Skolprojekt Linné stöds ekonomiskt av: Myndigheten för skolutveckling, nationella Linnédelegationen och Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond



Relevanta dokument
Kapitelbilderna. Läkaren. Pedagogen. Resorna i Sverige talet. Apostlarna. Vetenskapsmannen. Referenser

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. I Linnés spår : Linnélektioner - idéhäfte 5 PDF ladda ner

Chapter illustrations

Rapport från genomförandet av Skolprojekt Linné

Linnélektioner. Inspiration för kunskap

Carl von Linné 300 år

Från frö till planta (F-6)

Tomat och banan hur är de släkt?

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

x-bi-lagan INSPIRATION OCH INFORMATION FÖR LÄRARE I SKOLAN BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2008 Läsårskalender Tema: resurser från naturen

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

KURSLEDARE I BIOLOGI, VÅRTERMINEN Kurskod Kurs Kursledare Institution. BIO030 Humanbiologisk Michael Axelsson Zool orienteringskurs

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

STOCKHOLM IT TEKNIK IT DESIGN

Darwin NO-biennal i Falun april 2015 Från släktträd till databaser. Workshop med koppling till evolution systematik arter

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

Bi-lagan. Trädutmaning. Studie runt fågelbordet. Biologi med dans och sång. Biologin idag. Följ en organisms. Lär med etiska diskussioner

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Workshop om kursplaner åk 7 9

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Masterprogram i biologi 2015/2016

Masterprogram i biologi 2016/2017

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Miljötillståndet i Värmland tema. skog. Rapport 2005:11

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Biologi. Livet på jorden

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Kurskod Kursnamn Kursstart Poäng Kurstakt Ansvarig kursledare

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Grundutbildning för temautbildare

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Lärosäte Namn Tfn Adress Mail

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Övningen är hämtad från där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Sakkunniga vid artbestämning av djur och växter t.o.m. den 31 oktober 2009.

Livets myller Ordning i myllret

Naturorienterande ämnen

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

RUN-Riksdag februari, Hotell Södra Berget, Sundsvall. Skolutveckling för likvärdighet

Kalendarieinformation Det händer på Naturhistoriska riksmuseet sommaren 2016 (juni-augusti)

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Västsvenska Touren 13 Filt DM Kungälv 20/8-2006

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Kunskapstorget, Skolforum Program

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Forskare och praktiker som medverkar i boken

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Adresslista NVS-kontor

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari Röke RÖKE. Röke RÖKE. Röke Englarp Röke 4255.

Startlista Breddstafetten 2008 Sida

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

nominering till UNESCOs världsarvslistav

Annonsplats. Internationella Biologiolympiaden: Svenska ungdomar står sig väl i konkurrensen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Debiteringslängd för Södergårds Samfällighetsförening 2015

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Biologi Livets utveckling

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Einsteinseminarier. hösten 2007

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Lokal Pedagogisk planering

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

På upptäcksfärd i Frusna världar

Naturvetenskapsprogrammet

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

PROGRAM. Hylla Stadsträdgården med din bild på Instagram #stadsträdgården150år

Bildberättandet rullar ut över Sverige hösten 2019 och våren Inbjudan. Till den inledande konferensen i Sundsvall 11 september 2019.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Bildberättandet rullar ut över Sverige hösten 2019 och våren Inbjudan. Till konferens i Umeå 9 oktober 2019.

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter

Teckning av Carl von Linné.

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

NABIO, Masterprogram i biologi, 120 högskolepoäng Master Programme in Biology, 120 credits

Hållbar utveckling för barn & unga

Transkript:

Skolprojekt Linné är ett av fem projekt initierade av nationella Linnédelegationen inför firandet av 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse. Serien Linnélektioner utgör en del av Skolprojekt Linné. Projektledare: Britt-Marie Lidesten, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Skolprojekt Linné stöds ekonomiskt av: Myndigheten för skolutveckling, nationella Linnédelegationen och Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond Beställning av serien Linnélektioner: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne) I redaktionen för häftet Linnélektioner: Britt-Marie Lidesten, redaktör, Lena Björk, vetenskapsjournalist, Christina Polgren, föreståndare, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Grafisk form: Södra tornet kommunikation, Uppsala Tryck: Taberg Media Group 2006. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Får kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges. Text och illustrationer: Se sidorna 84 till 87 isbn 91-976647-0-7

