Från förskolepedagogik till nanoteknik

1 Från förskolepedagogik till nanoteknik Utbildning och forskning i Sverige

2

Europas länder måste våga investera i framtiden. I globaliseringens tidevarv spelar medborgarnas kunskaper en allt större roll. Våra utbildningssystem kvaliteten på lärare och undervisning blir avgörande för samhällets tillväxtkraft och medborgarnas välfärd. Ett utvecklat europeiskt utbildningssamarbete gynnar alla länder som del tar. Det gäller inte minst nu när den internationella finans krisen drabbar Europa och världen. För att möta denna utmaning krävs satsningar på utbildningsväsendet. I tider av ekonomisk nedgång söker sig fler till yrkesutbildning, högre utbildning och vuxen utbildning. Med mer kunskap står de bättre rustade för att få ett nytt arbete när konjunkturen vänder. Utbildning ger dem makt och möjlighet att utforma sina egna liv. Europas länder måste kraftsamla och fokusera på de centrala delarna av Lissabonstrategin. Kunskapstriangeln är en sådan och därför vill vi under det svenska ordförandeskapet främja en fortsatt diskussion om hur Europa kan stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och högre utbildning. Att utbyta erfarenheter är ett sätt att nå goda resultat. Sverige har en ambitiös reformagenda för de närmaste åren och vi vill gärna diskutera våra gemensamma utmaningar för att nå så goda resultat som möjligt. Du kan läsa mer om det svenska utbildningsväsendet och regeringens kunskapspolitik i den här broschyren. Jan Björklund Utbildningsminister jann lipka pawel flato Tobias Krantz Högskole- och forskningsminister

4 Utbildning och forskning några grunddrag Det livslånga lärandet börjar redan under de första viktiga åren och pågår sedan under hela livscykeln. Från förskolan och framåt uppmuntras barn, ungdomar och vuxna i Sverige att söka kunskap och tänka självständigt. Det har skapat generationer av frimodiga, innovativa individer vilket är avgörande för att kunna växa som kunskapsnation och kunskapsekonomi. Sverige har en stark bildningstradition med inslag av såväl statliga initiativ som frivilliga insatser och folkbildning. Det första universitetet etablerades 1477, den allmänna folkskolan infördes 1842 och studieförbunden har verkat i över 100 år. I dag deltar nära hälften av Sveriges befolkning i någon typ av utbildning under ett år. Det höga studiedeltagandet är ett resultat av stora satsningar på utbildning och folkbildning under lång tid. Under de senaste decennierna har en rad omfattande reformer genomförts inom utbildning och forskning. Allt för att använda nya möjligheter och möta samtidens utmaningar. En översikt över systemen för utbildning och forskning samt information om aktuella politiska initiativ finns på sidan 10.

