Oppenhet, vidsynthet. Den 2 juni 1925 antog Sveriges Riksdag propositionen

Oppenhet, vidsynthet Den 2 juni 1925 antog Sveriges Riksdag propositionen om bildandet av ett självständigt flygvapen. Drygt ett år senare, den l juli 1926, skedde tillblivelsen av den nya försvarsgrenen. Som sådan ett av de äldsta flygvapnen i världen. Ett jubileum är ett givet tillfälle för tillbakablickar men också för att ange kursen in i framtiden. Genom de avgörande militärpolitiska förändringar som skett i vår del av världen står vi nu mitt i en epokgörande förändringsprocess. Förändringarna i vårt säkerhetspolitiska mönster har nästan med automatik givit nya uppgifter till fl ygvapnet såsom ett säkerhetspolitiskt instrument. Den nära nog historiska uppgiften att alliansfritt försvara riket, har nu kommit att paras med uppgiften att inom ramen för nya säkerhetsstrukturer vara beredd att medverka i internationella missioner. Tillbakablick Det flygvapen som Sveriges Riksdag 1925 beslutade om, skulle bestå av fyra kårer (flottiljer) och en flygskola samt beväpnas med 229 flygpl an. En numerär att lägga på minnet. Det tilldelade årsanslaget av sex miljone r kronor utgjorde li ka många procent av det totala försvarsanslaget. Följaktligen kom den nya försvarsgrenen att redan från första dagen präglas av resursbrist. Den begränsade ekonomin, samt måhända också ett otydligt ledarskap, medförde att flygvapnet under de första åren fick en minst sagt trevande utveckling. En till satt granskande Flygkommission gav 1931 flygvapne ts ledning en fullkomligt förgörande kritik. Såväl flygvapenchefen och flygstabschefen byttes ut. Det var ingen bra början! Det var egentligen först genom 1936 års försvarsbeslut som grunden lades till ett utvecklat och expanderande flygvapen. Sannolikt utgjorde insikten om en begynnande oro på kontinenten en viktig drivkraft. Det beslutades nu om sju fl ottiljer plus flygskola. En eskaderchef med stab skulle planlägga, leda och utvärdera taktiska övningar, samt i krig direkt leda de underställda flygförbanden. Luftbevakning var vid denna tid en angelägenhet för arrnens luftvärn. I denna centralisti ska syn på flygstridskraftemas ledning igenkänns tydliga paralleller till just genomförda organisationsförändringar i vårt moderna ledningssystem. En avgörande hämsko för utvecklingen utgjorde dock den inhemska flygindustrin. Denna saknade såväl kompetens som kapacitet att i stor skala utveckla och producera moderna krigsflygplan. Köp utifrån kom att vi sa sig väsentligt svårare än man tänkt sig. Resultatet blev att flygvapnet vid andra världskrigets utbrott bestod av rel ativt ålderdomli g materiel i en alltför låg numerär och med en baseringsfilo sofi som i allt väsentligt byggde på befintliga fredsflottiljer. Under kriget skedde en mödosam uppbyggnad av för uppgiften ändamålsenliga flygstridskrafter. Men det var först i krigets slutskede vi i rimlig utsträckning kunde mäta oss med stridskraftema i närområdet. Detta till trots, ska vi särskilt minnas de frivilliga som deltog i F 19, det svenska flygförband som deltog i försvaret av norra Finland 1939 1940. K valitativt undermålig utländsk överskottsmateriel kunde genom tillkomsten aven inhemsk flygindustri - Saab - ersättas med för sin tid högkvalitativa flygplan med god prestanda. En tydlig kvantitativ förskjutning från bombflyg till jaktflyg inleddes. Bland världens främsta Under efterkrigstiden och "kalla kriget" tillmättes luftförsvarsflyget en ökad betydelse, samtidigt som en betydande förmåga till sjömålsbekämpning byggdes upp. Fienden förväntades komma från luften och över havet. Jetflygepoken inleddes, ett modernt stridsledningssystem utvecklades och en för sin tid enastående infrastruktur av baser byggdes ut. Ledningen av flygstridskrafterna antog bl a av redundansskäl en allt mer decentraliserad profil. Flygvapnet kom att bli ett av världens främ sta. På sin höjdpunkt bestod det av ett 50-tal krigsdivisioner, i fred fördelade på 19 flottiljer! Med ambitionen att säkerställa bästa möjliga kvalitet, genomfördes under 70-, 80- och 90-talet en successiv reduktion av flygvapnets kvantitativa styrka. Som en följd av omvärldsutvecklingen fortsätter denna reduktion in i 2000-talet. 