AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål Rapport Målsättningar uppdaterade 10.12.2012 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY
I Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Riksomfattande mål för områdesanvändningen... 3 3 Landskapet Österbotten... 3 4 Jakobstadsregionen... 5 5 Boende och fritid... 8 6 Trafik... 13 7 Näringsliv och service... 16 8 Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge... 19 9 Scenarioworkshopens resultat... 20 10 Röstningsresultat från All-tinget... 22 11 Sammanfattning och fortsatta åtgärder... 24
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 1 (27) MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål 1 Inledning Projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionen har som mål en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionen. Basutredningen gällande Jakobstadsregionens regionsstrukturplan 2030, dvs. JASU utarbetades år 2005. Jakobstadsregionens kommunala samarbetsnämnd utsåg år 2010 en regional markanvändningsgrupp för att fortsätta arbetet som inleddes i och med JASU. I mars 2012 färdigställdes en kartläggning och analys av nuläget. Målet med detta arbete har varit att definiera gemensamma mål i MBT-frågor. På basis av dessa mål utarbetas en regionstrukturplan under år 2013. MBT-samarbetsprojektets tidtabell framgår av bilden nedan. Detta arbete har genomförts i tre olika skeden under hösten 2012: 1) Scenarioworkshop 27.8.2012 2) All-ting -seminariet 10.10.2012 3) Slutrapport med resultat. Detta arbete innehåller en sammanfattning av de regionala aktörernas och kommunernas gemensamma mål i MBT-frågor i Jakobstadsregionen utgående ifrån responsen vid scenarioworkshopen och All-tinget. Resultaten från scenarioworkshopen och All-tinget har sammanställts i rapporten. Arbetet har omfattat tre teman i anslutning till MBT-frågor: 1) Boende och fritid 2) Trafik 3) Näringsliv och service.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 2 (27) Markanvändning berör alla dessa temaområden. Arbetets tidtabell framgår av bilden nedan. Scenarioworkshopen ordnades i Kronoby 27.8.2012. I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. Det allmänna målet med scenarier är att visa hur den önskvärda framtidsvisionen skall utvecklas från nuläget framåt, dvs. hur Jakobstadsregionen kommer att utvecklas i framtiden. MBT-All-tinget ordnades i Bennäs 10.10.2012. Till seminariet hade inbjudits fullmäktigeledamöter, tjänstemän samt representanter för näringsliv och intresseorganisationer. Vid seminariet ordnades en interaktiv omröstning, i vilken deltagarna kunde ta ställning till olika alternativ och scenariolösningar. Som utgångsmaterial har använts befintliga utredningar, bl.a. den regionala strategin, nuvarande trender och tidigare utarbetade scenarier, resultat från kommunspecifika workshops (våren 2012), rapporten Nuvarande samhällsstrukturutveckling i Jakobstadsregionen (9.3.2012) samt Regionstrukturplanen för Jakobstadsregionen JASU (2005). Också de riksomfattande målen för områdesanvändning och Österbottens landskapsplan ska beaktas i MBT-samarbetet. Arbetet har beställts av Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, där arbetet har styrts av regionplanerare Gustav Nygård och tf. verkställande direktör Maria Nybäck. Som konsult fungerade FCG Finnish Consulting Group Oy, där de ansvariga var ledande konsult Asta Nupponen och planeringschef Pertti Malinen.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 3 (27) 2 Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. Målen ska: säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet, bidra till att målen i markanvändnings- och bygglagen samt målen för områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är en god livsmiljö och hållbar utveckling, utgöra ett instrument som gör det möjligt att i förväg styra planläggningen så att nationellt viktiga frågor beaktas på ett konsekvent och enhetligt sätt, främja verkställigheten av internationella överenskommelser i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av riksomfattande projekt när det gäller områdesanvändningen. Enligt markanvändnings- och bygglagen skall målen beaktas och främjas vid planeringen i landskapen, vid kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. 