5 Allas rätt till likvärdig utbildning Alla individer och grupper i samhället har rätt till utbildning oavsett bakgrund eller andra förutsättningar. Det innebär till exempel att varje litet barn har rätt till en förskoleplats, att en person med funktionsnedsättning eller andra behov har rätt till särskilt stöd och att den som är anställd men vill studera har rätt till tjänstledighet. Hög tillgänglighet, likvärdighet och kvalitet är grundbultar i Sveriges utbildningssystem, som präglas av offentlig finansiering, mål- och resultatstyrd verksamhet och långtgående decentralisering. Det ska inte finnas några återvändsgränder i systemet. Grundläggande utbildning är oavsett nivå ofta avgiftsfri för individen. Därutöver finns ett generöst och generellt studiestödssystem som främst ska täcka den studeran des levnadsomkostnader under utbildningen. Likvärdig, men inte likadan Sverige har lyckats förhållandevis väl med att göra utbildning likvärdig för alla när det gäller tillträde, utformning och innehåll. Resultaten i skolorna skiljer sig mindre åt i Sverige än i de flesta andra länder. Tillgängligheten till vuxenutbildning är hög och har främjats till exempel genom flexibilitet och utbyggd infrastruktur för lärande. Social snedrekrytering till högre utbildning på grund av individens bakgrund motverkas aktivt, liksom stelbenta strukturer som förhindrar utveckling mot ökad jämlikhet och jämställdhet. Tillgången till högre utbildning underlättas genom att universitet och högskolor finns över hela landet och genom att stora satsningar har gjorts på distansutbildning via Internet, vilket skapar goda möjligheter till utbildning även för yrkesverksamma och äldre. Men mycket återstår att göra. Det är fortfarande vanligare att högskolestuderande har välutbildade föräldrar. Pojkar och män når i genomsnitt sämre resultat än flickor och kvinnor. Allt färre män väljer också att bli lärare och kvinnor är i klar majoritet bland de studerande i såväl den högre utbildningen som vuxenutbildningen. Att alla utbildningar ska vara likvärdiga innebär inte att de ska utformas lika överallt. I både förskolan och grundskolan ska till exempel hänsyn tas till varje barns och elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Utbildningsan ordnare och lärare ska arbeta för att nå nationella mål men har stor frihet att välja sätten att göra detta på. Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, 2006 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 0 30000 60000 90000 120000 150000 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning längre än 3 år Kostnadsfördelning för utbildningssystemet, 2007 Övriga skolformer/ verksamheter 18% Förskoleklass 2% Gymnasieskola 14% Förskola 18% Grundskola 29% Universitet/ högskola 19% Utbildningskostnadernas andel av BNP var 6,7 procent (2007). Den totala kostnaden för gymnasieskolan har under den senaste femårsperioden ökat med 21 procent samtidigt som antalet elever ökat med 17 procent. Kostnaden för universitet/högskola ökade med 3 procent och för grundskolan med 2 procent. Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 14 procent under samma period.

6 Antal och fördelning av studiemedelstagare, 2008 Utlandsstudier 27 607 studerande TOTALT 440 303 studerande Utlandsstudier 1 986 mnkr TOTALT 20 533 mnkr Andel Elever i friskolor Grundskolenivå 22 912 studerande Gymnasienivå 90 628 studerande Eftergymnasial nivå 299 156 studerande Fördelning och storlek på utbetalda studiemedel (bidrag och lån), 2008 Grundskolenivå 654 mnkr Gymnasienivå 3 081 mnkr Eftergymnasial nivå 14 812 mnkr Finansiering av utbildning och forskning Avgiftsfri undervisning på alla nivåer Inga avgifter tas ut för vare sig undervisning, skolhälsovård eller skolskjuts i den svenska skolan. I grundskolan är även skolmåltiderna gratis för eleverna. Grunden för finansieringen av det offentliga skolväsendet är de kommunala och statliga skatteintäkterna. Alla är med och betalar. Parallellt med det offentliga skolväsendet finns ett växande antal fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå. Även dessa är helt offentligt finansierade. Skolan finansieras delvis genom att staten ger ett generellt statsbidrag till kommunerna som ska fördelas efter lokala behov och prioriteringar. Till detta kommer statliga bidrag för särskilda satsningar, till exempel fortbildningar för lärare eller projekt med inriktning att öka elevintresset för matematik och teknik. Kostnaderna per elevplats, inklusive allt från lärarlöner och lokaler till skolmat och läromedel, kan variera mellan skolor och kommuner. I en glesbygdskommun kan många barn behöva skolskjuts, medan vissa storstadskommuner har höga kostnader för modersmålsundervisning för elever med utländsk bakgrund. För att alla barn och elever ska ha så likvärdiga förutsättningar som möjligt finns ett finansiellt utjämningssystem som omfattar alla delar av landet. För plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har kommunerna rätt att ta ut en låg avgift. Även den högre utbildningen är huvudsakligen avgiftsfri för studenterna och huvudsakligen finansierad med offentliga medel. Universiteten och högskolorna tilldelas resurser utifrån hur många helårsstudenter som har registrerats och de studieprestationer de har utfört. 10% motsvarande grundskolan 20% motsvarande gymnasieskolan Fri forskning med offentlig finansiering Den forskning och utveckling som bedrivs vid Sveriges universitet och högskolor finansieras främst av staten och andra delar av den offentliga sektorn. Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor är fri. Det innebär att forskarna väljer vilka frågor de ska forska om samt vilka metoder de vill använda och hur resultaten ska publiceras.