50 divisioner blir åtta, 19 flottiljer blir fyra och antalet flygplan är nästan i paritet med den niv å som gällde före 1936 års försvars beslut. Cirkeln är sluten! Nya krav Det senaste decenniets omvälvande förändringar i det länge låsta säkerhetspolitiska läget ställer nu nya krav på förändringar och framåtblickande. Den under så många år betonade "svenska profilen" måste nu diskuteras och sättas i ett nytt säkerhetspolitiskt lju s. Detta har inneburit att vi under F1ygvapenNytr 3 2001

()ch ärlighet de allra senaste åren har påbörjat en omvälvande förändring av den svenska försvarsmakten. En ominriktning har påbörjats mot nya krav med betoning på internationell samarbetsförmåga. Kraven på personlig kompetens, internationellt kunnande och effekt ökar. Personlig komptens en förutsättning Vägen till framtiden är således given. Vi ser en förskjutning och utveckling av våra uppgifter som saknar motstycke under flygvapnets tidigare 75 år. Kraven kan synas överväldigande, men jag ser detta inte bara som en absolut nödvändig förändring utan också som en utmaning som är få förunnade att antaga. Flygvapnet har idag i allt väsentligt de tekniska verktygen för att klara de nya uppgifterna. Det är den personliga kompetensen hos alla i flygvapnet som är avgörande för om vi ska lyckas. Jag är dock övertygad om att vi har förutsättningarna som krävs för att komma vidare. Men vi får aldrig glömma att det är människan i flygvapnet som är den ojämförligt viktigaste komponenten för att vi ska lyckas leva upp till de nya kraven och förväntningarna. Flygvapnet genomför nu en materiel förnyelse inom alla delsystem. Den nätverksarkitektur som vi bygger upp leder utvecklingen i hela Försvarsmakten. Många utländska nationer ser vårt flygvapen som en förebild för sin egen utveckling. Hög bedredskap för utlandsuppdrag Våra förmågor till internationell samverkan, så kallat interoperabilitet eller kompabilitet, måste fortsatt utvecklas, engelska som arbetsspråk inom staber eller i den vardagliga flyg- och stridsledningstjänsten är inte längre något undantag. Samövningar med flera och många nationer är nu något som varje flygvapenförband genomför. Öppenhet, intresse och erfarenhetsutbyte mellan olika nationer präglar vår vardagliga verksamhet. Nya band knyts på alla nivåer. Från och med i år 2001, vårt 75-åriga jubileumsår, är flygvapnet förberett för att deltaga i internationella fredsfrämjande operationer. Inom ramen för samarbetet inom Partnerskap för Fred (PfP) har vi från den 1 januari i år såväl ett taktiskt flygspaningsförband med AJS 37 Viggen, som ett flygtransportförband med TP 84 Hercules i 30 dagars beredskap för denna typ av operationer. Samtidigt planerar vi för internationellt deltagande i multinationella fredsfrämjande operationer med JAS 39 förband från år 2004. Detta kan komma att ske inom ramen för såväl PfP som inom Europeiska Unionens krishanteringsförmåga, som nu är under uppbyggnad. Framtiden är mycket spännande. Vi som idag verkar i flygvapnet kan skatta oss lyckliga. Tack vare våra företrädare har vi ett av världens mest utvecklade och kompetenta flygvapen att förädla. Inte att förvalta - utan just att förädla. Kraven på oss är nya och höga. Förändringarna som skett och kommer att ske är många. Förutseende, vishet och mod Öppenhet, vidsynthet och ärlighet är några av de honnörsord som ska prägla vår gärning. Och låt oss aldrig fångas i fällan