Årsredovisning 2011 Lantmäteriet ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Hos oss hittar du kartor för många ändamål. Du kan få hjälp med att stycka av en tomt eller ändra markgränser. Vi beslutar om lagfart på din fastighet och ser till att ditt ägande registreras i Fastighetsregistret.
Innehåll Det politiska målet för Hållbart samhällsbyggande är att fysisk planering, byggande och lantmäteriverksamhet ska vara ändamålsenlig. Syftet är att ge alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. Hållbart samhällsbyggande ska bidra till en minskad påverkan på klimatet men också till en anpassning till de nya förutsättningar som ett förändrat klimat medför. Lantmäteriets verksamhet återfinns huvudsakligen inom tre delar i politikområdet Hållbart samhällsbyggande, delområde Lantmäteriverksamhet: Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Informationsförsörjning Inskrivningsverksamhet. OMRÅDE Hållbart samhällsbyggande Målet för lantmäteriverksamheten är: en effektiv rättssäker förrättningsverksamhet och en ändamålsenlig fastighetsindelning en god försörjning med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation som utvecklas utifrån samhällets behov och bidrar till ökad samhällsnytta en effektiv och rättssäker inskrivningsverksamhet som bidrar till en väl fungerande fastighetsmarknad. DELOMRÅDE Lantmäteriverksamhet Presentation, Lantmäteriet Mål, prestationer & indikatorer s. 1 Så är Lantmäteriet finansierat VERKSAMHET Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning s. 13 Informationsförsörjning s. 26 Fastighetsinskrivning s. 43 Uppdrag s. 47 Myndighetssamverkan s. 49 Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet s. 50 Intäktsredovisning s. 52 Finansiell redovisning s. 57
GD HAR ORDET År 2011 var ett händelserikt, och viktigt, år för Lantmäteriet. Under året togs två viktiga steg för att ytterligare renodla vår verksamhet till en mer traditionell myndighetsroll. I månadsskiftet april-maj skiljdes Metrias verksamhet av, och Metria AB blev en realitet - helt utan koppling till Lantmäteriet. Bolagiseringsprocessen var arbetskrävande men såvitt jag nu kan bedöma blev resultatet bra för både Lantmäteriet och Metria. Under hösten förhandlades ett avtal fram som innebar att programvaran ArcCadastre kommer att säljas till en extern part. ArcCadastre används främst i förrättningsverksamhet, det vill säga både i Lantmäteriet och kommunerna. Vi hade i början av året konstaterat att utveckling och förvaltning av produkter som ArcCadastre inte var en kärnuppgift för Lantmäteriet och en försäljningsprocess inleddes som gick i mål i slutet av året. Andra viktiga händelser under det gångna året var att den första delen av det nya handläggningsstödet för Fastighetsinskrivningen togs i bruk, att vi tog över de så kallade dödningsärendena från Sveriges Domstolar, att geodatasamverkan fått fler deltagare, att Inspire-lagstiftningen - Lag om geografisk miljöinformation och Förordning om geografisk information - trädde ikraft 1 januari, att arbetet med vår nya höjdmodell följde planeringen och dessutom fick ett antal nya, spännande tillämpningar. Inom förrättningsverksamheten präglades året mycket av kompetensförsörjning. Vi har problem när det gäller rekryteringen av utbildade lantmätare och vi skulle behöva fler utbildningsplatser på universitet och högskolor - och sökande till dem - för att långsiktigt kunna ha en fungerande kompetensförsörjning inom ett av våra nyckelområden. Under våren fick Lantmäteriet också regeringens uppdrag att vara utvecklingsansvarig myndighet inom området geografisk information och fastighetsinformation. Arbetet inleddes under hösten och ska nu omsättas i konkreta aktiviteter. Att vi också blev en av de nominerade till utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet känns som ytterligare en bekräftelse på att Lantmäteriet är på rätt väg och åtnjuter ett gott förtroende i samhället. På grund av bolagiseringen av Metria blir årets ekonomisiffror inte helt jämförbara med tidigare år, eller kommande. Omsättningen uppgick till 1 945 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet blev 78 miljoner kronor. Bengt Kjellson, generaldirektör
DETTA ÄR LANTMÄTERIET ÅTAGANDEN OCH ANSVAR Lantmäteriets verksamhetsidé är att bidra till en hållbar användning av mark och vatten samt till ett tryggt ägande av fastigheter. Vi verkar för en ändamålsenlig fastighetsindelning och ansvarar för att på ett effektivt sätt försörja samhället med information om geografi och fastigheter. En effektiv och rättssäker inskrivningsverksamhet bidrar till en väl fungerande fastighetsmarknad. Lantmäteriet år 2011 Omsättning: 1 945 mnkr Anställda vid årets slut: 1 998 Pågående Sida-finansierade utlandsprojekt: 12 Lantmäteriet ska också: ansvara för de geodetiska rikssystemen och stöd för mätning som innefattar satellitbaserad lägesbestämning och navigering, verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick samt fastställa ortnamn, bedriva utvecklingsverksamhet inom sitt verksamhetsområde och forskning inom området geodesi. Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden: Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen Fastighetsinskrivning har ansvar för inskrivningsärenden Informationsförsörjning bygger upp och tillhandahåller geografisk information och fastighetsinformation Lantmäteriet redovisar ett ekonomiskt resultat för 2011 som uppgår till 78 miljoner kronor. Den främsta orsaken till det positiva resultatet är den realisationsvinst på 86 miljoner kronor som har uppstått i samband med avyttringen av Metrias verksamhet. Resultatet exklusive denna realisationsvinst uppgår till -9 miljoner kronor. Omsättningen uppgår till 1 945 miljoner kronor, vilket är en minskning med 134 miljoner jämfört med föregående år. Merparten av minskningen finns inom uppdragsverksamheten och kan förklaras av Metrias bolagisering som skedde den 1 maj 2011. Användningen av geografisk information har fortsatt att öka och detta beror främst på att datadelningen började tillämpas under 2011. Datadelningen innebär att deltagande organisationer får tillgång till Lantmäteriets data mot en fast årlig ersättning, i stället för att som tidigare betala avgifter för de datamängder som levereras. Intäkterna av tillhandahållandet av den geografiska informationen uppvisar en mindre ökning, men den bedöms inte vara i paritet med den ökade användningen. 