7 Offentlig forskning finansieras såväl genom direkta anslag från staten som genom forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting bidrar ekonomiskt till forskning. De största resurserna för forskning och utveckling i Sverige totalt kommer från näringslivet. Dessa forskningsmedel hanteras dock nästan helt inom företagssektorn. Delat ansvar stor frihet Det offentliga skolväsendet Ansvaret för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundoch gymnasieskola och vuxenutbildning delas mellan riksdagen, regeringen, skolhuvudmannen (kommun, landsting eller fristående skolhuvudman), myndigheterna på skolområdet och verksamhetsnivån. De ingår i ett måloch resultatstyrt system som ger stor lokal handlingsfrihet. Decentraliseringen skapar goda möjligheter till delaktighet och inflytande för pedagoger, elever och föräldrar. Ramarna och målen för verksamheten anges i de olika nationella styrdokument som beslutas av riksdag och regering. För skolan fastställs nationella kursplaner och timplaner där det anges vilka ämnen som ska finnas och den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i respektive ämne. Varje verksamhet har ett stort ansvar för att arbeta inom uppsatta ramar och nå uppsatta mål. Utifrån de nationella styrdokumenten väljer man de arbetssätt som passar lokala förutsättningar. Kommunerna och fristående skolhuvudmän ansvarar för ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering av sina respektive verksamheter. Fristående skolor är skyldiga att medverka i den statliga uppföljningen och utvärderingen och kommunerna har rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet. Kommunerna har tillsyn över bland annat enskilda förskolor. Generöst studiestöd för alla nivåer Ingen ska behöva avstå från studier på grund av ekonomiska begränsningar. Det svenska studiestödssystemet ska fungera rekryterande och det bidrar också till ett högt deltagande i utbildningen. Det ska även utjämna skillnader i villkor mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel som består av bidrag och lån ges till studerande i såväl högre utbildning som vuxenutbildning. Studiehjälp i form av studiebidrag ges till alla unga studerande på gymnasienivå. Övriga ekonomiska stöd till unga gymnasiestuderande behovsprövas. Studiestödet ges direkt till den studerande, i huvudsak oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi i övrigt. Studiemedel ges för studier på både hel- och deltid och kan»tas med«för studier utomlands. Vissa grupper kan dessutom få särskilda stöd, till exempel studerande med barn och personer med funktions nedsättningar. Cirka en tredjedel av studiemedlet utgörs av bidrag och två tredjedelar av ett förmånligt lån. Studielånet ska i princip betalas tillbaka med början vid årsskiftet närmast efter det att studierna avslutats. Det finns regler som innebär att en viss hänsyn ska tas till den enskildes betalningsförmåga. Workbook/johner

8 Nationella minoriteter Sverige har anslutit sig till de europeiska konventionerna som skyddar minoritetsbefolkningar och minoritetsspråk. Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar och torndalingar samt samer (som även är ett urfolk). Det här är grupper som har befolkat Sverige under lång tid och som har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt en vilja att behålla sin identitet. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till undervisning i sitt modersmål i skolan. De erkända minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Alla barn i Sverige ska också enligt läroplanen få kunskap om de nationella minoriteternas historia, kultur, språk och religion. Ett antal universitet och högskolor har också i uppdrag att erbjuda utbildning i de nationella minoritetsspråken. Tre skolmyndigheter stödjer och följer upp arbetet med att öka skolornas kvalitet och resultat. Statens skolverk styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Statens skolinspektion ansvarar för tillståndsprövning vad gäller fristående skolor, tillsyn över huvudmän och verksamheter samt kvalitetsgranskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor vad avser barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Stor frihet i den högre utbildningen Statliga universitet och högskolor är egna myndigheter som lyder direkt under regeringen. Deras verksamhet regleras genom de lagar och regler som finns på högskoleområdet samt genom de resurser och andra ramar som riksdag och regering beslutar om. Det finns också ett antal enskilda anordnare av högskoleutbildning, som har regeringens tillstånd att utfärda vissa examina. Universitet och högskolor tilldelas ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som de sedan själva bestämmer hur de använder. Anslaget beräknas på hur många helårsstudenter lärosätet har och hur dessa presterar. Endast för ett fåtal yrkesexamina civilingenjörer, sjuksköterskor och lärare anges mål för hur många examina som ska avläggas under en viss period. Sedan 2009 används en ny modell för resurstilldelning till forskning och till utbildning på forskarnivå. Den bygger på kvalitetsindikatorer och en basresurs som tilldelas utifrån antalet helårsstudenter. Alla universitet och högskolor som omfattas av den nya modellen har initialt tillförts en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå. En särskild myndighet, Högskoleverket, utvärderar kvaliteten på Sveriges högskoleutbildningar. Systemet för kvalitetssäkring innehåller bland annat utbildningsutvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, examenstillståndsprövningar och tematiska studier. Granskningarna sker löpande och gäller alla utbildningar och utbildningsprogram.

