Klassificeringsprovtagning Härvelträskområdet

2013-04-30 Klassificeringsprovtagning 2013 Scharins fas 3 Härvelträskområdet Tekniska kontoret Gatu- och parkavdelningen Christer Svensson

2 Innehåll 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 3 3 söversikt... 4 4 shistorik... 4 4.1 Härvelträskområdets industrihistoria... 4 4.2 Industriella processer och hanterade ämnen... 7 4.2.1 Sågverksindustrin... 7 4.2.2 Massatillverkning... 7 4.2.3 Boardtillverkning... 7 4.2.4 Lackering... 7 4.2.5 Övrigt... 7 4.3 Avfallshantering... 7 5 Åtgärdsmål... 8 5.1 Övergripande åtgärdsmål... 8 5.2 Mätbara åtgärdsmål för Härvelträskområdet... 9 6 Föroreningssituation... 10 6.1 Förekomst av föroreningar med mycket hög farlighet... 10 6.2 Mycket stor mängd förorening och stor volym förorenad jord... 10 6.3 Höga halter av arsenik som kan medföra akuta hälsoeffekter... 10 6.4 Höga halter dioxin i mark som kan leda till negativa hälsoeffekter... 13 6.5 Höga halter av arsenik och dioxin som kan påverka markmiljön negativt... 13 6.6 Risk för spridning och negativa effekter på ytvattenmiljön... 13 6.7 Föroreningsspridning genom översvämning och erosion... 13 7 Klassificeringsprovtagning i fält... 14 7.1 Vid användning av borrvagn och skruvborr... 14 7.2 Vid användning av borrvagn och geoprobeteknik... 15 7.2.1 Metodbeskrivning för ostörd jordprovtagning med geoprobe.... 16 7.3 Vid användning av grävmaskin... 16 8 Provhantering i särskild lokal... 17 8.1 Jordprover tagna i plastpåse... 17 8.2 Jordprover tagna i plaströr(geoprobe)... 17 9 Utrustningsplan, förberedelse och tidplan... 18 10 Provtagningsprotokoll och dokumentation... 18 11 sindelad provtagningsfrekvens och analysplan... 20 11.1 Delområde 1... 22 11.2 Delområde 2... 23 11.3 Delområde 3... 23 11.4 Delområde 4... 24 11.5 Delområde 5... 24 11.6 Delområde 6... 25 11.7 Delområde 7... 25 11.8 Delområde 8... 26 12 Slutlig klassificering... 26 13 Hälsa och säkerhet... 27 Bilaga 1 Härvelträskets indelning i delområden

3 1 Revisionshistorik Namn/version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Klassificeringsp rovtagninghträs ket2013 _version1 20130403 Christer Svensson Klassificeringsp rovtagninghträs ket2013 _version2 20130417 Christer Svensson Arbetsex distribuerad för synpunkter till Länsstyrelsen, miljöavdelningen, Ylva och Anne Arbetsex reviderad efter synpunkter från Lst och Ylva Klassificeringsp rovtagninghträs ket2013 _version3 20130430 Christer Svensson Färdig för tillämpning 2 Inledning Dokumentet riktar sig främst till de som ska genomföra själva provtagningen men ska också fungera som ett kvalitetsstyrande och redovisande dokument. Resultat från klassificeringen kommer ligga till grund för saneringsschakter och friklassning från saneringsåtgärder utan någon tillkommande miljökontroll. Miljökontrollen i själva saneringsschakten kommer till stor del att begränsa sig till att friklassning av schaktbotten där klassificeringsprovtagning saknas.

4 3 söversikt Härvelträskområdet ligger i den östra delen av Scharinsområdet, Figur 3.1. Övriga områden i figuren är områden som är sanerade eller saneras under sommaren 2013. Hela Scharinsområdet är ca 50 ha stort och Härvelträskområdet är ca 14 ha stort. CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET SÅGVERKSOMRÅDET HÄRVELTRÄSKET Figur 3.1. Översiktsbild över Scharinsområdet 2010. Överblicksbild Scharins 2010 Övergripande bild över de fyra huvudområden som är aktuella för marksanering kommande åren vid f d Scharins industriområde. Inom Cisternområdet finns oljeföroreningar från eldningsoljor och smörjoljor. A-området är förorenat med arsenik från ett konstruktionsmaterial, slaggsand, som använts under byggnader och väg. Sågverksområdet och Härelträsket är i huvudsak förorenade med dioxin och arsenik där dioxinföroreningarna kommer från impregneringsmedel innehållande klorfenoler. 4 shistorik På Scharinsområdet har industriell verksamhet bedrivits sedan 1880-talet. Från början låg här ett sågverk. Sågverket lades ner under mitten av 60-talet. 1912 startade AB Scharins & Söner tillverkning av pappersmassa vilket pågick fram till början av 80-talet. Under 1940-talet började man med boardtillverkning som pågick till 1993. 4.1 Härvelträskområdets industrihistoria Härvelträskområdets historik har kraftigt påverkats av verksamheten som bedrivits. Här har lagrats sågat virke och området har fyllts med bark, sågspån samt rester från massa- och boardproduktion. Överlag kan man nog räkna med att rester som inte har haft något försäljningsvärde för verksamheten har hamnat här om man bortser från de sågade produkterna. Flygbilder på området visar att utfyllnaden på området tog fart under 50-talet. t är främst förorenat med dioxin, arsenik och kvicksilver men även andra fortfarande okända ämnen kan förekomma. På 40-talet var den största delen av Härvelträskområdet upplag för färdigsågade produkter. Ett eldrivet lok transporterade virket från sågen till brädgården. Strax öster om brädgården fanns en vattenspegel, det egentliga Härvelträsket, som då börjat fyllas igen, Figur 4.1.

5 Figur 4.1 Flygfoto över Härvelträsket taget 1946. Här syns sågat virke på brädgården i tydligt organiserade rader. Till höger i bilden ses det egentliga Härvelträsket. Strandkanten längs brädgården mot träsket förefaller vara utfylld. Figur 4.2 Flygfoto över Härvelträsket taget 1954. På virkesupplaget syns något färre virkesbuntar jämfört med fotot från 1946 och man kan även se att träsket fylls igen från norr. Under hela 50-talet förvaras virkesbuntar på Härvelträskområdet och utfyllnad med restprodukter i norra delen av själva Härvelträsket pågick, Figur 4.2. Under 60-talet upphör lagring av virke på området och träsket fylls igen från öster, Figur 4.3. Under mitten av 1970-talet byggs en reningsanläggning

6 Figur 4.3 Flygfoto över Härvelträsket taget 1966. Inga virkesbuntar finns på den gamla brädgården. Det finns några odefinierade buntar strax nordväst om det ljusa fältet på bilden. Allt överskottsträ flisas numera i en stor flishugg strax öster om den gamla såganläggningen. Träsket fylls ut från öster. för processvatten i västra delen av den tidigare brädgården. På den gamla brädgården växer sly och vattenspegeln i träsket är helt borta. Från 70-talet och framåt har områdets främsta användning varit tillfällig lagring. Exempel på detta ses i bildens högra del. Buntarna som syns i bilden är sannolikt board. Efter bygget av sedimenteringsbassängen började slam därifrån att deponeras strax norr om sedimentationsbassängen tillsammans med bl a slipdamm. Även rivningsrester och askor från förbränningsanläggningen fördes hit men inget av detta har påbörjats i Figur 4.4. Figur 4.4 Flygfoto över Härvelträsket taget 1975. Den gamla brädgården har börjat växa igen. Det har tillkommit en sedimentationsbassäng. På denna bild ses inget av träskets vattenspegel. Ett upplag av någon art ligger på det utfyllda området.

4.2 Industriella processer och hanterade ämnen 4.2.1 Sågverksindustrin 7 För att förhindra blånad impregnerades virket genom doppning i klorfenolpreparat vid själva såganläggningen. Preparatet innehöll också små mängder dioxiner. På Härvelträskområdet har sågade trävaror torkats och förvarats. Sprutning eller annan kemisk behandling på brädgården kan inte uteslutas. 4.2.2 Massatillverkning Vid tillverkning av den mekaniska massan impregnerades massa med fenylkvicksilver-preparat, Pulpasan. Behandlingen skedde från 1940-talets början fram till ca 1970. Användningen av Pulpasan i Sverige förbjöds 1966. Hanteringen ska ha minskat successivt efter 1966 då man övergick från våt till torr mekanisk massa. Massan har även blekts. Troliga blekkemikalier är enligt muntliga uppgifter natriumsulfit, -bisulfit och/eller diotonit. Rester från den verksamheten har lagts upp på området. 4.2.3 Boardtillverkning Flis och spån ingick i boarden tillsammans med bindmedel i form av tall- eller tranolja. Pappersmassa användes som ytskikt på boarden. Om den massa som användes vid boardtillverkningen hade kvicksilverbehandlats är oklart. En del av boarden (s k ZMA-board) impregnerades med hjälp av arsenikhaltiga preparat. Arseniktillsatsen skedde i form av ett pulver som blandades i ett kärl innan tillsats till massan. Rester och kasserade produkter har lagts upp på området. 4.2.4 Lackering Från 50-talet har utvecklade produkter från boardtillverkningen lackerats. Färgrester, kasserade produkter och andra rester från den verksamheten har lagts upp på området. 4.2.5 Övrigt I verksamheten har PCB-haltiga oljor använts samt eldningsoljor och smörjoljor och rester kan förekomma på området. Aska och slagg från förbränningsanläggningen har också använts inom området. 4.3 Avfallshantering Från ca 1955 och fram till att miljölagstiftningen stramades upp på 1970-talet kördes huvuddelen av rester utan försäljningsvärde ut på Härvelträskområdet. Den största delen utgjordes av processrester från massatillverkning, boardtillverkning och lackering. Det är även troligt att rester från sågverksamheten körts ut på området även om inga tydliga fyllnadszoner kan noteras i flygbilder från den tiden. Annat diverse avfall som kan nämnas är slagg från panncentral, tomma kärl från använda produkter (oljor etc.) och rivningsrester. Den största delen av resterna finns längst åt öster på området. Från ca 1975 började processvatten att renas genom sedimentering och det avskilda slammet (fibrerna) avvattnades och återvanns i processen (eldades) eller deponerades inom industriområdet. Notera att sedimenteringsbassängen anlades efter det att kvicksilverbaserade preparat hade slutats användas för impregnering av massan. Slammet som deponerats inom området från den verksamheten bör därför inte innehålla föreningar i någon omfattning då känd kemikalieanvändning varit relativt harmlös. t där slammet deponerades kallas följaktligen slamdeponiområdet men här finns även askor och rivningsrester. t beräknas totalt ha tillförts mellan 120 000 150 000 m3 produktionsrester.

8 5 Åtgärdsmål 5.1 Övergripande åtgärdsmål Åtgärdsmålen som presenteras nedan är de som gäller helt eller delvis för Härvelträskområdet. De som bara gäller för övriga delar tas inte upp här. Sammanfattningsvis innebär målen att marken efter sanering skall kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning, Figur 4.1, utan hälsorisker från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. t som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras inom området är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar ( bl a Härvelträskområdet). 5. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 6. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten ska ske från området. Figur 4.1. Förslag på framtida markanvändning av Scharinsområdet.

5.2 Mätbara åtgärdsmål för Härvelträskområdet De mätbara åtgärdsmålen preciserar vad som måste göras för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. 9 1. Arsenik tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 40 mg/kg TS. 2. Dioxin tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 200 ng WHO- TEQ/kg TS. 3. Kvicksilver tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 2,5 mg/kg TS. 4. Arsenik i skiktet 0,5-1 m under befintlig markyta tas bort vid detekterade halter över 100 mg/kg TS. 5. Dioxin på nivån > 0,5 m under befintlig markyta tas bort vid detekterade halter över 1200 ng WHO-TEQ/kg TS. 6. Kvicksilver saneras ner till 4 mg/kg i skiktet 0,5-1. 7. Övriga ämnen saneras vid överstigande av dubbla värdet för MKM eller platsspecifikt riktvärde >1m om det finns beräknat. 8. Saneringar under skiktet 0-0,5m avseende arsenik och metaller drivs maximalt ner till normal grundvattenytan. 9. Maximal klassificeringsvolym ska vara 100 m 3. 10. Analysvärden kontrollerade som samlingsprover för schaktbotten under saneringen får representerande högst 100 m 2 och får inte överstiga 100 mg/kg TS för As, 1 200 ng WHO- TEQ/kg TS för dioxin och 290 mg/kg TS för Hg. 11. Markytan ska slutformas så att så lite justeringar och ingrepp som möjligt krävs för kommande markanvändning. Inga släntlutningar större än 1:5 får förekomma och minsta täckdjup med ren jord får vara 0,5 m. 12. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. 13. Ett år efter grävsanering skall det vid tre på varandra följande månadsmätningar med passiva provtagare inte gå att detektera platsspecifika kongener i relaterade skillnader större än uppströms.