12% 7% 34% 2 250 2 000 1 750 1 500 4% Verksamheternas andel av intäkterna 2011 43% 1 804 Förrättningasverksamhet och fastighetsindelning Informationsförsörjning Inskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan Intäkter och kostnader 2007-2011 (mnkr) Intäkter Kostnader 1 906 2 015 2 087 1 867 1 785 1 870 2 056 2 079 1 945 2007 2008 2009 2010 2011 Försäljningen av fastighetsinformationen har minskat från 231 till 214 miljoner kronor (år 2010). Minskningen beror främst på en nedgång för onlinetjänsterna samt införandet av avgiftsreducering för kommersiell vidareförädling. Efterfrågan på fastighetsbildning har minskat något, men inte så mycket att det inneburit problem för verksamheten. Intäkterna inom förrättningsverksamheten samt uppdrag i samband med fastighetsbildning har minskat med 9 miljoner kronor eller 1 procent jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen på fastighetsmarknaden påverkar inskrivningsverksamheten. Antalet fastighetsaffärer minskade under 2011 liksom antalet inteckningar, något som också återspeglas i volymen inskrivningsärenden. Verksamheten för övrigt har präglats av snävare kostnadsramar. Bolagiseringen av Metria innebär att Lantmäteriets verksamhetsstöd och overhead har reducerats med drygt 17 miljoner kronor den andel som Metria hittills finansierat. Lantmäteriet på 1600-talet Lantmäteriet bildades 1628 - året då kartografen Anders Bure fick i uppdrag av Gustav II Adolf att göra en systematisk uppmätning och kartering av landet. Man började med geometrisk (detaljerad) kartläggning av gårdar, byar och städer med tillhörande marker. Från mitten av 1600-talet fortsatte lantmätarna med omfattande geografiska (översiktliga) kartläggningar, då över socknar, härader, landskap och landsdelar, över kuster, öar och skärgårdar, över vattendrag och vägar. I slutet av 1600-talet började lantmäterikontor att inrättas i Sveriges residensstäder och den geometriska kartläggningen blev åter en framträdande del av lantmätarnas verksamhet. Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiften. Detta är Lantmäteriet - s. 1
VERKSAMHETSBESKRIVNING - KORTA FAKTA FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING All mark i Sverige är indelad i fastigheter som är registrerade i fastighetsregistret. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Marknaden får information om rättigheter som är till förmån eller belastar en fastighet till exempel arrende och servitut. Lantmäteriet är den statliga lantmäterimyndigheten. 38 kommuner har idag efter ansökan till regeringen inrättat egna lantmäterimyndigheter. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser om inte annat särskilt framhålls Lantmäteriet. Fastighetsregistrets information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Under 2011 har 11 360 nya fastigheter införts i registret och 5 726 avregistrerats, till exempel genom sammanläggning. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom beslut i lantmäteriförrättning om avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I anslutning till fastighetsbildning utförs viss uppdragsverksamhet. vars andel av intäkterna uppgick till 82miljoner kronor. Inom verksamhetsområdet finansieras vissa registreringsåtgärder, extern rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar med mera med anslag. 11 360 nya fastigheter har registrerats 2011 5 726 fastigheter har avregistrerats 2011 Antal medarbetare årets slut: 943 Lokalisering: cirka 70 kontor/orter, från norr till söder 0,5% Intäktsfördelning 2011 13,1% 86,4% Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Lantmäteriet bidrar till en hållbar användning av mark och vatten samt till ett tryggt ägande av fastigheter genom att förse allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter. I praktiken handlar det om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig, i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska kreditmarknadssystemet som hanterar pantbrev. Sedan 2006 har Lantmäteriet ett nationellt samordningsansvar för att utveckla och förvalta en nationell infrastruktur för geodata tillsammans med Sveriges kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter och organisationer. I det ingår att samordna och ge stöd i det svenska genomförandet av EU-direktivet Inspire*. Geodata är data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge. Geodata innefattar exempelvis kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning. 50 % av Sveriges yta har skannats för nya höjddata 41 organisationer varav 21 kommuner har gått med i geodatasamverkan Antal medarbetare årets slut: 445 Lokalisering: Gävle, Karlskrona, Kiruna och Luleå 1,3% Intäktsfördelning 2011 52,8% 45,9% Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Intäkter Kostnader Resultat 841,7 mnkr 836,2 mnkr 5,5 mnkr Intäkter Kostnader Resultat 652,3 mnkr 673,8 mnkr -21,5 mnkr STÖDENHETER Stödenheterna är Lantmäteriets koncerngemensamma enheter. De tillhandahåller tjänster inom sina respektive ansvarsområden till resten av organisationen. Antal medarbetare årets slut: 356 Enheternas verksamheter omfattar IT, kommunikation, personal, ekonomi, utveckling, tjänsteexportsamordning samt GD-stab. * Inspire - Infrastructure for Spatial Information in Europe Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentliga geodata, för tillämpning på miljöfrågor, via tjänster på Internet. Direktivet innehåller gemensamma bestämmelser för utbyte, tillgång och användning av offentliga geodata och tjänster. s. 2 - Verksamhetsbeskrivning - korta fakta