9 Demokratiska värderingar en grundstomme i systemet All utbildning i Sverige ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Av läroplanerna framgår att verksamheten ska genomsyras av värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta. Ett aktivt arbete utifrån denna värdegrund ses som viktigt, inte minst för att motverka alla former av kränkande behandling. I Sverige råder nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering i lärandemiljöer. Det rör allt från mobbning på skolgården till diskriminering av studerande. Utöver särskilda satsningar och projekt finns lagar som ska skydda personer från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Bestämmelser i skollagen om åtgärder mot kränkande behandling gäller för barn och elever i bland annat förskoleverksamhet och det offentliga skolväsendet. En särskild instans, barn- och elevombudet (BEO), ska arbeta för att lagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling följs. BEO, som är en del av Skolinspektionen, kan också företräda barn och elever om en skadeståndstvist går till domstol. Från och med 2009 gäller en ny diskrimineringslag som i princip omfattar alla samhällsområden, inklusive utbildning. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), ska se till att lagen följs. Ingen får utsättas för diskriminering på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Internationellt samarbete Sverige verkar aktivt för internationella jämförelser och utbyten på alla utbildningsnivåer och inom forskningen. Ett omfattande samarbete sker med såväl andra länder som organisationer, råd och sammanslutningar som till exempel EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, OECD och Unesco. Konkurrens med framgångsrika utbildningar internationellt samt ökad rörlighet bland studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten i verksamheter i hela utbildningssystemet. Även om studerandemobiliteten är störst inom den högre utbildningen så gagnar internationella kontakter alla nivåer. Det blir allt vanligare att den som går en arbetsplatsförlagd utbildning väljer att förlägga den utomlands. I gymnasieskolan deltar både lärare och ungdomar i studie resor, utbildningsprogram, praktik och projeksamarbeten över gränserna. Liknande program och utbyten sker i allt från förskolan till vuxenbildningen. En viktig komponent i internationaliseringen av utbildning på alla nivåer är de utländska lärare, studenter och elever som kommer för att undervisa eller studera en period vid svenska lärosäten och skolor. Svensk forskning har omfattande internationella kontakter. Forskarrörlighet både inom och utom landet är en central del i arbetet med att upprätthålla hög kvalitet. Sverige och svensk forskning har även stor nytta av samarbeten vid internationella anläggningar som till exempel den inter nationella kärnforskningsorganisationen CERN och den europeiska rymdorganisationen ESA.

10 Utbildningssystemet och aktuella politiska reformer Det svenska utbildningssystemet rymmer förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga skolsystemet, den högre utbildningen samt övrig vuxenutbildning. Även forskning och utveckling tillhör Utbildningsdepartementets ansvarsområden. Förskolan Regeringen vill stärka förskolans kunskaps uppdrag och kvalitet. Under 2009 2011 pågår det så kallade förskolelyftet, som ger möjlighet till fortbildning för många förskollärare, barnskötare och andra som verkar inom förskolan. Fortbildningen inriktas på barns språkliga och matematiska utveckling, utifrån varje barns förutsättningar och behov. Personer med pedagogiskt ledningsansvar ska också ges möjlighet att få fortbildning om uppföljning och utvärdering. andel barn i förskola och familjedaghem Övriga 15% Andel i familjedaghem 4% Klossar, kvistar och fingerfärg. Verktygen för lekfullt lärande i förskolan är många och varierande. I en trygg miljö får barnen en stabil grund för sin framtida skolgång och ett livslångt lärande. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolorna är öppna från morgon till kväll året om och stänger bara på helger och nationella helgdagar. Verksamheten är offentligt subventionerad med låga avgifter oavsett föräldrarnas ekonomi. Sedan drygt tio år har förskolan en egen läroplan. Grundtanken är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges tidig stimulans till lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Men även om alla svenska förskolor styrs av samma läroplan, är inte alla förskolor likadana. Tvärtom finns stor mångfald i pedagogik och inriktning. Förskolan lägger stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling för att barnen ska utveckla såväl god läsförmåga som exempelvis förståelse för matematik. Stor vikt läggs också vid skapande verksamhet samt miljö- och naturvårdsfrågor. En del förskolor specialiserar sig på musik, språk eller jämställdhet, medan andra har naturinriktning och barnen är utomhus i alla väder. Andel i förskola 81%

Förskolan ska erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges möjligheter till utveckling i en trygg miljö som både utmanar och lockar till lek, skapande och annan aktivitet. 11

12 Förskoleklassen ska stimulera alla elevers utveckling och lärande. Barnens nyfikenhet och lust att lära ska utvecklas sam tidigt som de får en grund för fortsatt utbildning. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

13 Förskoleklassen Lek, skapande och utforskande. Sexåringarnas väg till grundskolan går via förskoleklassen en mjuk övergång där barnen får leka sig in i skolans värld. andel elever i förskoleklass, läsåret 2008/2009 Nästan alla Sveriges sexåringar deltar i förskoleklass, som ska ge en mjuk övergång mellan förskola och skola. Förskoleklassen är en frivillig och avgifts fri skolform som ska bidra till att stimulera varje barns utveckling och lärande. Förskoleklassen anordnas oftast i anslutning till den grundskola där barnen sedan börjar första klass. Integrationen ska bidra till ett mer sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. I förskoleklassen ska förskolans och grundskolans pedagogik mötas. Ett viktigt mål är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och att samtliga verksamheter ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Andel 5 år 1% Andel 6 år 95,1% Andel 7 år 1,5% Andel ej deltagande 2,4% Skolbarnsomsorg Pyssel, lek, utflykter, fotboll och vila. Barn mellan sex och tolv år som går i förskoleklass eller i skolan har möjlighet till skolbarnsomsorg före och efter skolan. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan och stimulera barns utveckling och lärande. Dessutom möjliggör den för föräldrar att förena sitt föräldraskap med arbete eller studier. De flesta barn får skolbarnsomsorg i fritidshem som ofta är samordnade med skolan. Fritidshemmen är öppna hela året och öppettiderna anpassas till skolans tider och lov. Kommunerna får ta ut en låg avgift för skolbarnsomsorgen.