Linnélektioner Inspiration för kunskap

Inledning Tussilagon som tittar upp ur fjolårslöven, vitsippans knopp som strävar uppåt genom den sista vårsnön, ärlans vippande stjärt, försommarens ljusgröna björkblad, solvarma smultron, blåbärsstället ingen annan hittat, lysande gula kantareller i den gröna mossan, det sista lövet som faller från trädet, nattfrost, snön som täcker de multnande löven, solgass mot snödrivan, vattnet som porlar bredvid stigen och där är tussilagon igen på samma ställe som i fjol! Hela året finns det något att uppleva bara vi ger oss tid att upptäcka det vi har runt omkring oss. Upplevelser skapar engagemang för det levande och en vilja att bevara miljön och den biologiska mångfalden. Carl von Linné iakttog och beskrev det han såg i naturen, från de minsta detaljerna till det mest spektakulära. Iakttagelserna var förutsättningen för hans vetenskapliga arbete som fortfarande, 300 år efter hans födelse, ligger till grund för sättet att namnge och klassificera levande organismer. Det häfte du håller i din hand, Linnélektioner, inbjuder till att med utgångspunkt i Linnés liv och verksamhet och den tid han levde i fundera över vår egen tid och framtiden. Och i likhet med Linné göra egna iakttagelser. Linné möter oss i en berättande del i början av varje kapitel. Därefter följer fördjupande, korta texter som på olika sätt anknyter till inledningen. Fundera gärna vidare med utgångspunkt i texterna och frågeställningarna. Till Linnélektioner knyts idéhäften med olika ämnesinriktning avsedda främst för olika målgrupper i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Dessa häften, som innehåller konkreta idéer för undervisning, presenteras närmare på följande sida. Hela serien Linnélektioner finns också att ladda ner från Skolprojektets hemsida (www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne) där även kompletterande material finns. Välkommen att ta del av Linnélektionerna! Häftet du håller i handen Pedagogen s 7 1700-talet s 13 Vetenskapsmannen s 27 Läkaren s 41 Linnes resor s 55 Apostlarna s 71 Referenser s 83 Linnélektioner Idéhäften Linnélektioner www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne Filmen 4 linnélektioner www.bioresurs.uu.se 2007 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik,.får kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges.

Idéhäften och film 1. Berättelseteknik Hur kan torra fakta förvandlas till spännande berättelser? I häftet beskrivs en konkret metod för hur elever kan skapa berättelser med ett naturvetenskapligt innehåll genom att skriva, dramatisera och filma. Fakta och begrepp blir medveten kunskap när de fogas in i ett intresseväckande sammanhang. 2. Uteklassrummet Hur kan skolans närmiljö utvecklas och användas för att bli en del i undervisningen? I den första delen av häftet beskrivs hur olika skolor har förändrat skolmiljön för att den ska bli en resurs i undervisningen. Ofta finns det små naturmiljöer i närheten av skolan, t.ex. en skogsdunge, en bäck, en damm eller en naturlig gräsmark där elever kan upptäcka och lära sig mer om de levande organismerna. I denna andra del av häftet beskrivs hur naturmiljöer kan användas i undervisningen. 3. Upplev 1700-talet Syftet med häftet är att ge idéer till hur 1700-talets landskap, natur, samhälle och kultur kan vara en utgångspunkt vid undervisning i tema eller i enskilda ämnen. Genom att göra en tidsresa kan eleverna få ökad förståelse för hur det var att leva på 1700-talet i jämförelse med i dag. I häftet beskrivs också hur praktiskt arbete med metoder från det äldre jordbrukssamhället kan genomföras. 4. Livsviktiga läkemedel I häftet behandlas olika frågeställningar med anknytning till läkemedel som t.ex.: Vad är läkemedel, naturläkemedel och naturmedel? Hur tas mediciner upp i kroppen? Hur sprids läkemedel i kroppen och hur omvandlas och utsöndras de? Frågeställningarna kan vara utgångspunkt för att söka kunskap om hur kroppen fungerar på molekylär-, cell- och organnivå. Kopplingar mellan dagens läkemedel och läkemedel på Linnés tid görs 5. I Linnés spår Linnés passion var att ordna de levande organismerna i system Gud skapade och Linné ordnade. När man lär känna växter eller djur, lär sig hur de ser ut, var de lever och vilka egenskaper de har, får man en relation till det levande. Detta leder till förståelse och engagemang för de levande organismerna och för den miljö de finns i. Häftet innehåller idéer för att iaktta, samla, sortera och beskriva de levande organismerna allt i Linnés anda! 6. Efter Linné Linné var en vetenskaplig kändis på sin tid. Han reflekterade över egna iakttagelser och resonerade oftast logiskt utifrån dåtidens kunskap. Mycket har hänt inom naturvetenskapen under 300 år. Vad vet vi idag som förklarar organismvärldens utveckling? I häftet beskrivs metoder för att studera organismernas evolution på cell och molekylärnivå. en film om lusten att utforska Expedition Linné produceras av naturfotografen Mattias Klum och journalisten och producenten Folke Rydén. Tillsammans med tre ungdomar reser de till sju kontinenter med olika utvecklingsgrad, klimatzoner och naturtillgångar. Man blickar även ut i rymden, ned i havsdjupen och in i framtiden. Avsikten är att motivera och inspirera nya generationer. Att inse att hur vi handlar och beter oss idag har betydelse för imorgon. Att vår framtid hänger på att vi gör som Linné iakttar, är nyfikna och värnar om det vi ser. Längd: 58 min alt. 2 x 29 min. Språk: Svenska, engelska Hemsida: www.expeditionlinne.se 2007 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik,. Får kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges. linnélektioner www.bioresurs.uu.se