10 6 Föroreningssituation De platsspecifika riktvärden som anges nedan har beräknats vid den senaste huvudstudien, WSP 2011. Notera att de mätbara åtgärdsmålen avviker från beräknade riktvärden. Genom att i den samlade åtgärdslösningen förändra platsförhållandena har avsteg från beräknade riktvärden kunnat göras utan att äventyra saneringens åtgärdsmål. 6.1 Förekomst av föroreningar med mycket hög farlighet Arsenik (As), kvicksilver (Hg), och dioxiner är föroreningar med mycket hög farlighet som förekommer inom området. Utbredningen på området har modulerats, Figur 6.1 och 6.2, och dioxin förekommer främst ytligt och i huvudsak i två relativt sammanhållna områden. För det större av dessa hot spot områden(ca 5 ha) ligger 75-percentilen på 407 ng TEQ/kg TS för dioxin(teq) i skiktet 0-0,5m. As är i viss mån koncentrerat till vissa hot spots men har förhöjda halter över större delen av området och 75-percentilen i skiktet 0-1m ligger på 56 mg/kg. Hg är tydligt koncentrerat till främst en hot spots där halten är över 1000 mg/kg från 0,5 m ner till 2 m. 6.2 Mycket stor mängd förorening och stor volym förorenad jord 82 000 m 3 jord beräknas vara förorenad över KM - riktvärdet för dioxin, 24 000 m 3 över MKM och 26 000 m 3 över platsspecifika riktvärdet 80 ng/kg TS. Den totala mängden dioxin kan beräknas till 35 g TEQ. Delar av den volymen men även separata volymer innehåller As som totalt beräknas till 65 000 m3 och är förorenade med ca 7500 kg As. Hg finns främst i koncentrerade hot spots och mängden Hg är beräknad till ca 375 kg. 6.3 Höga halter av arsenik som kan medföra akuta hälsoeffekter 7 % av alla analyser överskrider tröskelvärdet för arsenik, 100 mg/kg TS, inom Härvelträskområdet. De högsta halterna finns också i jordens översta meter och 95-percentilen för området ligger nära 200 mg/kg TS. Det ytliga riktvärdet 20 mg/kg överskrids i 46 % av alla analyser inom området. Samtidigt ger den allmänt höga bakgrundshalten en ökad känslighet för ökad exponering av As för människor som lever i området. Det förhållandet bildar ett av motiven till att det i föreslagen åtgärd även ingår skyddstäckning.

11 Figur 6.1. Modellerad utbredning av arsenik inom Härvelträsket från 0 till 1,5 m u my. Modellering utgår från befintlig markyta. n eller djup med ett fåtal analyser medför att halt inte beräknas.

12 Figur 6.2. Modellerad utbredning av dioxin inom Härvelträsket från 0 till 1,5 m u my. Modellering utgår från befintlig markyta. n eller djup med ett fåtal analyser medför att halt inte beräknas.

6.4 Höga halter dioxin i mark som kan leda till negativa hälsoeffekter 13 Humanriktvärdet 160 ng TEQ/kg TS för dioxin överskrids i drygt 23 % av genomförda analyser inom Härvelträskområdet och 75-percentilen ligger på 140 ng TEQ/kg TS. För brädgårdsområdets ytliga delar (0-0,5 m) stiger värdet till 45 % och 75-percentilen ligger där nära 400 ng TEQ/kg TS. Den högsta uppmätta halten ligger på drygt 26 000 ng TEQ/kg TS, d v s nära dubbla halten som gäller för farligt avfall. 6.5 Höga halter av arsenik och dioxin som kan påverka markmiljön negativt 21 % av arsenikanalyserna på jord inom Härvelträskområdet överstiger Naturvårdsverkets referensvärde för skydd av markekosystem, 40 mg/kg TS. För dioxin är motsvarande referensvärde, 2000 ng TEQ/kg TS men här överskrids det värdet i bara 3 % av analyserna. 6.6 Risk för spridning och negativa effekter på ytvattenmiljön Den högst analyserade halten för dioxin inom området är 26 700 ng TEQ/kg TS. Medelvärdet för analyser inom området är 328 ng TEQ/kg TS. De högsta värdena och största mängderna finns i direkt anslutning till älven. Kongenfördelningen överensstämmer i grundvattnet och jorden men halterna i grundvattnet är generellt låg. Med passiva provtagare har det konstaterats en överensstämmande kongenfördelning i älven vid påslag av dioxiner i anslutning till området. Ser man till hur fördelningen mellan PCDF och PCDD så är det 34 gånger större andel PCDF i markprovet, 27 gånger större andel i grundvattnet medans det nedströms i älven bara är 7,5 gånger större andel. Nedströmsprovet kan jämföras med uppströmsprovet där det bara är 2,1 gånger större del PCDF som också är jämförbart med t ex Kalix och Piteå älv(1,5 gånger). Det är känt att kongenprofilen förändras i vatten och särskilt då klorfenolprofil domineras av högklorerade furaner med låg transporthastighet. Spridningen med grundvattnet har beräknats till 1-2 mg WHO-TEQ/år med nuvarande data. Beräkningen är svår att genomföra med någon precision då variationer i halter men främst grundvattnets hastighet och möjliga transportvägar är stora inom området. 6.7 Föroreningsspridning genom översvämning och erosion Det är havet, Figur 6.3, som styr älvens vattennivå och den kan därför variera under hela året med översvämningsrisker och erosion av strandkanten som följd. Större delen av stranden var tidigare byggd med rester från sågade stockar som lagts ut vinkelrätt från stranden i metertjocka skikt, s k splintvedskaj. Det innebar att den inte var beständig och att den förstördes med ökande tak ju längre tiden gick. Detta åtgärdades med invallning och erosionsstabilisering sommaren 2012. Dessa åtgärder bedöms i den liggande huvudstudien få avsevärda effekter på spridningen till älven av dioxiner då 70-90 % av uttransporten bedömts härröra från denna process.