3 Landskapet Österbotten Landskapet Österbotten består av 17 medlemskommuner och fyra ekonomiska regioner, vilka är Jakobstadsregionen, Vasasregionen, Kyroland och Sydösterbotten. Österbottens vision för år 2040 är följande: Ny energi i Österbotten - kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. Österbottens strategiska riktlinjer är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Österbottens tyngdpunktsområden för att uppnå målen gällande tillgänglighet och balanserad regionstruktur: En behärskad och balanserad utveckling av regionstrukturen Utmärkt tillgänglighet i och med ett samordnat trafiksystem och logistiska helhetslösningar Utveckling av mångsidiga modeller för distribuerad energiproduktion i Österbotten Genom snabba förändringar i informationssamhället mot ett ubiksamhälle.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 4 (27) Regionstrukturen utvecklas behärskat och balanserat genom följande viktiga utvecklingsperspektiv: Vidareutveckla Jakobstadsregionens och Karlebyregionens gemensamma regionstruktur genom t.ex. gemensam planering av markanvändning och bebyggelse samt genom att gynna trafik som är förenlig med hållbar utveckling Positivt inverka på invandring och migration inom landet och bl.a. genom samhällsplanering skapa mångsidiga boendemiljöer, förbättra servicens tillgänglighet och reservera tillräckliga områden för olika funktioner Skapa en övergripande syn på lokaliseringen av kommersiella tjänster och logistikarrangemang kopplade till dem Utnyttja den befintliga samhällsstrukturen och nationalförmögenheten genom att placera funktioner i redan befintlig infrastruktur Planera och tillhandahålla kollektivtrafik i stadsregionerna och glesbygden enligt KETJU-programmets mål Datakommunikation och -nät utnyttjas målmedvetet Upptäcka signaler om förändring och reagera på dem Förverkliga energistrategin för landskapet samt utarbeta en klimatstrategi Natur- och kulturmiljöinventeringar och program Utveckla de nationella och regionala trafiknäten och säkerställa en tillräckligt hög nivå på nationella, regionala och lokala trafikinvesteringar. Österbottens trafiksystemplan 2040 1. Skapa förutsättningar för att samordna markanvändning och trafik Trafikförutsättningar för en kompaktare samhällsstruktur och en effektiv användning av servicenätet i stadsområdena och byarna i utveckling Städernas ömsesidiga samarbete ska underlättas genom att förbättra rese- och fraktkedjornas funktionalitet mellan städerna 2. Utveckla tillgängligheten och förflyttningsmöjligheterna Förbindelserna inom stadsområdena och mellan städerna utvecklas enligt behov i rese- och fraktkedjorna Tågförbindelser mellan Österbotten och huvudstadsområdet försnabbas och servicenivån förbättras De internationella persontrafikförbindelserna över Kvarken utvecklas Flygförbindelserna förbättras Kollektivtrafikens andel ska ökas speciellt i stadsområdena Vägförbindelsernas anvisningar förbättras 3. Förbättra de logistiska verksamhetsförutsättningarna Österbottens huvudförbindelser och trafikservicen utvecklas så att trafiken och transporterna löper utan störningar (låg bullernivå) och att transporternas tidtabeller håller Hamnförbindelserna utvecklas. Österbottens regionstruktur 2030 Kännetecknande för Österbottens regionstruktur 2030 är livskraftiga stadsregioner och väl fungerande trafikförbindelser samt älvdalar med lantbruksområden och landsbygdsnäringar. Österbottens regionstruktur bildas av tre olika centrumnätverk: 1) Vasaregionen som består av Vasaregionen och Kyroland. Österbottens landskapscentrum, Vasa, fungerar som motor för hela landskapet. Vasa är en universitetsstad och dess ställning framhävs också i Kvarken- och Östersjösamarbetet.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 5 (27) 2) Jakobstadsregionen, landskapets norra regioncentrum. Regionens starka sidor är mångsidig industri och goda trafikförbindelser. 3) Sydösterbotten är ett regioncentrum som består av tre städer. Regionens styrka baseras på ett omfattande samarbete, kemisk och mekanisk träförädling och växthusodling. 4 Jakobstadsregionen Jakobstadsregionen består av fem kommuner. Regionen verkningsområde sträcker sig från Karleby i norr till Vasaregionen i söder. Jakobstad med sin täta stadsstruktur utgör regionens centrum. Den andra staden i regionen är Nykarleby. Den ekonomiska regionen omfattar därtill Kronoby, Larsmo och Pedersöre kommuner. I de övriga kommunerna finns bosättningen utspridd i mindre tätorter och byar. De fem kommunerna har en total areal på över 4540 kvadratkilometer. Eftersom det är fråga om en ekonomisk region vid kusten är vattendragens andel av den totala arealen hög. Jakobstadsregionens totala landareal är ca 2470 km 2. Den ekonomiska regionen har totalt något under 50 000 invånare och befolkningstätheten är ca 20,0 invånare per kvadratkilometer. Medeltalet i landet är 17,5 invånare/km 2. Jakobstadsregionen hade 49 665 invånare i slutet av år 2011. Befolkningen ökade med 111 personer under året. Den ekonomiska regionen hade 3 670 företagsverksamhetspunkter med 13 568 anställda år 2010. Andelen av arbetslösa arbetssökande var 5,7 % i slutet av år 2011 och antalet arbetslösa arbetssökande var 1286. Immigranternas sysselsättningsläge var god i nationell jämförelse. Kommunerna i Jakobstadsregionen har svenska som majoritetsspråk. Nästan 76 % av invånarna i regionen är svenskspråkiga. Larsmo har mest svenskspråkiga i förhållande till invånarantalet, t.o.m 92,6 % av invånarna är svenskspråkiga. En knapp majoritet (56,4 %) av befolkningen i regioncentrumet Jakobstad har svenska som modersmål. Regionen har goda trafikförbindelser. De viktigaste vägförbindelserna är riksväg 8 längs kusten och riksväg 19 med förbindelser till Seinäjoki och Tammerfors. Stationen i
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 6 (27) Bennäs innebär en järnvägsförbindelse till övriga Finland. Flygstationen Karleby- Jakobstad betjänar inrikesförbindelser och charterflyg utomlands. Jakobstads hamn betjänar frakttrafik. Regionen har en stark industri. Lantbruk, massa- och papperstillverkning, livsmedelsindustri, båtindustri samt tillverkning av metall-, gummi- och plastprodukter är starka näringar. Industrin i regionen är traditionellt mycket internationell. Lantbruket och landsbygden i regionen är mycket livskraftig. Inom lantbruk har satsats på djuruppfödning och ekologisk produktion. Pälsdjurshållning är en viktig produktionsgren inom lantbruket. Näringslivet fördelar sig i huvudsak till tre huvudområden: industri (34 %), offentlig sektor (26 %) och privat servicesektor (19 %). Jämfört med statistiken gällande hela landskapet har Jakobstadsregionen mera arbetsplatser inom industrisektorn och något mindre arbetsplatser inom offentlig och privat servicesektor. Speciellt företag i Nykarleby och Pedersöre har svårigheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft. Arbetsrelaterad inflyttning till landet ökar stadigt. Bristen på metallarbetare och byggnadsarbetare har blivit allt större. Primärproduktionens och handelns andelar är lika stora, men i landskapet Österbotten är primärproduktionens andel i genomsnitt något mindre. Sysselsättningsläget i alla Jakobstadsregionens kommuner är bättre än landets genomsnitt. Regionens arbetslöshetsprocent var ca 8 % år 2009, när det är så högt som 10,8 % på riksnivå. (Alueelliset talousnäkymät 1/2012, TEM:s och NTMcentralens publikation) Jakobstads