Ett stort tack! Skolprojket Linné stöds ekonomiskt av: Myndigheten för skolutveckling Nationella Linnédelegationen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond Synpunkter och faktagranskning Anna Maria Wremp, informatör, Institutionen för biologisk grundutbildning, Björn Lindeke, professor, Apotekarsocieteten Clas Tollin, FD kulturgeografi, lektor agrarhistoria, SLU Eje Rosén, forskare och guide, s ekologiska station på Öland, Institutionen för ekologi och evolution, Elisabeth Långström, FD, informatör, Evolutionsbiologiskt centrum, Erik Arrhén, världsarvspedagog, Dalarnas Läns museum Eva Björn, intendent Linnémuseet, Uppsala Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige Ingrid Boberg, lärare, Per Brahegymnasiet, Jönköping Karin Borgenvall, lantbrukskons., länsstyrelsen, Växjö Karin Carlsson, bitr. professor, Institutionen för Cell- och molekylärbiologi, Mattias Klum, naturfotograf och filmare Kristina Orrling, doktorand, Inst. f. läkemedelskemi, Lena Hansson, akademiörtagårdsmästare Linnéträdgården, Lena Lundqvist, lärare, Malmö borgarskola Roland Moberg, docent, projektsamordnare Linné 2007 vid, Botaniska Trädgården, Susanna Valkeapää Thomas Jaenson, prof., Inst. f. evolution, genomik och systematik, systematisk zoologi, Ulfur Arnason, professor, Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet Texter Ellen Carlsson, 1-7 lärare. Brev från regnskogen Läkare utan gränser. Ett dödligt hot mot världens fattiga Mariette Manktelow, FD, Inst. f. evolution, genomik och systematik, systematisk botanik. Linné som pedagog Per Sundberg, professor Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet. I Linnés kölvatten Roger Lindblom, informatör, Fakultetskansliet för naturvetenskap, Göteborgs universitet. Liv i det stora blå? Illustrationer Anders Larsson, Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet. Mikroskopfotografier s 81 Bengt Liljebladh. Guldmakrill s 79 Börge Pettersson. Blåmes s 36 Caroline Edelstam, landskapsarkitekt. Kattfot s 17, guckusko s 71 Ellen Carlsson, 1-7 lärare. Bilder från Centralafrikanska republiken s 51 Erik Arrhén, världsarvspedagog. Tillmakning s 62 Linda Engström. Orangutang s 35 Läkare utan gränser. Kvinna och barn s 54 Monica Svensson. Lärare. Rendrivning s 60 Ola Lundström. DNA-spiral s 40 Smittskyddsinstitutet. Malariaparasiter s 52 Svenska Ostindiska Companiet AB. Bilder från resan med Ostindiefararen Götheborg s 72, 82 Roger Lindblom, informatör, Fakultetskansliet för naturvetenskap, Göteborgs universitet. Fartyget s 81 Hugo G. de Teran. Molekylmodeller s 45 Martin Holmer. Det svenska artprojektet. ArtDatabanken, SLU. Fjärilar s 26 Helena Samuelsson. Det svenska artprojektet. ArtDatabanken, SLU. Tagghudingar s 80 6 linnélektioner www.bioresurs.uu.se 2007 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik,.får kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges.