2012 www.rolfluftdiabetesfond.se PG 900034-0 BG 900-0340 Från och med 15 januari BG 5799-9559 Ordförande Professor Kerstin Brismar Stort TACK till Dig som under detta och tidigare år visat Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning intresse och ekonomiskt stöttar vår verksamhet, som är helt beroende av gåvor och personligt engagemang. Vi kan nu blicka tillbaka på ytterligare ett framgångsrikt år där vi kan glädjas åt forskningsresultat som i framtiden kan öka livskvaliteten för alla med diabetes. I juni i år lämnade jag min tjänst som överläkare på Karolinska sjukhuset där jag arbetat i 39 år. Jag saknar naturligtvis det arbetet och mina patienter där. Jag är dock mycket glad åt att kunna arbeta som diabetesläkare på Sophiahemmet och fortsätta min forskning kring diabetes och dess följdsjukdomar tillsammans med mitt forskarteam på Karolinska Institutet. Sedan flera år har jag bland annat forskat kring IGF-1 och dess bindarprotein IGFBP-1. Sedan i juni i år kan Karolinska universitetssjukhusets kem lab analysera IGFBP-1 i blodet. Provet visar om en person har risk att få diabetes och hos de som redan har diabetes, typ 1 eller 2, avslöjar provet om det finns ökad risk för att utveckla komplikationer senare i livet. Vid typ 2 kan provet i framtiden även användas för att se vilken behandling patienten behöver. Hos unga som just insjuknat i diabetes hoppas man att provet ska hjälpa till att bedöma om akut antiinflammatorisk behandling ska sättas in vid debuten, för att spara de insulinproducerande cellerna och till och med bota sjukdomen. Denna och annan forskning i Sverige och övriga världen kommer i framtiden förbättra och förändra livsvillkoren för personer med diabetes. Läs mer i detta nyhetsbrev om nya forskningsrön och hur personer som transplanterats, nu lever sina liv utan diabetes. Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning kommer att fortsätta att med insamlade medel dela ut stipendier till unga diabetesforskare och ansvara för nominering och utdelning av Rolf Luft Award, ett mycket uppskattat pris inom diabetologi och endokrinologi i hela världen. Stiftelsen fortsätter även med informationsträffar kring diabetes och administrerar minnes- och gratulationskort. Trots att verksamheten (förutom revision och redovisning) sköts av frivilliga är det svårt för en liten, relativt ung stiftelse att leva upp till Svensk Insamlingskontrolls krav. För att behålla 90-kontot beköver stiftelsen få donationer på ca 4-500.000 per år, vilket nästan motsvarar en fördubbling av nuvarande intäkter. Därför har stiftelsens styrelse beslutat att tills vidare avstå från 90-kontot. Fram till 15 januari kan Du ge bidrag till vårt 90- konto PG 90 00 34-0 och BG 900-0340. Därefter tas gåvor tacksamt emot på vårt bankgiro 5799-9559. Bara i Sverige får varje dag var tjugonde person och var sjunde över 65 år typ 2 diabetes och varje dag får minst två barn typ 1 diabetes. Detta vill Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning ändra på. TACK för att Du valt att stödja den viktiga diabetesforskningen och vi hoppas att Du även i fortsättningen vill göra det! God Jul och Gott Nytt år! Kerstin Brismar Redaktion: Monica Engström, Ingeborg Eriksson, Ritva Luft, Kerstin - 1 Brismar - E-post: info@rolfluftdiabetesfond.se
Rolf Luft Award 2012 Professor David Mangelsdorf vid Southwestern Medical School, Dallas, USA. För tionde året har Rolf Luft Award delats ut. Det skedde fredagen den 16 mars 2012. Årets pris tilldelades professor David Mangelsdorf vid Southwestern Medical School i Dallas i USA för hans banbrytande arbete inom hormonell reglering av fettomsättningen. Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, delade ut medalj och check på 100.000 kr och styrelseledamot Ritva Luft gav diplom till en stolt och glad professor David Mangelsdorf. Professor Per-Olof Berggren vid Karolinska Institutet, styrelseledamot i Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning samt ledamot av priskommittén för Rolf Luft Award beskrev motiveringen till årets utmärkelse så här: - Mangelsdorf tilldelas priset för sina banbrytande arbeten om nukleära receptorer som har lett till grundläggande upptäckter av hur nivåerna av kolesterol, fett och gallsyra regleras i kroppen. Helt nyligen har han karakteriserat två nya signalvägar som förmedlas av hormonerna FGF 19 och FGF 21 samt påvisat deras roll i regleringen av kroppens metabolism (ämnesomsättning). Professor Mangeldorfs forskning har vida implikationer vad det gäller metabolism, olika sjukdomar samt