hamns användningsgrad är god och hamnen har en stabil ställning som en lastningshamn för cellulosa, papper och virke. Det nya farledsdjupet kommer att höja kapaciteten. Farleden till Jakobstads hamn fördjupas från 9 meter till 11 meter. Arbetet inleddes år 2011. Anslutningstrafiken till hamnen har planerats och delvis förverkligats genom Jakobstad. Den livligt trafikerade vägen väntar på statens finansieringsbeslut. Jakobstadsregionens regionstrukturscenarier Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier (JASU, 2005) beskriver samghällsutvecklingens verkningar. Scenarierna är följande: 1. Polariserad regionstruktur 2. Utvecklingszon-regionstruktur 3. Närcentrum-regionstruktur Scenariot polariserad regionstruktur baserar sig på kraftig centralisering och globalisering av funktioner, fortgående ökad konsumtion och produktion och handelsteknologiska värden. Scenariot utvecklingszon-regionstruktur baserar sig på differentierad utveckling i olika landsdelar, europeisk landskapsbaserad förvaltningskultur, verksamhets- och strukturmodeller i regionala utvecklingszoner och värden gällande självförsörjning och lokalproduktion. Konsumtion och produktion är på nuvarande nivå i detta scenario. Scenariot närcentrum-regionstruktur baserar sig på funktioner och strukturer som bygger på lokala förhållanden, verksamheter och strukturer som bygger på självförsörjning och egen aktivitet samt ekologiska värden. Konsumtion och produktion sjunker i detta scenario.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 7 (27) Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier framgår av bilden nedan.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 8 (27) 5 Boende och fritid Befolkning Jakobstadsregionens befolkning har ökat under åren 1980-2010. Jakobstadsregionen hade 49 665 invånare i slutet av år 2011. Jakobstadsregionen har lyckats hålla kvar sin befolkning och bilda en motvikt till stora befolkningscentrum. Procentuellt har befolkningen ökat mest i Larsmo och Pedersöre och minskat mest i Kronoby. Bild 1. Jakobstadsregionens befolkningsutveckling och prognos (Källa: Statistikcentralen, 2011). Nativiteten i Jakobstadsregionen är stor, vilket bevisas av de yngre åldersklasserna. 76 % av befolkningen har svenska som modersmål, 21 % finska och 3 % övriga språk. Befolkningstätheten i regionen är 20 personer/km 2. Befolkningens utbildningsnivå är relativt låg. Jakobstad har den högsta utbildningsnivån i regionen. Utbudet av utbildning på andra stadiet är dock mångsidigt. Urbaniseringen har inte varit lika kraftig som i landet i genomsnitt. Jakobstad och Nykarleby fungerar som attraktiva centrum. Larsmo och Bosund är de snabbast växande tätorterna i Jakobstadsregionen. Tätorten som förlorat procentuellt mest är Terjärv som också har det största avståndet till närmaste stad. Glesbygdsbefolkningen ökar procentuellt mest inom en radie på 10 kilometer från Jakobstad och Karleby. Den spridda bebyggelsen kring Jakobstad växer snabbare än själva tätorten.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 9 (27) Bild 2. Befolkningsförändringen i Jakobstadsregionen 2005-2011. Flyttningsrörelsen Den största nettoflyttningsströmmen i Jakobstadsregionen under åren 2005-2010 gick från Nykarleby till Jakobstad. Nettoströmmen från Pedersöre är också stor till Jakobstad. Larsmos och Kronobys läge i närheten av städernas arbetsplatser gör dem till lockande boendeorter. Jakobstad lockar invånare från grannkommunerna, men förlorar också invånare till större städer. Till Nykarleby kommer också mycket folk från utlandet. Jakobstadsregionen förlorar också invånare till andra områden, bl.a. Vasa, Helsingfors och Åbo.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 10 (27) Bild3. Nettoflyttningsströmmar i Jakobstadsregionen 2005-2010. Scenarier gällande boende Enligt VTT:s rapport behöver Jakobstadsregionen 4180 nya bostäder fram till år 2030. 35 % av de nya bostäderna i Jakobstadsregionen byggs utanför tätortsområden. Nedan presenteras tre olika scenarier med olika betoningar för placering av de 4180 nya bostäderna. 1. Nuvarande utveckling, där bostadsproduktionen fördelar sig tämligen fritt utan noggrann planering Friare byggande Primärproduktionen och områden som planeras i framtiden kan störas av utvecklingen Svårt att ordna kommunal service, t.ex. på glesbygdsområden
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 11 (27) 2. Starka servicetätorter där bostadsproduktionen koncentreras till nuvarande tätorter och bosättningscentra i närheten av service Servicetätorterna växer, offentlig och kommunal service utvecklas Vissa tätorter kan garantera hög servicenivå Jakobstad bevaras som ett klart regioncentrum
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 12 (27) 3. Levande byar, där bostadsproduktionen fördelar sig jämnt mellan tätorter och landsbygden Byar och tätorter växer Byggandet styrs till kärnbyar på landsbygden Stör ej primärproduktionen Jakobstad fortsätter som regionens servicecentrum Rekreation och turism Turismen sysselsatte 116 personarbetsår i Jakobstadsregionen år 2010. Längs Jakobstadsregionens kust finns en bred zon med rekreations- och skyddsområden. Kustområdet ingår i ett större nätverk i Kvarkenområdet. Stormossen Mesmossen Blekmossen Svartholmsmossen och Storsand är Natura 2000 -områden i Nykarleby. I Jakobstadsregionen finns flera kulturlandskapsområden. I Jakobstad har en viktig, gammal, österbottnisk trästadshelhet bevarats. Den havsnära miljön kan utvecklas för skärgårds- och naturturism, och byarna för landsbygdsturism. Rekreations- och naturturismen kan utvecklas vidare. 7 Broars Skärgård marknadsför turismutbudet i Karleby, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby, Larsmo och Nykarleby. Väg 749 går från Jakobstad till Karleby alldeles invid västkusten. Vägen kallas ofta för Sju broars väg och längden är ca 35 kilometer. Längs rutten finns platser som Vikarholmen, Holm, Eugmo, Bosund och Öja. Längs hela sträckan finns en ytbelagd cykelled.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 13 (27) 6 Trafik Bild 4. Rekreations- och turismområden samt rutter i Jakobstadsregionen. Landsvägstrafik Jakobstadsregionen har ett täckande trafiknät, men t.ex. utvecklingen av statliga vägar hänger efter jämfört med näringslivets behov, markanvändningen och den ökade trafiken. Landsvägstrafiken förväntas öka mest på riksvägen mellan Karleby-Ytterjeppo, strandvägen mellan Holm-Sundby, samt på stamväg 68 mellan Jakobstad-Edsevö och mellan Jakobstad-Bennäs. Pendlingstrafiken över kommungränserna har ökat stadigt och arbetsresorna har blivit längre. De största pendlingsströmmarna går från Pedersöre, Larsmo och Karleby till Jakobstad. Kronoby kommun är den enda kommunen i regionen som hör till Karlebys pendlingsområde istället för Jakobstad.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 14 (27) Bild 5. Pendling i Jakobstadsregionen år 2009. Utvecklandet av kollektivtrafiken är en utmaning för regionen. Största delen av arbetspendlingen sker med privatbilar. Mellan Jakobstad och järnvägsstationen i Bennäs fungerar kollektivtrafiken väl. Rutten från Karleby via Larsmo och Kronoby till Jakobstad och vidare till Nykarleby och Vasa har relativt god ruttrafik. Från Nedervetil finns också fungerande trafik till Karleby. Kollektivtrafiken borde dock utvecklas vidare. Flygtrafik Karleby-Jakobstad flygstation har en stor regional betydelse. Flygstationens ruttrafik har genomgått förändringar. Inrikestrafiken till Helsingfors fungerar. Den nyaste rutten till utlandet går till Stockholm. År 2011 hade Karleby-Jakobstad flygstation 94 583 resenärer. Idag har flygstationen ingen märkbar flygfrakttrafik eftersom flygplanstypen som används inte möjliggör detta. Största delen av områdets flygfrakttrafik går landvägen till Tammerfors, Helsingfors och Åbo och fortsätter sedan med flyg. Tågtrafik Järnvägsstationen i Bennäs passeras av 24 passagerartåg av vilka fyra Pendolino-tåg och åtta Intercity-tåg stannar i Bennäs. Persontrafiken i Bennäs har förbättrats något och Pendolino-tågen har ersatt snabbtågen. Banan har grundförbättrats och förbättringsarbetet fortsätter. På stationsområdet i Bennäs görs också stora investeringar som höjer stationens servicenivå. Hamntrafik Jakobstads hamns godstrafik omfattade 1,66 miljoner ton år 2010. Två tredjedelar av godstrafiken bestod av import och den största importvarugruppen, dvs. 62 % bestod av råvirke och flis. Exporten var över en halv miljon ton, de största exportprodukterna var pappersmassa och sågvirke. Speciellt importen har ökat kraftigt. Jakobstads hamn utvecklas genom att farleden till hamnen fördjupas.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 15 (27) Bild 6. Infrastrukturen i Jakobstadsregionen. Datakommunikation Tillgången till goda datakommunikationsförbindelser förväntas öka och leda till ökat distansarbete. Till exempel JNT har byggt anslutningar i Jakobstad och Larsmo och företaget betjänar en stor del av Jakobstadsregionen. Fibernätet utvidgas vidare i tätorter och glesbygdsområden. Energiförsörjning Klimatförändringen, ökningen av den totala elförbrukningen och dyrare energi är orsakerna till att det måste satsas på förnybara naturresurser och nya energiformer. I Jakobstadsregionen produceras mera energi än vad som förbrukas. Energiproduktionen i Jakobstadsregionen består av Alholmens Krafts och UPM-Kymmene Oyj:s produktion, vattenkraft och vindkraftverket i Larsmo. Därtill produceras fjärrvärme lokalt med flis. Bioenergiproduktionen har ökat, och avfallsförbränningens betydelse har ökat. Staten uppmuntrar till satsningar på vindkraft och Jakobstradsregionen har potential att satsa på den här energiformen.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 16 (27) Bild 7. Energiförsörjning i Jakobstadsregionen. 7 Näringsliv och service Näringsliv Servicesektorn sysselsatte 56,6 %, förädlingen 34,6 % och primärproduktionen 7,9 % av den arbetsföra befolkningen i Jakobstadsregionen år 2009. De flesta av de nya arbetsplatserna, dvs. två tredjedelar har uppstått i tätorter. År 2009 fanns 87,3 % av arbetsplatserna i tätorter. Antalet lantbruksföretag i Jakobstadsregionen har sjunkit med 200 företag under tio år. I dag finns det ca tusen lantbruksföretag. Lantbrukens odlade åkerareal har samtidigt ökat. Ekoodlingens andel av odlingsarealen antas vara idag 9 % på Österbottens NTMområde. Livsmedelsproduktionen sysselsatte 900 personer i Jakobstadsregionen år 2009. Pappers- och pappersvarubranschen samt stål- och metallproduktionen har förlorat mest av de större branscherna. Båtklustret har bevarats trots att branschen har utsatts för utmaningar. De minsta produktionsområdena i regionen, dvs. beklädnads-, textiloch möbelbranschen har minskat något. Tillverkningsindustrin i regionen finns kring Jakobstad och större tätorter.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 17 (27) Bild 8. Tillverkningsindustrins mångsidighet i Jakobstadsregionen år 2009 (Källa: Toimiala Online, 2012). Bild 9. Arbetsplatsernas placering i Jakobstadsregionen år 2009. Service Tillgången till service är relativt god i Jakobstadsregionen. Jakobstads stad är det största servicecentrumet och även Pedersöre har fem orter (Sandsund, Bennäs, Kållby, Esse, Lillby) med hög servicenivå. Stadscentrumområdet, Munsala och Jeppo är Nykarlebys servicecentrum. Larsmo har kommuncentret i Holm och Kronoby kommun har tre delcentra (Kronoby, Terjärv, Nedervetil). Enligt landskapsplanen fungerar Bosund, Ytteresse, Nederpurmo och Småbönders som servicebyar.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 18 (27) Bild 10. Handeln i Jakobstadsregionen 2010/2012. Bild 11. Kommunal service i Jakobstadsregionen år 2012.
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 19 (27) Handeln är starkast i Jakobstad och Nykarleby. Fem bybutiker har nedlagts under åren 2005-2011, men två butiker har startats på nytt med nya krafter. Efter år 2005 har en byskola i Pedersöre och en i Nykarleby stängts. Nedläggningsmöjligheten har diskuterats ifråga om fem byskolor. Hälsovårdsmottagningarna kommer att förändras i och med att funktioner sammanslås. Bild 12. Tillgång till service i Jakobstadsregionen år 2012. 8 Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge Jakobstadsregionens nuläge har jämförts med de tre JASU-scenarierna. Resultatet visar att utvecklinszon-regionstrukturen motsvarar den nuvarande utvecklingen bäst. Följande trender är betydande för Jakobstadsregionen: Positiv befolkningsutveckling Den avlägsna landsbygden och byarnas befolkning minskar Jakobstads centrum stagnerar i befolkning medan området kring staden ökar Jakobstad och Larsmo är attraktiva flyttmål Inom Finland tappar regionen unga invånare till större stadsregioner som Vasa, Helsingfors och Åbo Invandringen från utlandet ökar, utlänningarnas andel växer Utbildningsnivån är lägre än den nationella nivån Det kommersiella utbudet är centrerat till större tätorter Arbetsplatserna är koncentrerade till tätorterna Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter, jordbrukens storlek växer medan antalet minskar Hamn-, tåg- och flygtrafikens utveckling ser stabil ut Pendlingen ökar, likaså arbetsresans längd, rörligheten på arbetsmarknaden har ökat IT-kommunikationen går framåt, fibernätet expanderar fortfarande
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 20 (27) De förnyelsebara energiformerna har utvecklingspotential 9 Scenarioworkshopens resultat Scenarioworkshopen ordnades 27.8.2012 i Kronoby. I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. I workshopen behandlades tre olika teman: Boende och fritid, Trafik samt Näringsliv och service. En sammanfattning av workshopens svar presenteras nedan. Boende - Arbetsplatserna är A&O - Lockande av välutbildad arbetskraft - Marknadsföring är viktigt, t.ex. barnfamiljer, trivsam boendemiljö, närhet till havet - Kulturmiljöerna och det gamla byggnadsbeståndet ska bevaras - Möjligheter att få odlingslotter ska utvecklas - Tvåspråkigheten ska utnyttjas, t.ex. språkbad - Inflyttare ska integreras i arbetsmarknaden - Utbildningsutbudet ska förbättras - Mångsidigt bostads- och tomtutbud - Ny bostadsproduktion i tätorterna, i närheten av arbetsplatser och service - Tätare boende garanterar bättre service - Ny bostadsproduktion i närheten av Jakobstad (Jakobstad-Sandsund-Risöhäll) och utvecklingskorridorerna, jfr. JASU och MBT-processerna - Jakobstadsregionen ska ha ett klart regionalt centrum - Landsbygden ska hållas levande, vissa byar ska utvecklas - Utbudet av fritidstomter är tillräckligt, hellre mera tomter för fast bosättning - Allmän tillgång till obebyggda strandområden ska bevaras, fritidsbyggande längre bort från stränder, t.ex. gemensamma strandområden - Också industrins utrymmesbehov borde beaktas i planeringen. Fritid - Mera samarbete ifråga om fritidsservice, en regional arbetsfördelning behövs - Kommunalt samarbete ifråga om byggande av idrottsanläggningar, t.ex. ishall, skidtunnel, motorsportcentrum, konstgräsplaner - Sammanfoga befintlig idrotts- och kulturservice, resurserna ska satsas på specialisering - UF-verksamheten ska utvecklas - Rutter för cykel, friluft och snöskoter ska utvecklas - Båtturism ska utvecklas, t.ex. gästhamnar - Fisketurism ska utvecklas - Tillgången till skärgården ska garanteras - Turismmarknadsföringen ska utvecklas, effektivare turismorganisationen, paket med turismprodukter - Turism baserar sig på tillgång till service - Utvecklande av turism året runt - Mera inkvartering av typen bed&breakfast. Trafik - Riksväg 8 är mycket livligt trafikerad, trafiksäkerheten och förhållandena ska förbättras - Lederna för lätt trafik ska utvecklas - Korsningsområdet riksvägarna 8/19 ska utvecklas - Stamvägsnätet riksväg 19-riksväg 8 Ytterjeppo-Karleby ska återupplivas
FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 21 (27) - Riksväg 19 är regionens viktigaste förbindelse till stora bosättningscentra, t.ex. Helsingfors, Tammerfors, Åbo - Riksväg 13 och landsväg 63; en del av vägarna i dåligt skick, hör till olika vägdistrikt - Turismvägen 749 (Ytterjeppo-Nykarleby-Jakobstad-Larsmo-Karleby) borde marknadsföras bättre - Hamntrafiken ska utvecklas; riksväg 68, triangelspår i Bennäs, hamnbanans elektrifiering, bangården till hamnområdet, förbindelse till hamnspåret från söder - Utvecklande av kollektivtrafikförbindelser Jakobstad-Karleby - Kollektivtrafik (buss) kunde fungera i ringform, t.ex. Jakobstad-Nykarleby- Kovjoki-Bennäs-Sandsund-Jakobstad - Möjlighet att transportera cykel i buss - Förbättrande av leder för lätt trafik, bl.a. Lövö-Sandsund, Nykarleby-Jakobstad, Jakobstads tätortsområde - Utvecklande av vägar till flygstationen, riksväg 13/ riksväg 8, förbättrande av leder för lätt trafik - Nya flygrutter, jmf. Stockholm - Utvecklande och marknadsföring av flygstationens kollektivtrafikförbindelser (buss och taxi) - Logistikcentra: riksväg 8, Kronoby, Edsevö, Ytterjeppo, korsningen riksväg 8/riksväg 19, landsväg 68 och 748 i Kronoby - Utvecklande av nya energiformer, t.ex. vindkraft och biogas. Näringsliv - Gott tomtutbud, även för småföretag - Fungerande trafikförbindelser - Samarbete mellan företag inom samma bransch, möjlighet till större marknader och kunnande - Tillgång till arbetskraft och utbildning ska garanteras - Överväg noga hur olika näringslivsfunktioner passar på olika områden, t.ex. skilda industri- och bostadsområden - Samarbete med Mellersta Österbotten ifråga om lithium-förekomsten i Nedervetil, t.ex. sökning och forskning - Lantbruk och pälsuppfödning ska ses som produktionsområden som ska utvecklas - Mera arbetsplatser också för högtutbildade - Utbildning för privat- och småföretagande - Yrkesutbildning ska betjäna näringslivet - Kommunalt samarbete ifråga om utbildning - Tvåspråkighet och övriga språk som resurs, t.ex. internationalisering - Mera information om regionens arbetsplatser - Marknadsföring av framgångshistorier. Service - Kommunerna ska ha fungerande basservice - Landsbygden borde hållas livskraftig - Service för finskspråkiga anställda, jmf. arbetsplatser inom storindustrin - Den kommersiella servicenivån kan inte upprätthållas på samma nivå överallt, servicen kommer att koncentreras - Utrymmeskrävande handel borde placeras där det finns tillräckligt med utrymme och goda logistiska förbindelser, t.ex. nära riksvägar och järnvägen, Jakobstads bangårdsområde, Pedersöre-Edsevö-området - Kommunal service ska centraliseras, av t.ex. ekonomiska orsaker