att bortse från de så kallade mjuka värdena i form av personligt kunnande och kompetens hos varje person i flygvapnet. Människan är den avgjort viktigaste komponenten när ett fantastiskt fint gammalt flygvapen ska ges ny form för att svara upp mot framtidens krav. Förutseende, vishet och mod måste sägas ha kännetecknat de beslutsfattare som lade grunden för flygvapnets tillblivelse 1926. Detta kan också sägas vara kännetecknande för alla de som genom flygvapnets historia har verkat i och format vårt flygvapen fram till idag. Vårt flygvapen har sedan sin tillblivelse utvecklats mot en bakgrund aven föränderlig värld. Genom styrka byggd på mänsklig och materiell kvalitet har flygvapnet framgångsrikt bidragit till att skapa stabilitet i vår del av världen och avhållit från våldshandlingar riktade mot vår frihet och oberoende. Detta har emellertid för några av kamraterna skett till priset av den yttersta av personliga uppoffringar. Vi har anledning att känna respekt, men också stolthet inför gjorda insatser. Tack alla ni som har lett oss, visat mod och arbetat oförtrutet genom vår historia. Nu har vi att forma framtiden och det är min förhoppning att vi som verkar idag kan visa prov på samma målmedvetenhet och ihärdighet. MATS NILSSON GENERALINSPEKTÖR FÖR FLYGVAPNET FJygvapenN ytt 3 200 l 3

Chefredaktör.n harordet För lite flygtid Flygvapnets 75-årsjubileum med flygdagar på F 16 i Uppsala blev en succe med cirka 150000 besökare. Fantastiskt att så många intresserar sig för flygvapnet. Men 75-åJingen befinner sig i ett pressat läge. Politiska beslut som upplevs negativt och en bister ekonomisk situation präglar vardagen. Flygverksamheten har av besparingsskäl tvingats minska med flera tusen flygtimmar. Oroväckande. Visst, det saknas pengar och självklart måste det sparas för att hålla budgeten. Men vad som inte mäts i ekonomiska termer är konsekvenserna av att verksamheten går på sparlåga. Får inte piloterna flyga får inte tlygstridsledarna öva och inte heller basorganisationen. Resultatet av nedgången för var och ens individuella färdighet inom olika tjänstegrenar går inte att mäta i pengar. Jag är själv inte flygutbildad, men har haft förmånen att under många år och på nära håll kunna följa den militära flygningen inom alla försvarsgrenar. Det har lärt mig att all flygverksamhet måste genomföras med en professionell attityd Ledare 2 Svenskt guld i flygfemkamp 5 Flygvapnet och ekonomin 6 F 21:s tekniker Gri en-omskolas 8 Agusta Al09 blir HKP 15 11 Flygning för effektivare drift 12 Flygdagsrekord 150 000 besökare 18 International Air Power Symposium 18 Glimtar från förr 20 Stridsledare kan bli urna 22 inei 24 I korthet 28 FVRF-aktuellt 30 FLYGVAPEN NYfT 3-2001 och stor ödmjukhet, av kunnig och erfaren personal som successivt kan överföra kunskaper till de mindre erfarna. Flygning av det slag som bedrivs inom Försvarsmakten ställer höga krav på all personal, i luften såväl som på marken. För att motsvara förväntningarna krävs utbildning och möjlighet att bibehålla och utveckla den egna förmågan. Därför måste flygverksamhet bedrivas i erforderlig omfattning. Det är lätt att tycka att det inte kan ha så stor betydelse om enskilda piloter får sin flygtidstijldelning minskad. Min uppfattning är den motsatta. Det handlar inte bara om piloter utan om hela kedjan som möjliggör flyginsatser. Trenden med kraftigt minskad flygtid måste snarast brytas. Annars är det risk för att svarta siffror i den ekonomiska redovisningen på sikt omvandlas tijl röda i en - den om flygsäkerhet. PETER LIANDER peter.hander@hkv.mil.se CHEFREDAKTÖR Peter Liander 08-7887569 peter.jiander@hkv.mil.se ANSVARIG UTGIVARE Brigadgeneral Jan Andersson Flygtaktiska kommandot - Uppsala REDAKTIONENS ADRESS; FlygvapenNytt HKVllnfo 107 85 Stockholm Fax: 08-788 88 66 www.mil.se/ flyg FlygvapenNytt utges av tidningssektionen, Högkvarterets informationsavdelning, tillsammans med Armenytt, MarinNytt och Försvarets forum. I den gemensamma redaktionen för Försvarsmaktens centralt utgivna tidningar ingår: Sven-Åke Haglund Sektionschef Direkttel 08 788 85 54 Rick Forsling (tji) Peter Liander Kenneth Nilsson (vik) Ulf Petersson Hans Strömberg (tji) PRENUMERATION: Magnus Trapp 08-7889019 E post: magnus.trapp@hkv.mil.se Prenumerationspris: 100:-, 4 nr lår Postgiro: 31 69 97-B, Kassa 103.0 Bidrag från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera allt material. Endast ledaren ger uttryck för generalinspektörens åsikter. För signerade artiklar svarar respektive författare, för redigering redaktionen. För ej beställt material ansvaras ej. Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas tydligt angiven. FlygvapenNytt 4/01 utges i december. Manusstopp för 4/01: 1 november. Layout: Peter Uander Tryck: VIT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. SW ISSN 00 154792 Omslagsbilden: Svensk stridsledningspersonal har utbildats tillsammans med grekiska kollegor i radarspaningssystemet FSR 890. Foto: Pete, Uande, Lilla bilden: Sverige vann VM-guld i flygfemkamp. Foto: Gösta Bolander/ Försvarets budbyrå 4 FlygvapenNylt 3 2001

Men har sporte Sverige storsegrade när VM flygfemkamp arrangerades vid F 17 i Ronneby. Förhoppningsvis kan titlarna försvaras vid nästa års "militär-os" i Spanien. AV JAHN CHARLE VILL E veriges lag i flygfemkamp (PAlM) gjorde återigen succe när VM arrangerades på F 17 i Ronneby. Resultatet blev fem guldmedaljer, en silver, en brons och seger i flygrallyt. Ett oslagbart resultat och unikt i den internationella flygfemkampshistorien. Är det svenska toppresultatet ett bevis på dålig konkurrens? Knappast. Största hotet i lagtävlingen var Spanien och resultatet var ovisst ända fram till slutet. Individuellt vann Niclas Isaksson före Peter Carlsson, Jonas Rohlen och Mattias Larsson.... Mattias Larsson, lilla bilden, navigerade så väl från högersits i SK 60 att Sverige vann flygrallyt. Har flygfemkamp en framtid? Mitt i denna eufori finns dock verklighetens bisterhet. Erkänslan för grenen är inte självklar hos alla. Detta trots att tlygfemkamp är den specialdisciplin inom det militära världsidrottssamfundet (CISM) som renderat Sverige störst framgångar. Efter 29 individuella guld och 28 i lag anses Sverige utomlands vara ett föredöme för sporten. Mest omdiskuterat är det inledande tävlingsmomentet, flygrallyt. Själva kvintessensen i flygfemkamp är att en gren ska innehålla färdigheter direkt knutna till flygning. Sedan begynnelsen 1948 har Sverige överst på prispallen jämte Spanien (2) och Fin land (3) vid flygfemkamp-vm på F 17 i Ronneby. Till höger vinnarna Jonas ROhlen, Mattias Larsson, Niclas Isaksson och Peter Carlsson. kravet på bevisad flygkunnighet gällt. Utomlands har det hittills betytt att bara piloter göre sig besvär. I Sverige har vi dock tillåtit att även icke flygutbildad personal kunnat delta i nationella tävlingar. Internationellt har en regeländring skett i CISM-regi. liulebörden är att all internationell tlygfemkamp nu är öppen för alla som tävlingsmässigt kan bevisa kunskaper i flygnavigering, liksom kunskaper i engelska. Därmed torde vägen ligga öppen för Sverige att kunna acceptera en erhållen inbjudan om deltagande i Military Games i Spanien 2003. Denna internationella storlävling, cirka 4000 deltagare i Zagreb 2000, innehåller alla sporter registrerade i CISM. För Sverige, Försvarsmakten och tlygvapnet är det äiulu ett gyllene tillfälle att skapa goodwill utomlands och fin reklam för svensk militär idrott. Med det krävs en seriös satsning, inte bara från de aktiva. ARTIKELFÖRFATTAREN AR FRILANSSKRIBENT OCH TIDIGARE CHEFREDAKTÖ R FOR FLYGVAPENN YTT. FlygvapenNyl! 3 200 J 5