läkemedelsutveckling. Detta sammantaget gör honom till en värdig mottagare av Rolf Luft Award. Rolf Luft Award uppmärksammas världen över och anses vara den finaste utmärkelse en forskare kan få inom diabetologi och endokrinologi. Utdelningen av prissumman möjliggjordes i år liksom året innan, genom en donation till stiftelsen från företaget Novo Nordisk. Nobel Forum på Karolinska Institutet var fylld till bredden när Professor David Mangelsdorf höll en uppskattad föreläsning under temat "Nucelar Metabolism Regulation of Nutrient Metabolism - From Worms to Humans." Professor Per-Olof Berggren Till Rolf Lufts minne hölls därefter ett symposium med svenska och utländska gästföreläsare. Årets tema för Rolf Luft symposium var Hypoglykemier hos diabetespatienter. Nästa års prisutdelning äger rum den 10 april 2013. Information kommer att finnas på Stiftelsens hemsida. - 2 -
Kerstin Brismar Day 30 maj 2012 I samband med att professor Kerstin Brismar lämnade sin mångåriga tjänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset arrangerades ett symposium Kerstin Brismar Day - en dag fylld med föreläsningar, överraskningar och bilder från Kerstin Brismars långa yrkesverksamma liv vid Karolinska sjukhuset och Institutet. I publiken fanns förutom kollegor också många av Kerstins patienter. Utöver kollegorna på Karolinska hade dagen till ära Kerstins utländska forskarkollegor tagit sig till Stockholm. Professor Jan Frystyk, vid Aarhus University Hospital och professor Andrew Boulton vid Manchester University, ordförande i EASD samt Rolf Lufts Stiftelses styrelseledamot Karin Hehenberger, bosatt i New York. Ulrika Lundström, patient hos Kerstin Brismar i många år, passade på att tacka sin läkare.. Medverkande vid symposiet Kerstin Brismar Day Moderatorer: Med dr Neda Rajamand Ekberg, och Docent Michael Alvarsson. Talare: Ylva Pernow, överläkare, kollega och chef för endokrinkliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Martin Bäckdahl, Prefekt för Institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Andrew Boulton, Professor vid Manchester University. Docent Sergiu Catrina, tidigare doktorand i Kerstin Brismars grupp. Jan Frystyk, Professor vid Aarhus University Hospital. Med dr Karin Hehenberger, tidigare doktorand i Kerstins grupp. Claes-Göran Östenson, Professor vid Karolinska Institutet och kollega på kliniken. Kvällen avslutades med en festmiddag med musik och tal av både kollegor och doktorander. Karin Hehenberger och Kerstin Brismar lyssnar intresserat Läs mer om Karin Hehenberger på sidan 5 Gustav Dallner och Neda Rajamand Ekberg - 3 -
Dubbeltransplanterad patient Cecilia Ekehjelm var en av de första personerna i Sverige, som blev dubbeltransplanterad med ny njure och bukspottkörtel och blev därigenom av med sin diabetes. Det skedde 1985 på Huddinge sjukhus efter ny metod och var en banbrytande framgång. Fjorton personer med svårinställd diabetes och grav njurskada fick i början av det året möjligheten att bli transplanterade med nya organ. - Hade jag inte fått möjligheten att få en ny njure och bukspottkörtel hade jag inte levt i dag, säger Cecilia, som nu levt utan insulinbehandling med transplanterade organ i 28 år. - Innan jag transplanterades hade jag många komplikationer som hör sjukdomen till, berättar Cecilia, som fick diabetes 1959, då hon var 11 år. Sedan dess har diabetesforskningen gjort många framsteg. När Cecilia insjuknade kunde exempelvis inte diabetiker testa sitt blodsocker själva utan var hänvisade till urinsticka som inte mätte hur blodsocker var för stunden utan sedan många timmar tillbaka. Detta gjorde det svårt att hålla ett bra blodsocker. Att insulininjektionen togs varannan dag försvårade också möjligheten att få ett tillfredsställande blodsocker. Laserbehandling fanns inte heller för behandling av ögon och många förlorade därför synen. Transplanterade personer som haft diabetes blir av med sin diabetes men operationen är komplicerad. Patienten måste därefter ta annan medicin resten av livet för att inte de transplanterade organen ska stötas bort. Även dessa mediciner har biverkningar efter lång tids användning som till exempel benskörhet och sänkt njurfunktion. Cecilia brinner för och är mycket intresserad av forskning, hon har själv arbetat på Karolinska Institutet i närmare 40 år. - Kan forskning förhindra att komplikationer uppstår vid diabetes är väldigt mycket vunnet. Jag följer med stort intresse pågående forskning inom området. Exempelvis Per-Olof Berggrens forskning och Ulrika Johansson som varit Rolf