14 Figur 6.3. Havsytans höjdvariation under september 2007. När havsnivån är 50 cm är det lika med markytans höjd på stora delar Hävelträsket. 7 Klassificeringsprovtagning i fält Kommande saneringsåtgärder omfattar schaktsanering i selektiva enhetsvolymer (SEV) om den representativa halten i SEV överskrider fastställda mätbara åtgärdsmål. Varje SEV eller pall, normal benämning i saneringsentreprenader, utgör 100 m 3 fördelat på 14 14 0,5 m. I rutnätet som tillämpas är därför sidlängden 14 m och erfarenhetsmässigt från andra saneringar och den tidigare provtagningen bör indelningen i 0,5 meters pallar vara lämpligt. Klassificeringens huvudmål är att klassificera jorden i varje SEV så rätt som möjligt med en rimlig ekonomisk insatts. Rätt innebär att jord som lämnas kvar inte inskränker på åtgärdsmålen samtidigt som bara förorenad jord över åtgärdsmålen tas bort. Alla djupangivelser utgår från befintlig mark. 7.1 Vid användning av borrvagn och skruvborr För varje ruta i rutnätet inom område 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 8 som markerats i bilaga 1 ska följande genomföras. Rutans centrumpunkt mäts in med 0,5 meters noggrannhet och markeras med stakkäpp. Provpunkter förläggs i anslutning till centrumpunkten och en i anslutning till varje delrutas centrum som skapas om delningspunkten för delrutorna förläggs vid stakkäppen i provrutans centrum. I protokollet ges varje delprovpunkt namn med provpunkt och tillägget centrum, C, nordväst, NV, nordost, NO, sydväst, SV eller sydost, SO, Figur 7.1. Procedur enligt nedan upprepas i samtliga punkter så att man får ett samlingsprov för varje pall (delnivå). Upp till fyra pallar kan vara aktuella. Antalet delpunkter i en ruta regleras enligt kap 11. Antalet kan antingen vara 5 eller 4 st och är de fyra tas punkten i centrum bort. Då borren dragits upp ur jorden ställs en hink under för att samla upp jordspill vid provtagningen. Allt jordspill töms efter avslutad provtagning i ett uppsamlingskärl på fyrhjulingens släp. All överskottsjord betraktas som förorenad och läggs på ruta U29 och V29.

15 Jorden på borren renskärs så att sammanblandningar mellan skikten tas bort. Därefter fylls protokollet enligt Figur 10.2 i och eventuella stickprov tas ut. Stickprov tas på tydliga skikt som är större än 15 cm. Stickprovet märks som stickprov, rutans namn skikttyp och djup. Om flera stickprover tas i samma ruta ges de också löpnummer från 1 till x som skrivs in i protokollet. Jord, ca 1 liter, från varje delprov läggs i en plastpåse som märkts med rutans namn och provtagningsdjup. Ingen rengöring mer än skrapning behövs mellan delpunkterna inom rutan. Mellan varje provruta torkas skruvborren och mätkärl ur med torkpapper eller trasa. NV C NO SV SO Figur 7.1. Uppdelning av provruta för provtagning i fem borrpunkter och namngivning av delrutor i protokoll. Rutans kors mäts in. Röd ring markerar provpunkter som slumpmässigt styrs mot delrutans centrum. 7.2 Vid användning av borrvagn och geoprobeteknik Geoprobetekniken möjliggör ostörd provtagning, se kap 7.2.1. Största skillnaden i fältarbetet gentemot användning av skruvborr blir att även protokollföring av jordprofilens utseende görs i lokalen som beskrivs i kap 8, se vidare kap 8. I fält måste varje provtagningsrör märkas upp med rutans namn, från vilken del av rutan enligt Figur 7.1 som provet tagits och vilken pall, marknivå, som provet representerar. En märkning kan t ex se ut så här Ruta K18, SV, pall 1-2. Det är också viktigt att jordproven fraktas uppåt stående från provtagningsområdet till lokalen. Rörens ändar förseglas med lock med olika färg(röd och svart) för att det ska gå att hålla reda på vilken väg som är upp, d v s närmare markytan.

7.2.1 Metodbeskrivning för ostörd jordprovtagning med geoprobe. 16 Figur 7.2. Metodbeskrivning A Utrustningen för kontinuerlig ostörd provtagning förs ned i marken. B Ett jordprov tas med hjälp av det inre provtagningsröret, röret förs sedan upp till ytan och förseglas. C Ett nytt provtagningsrör förs ned i yttertuben. D Utrustningen för kontinuerlig ostörd provtagning förs djupare ned i marken. E Ett andra prov tas upp med hjälp av det inre provtagningsröret. Förfarandet upprepas tills önskat provtagningsdjup uppnåtts. När sista provet tagits lyfts även casingen ur hålet. 7.3 Vid användning av grävmaskin En annan uppdelning av var man lägger punkterna görs om provtagningen görs med grävmaskin. Detta görs för att hålla nere omblandningen av jord p g a provtagningen. En provgrop i rutans centrum grävs och en i vartdera hörnet till grannrutorna. Från groparna i hörnen tas då ut prov för den ruta som hörnet ligger i, se Figur 7.3. I övrigt följs samma provtagningsrutiner som när man använder borrvagnen. A1 A1 B1 A1 A2 A1 B2 A1 A3 A1 B3 A1 C1 A1 C2 Figur 7.3. Röd fyrkant markerar provgropar. Från varje provgrop i hörnen hämtas jord till som mest fyra provrutor. A1 C3 A1

