att räddningstjänsten har lämnat skadeplatsen. De utför yttre kontroller och inre kontroller vid förmodad brand. De bistår med utrustning och hjälper till att städa vid olycksplatsen. De bistår ambulanspersonal vid trafikolyckor. De bistår med släckningsmaterial. De lämnar lägesrapporter. De är behjälpliga genom att bidra med nycklar och låsöppning.
Kostnader KOSTNADSUPPFATTNING INVESTERING DRIFTKOSTNAD Material Handbrandsläckare 800 kr/styck 350 kr/omladdning Personmottagare 2500 kr/styck Sjukvårdsväska 500 kr/styck Kastlina och livboj 1000 kr/styck Utbildning Kostnad rtj Kostnad väktare Utryckningskostnad väktare 3264 kr per utbildningstillfälle 1632 kr per väktare 112 kr/utryckningstillfälle
Utryckningskostnader Alternativkostnaden för utryckning bör normalt kunna ses som värdet av den förlorade produktionen under tiden som individen är ute på larmet. Detta representeras av individens lön inkl. sociala avgifter under motsvarande tid. Ex. I genomsnitt är varje man ute 0,817 timmar per sjukvårdslarm till en ersättning av 171 kr/timme (inkl. sociala avgifter). Om tre man rycker ut blir utryckningskostnaden 3 * 0,817 * 171 = 419 kr/larm. Samma princip kan användas för att beräkna utbildningskostnader!
Kostnadsuppfattning Investerin g Kostnader Driftkostna d Annuitetsfakt or Annuitetsvärd e Material Handbrandsläckare 1600 2520 2,354 679 Personmottagare 5000 2,354 2124 Sjukvårdsväska 1000 2,354 425 Kastlina och livboj 2000 2,354 850 Utbildning Kostnad rtj 7320 2,354 3110 Kostnad väktare 9792 2,354 4160 Utryckningskostnad väktare 2693 Summa 28 080 5110 11348 Total årlig kostnad 21395
Nyttan n i=1 t i p i v i = B i Risk för spridning till Antal Värde för 1 minut Byggnad 2 30 862 Container 3 0 Farlig 0 44 792,5 Fartyg 0 22 396 Fordon 0 16 797 Skog 0 2 620 Tåg 0 107 614 Terräng 2 0 Två insatser med betydande spridningsrisk som upptäcks i god tid av väktare. Insats 1. 11 minuter x 30 862 kr x 1 = 339 482 kronor Insats 2. 3 minuter x 30862 kr x 1 = 92 586 kronor Årlig nytta från projektet = 172 827 kronor.
Slutsatser Samarbetet mellan väktare och räddningstjänst är sannolikt lönsamt. Varje investerad krona ger åtta kronor tillbaka. Kostnaderna är låga. Nyttan är svår att kvantifiera, underskattar den totala nyttan. Kostnader på kommunal nivå. Bättre rapportering av väktarinsatser hade gett en mer heltäckande och generaliserbar bild av samarbetet.
Sammanfattning av dagens föreläsning Tidsfaktorns betydelse Utmaningar Nya aktörer/samarbeten Kostnads-nyttoanalys
Uppgift 5. En effektivare responsorganisation Nya typer av resurser? En ekonomisk konsekvensanalys. Beräkning av kvantitativa effekter. Tid, räddade liv etc. Diskussion av kvalitativa aspekter av förändringarna
I praktiken..(frågor ni kan fundera över i er uppgift.) 1. Hur ofta och hur mycket kommer de nya aktörerna fram tidigare än traditionella aktörer? 2. Vad kan de nya aktörerna göra innan traditionella aktörer kommer fram? 3. Vilka effekter får dessa insatser på överlevnad, trygghet, skadereducering etc? 4. Vilken ökad resurstillgång kräver insatserna (brutto)? 51
Tips på ytterligare läsning En samhällsekonomisk utvärdering av samarbete mellan väktare och räddningstjänst (Weinholt, Andersson Granberg 2013) Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser. (Jaldell, 2004) Sambruk är lönsamt. (Sund, 2006) Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp- en kostnadsnyttoanalys. (Sund, 2004)
www.liu.se