VERKSAMHETSBESKRIVNING - KORTA FAKTA FASTIGHETSINSKRIVNING Inskrivningsverksamheten har ansvar för att granska och registrera inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter till inskrivningsdelen i fastighetsregistret samt att hantera uppbörd av stämpelskatt och avgifter i dessa ärenden. Sedan 1 oktober 2011 ansvarar verksamheten även för handläggningen av förlorade pantbrev i fastighet. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs vid sju enheter som var och en ansvarar för handläggningen av inskrivningsärenden inom var sitt geografiskt område. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och för att underlätta omsättningen på fastighetsmarknaden. Den är av väsentlig betydelse för samhällsekonomin, varför verksamheten måste fungera väl. Verksamheten har karaktär av masshantering, och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. Betydande variationer finns dock mellan olika delar av landet. De skiftande fastighetsvärdena i olika delar av landet återspeglar sig i ärendetyperna och vilka som ger in ärenden. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Kostnaderna för verksamheten uppgick under året till 137 miljoner kronor och är i princip helt anslagsfinansierad. Lantmäteriet är uppbördsmyndighet vad gäller uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Antal registrerade inskrivningsärenden 2011: 667 850 Antal ködagar, i genomsnitt: 6 Antal medarbetare årets slut: 217 Lokalisering: Gävle, Eksjö, Härnösand, Hässleholm, Mora, Norrtälje, Skellefteå och Uddevalla 99,5% 0,5% Intäktsfördelning 2011 Anslag Avgifter och andra ersättningar UPPDRAGSVERKSAMHET Lantmäteriet har i huvudsak bedrivit uppdragsverksamhet genom division Metria. Denna verksamhet bedrivs sedan 1 maj 2011 i ett statlig ägt bolag. Detta innebär att Lantmäteriets inrikes uppdragsverksamhet har en mindre omfattning än tidigare år. Från och med 2012 kommer ingen inrikes uppdragsverksamhet att bedrivas inom Lantmäteriet förutom den uppdragsverksamhet som bedrivs i anslutning till fastighetsbildning. Denna redovisas i avsnittet för förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. Inom utrikes uppdragsverksamhet bedrivs tjänsteexport främst i samarbete med Sida. Denna verksamhet omsatte cirka 46 miljoner kronor år 2011. 0,4% 99,6% MYNDIGHETSSAMVERKAN Intäktsfördelning 2011 Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Intäkter Kostnader Resultat 240,1 mnkr 151,6 mnkr 88,5 mnkr Lantmäteriet samverkar med andra myndigheter, bland annat med totalförsvaret. Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som skapats för att kunna klara av Sveriges försvar. Lantmäteriet är tillsammans med bland annat Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en av de myndigheter som samverkar för försvaret av Sverige. Denna samverkan omfattar 65 miljoner kronor eller 88 procent av totalen på 74 miljoner kronor. 0,3% 99,7% Intäktsfördelning 2011 Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Intäkter Kostnader Resultat 137,3 mnkr 137,3 mnkr 0,0 mnkr Intäkter Kostnader Resultat 74,0 mnkr 68,8 mnkr 5,2 mnkr Verksamhetsbeskrivning - korta fakta - s. 3
LANTMÄTERIET 2011 - ÖVERGRIPANDE Avsnittet Lantmäteriet 2011, övergripande syftar till att beskriva de verksamhetsgemensamma delarna och aktiviteterna. För verksamhetsspecifik redovisning, se under respektive verksamhet. UTVECKLAD E-FÖRVALTNING Arbetet med den nationella samordningen av geodataområdet fortsätter. Under 2011 har fler parter anslutit till samarbetet genom att teckna samverkansavtalet. Vid utgången av år 2011 fanns det totalt 41 parter i geodatasamverkan. Lantmäteriets samordningsuppgifter består av flera olika delar. Det handlar bland annat om att administrera och vidareutveckla samverkan inom geodataområdet, att tillhandahålla, förvalta och vidareutveckla den tekniska lösningen - Geodataportalen samt att sköta och bevaka driften av denna. I uppgiften ingår också att stödja implementeringen av Inspiredirektivet och att hålla samman den övervakning och rapportering som krävs. Regeringen har satt upp som mål för utveckling av e-förvaltningen att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utföra sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Tanken är att få myndigheter, kommuner och landsting att samverka bättre med varandra genom IT-lösningar, allt för att gagna allmänheten. Under året har regeringen utsett Lantmäteriet att vara utvecklingsmyndighet inom området geografisk information och fastighetsinformation. Motsvarande uppdrag har lämnats till Skatteverket avseende privatpersoner, till Transportstyrelsen avseende fordon och förare och till Bolagsverket beträffande företag och företagande. Uppdraget kan delvis ses som en fortsättning på Lantmäteriets uppdrag som samordnare inom geodataområdet, men en hel del nya förutsättningar gäller nu för uppdraget som utvecklingsmyndighet. I detta nya uppdrag ingår främst att samordna arbetet inom sin respektive sektor, identifiera behov, koordinera utvecklingsplaner, ta fram handlingsplan, främja användningen av öppna standarder och samverka aktivt med intressenter och målgrupper. Lantmäteriet ska redovisa en handlingsplan till regeringen i februari 2012 samt lämna in årliga rapporter av hur arbetet fortskrider. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2014. Tillvägagångssättet kommer att gå ut på att koncentrera insatserna. Det handlar bland annat om att förenkla processer som knyter an till varandra, till exempel vid fastighetsbildning, bygglovsansökan, fysisk planering, tillhandahållande av planeringsunderlag, kredithantering samt fastighetsköp och fastighetsförsäljning. Bastjänster, alltså tjänster som kommunicerar system till system, ska fortsätta att utvecklas. Detta för att underlätta för den som vill bygga e-tjänster genom att utnyttja informationen i bastjänsterna. Lantmäteriet har som mål att vara en ledande e-myndighet. För att nå detta mål arbetar vi löpande med verksamhetsutveckling i syfte att öka och bredda användningen av geodata och att göra våra tjänster lättillgängliga för användarna. En viktig förutsättning för att utveckla e-förvaltning är att effektivt samverka med andra myndigheter för att det ska bli så enkelt som möjligt för så många som möjligt att sköta sina kontakter med myndigheterna. SAMORDNAD UTVECKLINGSVERKSAMHET Sedan 2010 har Lantmäteriet så kallad portföljstyrning för utvecklingsverksamheten. Det innebär att all utveckling inom Lantmäteriet prioriteras och följs upp på ett samlat sätt. En sådan prioriteringsinsats var att senarelägga utvecklingen av ett nytt handläggningssystem för fastighetsbildning, I stället kommer ett antal specifika förbättringsåtgärder att genomföras i det nuvarande systemet, vilket utvecklades i mitten på 90-talet. Utvecklingen av ett nytt handläggningssystem för fastighetsinskrivningen fick däremot högsta prioritet för perioden 2011-2013. Det nuvarande systemet utvecklades redan på 70-talet och även om anpassningar har gjorts i efterhand är det nu nödvändigt att ta fram ett helt nytt system utifrån dagens IT-lösningar, med bland annat digitala arkiv och möjlighet att göra elektroniska ansökningar. De första delarna av det nya handläggningsstödet driftsattes enligt plan den 11 november 2011. Under 2011 driftsattes ett nytt grunddatasystem tillsammans med ett nytt IT-stöd för hantering av byggnads-, adress- och lägenhetsinformation. Målsättningen är att under de kommande åren successivt flytta över stora delar av Lantmäteriets grunddata till det nya grunddatasystemet. Arbetet med att förnya Lantmäteriets tillhandahållande av geodata har också fortsatt under 2011. Standardiserade sök-, visnings- och nedladdningstjänster införs enligt plan för att på sikt helt kunna gå över till så kallade tjänstebaserade och automatiserade leveranser. Anpassningen sker för att effektivisera Lantmäteriets tillhandahållande och därigenom användarnas åtkomst till data men även för att möta kraven i Inspire och PSI-lagstiftningen. Under året har en benchmarkstudie genomförts av Lantmäteriets systemförvaltning och IT-utvecklingsverksamhet. Studien visar att ledning och styrning av utvecklingsverksamheten kan förbättras och aktiviteter pågår redan inom detta område. Det gäller exempelvis fortsatt centraliseringen av utvecklingsstyrning samt förbättring av krav- och testprocessen vid utveckling av ny funktionalitet. Även avveckling av applikationer är en fortsatt prioriterad fråga för Lantmäteriet. Det kostnadstryck som Lantmäteriet lever med gör att fortsatta arbetet med att ersätta gamla system är fortsatt viktigt för att undvika högre framtida förvaltningskostnader för systemen. s. 4 - Lantmäteriet 2011, övergripande
LANTMÄTERIET 2011 - ÖVERGRIPANDE BOLAGISERING AV UPPDRAGSVERKSAMHETEN Riksdagen beslutade 2011-03-16 (rskr 2010/11:188) att bemyndiga Regeringen att genomföra en överföring av huvuddelen av verksamheten inom Lantmäteriets uppdragsdivision, Metria, till aktiebolagsform i enlighet med förslagen i proposition 2010/11:53. Läs mer om genomförandet under avsnitt Uppdragsverksamhet på sidan 47. LANTMÄTERIETS INTERNATIONELLA ARBETE Det internationella arbetet är en viktig del i Lantmäteriets verksamhet. Det gäller såväl samverkan med europeiska och internationella organ som deltagande i EU-projekt och i tjänsteexport. Vårt internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom officiella organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. Vi deltar också som projektledare eller partner i ett flertal internationella projekt. För Sveriges räkning är Lantmäteriet också representant i förberedelser och genomförande av skilda initiativ inom den Europeiska Unionen eller Förenta Nationerna. Denna uppgift innebär att bevaka och lämna synpunkter på förslag till direktiv och andra initiativ som berör för Lantmäteriet intresseområden. Idag aktuella frågor är genomförandet av direktivet Inspire, uppbyggnaden av Ett urval av organisationer i Europa där Lantmäteriet medverkar: EEA European Environment Agency ELRA European Land Register Association EuroGeographics EuroSDR European Spatial Data Research Eurostat JRC Joint Research Centre PCC Permanent Committée on Cadastre in the European Union Ett urval av organisationer inom FN där Lantmäteriet medverkar: GGIM Global Geospatial Information Management ICOS The International Council of Onomastic Sciences ISCGM The International Steering Committee for Global Mapping UNGEGN Standardisering av geografiska namn WPLA ECE Working Party on Land Administration bättre system för miljöövervakning genom initiativen GMES (Global Monitoring for Environment and Security) och GEO (Global Earth Observations), förhandlingar om ett markskyddsdirektiv. Lantmäteriet är medlem i EuroGeographics, som är de europeiska lantmäterimyndigheternas samverkansorgan. Sedan hösten 2011 är Lantmäteriets generaldirektör, Bengt Kjellson, medlem i EuroGeographics styrelse. En viktig uppgift för EuroGeographics är att samverka med EU:s institutioner och att samordna och företräda medlemmarnas ståndpunkter i samband med olika initiativ inom EU. En annan viktigt uppgift är att stödja medlemmarnas kompetensutveckling. Detta sker genom arbete i olika expertgrupper och genom FoU-projekt. Under senare år har projekten huvudsakligen syftat till att underlätta för de nationella kartverken att genomföra kraven enligt Inspire-direktivet. EuroGeographics utvecklar och förvaltar också ett antal paneuropeiska produkter och tjänster där geodata från medlemmarna tillhandahålls på ett harmoniserat sätt. Dessa produkter är i första hand avsedda att användas av EU:s institutioner, men tillhandahålls också till andra intressenter. NÄRA SAMARBETE MED DE NORDISKA LANTMÄTERIORGANISATIONERNA Sedan flera år tillbaka finns ett nära samarbetet mellan de nordiska lantmäteriorganisationerna. Årligen möts cheferna för organisationerna för att tillsammans med sina verksamhetschefer utbyta erfarenheter. För det mer löpande kunskaps- och erfarenhetsutbytet har det bildats arbetsgrupper. Det är dels tillfälliga arbetsgrupper som tillsätts för att utreda någon specifik fråga, dels permanenta arbetsgrupper som samverkar inom fastighetsbildning, inskrivning, marknadsutveckling, teknikutveckling samt personal- och ekonomiadministration. LANTMÄTERIETS KUNDER NÖJDA ENLIGT UNDERSÖKNING Lantmäteriet har, i samarbete med företaget Time to User (T2U), frågat vad kunderna tycker om Lantmäteriet i en webbaserad kundnöjdhetsundersökning. Syftet med undersökningen är att mäta hur nöjda kunderna är med Lantmäteriets produkter, tjänster och service. 70 I 2011 års kundnöjdhetsundersökning fick Lantmäteriet ett NKI-värde på 72 1. Personalens arbete uppskattas av kunderna och är en stor anledning till att NKI-värdet är så pass bra. Personalen anses vara kompetent och tillmötesgående. 65 Våra kunder är exempelvis nöjda med hur de informeras och hur de blir bemötta på telefon och vid personliga möten. Lantmäteriet uppfattas som 2007 2008 2009 2010 2011 både modernt och effektivt. Produkterna och tjänsterna uppfattas som prisvärda i förhållande till kvaliteten. Överlag förknippas vi med positiva attribut. Det speglar också den generella uppfattningen om oss, där vi får betyget 4,2 av 5 möjliga. 75 Kundnöjdhetsindex 2007-2011 71 72 72 73 72 1) NKI-värdet räknas fram genom att respondenterna får bedöma hur väl Lantmäteriet uppfyller krav på de egenskaper som kunden tycker är viktigast. Bland annat gäller det servicevilja, tillgänglighet, kompetens, kvalitet samt leverans- och kötider. Alla värden över 70 anses vara mycket bra och är en målsättning för verksamheten. Lantmäteriet 2011, övergripande - s. 5
LANTMÄTERIET 2011 - ÖVERGRIPANDE SVERIGES MODERNASTE MYNDIGHET LANTMÄTERIET EN AV DE NOMINERADE Lantmäteriet deltog i tävlingen Sveriges modernaste myndighet 2011, som initierats av Kvalitetsmässan i Göteborg 2. Den beskrivning av oss själva som lämnades in till Kvalitetsmässan under våren svarade upp mot tävlingskriterierna så pass bra att vi blev en av tre nominerade till utmärkelsen. De två andra myndigheterna var Skatteverket och SMHI. Kvalitetsmässans jury bedömde myndigheterna utifrån kriterierna kvalitet, enkelhet och effektivitet, engagerade och kunniga medarbetare, förnyelse och innovation samt hållbar och miljömedveten utveckling. Lantmäteriet blev inte nummer ett på prispallen. Vi besegrades av Skatteverket som den 15 november utsågs till Sveriges modernaste myndighet 2011. Tävlingens utgångspunkter var: Den moderna myndigheten är innovativ och samverkande. Den levererar service så enkelt som möjligt till så många som möjligt. Den är utåtriktad och öppen mot omvärlden. Den ser EU-medlemskapet som en central del i förvaltningens arbete. Den är kundorienterad och lyhörd mot de människor och företag som den betjänar. Den ser till helheten och samarbetar aktivt med andra aktörer för att det gemensamma resultatet ska bli så bra som möjligt till gagn för hela Sveriges välstånd och utveckling. LANTMÄTERIETS ARBETE MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL Arbetet med att integrera förordningen om intern styrning och kontroll i Lantmäteriets ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning har fortsatt under 2011. Lantmäteriets modell som fastställdes av Lantmäteriets styrelse 2010 utgör ett ramverk för det fortsatta arbetet med intern styrning och kontroll. En statlig myndighets arbete med intern styrning och kontroll regleras i förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603). Enligt förordningen ska följande fyra moment ingå i myndighetens process; Riskanalys Lantmäteriet har en beslutad policy och riktlinje för riskhantering som har uppdaterats under året för att anpassas enligt regelverket. I samband med verksamhetsplaneringen inför 2011 genomfördes riskanalyser enligt kraven från förordningen om intern styrning och kontroll. Utifrån resultatet av verksamhetens riskanalyser har styrelsen prioriterat vilka riskområden som är väsentliga att hantera och följa under året. Kontrollåtgärder Kontrollåtgärder har utformats i förhållande till den riskanalys som gjorts och är inbyggda i såväl organisation som rutiner. Under året har ett antal kontrollåtgärder och aktiviteter genomförts för att hantera och begränsa de väsentliga riskerna. Uppföljning Lantmäteriets verksamhet och riskhantering har följts upp efter varje tertial. Under september 2011 genomfördes intervjuer med cirka 50 chefer för att utvärdera och följa upp om processen för intern styrning och kontroll fungerar tillfredsställande. Resultatet visade att Lantmäteriet har en relativt etablerad mognadsnivå när det gäller intern styrning och kontroll. Utifrån 2010 års utvärdering av Lantmäteriets interna styrning och kontroll identifierades ett antal förbättringsområden som verksamheten har arbetat med under 2011. Fokus har legat på att öka kunskapen om intern styrning och kontroll och arbetssättet för detta. Ett annat viktigt arbete under året har varit att dokumentera verksamhetens väsentliga processer och utifrån dessa genomföra riskanalyser. Dokumentation Samtliga moment enligt förordningen om intern styrning och kontroll (riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning) dokumenteras i Lantmäteriets styrkortsmodell. En rapport om arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen om intern styrning och kontroll har lämnats till Lantmäteriets styrelse två gånger under året. Genom att säkerställa en koppling mellan mål, risk, kontrollåtgärder och uppföljning har Lantmäteriet större möjlighet att uppnå ökad effektivitet, bättre hushållning med resurser, god efterlevnad av lagar och regler samt ordning och reda vid redovisningen av vår verksamhet. 2) I juryn ingick representanter från Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus), Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Naturvårdsverket och Vinnova. Förutom dessa ingick även ordförandena för ST respektive SACO-s samt direktören för Kvalitetsmässan. s. 6 - Lantmäteriet 2011, övergripande