17 8 Provhantering i särskild lokal Genom uppdelning av arbetet i fältdel och inomhusdel så kan provtagning i fält fortgå även om inomhusdelen står still. Prover kan alltså tillfälligt läggas på hög och känsligheten för bemanningsstörningar blir liten. 8.1 Jordprover tagna i plastpåse Jordprover i plastpåse (gäller skruvborr och grävmaskin) som förs till inomhusdelen läggs i ett tillfälligt mellanlager. Från mellanlagret tas sedan prover och töms i en speciell omblandare. Proverna blandas i minst 5 minuter. Då proverna blandats tas eventuella prover ut för analys enligt kap 11 innan det omblandade provet åter placeras i påsen och läggs in i ett sökbart provlager för att möjliggöra kompletterande provtagning i ett senare skede. Uttagna prover ska vara representativa och innehålla minst 100 g jord. Proverna märks med analystyp, datum, rutans namn och klassificeringsdjup (P1, P2, P3 eller P4). Prover som ska skickas på analys registreras i labbets beställningsblankett(kan ev tas bort om vi kan göra en överenskommelse med labbet om att märkning på etikett räcker) och packas i lådor som märks med färdigtryckt fraktsedel. 8.2 Jordprover tagna i plaströr(geoprobe) Jordprover i plaströr som förs till inomhusdelen och ställs i ett tillfälligt mellanlager. Från mellanlagret tas sedan prover till ett iordningställt bord där provet öppnas med en särskild öppnare. Eventuell lukt noteras i protokollet (Se kap 10 för detaljinformation runt protokollföringen). Proceduren görs om tills alla delprov för rutan är öppnade. Därefter läggs rören bredvid varandra i ordningen vänster till höger NV, SV, NO, SO och C och fotograferas. Därefter noteras jordlagerföljden i protokollet och eventuella stickprov tas ut. Stickprov tas på tydliga skikt som är större än 15 cm. Stickprovet märks som stickprov, rutans namn skikttyp och djup i meter, t ex 0,2-0,4. Om flera stickprover tas i samma ruta ges de också löpnummer från 1 till x som skrivs in i protokollet. Därefter töms jorden i rören representerande vardera pall i en hink. Hinken sätts sedan i en speciell omblandare och proverna blandas i minst 5 minuter eller medan man gör iordning prov från nästa ruta. Då proverna blandats tas eventuella prover ut för analys enligt kap 11 innan det omblandade provet placeras i en plastpåse som märks upp med rutans namn och pall. Påsen läggs sedan in i ett sökbart provlager för att möjliggöra kompletterande provtagning i ett senare skede. Uttagna prover ska vara representativa och innehålla minst 100 g jord. Proverna märks med analystyp, datum, rutans namn och palldjup (P1, P2, P3 eller P4). Prover som ska skickas på analys registreras i labbets beställningsblankett (kan ev. tas bort om vi kan göra en överenskommelse med labbet om att märkning på etikett räcker) och packas i lådor för transport till laboratoriet. Färdigtryckta fraktsedelar beställs från labbet.

9 Utrustningsplan, förberedelse och tidplan 18 Följande utrustning införskaffas innan provtagningen inleds. Listan anger det minsta antal som behövs. 1 st mekaniska omblandare(hyrs) 4 st murhinkar ( 20 l) 2 st plastspadar (typ planterinsspade) 2 st rullar torkpapper industri 2000 st kraftiga plastpåsar om minst 10 l 1500 st provpåsar för prover till labb och uttag av stickprov Plastsäckar för uppsamling av rengöringspapper 1 st fyrhjuling med vagn(hyrs) 2000 st Etiketter 1 st Kamera X st Röröppnare 1 st ögonskölj 100 st Andningsskydd 1000 st engångshandskar av vardera large och medium Bordsytor om ca 5 m 2 Tillfälliga lagerytor av rör och påsar för ca 50 rutor, d v s ca en veckas jobb 1 st avfallstunna för plaströr (hanteras som brännbart avfall) 1 st avfallstunna för torkpapper och jord rester (hanteras som farligt avfall) Borrvagn bestyckad med lämplig utrustning handlas upp före utgången av april. Bemanning blir borrvagnsförare och två personer som rekryteras. Drygt 1 st provtagningsruta bör hinnas med på 1 timme och arbetet genomförs under perioden juni augusti. 10 Provtagningsprotokoll och dokumentation Varje delprov är ett stickprov som ska representera 20-25 m 3 och är lite av en nål i en höstack. Från samlingsprovet tas sedan några gram ut för analys. Resultat från analysen ska därefter representera hela SEV på 100 m 3. Genomförandet av själva provtagningen och all information som förs in protokollet blir därför mycket viktig för att få representativa resultat och för att kunna planera och förutse problem vid den kommande saneringen. Det är också viktigt att noteringarna i protokollet är normaliserade mellan provtagarna. Mall för provtagningsprotokoll finns i Figur 10.2. Protokollet är generellt uppdelat halvmetersvis men avvikande jordartsskikt ska föranleda stickprov och verklig nivå anges i protokollet på stickprovsraden. Följande ska bedömas och bokföras. Bokföringsregler framgår av Tabell 10.1; 1. Volymandel i % för ingående material (Gula kolumner i protokollet) 2. Färg 3. Lukt 4. Bedömd nivå för grundvattenytan. Skulle en tydlig skillnad i vattenmättnad finnas i protokollfört skikt så anges den under anmärkning. 5. Stickprov som tas ut enligt kap 6 noteras i sitt fält. 6. Avvikelser i rutan kan anges både på raden anmärkning och som längre text i huvudet under Särskilda svårigheter och hinder. Om rutan delas upp av t ex väg eller skrot kan en skiss göra på protokoll bladets baksida.

Vatten Lukt Färg Massa Board/ Unit Betong/ Tegel bark spån/flis/ trästickor Torv Grus/sten Sand Lera/ silt PALL 19 Tabell 10.1. Bokföringsregler för protokoll. Siffror enligt raden Skriv förs in i protokollet och motsvarar indelning enligt raderna under. Jordarts observationer för varje delskikt bokförs som siffra i kolumnerna som börjar med lera/silt och slutar med massa i protokollet. Siffran motsvara procentintervall enligt raden andel och summan för skiktet bör ligga mellan 75-100. Dominerande färg, lukt och vattenmättnad för pallen skrivs in i protokollet. Ytterligare noteringar kan göras under anmärkning. Ifyllningsregler Skriv 1 2 3 4 5 6 Andel < 5% 5-25% 25-50% 50-75% >75% Färg Jord Svart Gul Vit Brun Lukt* Jord Sur/ unken Svavel Kemisk Petroleum Vattenmät Vatten Torr Fuktig Blöt tad Avvikande Stickprov Anmärkning Nivå material och löpnummer anges t ex sand 0-0,3 S1 Något avvikande tex svart sand *OBS!! Lukta försiktigt på jorden så snart den lagts i hinken Datum 20130606 RUTANS NAMN AA1 Anna Andersson Provtagare Skruvb/Geop/Grävm/Auger Metod Särskilda svårigheter och hinder Stora stenar på markytan i NV rutan Del av ruta Stickprov Anmärkning NV 1 2 4 3 2 3 Lesi 0,35-0,5 S1 Vattenmättad från 0,4 NV 2 4 2 1 1 4 NV 3 5 1 1 4 NV 4 SV 1 1 2 3 2 6 3 Luktar parfym SV 2 5 1 1 4 SV 3 1 1 1 4 SV 4 NO 1 3 3 3 1 2 Sa 0,3-0,5 S2 Svart sand NO 2 5 1 1 4 NO 3 4 2 1 1 4 NO 4 SO 1 1 5 3 2 3 SO 2 3 3 1 1 4 4 SO 3 4 2 1 3 4 Svartstrimmig lera SO 4 C 1 1 1 1 2 4 4 4 2 C 2 3 3 3 3 4 Le 0,3-0,5 S3 Svartstrimmig lera C 3 5 2 3 4 C 4 Figur 10.2. Exempel på ifyllt provtagningsprotokoll för klassificeringsprovtagning på Härvelträsket. Finns ett fel i protokollet.

Alla insamlade data och observationer bokförs i ett Excelark och används sedan för statistisk uppföljning och åskådliggörande i GIS applikationer. 11 sindelad provtagningsfrekvens och analysplan Kapitlet bygger på WSP:s PM Härvelträsket-förslag till klassificeringsprovtagning och för fördjupning hänvisas till det dokumentet. Den översiktliga styrningen av hur delområden definieras och styrning av vilka SEV som ska analyseras ytterligare framgår av Figur 11.1. 20 verksamhet Direktklassning om stickprov >2 åtgärdsmål Provtäthet > 20 p/ha UCL95 < åtgärdsmål friklassning95 > åtgärdsmål Förorenande verksamhet < 20 p/ha provtagning Ingen/begränsad förorenande verksamhet > 10 p/ha UCL95 < åtgärdsmål --> friklassniovtagning < Direktklassning av SEV om befintliga stickprov >2 gångeråtgärdsmålet men klassificeringsprovtagning genomförs Historik, geografisk avgränsat, analysresultat och definierade hot-spot områden Provtäthet <20 punkter/ha ytterligare provtagning Provtäthet >20 punkter/ha Provtäthet <10punkter/ha ytterligare provtagning som stickprov Ingen/begränsad förorenande verksamhet Provtäthet >10 punkter/ha UCL95>åtgärdsmål området klassificeras i SEV UCL95<åtgärdsmål friklassning UCL95>åtgärdsmål området klassificeras i SEV UCL95<åtgärdsmål friklassning Figur 11.1. sindelning av Härvelträsket som presenteras i Figur 11.2 har gjorts genom tillämpning av information kopplad till gula rutor. Röd ruta visar hur befintliga analyser tillämpas för klassificering av SEV. Efter att anlystäthet enligt de transparenta rutorna uppnåtts beräknas övre konfidensgränsen, UCL95, för medelvärdet inom varje pall och delområdet. För beräkningen används befintliga analyser och om tätheten inte nås görs kompletterande analyser. Är UCL95>åtgärdsmålet genomförs klassificeringsanalys för alla SEV inom pallnivån för delområdet och om UCL95<åtgärdsmålet friklassas pallnivån för delområdet. Åtta delområden (populationer) är identifierade (Bilaga 1): 1. Slamdeponi som överlagrar brädgård. Slamdeponin anlades under 1970-talet. 2. Processområdet, utfyllnadsområde under 1950-1970-talet, främst utfyllt med processrester. Utfyllnad började från nordost.

21 3. Strandområde som, enligt flygfoto, fanns 1945 och vilket ej har använts som brädgårdsområde. 4. Hot-spot område längs strandlinje. Del av brädgård och där flertalet hot-spot, av främst dioxin, har påträffats. 5. Hot-spot område processrester/brädgård. Gränsområde mellan brädgård och den äldsta delen av utfyllnadsområdet. Hot-spot av arsenik och kvicksilver har påträffats. 6. Brädgårdsområdet 7. t har ej identifierats som aktivt under Scharins verksamhetsperiod men viss förorening har konstaterats. 8. Hot-spot område med dioxin. Provtagningen inleds med område 2 där provtagning i 5 st delpunkter genomförs i varje ruta. Efter utvärdering av hur det förfarandet fungerar fältmässigt kan det bli aktuellt att lägga om alla provtagning till 5 st delpunkter för att öka säkerheten i skattningen av det sanna medelvärdet. För provnivå anges pall 1-4. Pall 1 motsvarar markdjupet 0-0,5m, pall 2 motsvarar markdjupet 0,5-1m, pall 3 motsvarar markdjupet 1-1,5m, och pall 4 motsvarar markdjupet 1,5-2m. 4 pallar görs bara för område 1 och 8. Ur ett samordningsperspektiv och för att få likartad information för hela området planeras klassificeringsprovtagning genomföras för hela området utom delområde 7 men analysurvalet styrs av regler som finns i Figur 11.1. Det är också andra parametrar än föroreningar som styr möjliga saneringsmetoder och efterföljande avfallshantering och genom en samlad provtagning ges möjlighet till många olika kompletterande analyser och bedömningar. I de kommande kapitlen gås samtliga delområden igenom och det inledande behovet av provtagning och analyser fastslås. En översiktlig beskrivning ges i Tabell 11.1 där även provtagningstäthet anges för samtliga pallar som kan vara aktuella för undersökning.

22 Tabell 11.1. Sammanställning av inledande provtagning och analyser. Klassificeringsprovtagning genomförs i alla områden utom 7 där en inledande stickprovsundersökning görs först och sedan beräknas UCL95. Resultatet av beräkningen visar sedan om det blir klassificeringsprovtagning eller friklassning. Delen Arsenik innefattar även analys av Hg, Cu, Zn, Cr och Pb. Siffran 10 eller 20 visar vilken analystäthet som bedömts behöva uppnås innan UCL95 beräknas för ställningstagande av om klassificeringsanalyser ska genomföras eller friklassning kan göras. Tillägget gv anger att saneringsbehovet kan begränsas av åtgärdsmålet kopplat till grundvattennivån och att provtagningen kommer att visa utfallet. Tillägget avvaktas innebär att ställningstagandet till provtäthet kan behöva omvärderas beroende på utfallet vid klassificeringsanalyserna i pallen ovanför. Grön färg visar att UCL95 kunnat beräknas med nuvarande analyser och rött diagonalt sträck visar pallen behöver klassificeras då åtgärdsmålet överskridits. Notera avvikelsen för pall 1 och arsenik där klassificeringsanalyser genomförs trots att UCL95 inte kunnat beräknas inom givna ramar. Motivet till detta är den ringa kostnadsökningen, ca 60 000kr, det innebär för att nå en högre kvalitet. Arsenik Pall 1 2 3 4 5 6 7 8 1 20 20 20 20 20 20 10 20 2 10 20/gv 10/gv 20/gv 20/gv 20/gv Ok pall 1 ger frik. 20/gv 3 10/gv 20/gv x 10/gv 20/gv 10/gv Ok pall 1 ger frik. 20/gv 4 10/gv x x x x x x 10/gv Dioxin Pall 1 2 3 4 5 6 7 8 1 10 20 20 20 20 20 10 20 Ok pall 1 10/Avvak Ok pall 1 2 10 ger frik. tas 20 20 20 ger frik. 20 3 10 Ok pall 1 ger frik. x 10/avvak tas 20 10/avvak tas Ok pall 1 ger frik. 20 4 20 x x x x x x 20 Totalt kommer 1613 SEV volymer att klassificeringsprovtas och 12 stickprov att genomföras. Totalt kommer 555 st analyser av metaller och 523 st dioxinanalyser att genomföras inledningsvis. 11.1 Delområde 1 Delområde 1 är ca 0,6 ha stort och delas in i 31 SEV per 0,5 m. Slamdeponin anlades på brädgårdsområdet under 1970-talet. Nivån inom slamdeponin varierar från +1,0 till +2,5 m. Förutom slam har även byggavfall samt askor deponerats. Den slam som deponerades har visat halter över MKM av zink och koppar. Sett från markytan finns halter över åtgärdsmål i enstaka punkter i ytlig jord i utkanten av deponi. Provtagnings- och inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.1. Provtagning sker i samtliga rutor och i 4 punkter/ruta.

Tabell 11.1. Provtagning och analysplan för område 1. Provnivå Antal SEV SEV aktuell för analys av SEV aktuell för analys av dioxin aktuella för provtagning As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 31 Alla utom I18 Ingen (Nivån är friklassad) Pall 2 31 Alla H21 och J20 Pall 3 31 Ingen H21 Pall 4 31 Ingen Alla 11.2 Delområde 2 23 Delområde 2 är ca 3,4 ha stort och delas in i 173 SEV per 0,5 m. t var ett utfyllnadsområde från 1950-talet till 1970-talet. Före utfyllnad var det ett mindre vattenområde, delvis avskärmat från Skellefteälven. Utfyllnad började från nordost och material som användes var främst processrester. t kan förväntas vara heterogent förorenat i plan men med god samstämmighet i djupled. I historik finns inga uppgifter som tyder på att möjligt dioxinförorenat material har använts som utfyllnadsmaterial. t är generellt låglänt med grundvatten ca 1-1,5 m från markytan. Provtagnings- och inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.2. Provtagning sker i samtliga rutor och i 5 punkter/ruta. Tabell 11.2. Provtagning och analysplan för område 2. Provnivå Antal SEV aktuella för provtagning SEV aktuell för analys av As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 173 Alla utom T14, AC14, AD14,W15, AH15, AG17, AH17, AI17, AJ18 och AL22 Pall 2 173 0 0 Pall 3 173 0 0 11.3 Delområde 3 SEV aktuell för analys av dioxin S14, U13, U15, V14, W13, X14, Y13, Z14, AB12, AB13, AC18, AD13, AD16, AD20, AE12, AE13, AE14, AE15, AE17, AE18, AE19, AE23, AE25, AE26, AF13, AF14, AF15, AF21, AF22, AF24, AG12, AG19, AG23, AG25, AH12, AH14, AH21,AH22, AH23, AH24, AH26, AI15, AI19, AI22, AI27, AJ15, AJ16, AJ20, AJ25, AK16, AK20, AK21, AK23, AK25, AK27, AK28, AL14, AL16, AL18 AL20 och AL21 Delområdet 3 är ca 0,5 ha stort med 27 SEV per 0,5 m. t är ett strandområde som enligt flygfoto fanns 1945 och har ej använts som brädgårdsområde. t är låglänt och sankt,

grundvattnet är tidvis i nivå med markyta (0,2-0,5 m under markyta). Provtagnings- och inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.3. 24 Provtagning sker i samtliga rutor och i 4 punkter/ruta. Tabell 11.3. Provtagning och analysplan för område 3. Provnivå Antal SEV SEV aktuell för analys av SEV aktuell för analys av dioxin aktuella för provtagning As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 27 Alla utom AG28 och Alla utom AG28 och AH28 AH28 Pall 2 27 0 0 Pall 3 0 0 0 11.4 Delområde 4 Delområde 4 är ca 0,7 ha stort och omfattar 35 SEV per 0,5 m. t är låglänt och grundvattenytan påträffas från 0,5 m under markytan. Undersökningar har visat att området är kraftigt förorenat av dioxin längs strandlinjen. Historiskt har det utgjort en del av brädgård. Förorening förväntas på brädgård främst ha uppkommit genom dropp från behandlat virke. De höga halter som påträffats kan ha uppkommit t.ex. om slam från doppningskar har tippats längs stranden eller om kemikalier spillts. Provtagnings- och inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.4. Provtagning sker i samtliga rutor och i 4 punkter/ruta. Tabell 11.4. Provtagning och analysplan för område 4. Provnivå Antal SEV SEV aktuell för analys av SEV aktuell för analys av dioxin aktuella för provtagning As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 35 Alla Alla utom M25, O28, O29, P27, R28, S27, S28, T30, U29, V27, V28, V29 Pall 2 35 0 Alla utom V29 Pall 3 35 0 M26, N27, N28, N29, P28, Q28, T27, T28, T29, U27, W27 och W28 11.5 Delområde 5 Delområde 5 är 1,2 ha stort och delas in i 59 SEV per 0,5 m. Processrester har deponerats och använts som utfyllnadsmaterial på brädgård. Detta innebär att området är ett höjdområde jämfört med omgivning. t har visat kraftig förorening av kvicksilver. De övre marklagren är processrester och ytor som använts som brädgård (där dioxinförorening kan förväntas) finns först ca 1 m under markytan. Provtagnings- och inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.5.

25 Provtagning sker i samtliga rutor och i 5 punkter/ruta. Tabell 11.5. Provtagning och analysplan för område 5. Provnivå Antal SEV aktuella för provtagning SEV aktuell för analys av As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 59 Alla utom X22, Y21, Z20, SEV aktuell för analys av dioxin T18, U16, V18, X16, X20, Y18 och AA18 AA20 och AB15 Pall 2 59 0 T18, U16, U19,V18, W16, W18, W20, X16, X20, Y20, Y18, Z16, AA18 och AB17 Pall 3 59 0 T18, U16, U19,V18, W16, W18, W20, X16, X20, Y20, Y18, Z16, AA18 och AB17 11.6 Delområde 6 Delområde 6 är 3,5 ha stort och delas in i 169 SEV per 0,5 m. t har använts som brädgårdsområde under sågverksperioden (fram till 1970-talet). Förorening förväntas ha uppkommit genom dropp och mindre spill från impregnerat/behandlat virke varför förorening förväntas klinga av med djup. Grundvattenytan finns 0,1-0,5 m under markytan. Provtagningsoch inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.6. Provtagning sker i samtliga rutor och i 4 punkter/ruta. Tabell 11.6. Provtagning och analysplan för område 6. Provnivå Antal SEV SEV aktuell för analys av SEV aktuell för analys av dioxin aktuella för provtagning As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 169 Alla Alla utom L23, L24, L29, M21, N19, N24, O21,O23, O24, O26, P18, Q25, R19, R20, R23, R26, S20, T23, T25, U21, W23, W26, X23, X29, Y24, Z24 och Z25 Pall 2 169 0 F28, G24, J24, M17, M19, O17,O22, O25, P19, P23, Q21, S21, S24, S26, U23, X25, Y27, AA22, AA24 och AA28 Pall 3 169 0 0 11.7 Delområde 7 Delområde 7 är 2,1 ha stort och delas in i 108 SEV per 0,5 m. Historisk inventering har ej visat att området användes under industriområdets verksamhetsperiod. Dock har förhöjda halter påträffats i enstaka provpunkter.

26 Delområdet provtas genom stickprov för att bekräfta att det ej är förorenat. Provtagning sker i 12 provpunkter och för djup 0-0,5 m för att nå en acceptabel provtagningstäthet. Analys av både dioxin och oorganiska ämnen i samtliga 12 provpunkter och för djup 0-0,5 m. Beroende av resultat kan därefter området eventuellt friklassas. Om förorening påträffas får en bedömning göras om området skall genomgå klassificeringsprovtagning av samtliga SEV. Stickproven tas med handburen jordborr som slås ner i marken med plastslägga med vridning mellan slagen. Samma protokoll används som för klassificeringsprovtagningen. Följande provrutor är förvalda för provtagning; G15, O15, P14, Q13, S12, W12, Y6, Y9, AB7, AB10, AE9 och AG8. 11.8 Delområde 8 Delområde 8 är 0,7 ha stort och delas in i 36 SEV per 0,5 m. Grundvattenytan påträffas från ca 1 m under markytan. Inom området har okända massor tippats och är förorenade med dioxin. Föroreningen är delvis avgränsad. Pall 3 och 4 är öster om vägen huvudsakligen naturlig mark och ej påverkat av tippmassorna. Provtagning inriktas för att täcka in tippmassor. Provtagningsoch inledande analysomfattning framgår av Tabell 11.7. Provtagning sker i samtliga rutor och i 4 punkter/ruta. Tabell 11.7. Provtagning och analysplan för område 8. Provnivå Antal SEV SEV aktuell för analys av SEV aktuell för analys av dioxin aktuella för provtagning As, Cu, Zn, Cr, Pb och Hg Pall 1 36 Alla Alla utom AJ10, AL8 och AL10 Pall 2 36 0 Alla utom AL10 Pall 3 28(Ej AM 0 Alla 9-13 och AN 11-13) Pall4 28(Ej AM 9-13 och AN 11-13) 0 Alla 12 Slutlig klassificering För att öka säkerheten så att all jord över mätbara åtgärdsmål tas bort beräknas ett teoretiskt friklassningsvärde som tar hänsyn till anlysosäkerheten. Friklassningsvärdet blir då ett osäkerhets justerat värde för åtgärdsmålen som analysresultaten jämförs mot. Friklassningsvärdet beräknas genom att mätbart åtgärdsmål reduceras med halva värdet för mätosäkerheten. Värden för friklassning, d v s nivåer för när förorenad jord kan lämnas kvar på området, redovisas i Tabell 12.1.

Tabell 12.1. Värden som analysresultat jämförs mot. Lämnas kvar är det samma som friklassad jord. Omhändertagande beroende på markdjup Analysresultaten bokförs i en exceldatabas och klassningskolumner enligt Tabell 12.2 fylls i. Tabell 12.2. Kolumner enligt nedan fylls med siffror i beroende på analysresultatens utfall vid jämförelse mot Tabell 12.1. Åtgärd Klass dioxin Klass As Klass Hg Klass metaller Klass övrigt Friklassad/Lämnas kvar 1 1 1 1 1 Tas bort 2 3 4 5 6 13 Hälsa och säkerhet Nedan följer de grundläggande skyddsrutiner som gäller personskydd under provtagningen; 27 Dioxin (ng TEQ/kg TS) As (mg/kg TS) 0-0,5 m lämnas kvar <170 <35 <2,2 0-0,5 m tas bort >170 >35 >2,2 >0,5 lämnas kvar <1020 <87 <3,5 >0,5 tas bort >1020 >87 >3,5 Anmärkning Analysresultat jämförs mot dessa värden Ingen sanering under GV-ytan Hg (mg/kg TS) Ingen sanering under GV-ytan och under 1 m bara om halten ligger under 254 mg/kg TS Skyddshjälm med hakrem ska användas vid arbete vid grävmaskin och borrvagn. Skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta ska användas. Heltäckande arbetskläder ska användas. Hörselskydd ska användas vid arbete vid borrvagn eller grävmaskin. Mobiltelefon ska bäras vid ensamarbete. När arbetsplatsen lämnas ska skor bytas. Dessutom ska yttre arbetskläder tas av och händerna tvättas. Förtäring av mat och dryck får endast ske inom särskilt anvisat område. Händerna ska tvättas före intag av mat, snus samt före rökning. Engångshandskar ska alltid användas om det finns risk för direktkontakt med förorenad jord. Normalt förväntas inte jorden att damma men vid omblandning ska andningsskydd med lägst klass P2 användas. Nedstigning i provgrop får inte ske om det föreligger minsta risk för instabillitet. Vid instabillitet ska prov tas ur skopan.