Lufts Stiftelses unga stipendiat. Hon studerar hur spindeltråd kan användas vid transplantation av Langerhanska öar/betaceller och få dem att fungera och inte stötas bort, helst utan mediciner. Lyckas detta skulle många med diabetes få ett bättre liv utan komplikationer. Det allra bästa vore förstås om forskningen kan hitta en tidig markör för typ 1 diabetes och sätta in behandling innan sjukdomen bryter ut avslutar Cecilia. Banbrytande forskning Professor Per-Olof Berggren, styrelseledamot i Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning och Professor vid Karolinska Institutet leder en forskargrupp på 40 personer som undersöker hur människans insulinproduktion fungerar. Nyligen har Per-Olof Berggren och hans team gjort en banbrytande upptäckt: Diabetessjuka djur har blivit friska då insulinproducerande celler transplanterats i ögats främre kammare. När Langerhanska öar transplanterades från människa till nakenmöss, hade efter cirka 30 dagar öarna försetts med såväl blodkärl som nerver, precis som i bukspottkörteln. - Med hjälp av fluorescensmikroskop kan processen följas i realtid och man får hela den systembiologiska bilden av vad som händer, utan att vare sig skada eller avliva djuren, berättar Per- Olof Berggren. Forskarteamet blev mycket glada när de testade metoden på diabetessjuka möss och dessa blev friska. Redan tre dagar efter transplantationen sjönk blodsockret till normala värden ända till dess att de transplanterade cellerna plockades bort. Nu testas metoden på apor i USA och i Korea. Håller resultatet i sig efter det att sju till åtta apor studerats är det dags att ta steget till människa. Den första kliniska studien kommer troligtvis att ske i USA. Enligt Per-Olof Berggren kommer man snart att påbörja samtal med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. De första säkerhetstesterna kommer i så fall att göras på personer som har blivit blinda till följd av sin diabetes. Fungerar det bra kan vi om några år gå över till seende patienter. Transplantationen påverkar ej synen. - 4 -
Min diabetesresa Karin Hehenberger, Med.Dr, Senior Advisor in Biotechnology and Medical Innovation Karolinska Institutet, och Chief Medical Officer, Coronado biosciences. New York City. USA. Styrelseledamot Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning Karin Hehenberger, styrelseledamot i Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning, var en av talarna på Kerstin Brismar Day, där hon höll ett mycket uppskattat och lärorikt anförande med titeln My diabetes journey. Karin var 16 år då hon diagnostiserades med typ 1 diabetes 1989. Hon har haft en framgångsrik karriär, bland annat som medicinsk rådgivare och analytiker på Wall Street samtidigt som hon kämpat för att förstå den knepiga och oförutsägbara sjukdom, som diabetes är. Karin är i dag tacksam för de erfarenheter hon fått efter en lång och många gånger besvärlig resa med diabetes och hon brinner nu för att hjälpa andra med diabetes. Karin har alltid varit mycket ambitiös och målinriktad. Hon träffade professor Kerstin Brismar när hon som medicinstuderande kom till institutionen för Molekylär Medicin där hon disputerade vid 25 års ålder med Kerstin Brismar som huvudhandledare. Hennes avhandling blev utsedd till årets diabetesavhandling. Något år senare blev hon utexaminerad läkare och erbjöds en forskartjänst på Harvard. Hon startade sedan sin karriär inom lakemedelsutveckling med fokus pa innovation hos McKinsey & Company och darefter som investerare och analytiker på Wall Street. Karin har under åren alltid hållit kontakt med Kerstin som också varit en vän och ett viktigt stöd under besvärliga perioder i livet. 2007 behandlades Karins ögon med laser, då synen påverkats av retinopati och macula ödem. Tack vare forskningsframsteg har hon i dag en perfekt syn efter laserbehandling och Anti-VEGF behandling som utvecklades av bland andra företaget Eytech Pharmaceuticals som hon hjälpt till att börsintroducera på NASDAQ. Att göra en insats för patienter med diabetes har varit viktigt för Karin. Hon har arbetat som ansvarig för affärsutveckling på Juvenile Diabetes Research Foundation, världens största insamlingsorganisation till forskning om typ 1 diabetes. -Utan insulininjektioner idag 2007 fick Karin tillbaka synen. Men efter det fick hon ytterligare stora hälsoproblem då hennes njurar blivit väldigt dåliga. År 2009 låg Karin och hennes far i sängarna bredvid varandra på Columbia Presbytarian i New York i väntan på att Karins fars njure skulle överföras till henne. Den komplicerade operationen lyckades.nio månader senare var det dags för operation igen. Karin fick då en ny bukspottkörtel. Operationen utfördes på ett sjukhus i Minnesota. Efter den komplexa operationen har Karin inte behövt ta insulin mer. Hon kan äta och dricka vad hon vill och hon spelar favoritsporten tennis igen. Hon kan sova utan att vara rädd för att få lågt blodsocker. Efter denna långa resa har Karin lart sig mycket, och vill fortsatta att arbeta med det som är betydelsefullt för henne själv och för andra. Hon jobbar i dag som Medicinsk chef på ett bioteknikföretag, som strävar efter att hitta bättre behandling för typ 1 diabetes och också förebygga svåra följdsjukdomar. Hennes förhoppning är att en dag kunna bidra till bättre behandlingsmetoder och förhindra diabeteskomplikationer som försämrar livskvaliteten hos barn och vuxna med diabetes. Karins råd till alla som har diabetes är: Ha en POSITIV attityd och ge aldrig upp. - 5 -
Diabetespris till Kerstin Brismar Sedan 1991 uppmärksammas Världsdiabetesdagen den 14 november runt om i världen, för att Fredrick Banting, som tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet 1921, var född den dagen. Dagen till ära var flera byggnader belysta med ett blått sken som är Världsdiabetesdagens färg. Socialminister Göran Hägglund invigde konferensen Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? Konferensen arrangerades av det nationella diabetesteamet och tidningen Dagens Medicin i samarbete med bland andra Svenska Diabetesförbundet. Där belystes frågor kring diabetesvård och förebyggande åtgärder. På Nobelmuséet i Stockholm hölls ett seminarium om vem som upptäckte insulinet och vilka innovationer som har lett till den utveckling vi ser idag? Kan det bli möjligt att bota diabetes i framtiden? På kvällen arrangerade Storstockholms Diabetesförening ett seminarium med temat Vård som ger hälsa. Där lyftes bland annat fram behovet och vikten av ett Diabetessjukhus, ett s.k. Center of Excellence (se sid 8). Med anledning av Världsdiabetesdagen bjöd Karolinska Institutet in allmänheten till en populärvetenskaplig dag som innehöll matnyttiga forskningsrön och debatt. Livsstil såsom träning och sömnens betydelse, riskmarkörer som D-vitamin och IGFBP- 1 samt hur mycket man bör satsa på diabetesforskning var några teman från dagens föredrag Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforsknings ordförande Kerstin Brismar, professor, diabetesläkare på Sophiahemmet och forskare vid Karolinska Institutet, mottog på Världsdiabetesdagen, Storstockholms Diabetesförenings pris för sitt hängivna arbete för personer med diabetes. Priset delades ut i samband med föreningens vårdpolitiska seminarium Vård som ger hälsa. Storstockholms Diabetesförenings ordförande Anders Lönnberg motiverade föreningens diabetespris: Kerstin får priset för den kompetens och skicklighet hon besitter inom endokrinologi, diabetes och dess följdsjukdomar. Hennes drivkraft är och har alltid varit patienterna och deras bästa. Hon brinner också för att bidra till att skapa ett kompetenscentrum Center of Exellence som inkluderar ett Diabetessjukhus, där den bästa vården, forskningen, utbildningarna för patienten och specialisterna ska finnas, ett projekt som nu börjar förankras såväl bland patienter som hos politiker och landsting. De diabetespatienter som har Kerstin Brismar som behandlande läkare prisar henne högt för hennes oförtröttliga engagemang. Kerstin är oerhört patientfokuserad och gör sitt yttersta för att hitta lösningar på patientens medicinska problem. Hon är en mycket god lyssnare och väldigt intresserad av individen hon har framför sig och dess behov för att klara sin vardag, säger Eva Lagging, kanslichef, Storstockholms Diabetesförening. Diabetespriset ges varje år till en person som gjort exceptionellt goda insatser för att personer med diabetes ska kunna leva ett gott liv, på samma villkor som andra människor i samhället. - 6 -
2011 års stipendiat Jia Sun Post Doktor, Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik, Karolinska Institutet 2008 års stipendiat Malou Friederich-Persson I samband med Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforsknings stipendieutdelning i juni, berättade Jia Sun om sin forskning under temat "The role of Host Defense Peptide Cathelicidins in Beta Cell Inflammation and Apoptosis - Implications in the Pathogenesis of Diabetes." 2008 års stipendiat Malou Friederich-Persson disputerade under året vid Uppsala Universitet med avhandlingen Diabetesinduced up-regulation of uncoupling protein-2 results in increased mitochondrial uncoupling in kidney proximal tubular cells. Stiftelsens stipendium möjliggjorde för Malou att vid Georgetown University, Washington, studera njurskada, en vanlig komplikation vid diabetes. Idag drabbas cirka 30 procent av alla diabetespatienter av njurpåverkan. I värsta fall kan detta leda till behov av dialys eller transplantation. Jia har visat att det finns antibakteriell peptid i betacellerna som aktiveras vid inflammation. Denna peptid kan blockera aktivitet hos elaka immunceller (T-celler) att attackera och förstöra de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Det är första gången forskning visat att det finns antibakteriella peptider i betacellerna och att dessa har en viktig funktion att skydda cellerna mot angrepp från infektion med virus eller bakterier. UCP-2 är ett frikopplande protein som finns i njuren. Vid diabetes ökar UCP-2 aktiviteten i njuren, vilket resulterar i mitokondriell frikoppling och ökad syrgaskonsumtion. Detta leder till relativ syrebrist i njuren och njurskada. Malou har visat att UCP-2 aktiveras via oxidativ stress. Hon har också visat att hos möss med typ 2 diabetes kan behandling med antioxidanten coenzyme Q (Q10) blockera den mitokondriella frikopplingen och förhindra njurskada. Malou avser nu fortsätta att studera vad som händer då man helt saknar UCP-2 eller om man stimulerar frikoppling med sköldkörtelhormonet T3. Jia ska med hjälp av stiftelsens stipendium åka till Paris, Inserm-laboratoriet och studera effekten på möss med typ 1 diabetes för att ta reda på om denna antimikrobiella peptid cathelicidin kan förhindra typ 1 diabetes via blockering av farliga, destruktiva T-celler i de insulinproducerande Langerhanska öarna. Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning önskar Jia lycka till och ser fram emot att höra mer om hennes forskningsresultat. Jia Sun och Malou Friederich-Persson - 7 -
Drömmen om ett Diabetessjukhus - Ett Center of Excellence Aldrig någonsin tidigare har personer med diabetes, Storstockholms Diabetesförening, diabetesvården, läkemedelsbolag, medicintekniska företag, politiker och andra intressenter varit så eniga: Bygg snarast ett Center of Excellence, det vill säga ett diabetessjukhus, som kan fungera som ett nav för Stockholm läns diabetesvård och vara till nytta för övriga landet och världen. Vid ett Center of Excellence skulle diabetesspecialister utbilda vårdpersonal. Där skulle även patientnära forskning kunna bedrivas, genom att kunskap från grundforskning överförs till patienten för att förbättra diagnostik, behandling och resultat. När Nya Karolinska sjukhuset i Solna planerades fick diabetesvården inte någon självklar plats, trots att allt fler personer drabbas av både typ 1 och 2 diabetes Eftersom diabetes är många olika sjukdomar, krävs en mer individuell behandling, som utgår från individens egna behov och där patienten är en jämbördig part. Det skulle ge fler synergieffekter om flödet runt en patient följs med samarbete mellan olika vårdenheter och därmed leda till en mer sammanhållen vård för patienten. I Stockholms län finns ca 100 000 diabetespatienter och diabetesvården kostar 11000 kronor mer per patient och år jämfört med i övriga landsting. Ändå har Stockholm sämre resultat än stora delar av övriga Sverige enligt Nationella Diabetesregistret. Uppropet om behovet av ett Center of Excellence kommer från flera intressenter, företrädare för patienter, läkare och Medicintekniska företag. Politiker har glädjande nog nu börjat titta närmare på förslaget om hur ett Center of Excellence skulle kunna bli verklighet och Rolf Lufts Stiftelse för diabetesforskning följer intresserat utvecklingen. Kerstin Brismar är en av initiativtagarna. Kerstin Gabrielson, Stockholm, har gått ur tiden, 77 år gammal. Hon levde med sin diabetes i över 68 år. Kerstin var en glad, positiv, kunskapstörstande och omtänksam person. Hon förmedlade med god pedagogisk förmåga sin kunskap om diabetes till både patienter och sjukvårdspersonal. Hon var bland annat aktiv informatör i Storstockholms Diabetesförening samt i Hjärt-Lungfonden. Kerstin var med och grundade patientföreningen DIFO (Diabetiska Foten) och var dess ordförande i många år. Kerstin Gabrielson var den första patientombudsmannen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De senaste fem åren deltog Kerstin aktivt i informationsarbetet om betydelsen av forskning i Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning. Från och med 15 januari 2013 Bg 5799-9559 - 8 -