Ombeväp ingen iii Gripen p iori eras Försvarsmaktens målsättning att gå skuldfri in i 2002 blir svår att uppnå. Därför kommer en del av den så kallade anslagskrediten att utnyttjas för att säkerställa årets planerade förbandsverksamhet. Som en konsekvens av detta kan antas att Försvarsmaktens ekonomi kommer att bli stram även 2002. Flygvapnets ombeväpningsplan till JAS 39 Gripen ligger dock fast. Gripen-verksamheten på F 4 Frösön, F 17 Ronneby och F 21 i Luleå ska påbörjas 2002. AV LARS JÄDERBLOM Försvarsmaktens ekonomi delas upp l flera anslagsomjåden, där de två stora är anslagen för materielanskaffning och förbandsverksamhet. Under detta år har kostnaderna för förbandsverksamheten blivit dyrare än planerat samtidigt som anskaffningen av materiel till den nya Försvarsmakten sker långsammare än planerat. Försvarsmakten har därför begärt av regeringen att få flytta pengar mellan dessa bägge anslag w1der 2001, men fått avslag. Därför tvingades Försvarsmakten vid två tillfällen våren 2001 göra förnyade avvägningar för att klara förbandsverksamhetsbudgeten utan överdrag. För flygvapnet har detta inneburit att vi i stort bara genomför värnpliktsutbildning, incidentberedskap, nivåhöjande utbildning, transportflygverksamhet samt ombeväpning till JAS 39. SWAFRAP-förberedelser genomförs också medan all annan verksamhet har utgått. Använder anslagskredit När förbanden i somjas lämnade in sina delårsredovisningar samt prognoser för ekonomin under resterande del av året, visade en analys att det krävs ytterligare ekonomiska åtstramningar. En analys av konsekvenserna vid ytterligare neddragning av verksamheten vid förbanden har visat på oacceptabla konsekvenser. För flygvapnet hade konsekvensen blivit att ett antal flottiljer behövt stängas. Flygvapnets verksamhet 2001 Under resterande del av 2001 ska flygvapnet genomföra följande: Fortsatt ombeväpning till JAS 39 (GFU, GTU, TIS, GFSU, samt tekniker, StriL- och sambandspersonal) Värnpliktsutbildning Nivåhöjande utbildning Utbildning av SWAFRAP-förband Utbildning för österrikiska Viggen piloter slutförs Transportflygverksamhet inklusive VIP-flyg TerritorieU integritet (incidentbere skap) Därför beslöt ÖB att om nödvändigt utnyttja en del av den så kallade anslagskrediten, vilket innebär att Försvarsmakten får låna av innevarande års budget för alt återbetalas år 2002. Strävan är dock att låna så lite som möjligt. Den tidigare ambitionen att gå in i 2002 skuldfri blir dock svår att uppfylla. För flygvapnet har detta inneburit att förbandens ekonomi ytterligare analyserats. Flygtaktiska kommandot (FTK) har tagit aktiv del av denna process. Bland annat har ombeväpningsplanen för JAS 39 Gripen analyserats. Det resulterade i en utjämning av flygtid mellan förbanden, i syfte att stärka ombeväpningsplanen. Den reviderade ombeväpningsplanen innefattar hela flygutbildningskedjan inklusive grundläggande och taktisk flygutbildning (GFU, GTU) typinflygning och grundläggande f1ygslagsutbildning på Viggen (TIS 37, GFSU JA37). Dessutom grundläggande flygslagsutbildning på Gripen för piloter från andra flygsystem (GFSU:Ä JAS39) samt piloter som kommer direkt från GTU (GFSU:Y JAS39). Ä ven tekniker och ledningspersonal 6 FlygvapenNytt 3 200 l

Ombeväpningsplanen till JAS 39 Gripen prioriteras när de ekonomiska resurserna minskas. I ombeväpningsplanen ingår hela flygutbildningskedjan, utbildning för tekniker, stril- och sambandspersonal. FO lo: Peter Uander/Forsva re l.s bildbyr~ ret är kompetensutvecklingen lika viktig som utvecklingen av materiel och system. Med en reduktion av verksamheten i den omfattning som flygvapnet tvingats till under år 200 I är risken stor att de mjuka frågorna blir den smala sektorn och äventyrar krigsförbandsutvecklingen. Fortsatt kärv ekonomi Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomin under år 2001 är mycket kärv, endast det nödvändigaste kan genomföras. En första analys av ekonomin för i första hand 2002 ger också den en kärv bild. I framtiden kommer det all krävas en mycket hög kostnadsmedvetenhet av all personal vid genomförande av verksamhet. Men genomförandet av den för flygvapnets framtida förmåga så avgörande ombeväpningen till JAS 39 Gripen har säkrats. fortsätter enligt plan för att säkra behovet enligt ombeväpningsplanen. Riksdagsbeslutet att vara klar med ombeväpningen under 2004 ligger fast. GI vill ha övningar De olika reduceringarna i Försvarsmaktens ekonomi under året har för flygvapnet inneburit att all övningsverksamhet strukits förutom för de internationella snabbinsatsförbanden (SWAFRAP), medan man i såväl armen som marinen under året övat sina förband i olika omfattning. I dagsläget håller HögkvaI1eret och FrK på att analysera vilka effekter besparingarna under år 2001 har för verksamhetsåren 2002 och 2003. Generalinspektörens för flygvapnet ambition är bland annat att stärka övningsverksamheten för flygvapnet. Vidare ska verksamhet som säkerställer deltagande i intemationella insatser stärkas. Med detta avses bland annat förberedelser för att deltaga internationellt med JAS 39. I det fortsatta arbetet att utveckla flygvapnets krigsförband inom de nya försva- Våga tänka nytt Den nya situationen med minskade ekonomiska resurser kommer kräva ett nytt synsätt vid genomförande av verksamhet. Smalare men vassare betyder att våra resurser ska användas effektivare även ur ett ekonomiskt perspektiv. Att våga tänka nytt är ett av Generalinspektören för flygvapnets ledord. Det är kanske så att det finns nya, mera kostnadseffektiva sätt att genomföra delar av verksamheten. ARTIKELFORFATTAREN AR ÖV ERSTELÖJTNANT OCH CHEF FOR VERKSAMHETSSEKTIONEN VID FT K I UPPSALA. FlygvapenNyu 3 2001 7

Den tekniska dokumentationen till JAS 39 Gripen är omfattande. Löjtnant Magnus Sollerhed är en av de instruktörer vid Flygtekniska skolan som utbildar tekniker vid F 21 i Luleå.

F 21:s tekniker skolar om till Gripen Glöm det gamla är lärarnas råd Nästa år börjar F 21 i Luleå att flyga JAS 39 Gripen. Några piloter har påbörjat sin omskolning och utbildningen av flygteknikerna är i full gång. Flygtekniska skolan, FTS, i Halmstad svarar för teknikerutbildningen. AV PETER LIANDER F21 i Luleå blir den tredje flygflottiljen som ombeväpnar till JAS 39 Gripen. Flygverksamheten planeras starta i Januari 2002. De första piloterna omskolas i Gripencentrum vid F 7 i Såtenäs. För flygteknikernas del sker utbildningen i Luleå. Teknikernas grundläggande typkurs på Gripen tar cirka 13 veckor, fördelat på 404 lektionstimmar. I år har två kurser med 20 elever vardera genomförts vid F 21, den tredje påbörjades efter sommarsemestern. Framöver kommer utbildningen att pågå till flottiljens båda divisioner ombeväpnat till Gripen, vilket tar ytterligare några år. Urban Röd-divisionen planeras 2004 ersätta sina Viggen. Flygtekniska skolan (FTS) vid Försvarsmaktens Halmstadskolor leder teknikerutbildningen. Lärare från FTS tjänstgör under kurserna på F 21, där eleverna är flygtekniker från främst flottiljens andra flygunderhållskompani men också civil personal från Försvarsmaktens f1ygverkstäder (FMF). Fem tekniska officerare ur F 21 tjänstgör som instruktörer. Kurserna genomförs i en av de gamla jordkulehangarerna från 1940-talet som byggts om för att möta dagens krav på god arbetsmiljö. Förutom hangardelen finns här lektionssalar och övriga personalutrymmen. Teorilektionerna varvas med praktiska moment på riktig materiel. Flygplanen som används som instruktionsobjekt ingår i den ordinarie flygplansflottan. De kan med kort varsel snabbt tas i tjänst om det skulle behövas. Högre kunskapskrav Löjtnant Pedro Fortea från FTS är kurschef på Luleå-flottiljen. Han kommer ursprungligen från F 10 i Ängelholm där han länge arbetade med J 3S Draken innan Flygteknikernas omskolningskurs til/ Gripen tar 12 veckor. Datorer är ett naturligt inslag i både utbildningen som i den vardagliga tjänsten. Närmast i bild ses Bengt Hal/man och Laci Bonnivart. FlygvapenNytt 3 2001 9

... omskolningen till Gripen, vilken han betecknar som "teknikervänlig". För teknikerna skiljer sig arbetet med Gripen från förhållandena med Draken och Viggen. Nu arbetar varje tekniker med alla flygplanets system, inte som tidigare med enskilda system som t ex el- eller vapentekniker. Anledningen är den omfattande integreringen av Gripens olika delsystem. Därmed ökar också kunskapskraven för den tekniska personalen. Något som väsentligt skiljer sig från tidigare flygplanstyper är metodiken vid felsökning. I Gripen sker det med hjälp av datasystem, i många fall indikerar systemen automatiskt vilka fel som uppstått. - Att tänka om och glömma det gamla är det svåraste, säger några av F 21:s tekniker. Det tar också tid att lära sig arbeta med den tekniska dokumentationen, som är omfattande och komplex. Glöm hur din tidigare flygplanstyp fungerade, är ett råd som instruktörerna gärna ger sina elever. - Det är lätt att jämföra allt nytt med det som man har jobbat med under många år och känner utan och innan, säger Pedro Fortea. Men om man tar det nya för vad det är, så tar man det lättare till sig. Simulator visar tekniken Datorer är ett självklart stöd i undervisningen. Ett exempel är ett system där en dator försetts med två stora bildskärmar samt styrspak och gasreglage med samma utseende som i ett riktigt flygplan. På den ena bildskärmen kan förarkabinens olika paneler projiceras. Knapptryckningar på panelerna kan ske genom att med ett finger trycka direkt mot bildskärmen. På så sätt kan exempelvis en simulerad motorstart genomföras. Samtidigt som eleven startar motorn visas i realtid på den andra bildskärmen hur det tekniska flödet i flygplanets olika system ser ut. Simulatorn är ett nyutvecklat hjälpmedel och anses som ett bra hjälpmedel i undervisningen. Datorvana elever tar snabbt till sig möjligheterna. Men det gäller an inse att det som simujeras har motsvarighet i verkliga förlopp och att man måste tänka även framför datorn. Pedro Fortea: - En del tenderar att betrakta simulatorn som ett dataspel, där man kan prova sig fram lite hur som helst. Jag har märkt att de eleverna på plats i ett flygplan inledningsvis har väldigt stor respekt för de riktiga knapparna och börjar tveka. De hade tjänat på att vara noggrannare i simulatorn. Den tekniska typkursen ger behörighet att arbeta med Gripen. Därefter följer ett praktikskede. Pedro Fortea framhåller vikten av den praktiska vardagstjänsten med flygplanet för att bli väl förtrogen med den metodik som måste tillämpas med ett högteknologiskt flygplan. De blivande Gripen-teknikerna kan öva olika moment som t ex motorstart i en simulator. På bilden ses löjtnant Kent Stråhle från F21 i Luleå tillsammans med instruktören löjtnant Pedro Fortea. Löjtnant Pedro Fortea är en av kurscheferna när teknikerna vid F 21 i Luleå skolar om till Gripen. Han tillhör Flygtekniska Skolan, FTS, vid Försvarsmaktens Halmstadskolor. 10 F1ygv apennytt 3 2001

Ny lätt helikopter till Försvarsmakten Agusta Al09 Military har beställts för leverans till Försvarsmakten 2002. Helikoptern ovan är en fabriksmaskin i civil målning. FotO: Owe Björnelund Agusta A109 blir HKP 15 Italienska Agusta A109 Military blir Försvarsmaktens nya lätta helikoptertyp, betecknad HKP 15. 20 helikoptrar har beställts, leveranserna inleds hösten 2002. AV PETER LIAN DER Enligt ett beslut från 1999 kommer Försvarsmaktens helikopterflotla moderniseras även med en ny, lätt helikoptertyp. Därför har Försvarets materielverk för Försvarsmaktens räkning beställt 20 helikoptrar av typen A I 09 Military hos det italienska företaget Agusta SpA. Ordersumman uppgår till cirka 130 miljoner Euro, vilket motsvarar cirka 1,2 miljarder kronor SEK. Åtta personer HKP 15 är tvåmotorig med en marschfart på 230 km/h. Konstruktionen är från tidigt 1970-tal som kontinuerligt har utvecklats i en rad civila och militära versioner. Kroppen är knappt elva meter lång och förutom två piloter ryms sex passagerare. Max startvikt är cirka 2,4 ton. För armem och marinen Sverige kommer AI09 Military att få den militära beteckningen HKP 15. Främst kommer den att användas för taktisk utbildning, persontransporter och taktiska uppgifter. I dessa roller kommer HKP 15 att ersätta ett stort antal av dagens helikoptrar. Främst den redan utfasade HKP 3, den kolvmotordrivna skolhelikoptern HKP 5 samt HKP 6 Jet Ranger. Typer som använts under många år och blivit omoderna, HKP 6 togs i tjänst redan 1968. På sikt kommer även pansarvärnshelikoptern HKP 9 att utgå. HKP 15 kommer att ingå i de två helikopterbataljonerna. Tolv av dem avses användas med markoperativ inriktning. För att kunna användas till sjöoperativa uppgifter kommer åtta helikoptrar att anpassas för att tillfälligt kunna baseras ombord på marinens nya korvetter av Visby-klass. Kommer hösten 2002 Leveranserna av HKP 15 kommer att pågå under en femårsperiod, med början hösten 2002. De två första exemplaren kommer att placeras på Malmen utanför Linköping för inledande verifieringsverksamhet. FJygv apennytt 3 2001 11

Prioritetsflygning me ~Qw~cruUcru~ OO ~~UWrull AV KRISTER WULFF Fyra JAS 39 Gripen har prioritetsflugits, dvs oftare än andra i flygplansflottan. Härigenom ges kunskaper om hur underhåll och reservdelshållning påverkas över en längre driftsperiod. En erfarenhet är att motortillsyner inte behöver göras så tätt som planerat. Resultatet är lägre underhållskostnader. Prioritetsflygning med JAS 39 satta toleranser och ett antal "barnsjukdo mar och under denna period har dessutom Gripen, PRI 39, är ett projekt som mar" som är naturligt för den här typen av 600-timmars tillsyn utförts. går ut på att genom ett högt flyg avancerade tekniska system. PRI 39-verksamheten drivs aven styr tidsuttag vinna tidiga erfarenheter om drift På senare tid har dock den målsatta grupp som leds av Försvarets materielverk och underhåll av flygsystemet. Erfaren drifttiden kunnat uppnås. Som exempel (FMV). Ledamöterna representeras av heter som ska ligga till grund för typför kan nämnas att ett av PRI-flygplanen FMV:VoVC, FlygunderhålJsenheten/F 7, bättringar, anskaffning av utbytesenheter under det senaste året flugit cirka 360 tim- Teknikkontor 37/39 och Saab/IG J AS. och reservdelar, underhållsminimerande åtgärder och basanpassning. Projektet, som startades 1996, är nu i sitt avslutningsskede. Fyra flygplan, två ur delserie l och två ur delserie 2, valdes ut. Dessa flygplan, med tillhörande apparater, har det lagts mycket kraft och tid på för att erhålla så mycket flygtid som möjligt. För att driva projektet i hamn har den tekniska personalen vid Flygunderhållsenheten på F 7 lagt ner åtskilliga övertidstimmar och visat stort engagemang. Tre av flygplanen har flugit vardera 800 flygtimmar och därmed är målet nått. För att utvärdera projektet pågår arbete med att utföra analytisk demontering på ett antal apparater samt framtagande aven slutrapport. Målet har varit att årligen flyga 300 timmar per flygplan, vilket inledningsvis blev svårt p g a stort felutfall på flygpla nen. Dessa berodde till stor del på snävt De s k pri-flygplanen har genomgått BOO-timmarstillsyner vid Försvarsmaktens flygverkstäder i Såtenäs. På bilden ses Anders Engel och Ola Nilsson arbeta med flygplan 39121. Foto: H~kan Brandt 12 FlygvapenNytt 3 2001