14 Grundskolan Regeringen har tagit flera initiativ till förändringar av grundskolan som ska stärka och följa upp elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat ska nationella prov införas redan i skolår 3 och ett särskilt statsbidrag ska ges för stärkt stöd under de tidiga skolåren i arbetet med basfärdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna. Grundskolor som vill utveckla sin undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik ska kunna få stimulansbidrag. Regeringen anser också att målen i läroplanerna ska förtydligas utan att friheten begränsas för lärarna i deras val av arbetssätt eller pedagogik. En omfattande, flerårig satsning ger lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper, framför allt i ämnesteori och ämnesdidaktik. En särskild satsning genomförs för att främja jämställdheten i skolan. Bland annat ska en särskild jämställdhetsdelegation för skolan analysera könsskillnaderna i utbildningsresultat och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster. Elevhälsan ska ges extra stöd för att motverka psykisk ohälsa. kostnad per elev i kommunal grundskola, 1991 2007 SEK 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1995 2000 2005 Läsa, skriva, räkna baka och snickra. I grundskolan får eleverna grundläggande färdigheter och kunskap för framtida studier och samhällsliv. Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt och rätt till avgiftsfri utbildning i den nioåriga grundskolan. Grundskolan innehåller ämnen som svenska, matematik och engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen samt estetiska ämnen som slöjd, bild och musik. Samiska barn kan gå i sameskola upp till och med sjätte klass. Barn som inte kan gå i den vanliga grundskolan, till exempel på grund av funktionshinder, har möjlighet att gå i särskolan eller specialskolan. Såväl specialskolan som sameskolan har staten som huvudman. Grundskolan styrs av en nationellt fastställd läroplan där skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer anges. I en nationell timplan anges minsta tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till under alla de nio skolåren sammantaget. Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp men beslutet om fördelning mellan årskurser fattas lokalt. De allra flesta grundskolor i Sverige är kommunala, vilket innebär att kommunen är huvudman för verksamheten. Det vanligaste är att barnen går i en kommunal skola nära hemmet, men eleverna och deras föräldrar har också rätt att välja en annan skola, kommunal eller fristående. Fristående skolor ska vara öppna för alla, får inte ta ut några elevavgifter och måste vara godkända av Skolinspektionen. Verksamheten ska genomföras inom den ram som skol lagen samt läroplanen och andra förordningar utgör. De flesta fristående skolor i Sverige har en allmän profil, men en del har inriktning på exempelvis musik eller språk medan andra arbetar utifrån en viss pedagogik, exempelvis Montessori eller Waldorf. Det finns också fristående skolor med konfessionell inriktning, till exempel judisk, kristen eller muslimsk. Undervisning Läromedel, utrustning, bibliotek Skolmåltider Lokaler Totalt

Dagens grundskoleelever måste kunna orientera sig i en komplex och ständigt föränderlig verklighet med stort informationsflöde. Utbildningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och eleverna ska få uttrycka sina kunskaper på en mängd olika sätt; text, drama, musik, bild med mera ska vara naturliga inslag i skolans verksamhet. 15

16 Omfattande reformer planeras för svensk gymnasieskola. Till exempel avses lärlingsutbildning och nya behörighetsregler införas. Dessutom bör samarbetet med avnämarna förbättras när det gäller yrkesprogrammen. Förändringarna avses att börja tillämpas för elever som börjar i gymnasieskolan hösten 2011.

17 Gymnasieskolan Astronaut, tandläkare, programledare eller rörmokare? Ungdomars fram tidsdrömmar varierar, men först behöver de ha en utbildning som ger grundläggande kunskaper och färdigheter inför vuxen- och arbetslivet. Efter grundskolan går nästan alla elever vidare till gymnasieskolan. Den är både frivillig och avgiftsfri. Kommunen är skyldig att erbjuda sina ung domar mellan 16 och 20 år ett allsidigt urval av program i egen regi eller i samverkan med andra anordnare. I en nationellt fastställd läroplan anges vad gymnasieskolan har för uppgifter och övergripande mål samt vilka värden som ska ligga till grund för undervisningen. Gymnasieskolan är uppdelad i ett antal nationella program, både yrkesinriktade och studieförberedande, som i sin tur oftast är indelade i olika nationella inriktningar. Dessutom finns specialutformade program och utbildningar vid fristående gymnasieskolor som nivåmässigt ska motsvara de nationella programmen men som kan ha ett annat innehåll. Programmen är treåriga och består av kurser i kärnämnen, karaktärsämnen, valbara kurser och projektarbete. Ungdomar som inte är behöriga till nationella program eller som inte har kommit in på ett sådant program kan gå individuella program som är utformade för den enskilde eleven. Ungdomar med utvecklingsstörning kan gå i den särskilda gymnasiesärskolan. En del gymnasieskolor erbjuder riksrekryterande utbildningar med inriktning mot allt från yrkesdans till sportfiske och hantverk. Dimensioneringen av gymnasieskolans olika studievägar utgår från att motivationen för utbildning är störst om elevens val tillgodoses, men utbildningen ska även i rimlig grad möta arbetsmarknadens framtida behov. För att valet av utbildningsväg ska vara genomtänkt ska grundskolans elever och deras föräldrar ha tillgång till bra vägledning och information. Regeringen vill skapa bättre förutsättningar för att fler ungdomar än i dag ska slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Regeringen har föreslagit en omfattande gymnasiereform för att bättre möta behoven hos alla unga, både de som siktar mot högre utbildning och de som vill börja arbeta eller välja kvalificerad fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska enligt regeringen erbjuda dels högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen, dels yrkesprogram som leder till yrkes examen. En högskoleförberedande exa men ska ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grund nivå. Elever som går ett yrkesprogram ska också ha rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringen vill se en närmare koppling mellan utbildning och arbetsliv på de yrkesförberedande programmen och har startat en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats. Det görs också försök med spets utbildningar i bland annat matematik. GYmnasieskolans kostnader, 2007 Övrigt 18% Elevvård 2% Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek 8% Undervisning 47% Skolmåltider 4% Lokaler och inventarier 21%

18 Vuxenutbildningen Regeringen har inlett en utökad satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxen utbildning inom den kommunala vuxen utbildningen. Syftet är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller som behöver komplettera en gymnasial utbildning. Under 2009 inrättas yrkeshögskolan som innebär att eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar får ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. Det handlar om utbildningar som ger yrkeskvalifikationer på mer kvalificerad nivå. Myndigheten för yrkeshögskolan inrättas med uppgift att främja kvalitet och på ett effektivt sätt fördela statsbidrag till utbildningsanordnarna. I syfte att höja kvalitet och genomströmning har regeringen genomfört flera satsningar som rör sfi. svenskundervisning för invandrare, Antal elever per modersmål, läsåret 2007/2008 Bosniska/Kroatiska/ Serbiska 2 637 Arabiska 18 292 Övriga 26 790 Engelska 2 577 Kurdiska/ Nordkurdiska 3 176 Persiska 2 259 Polska 4 186 Ryska 2 159 Somaliska 4 269 Spanska 3 338 Thailändska 4 272 Språk, datorkunskap, körsång och ledarskap. Sverige har en lång tradition av bred och flexibel vuxenutbildning som är anpassad till människors olika livssituationer och behov. Ett stort utbud av utbildningar i såväl offentlig som privat regi ger människor möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Syftet för individen kan exempelvis vara att öka sin kompetens i arbetslivet, byta yrke eller bli behörig till en viss utbildning. Vuxenutbildningspolitiken är inriktad både på att stödja individen och att främja utvecklingen av en väl fungerande infrastruktur för vuxnas lärande med vägledning, validering, tillgänglighet och studiestöd. Det offentliga skolväsendet för vuxna, för vilket kommunerna och landstingen ansvarar, omfattar kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunerna är enligt lag skyldiga att erbjuda vuxenutbildning. Utbildningen inom kommunernas gymnasiala vuxenutbildning är kursbaserad, vilket ger goda möjligheter för individen att bygga på sina kunskaper på ett flexibelt sätt. Folkbildningen i form av verksamhet vid studieförbund och folkhögskolor har länge spelat en viktig roll för vuxnas lärande i Sverige. Verksamheten får bidrag från staten och präglas av stor bredd och frihet. Staten anger syftena för statsbidraget men de som anordnar folkbildningen sätter själva upp målen. Folkbildningen stärker och utvecklar demokratin, underlättar för individen att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor och höjer bildnings- och utbildningsnivån. Verksamheten riktar sig till alla och innefattar vitt skilda ämnesområden, såväl teoretiska som yrkesinriktade. Alla vuxna invandrare som inte har grundkunskaper i svenska språket och som är folkbokförda i en kommun har rätt till sfi. Utgångspunkten ska vara individens behov och att utbildningen ska präglas av flexibilitet så att undervisning i svenska kan kombineras med andra integrationsåtgärder, till exempel validering, rehabilitering eller arbete.