LANTMÄTERIET 2011 - ÖVERGRIPANDE PRIORITERADE RISKER 2011 Följande risker har prioriterats och hanterats under året för att om de inträffar kan det utgöra risk för att Lantmäteriet inte uppfyller kraven enligt myndighetsförordningen (2007:515): 1. Risk för att vi inte möter omvärldens behov av tillgänglighet för de nya IT tjänster vi levererar En konsekvensanalys för nuvarande driftsmiljöer och bemanning har genomförts och ligger till grund för en handlingsplan inför 2012. 2. Risk för att Lantmäteriet inte genomför nödvändig avveckling av system och omställning av kompetens Metod och process för avveckling är godkänd och framtagen. Avvecklingskandidater är identifierade men den planerade satsningen på avveckling (i syfte att realisera besparingar) har inte genomförts i önskad utsträckning. 3. Risk för att våra utvecklingsprojekt försenas och effekthemtagningen försämras Under året har tydlig prioritering av projekten enligt portföljstyrningsprocessen genomförts. Pågående projekt har följts upp regelbundet och åtgärder har vidtagits tidigt vid avvikelser. 4. Risk för att vi inte genomför besparingar med anledningen av bolagiseringen av Metria, vilket kan leda till ökade kostnader för kärnverksamheten. Uppföljning har skett vid tertialuppföljningarna under året och de planerade åtgärderna har genomförts och gett önskad effekt. 5. Risk för att försenad bolagisering av Metria leder till att nyckelkompetens lämnar organisationen. Risken eliminerades i maj då bolagiseringen genomfördes. LANTMÄTERIETS PERSONALSTRUKTUR FÖRÄNDRAS I december 2011 uppgick antalet anställda i Lantmäteriet 1 998 personer, vilket är en minskning från föregående december med 371 personer. Minskningen beror i huvudsak på att uppdragsdivisionen, Metria, bolagiserades den 1 maj 2011. Bolagiseringen kunde genomföras utan omfattande personalkonsekvenser för Lantmäteriet. Nio personer valde att motsätta sig övergången till Metria och behöll därmed sin anställning i Lantmäteriet. Dessa personer bereddes nya uppgifter i Lantmäteriet, avgick med ålderspension eller sades upp under andra halvåret 2011. Lantmäteriets kompetenser finns framför allt inom fyra huvudområden; juridiskt utredningsarbete (864 personer i december 2011), mätnings- och beräkningsarbete (315 personer), IT-arbete (322 personer) och samhällsadministrativt planerings- och utredningsarbete (116 personer). För övriga kompetensområden uppgår antalet till 381 personer. Bolagiseringen av Metria har framför allt inneburit en minskning av personalstyrkan inom områdena mätnings- och beräkningsarbete (cirka 170 personer) och IT-arbete (cirka 110 personer). I flera delar av Lantmäteriets verksamhet pågår en generationsväxling. I fastighetsbildningsverksamheten är den särskilt markant, knapp en tredjedel av förrättningslantmätarna har varit anställda i högst tre år. Drygt 25 procent av medarbetarna i fastighetsbildningsverksamheten är under 35 år. Under hösten 2011 genomfördes för femte gången en medarbetarundersökning i Lantmäteriet. Liksom vid tidigare tillfällen var svarsfrekvensen hög, cirka 90 procent. Resultatet från undersökningen redovisas i elva, så kallade förbättringsområden. I 2011 års undersökning har det skett förbättringar inom tre av elva förbättringsområden. De områden som framför allt kräver fortsatta åtgärder är delaktighet och målkvalitet. Lantmäteriet 2011, övergripande - s. 7
MÅL, UPPDRAG OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REGLERINGSBREVET 2011 Mål i regleringsbrevet Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler an vändare och inom fler användningsområden. Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning ska bidra till en effektivisering och förenkling av viss fastighetsanknuten verksamhet för enskilda fastighetsägare, kommuner och statliga myndigheter. Målanalys s. 13 s. 26 s. 43 s. 23 Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet Lantmäteriet ska med hög prioritet verka för att uppnå ekonomisk balans inom respektive verksamhet och avgiftssystem. Därvid ska finansieringsbehovet för kommande utvecklingsinsatser beaktas. Återrapportering Ekonomisk balans Lantmäteriet ska redovisa separata resultaträkningar, inkl. en analys av resultatet, för - förrättningsverksamhet, - uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning, - pantbrevsregistrering och kreditmarknadssystem, - grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, samt - uppdragsverksamhet. Lantmäteriet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ekonomisk balans inom respektive verksamhet och avgiftssystem. Global utveckling: Lantmäteriet ska inom ramen för den egna verksamheten, och i samarbete med andra aktörer, bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. Rapporterat 2011-10-25, dnr 519-2011/2896 Uppdrag i regleringsbrevet Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsdataverksamheten och fastighetsregistreringen senast den 1 mars 2011 redovisa vilka avgiftsändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. Redovisningen ska avse 2010. Rapporterat 2011-02-15, dnr 201-2011/389 Lagfartskapningar: Kontrollen av lagfartsansökningar bör skärpas för att förebygga lagfartskapningar. Den skärpta kontroll en ska ske i form av en försöksverksamhet hos Lantmäteriet och Inskrivningsmyndigheten. Lantmäteriet ska utveckla lämpliga rutiner för när en utökad kontroll bör göras och vad denna kontroll ska bestå i. Försöksverksamheten ska pågå till den I juli 2011. Därefter ska Lantmäteriet göra en utvärdering av verksamheten och redovisa denna till Justitiedepartementet senast den I oktober 2011. I utvärderingen ska även in gå vilka kostnader ett system med utökad kontroll medför. Rapporterat 2011-09-21, dnr 201-2011/2599 Intäktsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. Inom verksamheten informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande. Redovisas i avsnitt Intäktsredovisning s. 52 Utvärdering av marknads- och konkurrensrådet: Lantmäteriet ska utifrån Marknads- och konkurrensrådets funktion och mål utvärdera vad rådet har uppnått. Redovisningen ska ske senast den 27 maj 2011. Rapporterat 2011-02-18, dnr 2010/02594 Förordnanden enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen: Lantmäteriet ska beskriva den problematik som har uppkommit under senare år i samband med ändring och upphävande av detaljplaner som omfattas av förordnanden enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900) och motsvarande äldre bestämmelser. Lantmäteriet ska lämna de författningsförslag som kan anses nödvändiga för att komma till rätta med de problem som identifierats, bl.a. bör det av författningsförslaget framgå hur sådana förordnanden ska hanteras när planen är genomförd samt när och hur förordnandena upphör att gälla. Redovisningen ska även innefatta en beskrivning av behovet av och rutinerna kring registrering och avregistrering av sådana förordnanden i fastighetsregistret. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juni 2011. Rapporterat 2011-06-21, LMV-rapport 2011:1 s. 8 - Mål, uppdrag och återrapporteringskrav i regleringsbrev 2011
INDIKATORER 2011 Enligt regleringsbrev 2011 ska Lantmäteriet, bland annat. med utgångspunkt i indikatorer (dnr M2008/3 439/ H ), redovisa och analysera verksamhetens resultat. Under förutsättning att relevant information kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa tidsserier som det finns jämförbar information för. För uppgifter längre tillbaka än tre år får, om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av fem år. Indikatorer 2009 2010 2011 Redovisning detalj, 2011 Övergripande Lantmäteriet Nöjd kundindex s. 5 Serviceåtagande s. 12 Fastighetsbildning Kundenkät s. 17 Sakägarens kostnad för förrättning s. 17 Leveranstid vid förrättningar s. 18 Överklagade och återförvisade ärenden s. 19 Geografisk- och fastighetsinformation Inskrivning GGD, uppdaterad yta i % av Sveriges yta s. 31 GSD-publikt, besökare på Hitta och Eniro s. 37 Ortofoto, volym bilddata km 2 s. 37 GSD-proffs, antal slutkundsavtal s. 37 Satellitbilder, volym bilddata km 2 s. 37 Försålt antal tryckta kartor s. 38 Geodesi, uppkopplad tid, realtids-rtk s. 38 Fastighetsinformation, fakturerade transaktioner s. 38 Kötid s. 44 Antal återärenden s. 44 Uppdragsverksamhet Användning av kundanpassade systemlösningar - - Användandet av tjänsten Digitala kartbiblioteket - - Definitioner: Positiv utveckling jämfört med föregående år Negativ utveckling jämfört med föregående år Oförändrad utveckling jämfört med föregående år Indikatorer - s. 9
Myndighetssamverkan Myndighetsservice Utrikes uppdrag Inrikes uppdrag Inskrivningsverksamhet Höjddatabas Inspire Lägenhetsregister Övrig informationsförsörjningsverksamhet Förvaltning fastighetsinformation Förvaltning geografisk information Tillhandahållande geografisk information Tillhandahållande fastighetsinformation Kreditmarknadssystem Övrig fastighetsindelningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Förrättningsverksamhet SÅ ÄR LANTMÄTERIET FINANSIERAT MERPARTEN AV LANTMÄTERIETS VERKSAMHET ÄR AVGIFTSFINANSIERAD 1,4 miljard kronor eller 71 procent av Lantmäteriets intäkter kommer från avgifter och andra ersättningar. Helt avgiftsfinansierad verksamhet är förrättningsverksamheten, pantbrevs- och kreditmarknadssystem, all fastighetsinformation (uppbyggnad, förvaltning, tillhandahållande och utveckling), tillhandahållande av geografisk information, uppdrag i anslutning till fastighetsbildning samt inrikes- och utrikes uppdragsverksamhet. Verksamhet som anslagsfinansieras är fastighetsinskrivningsverksamheten, huvuddelen av uppbyggnad, drift och utveckling av den geografiska informationen, delar av fastighetsindelningsverksamheten såsom externt stöd till och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor samt viss övrig informationsförsörjningsverksamhet. Genom särskilda anslag finansieras uppbyggnad av exempelvis en ny nationell höjddatabas samt Lantmäteriets uppgifter i genomförandet av Inspire-direktivet. Intäktsfördelning Lantmäteriet, totalt 0,7% Anslag 28,1% Avgifter 71,2% Övr. finansiering LANTMÄTERIETS VERKSAMHETSGRENAR OCH RESULTATOMRÅDEN Översikt - verksamheternas finansiering Förrättn. verks. o fastighetsind. Informationsförsörjning Inskr. verks. Uppdrags -verks. Resultatområden Anslagsfinansiering Avgiftsfinansiering Anslags- samt användarfinansiering Användarfinansiering Fastighetsbildning Informationsförsörjning Metria Fastighetsinskrivning Enheten för myndighetsuppdrag Stödenheter, inkl. GD-stab Avgifterna för grundläggande geografisk information och fastighetsinformation ska enligt statsmakternas beslut täcka kostnaden för att tillhandahålla informationen men också bidra till kostnaderna för uppbyggnad, uppdatering, drift och utveckling av information och system, en så kallad användarfinansiering. I Lantmäteriets regleringsbrev anges ett tak för användarfinansieringen, för 2011 är taket 250 miljoner kronor. Fastighetsinformationen är sedan ett antal år helt avgiftsfinansierad, det vill säga den så kallade användarfinansieringen täcker all uppbyggnad, uppdatering, drift och utveckling, medan uppbyggnad, uppdatering, drift, och utveckling av den geografiska informationen framförallt finansieras av anslag, med ett mindre inslag av användarfinansiering. s. 10 - Så är Lantmäteriet finansierat
EKONOMISK BALANS Resultat per verksamhet, mnkr 2009 2010 2011 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Intäkter av anslag 114,8 116,6 110,5 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 760,5 737,5 727,0 Intäkter av bidrag 2,1 2,7 3,5 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,7 Summa intäkter 877,5 856,8 841,7 Kostnader 855,4 851,6 836,2 Resultat 22,1 5,2 5,5 Informationsförsörjning Intäkter av anslag 306,8 316,6 299,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 342,8 354,0 344,1 Intäkter av bidrag 4,7 12,3 7,0 Finansiella intäkter 4,5 0,2 1,5 Summa intäkter 658,8 683,1 652,3 Kostnader 648,6 704,0 673,8 Resultat 10,2-20,9-21,5 Fastighetsinskrivningsverksamhet Intäkter av anslag 117,3 128,9 136,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,6 0,7 0,5 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,2 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 Summa intäkter 117,9 129,7 137,3 Kostnader 121,5 129,7 137,3 Resultat -3,6 0,0 0,0 Uppdragsverksamhet Intäkter av avgifter och andra ersättningar 391,4 401,1 239,2 Intäkter av bidrag 5,9 4,6 0,9 Finansiella intäkter 4,4 3,7 0,0 Summa intäkter 401,7 409,4 240,1 Kostnader 389,1 401,2 151,6 Resultat 12,6 8,2 88,5 Myndighetssamverkan Intäkter av avgifter och andra ersättningar 73,8 Intäkter av bidrag 0,0 Finansiella intäkter 0,2 Summa intäkter 74,0 Kostnader 68,8 Resultat 5,2 Totalt Intäkter av anslag 538,9 562,1 546,7 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 495,3 1 493,2 1 384,6 Intäkter av bidrag 12,8 19,8 11,6 Finansiella intäkter 9,0 4,0 2,5 Summa intäkter 2 055,9 2 079,1 1 945,4 Kostnader 2 014,6 2 086,5 1 867,7 Resultat 41,3-7,5 77,7 Ekonomisk balans - s. 11
EKONOMISK BALANS Lantmäteriet redovisar ett ekonomiskt resultat för 2011 uppgår till 78 miljoner kronor. Den främsta orsaken till det positiva resultatet är den realisationsvinst på 86 miljoner kronor som har uppstått i samband med avyttringen av Metrias verksamhet. Resultatet exklusive denna realisationsvinst uppgår till minus 9 miljoner kronor. Omsättningen uppgår till 1 945 miljoner kronor, vilket är en minskning med 134 miljoner. De totala kostnaderna har minskat med 219 miljoner kronor eller 10 procent jämfört med föregående år. Minskningen i såväl intäkter som kostnader finns främst inom uppdragsverksamheten och kan förklaras av Metrias bolagisering som skedde den 1 maj 2011. Intäkterna av avgifter och andra ersättningar har minskat med 109 miljoner kronor eller 7 procent jämfört med 2010. Om realisationsvinsten exkluderas uppgår minskningen till 195 miljoner kronor eller 13 procent. Cirka 170 miljoner kronor av minskningen kan förklaras av att endast 4 månader av Metrias verksamhet ingår i Lantmäteriets omsättning 2011jämfört med 12 månader 2010. Försäljningen av fastighetsinformation har minskat från 231 till 214 miljoner kronor. Försäljningen är 17 miljoner kronor lägre jämfört med år 2010. Såväl antalet fastighetsaffärer som antalet inteckningar har minskat under 2011 och bidragit till minskad efterfrågan av Lantmäteriets tjänster med minskade intäkter som följd. Den minskade efterfrågan syns främst inom de onlinetjänster som Lantmäteriet erbjuder. En annan bidragande orsak till de lägre intäkterna är den avgiftsreducering för kommersiell vidareförädling som har införts under året. Orderingången inom förrättningsverksamheten har minskat under året. Intäkterna inom förrättningsverksamheten samt uppdrag i samband med fastighetsbildning har minskat med 10 miljoner eller 1 procent jämfört med samma period föregående år. Anslagsintäkterna har minskat med 15 miljoner kronor jämfört med 2010, vilket främst beror på beror på minskade anslag i samband med insamlingen av information till lägenhetsregistret som avslutades förra året. Uppbördsverksamhet, mnkr 2009 2010 2011 Intäkter av avgifter mm som inte disponeras av myndigheten 323,4 294,1 239,9 Intäkter av uppbörd 7 767,9 8 825,0 7 568,0 Kostnader för inleveranser från uppbördsverksamhet 8 091,3 9 119,1 7 807,9 Resultat 0,0 0,0 0,0 Uppbördsverksamheten har minskat i omfattning jämfört med föregående år. Sammanlagt har cirka 7,8 miljarder levererats in till statskassan för år 2011. Det är en minskning med 1,3 miljarder kronor eller 14 procent jämfört med 2010, vilket främst beror på ett minskat antal inskrivningsärenden vad gäller såväl lagfarter som inteckningar. Stämpelskatten uppgår till 7 772 miljoner kronor, vilket är en minskning med 892 miljoner kronor eller 10 procent. Expeditionsavgifterna uppgick under 2011 till 238 miljoner kronor vilket är minskning med 54 miljoner eller 18 procent jämfört med tidigare år. Läs mer i avsnittet fastighetsinskrivning. SERVICEÅTAGANDE Lantmäteriet har ett serviceåtagande gentemot kunder och medborgare. Serviceåtagandet innefattar bland annat väntetiden för samtal till Lantmäteriets kundcenter. Den 1 november 2010 uppdaterade Lantmäteriet sitt serviceåtagande. Målet är nu att 80 procent av alla samtal ska besvaras inom 3 minuter. Kundcenter har under tertial 3 2011 besvarat 58 procent av samtalen inom 3 minuter. Medelväntetid är 3,2 minuter. Medelväntetid till växeltelefonist för 2011 ligger på 19 sekunder, jämfört med 22 sekunder under 2010. Detta har åstadkommits med bättre resursutnyttjande och effektiv ersättningsplanering vid frånvaro. Via "Kontakta oss"- formuläret på Lantmäteriets hemsida och e-postadressen kundcenter@lm.se hanteras 150-200 e-postfrågor per dag. De allra flesta dagar besvaras frågorna samma dag som de kommer in. s. 12 - Ekonomisk balans
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING I början av 2011 såg världsekonomin ut att ha återhämtat sig efter finanskrisen 2008-2009. Under hösten har flera europeiska länders kreditvärdighet ifrågasatts parat med liknande problem i USA. Detta har lett till en allt större osäkerhet om den globala ekonomiska utvecklingen. Efterfrågan på fastighetsbildning har minskat något i Sverige, men inte så mycket att det inneburit problem för verksamheten. Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Förrättningsverksamheten är den största verksamheten inom Lantmäteriet. Genom lantmäteriförrättningar försörjs samhället med fastigheter och rättigheter för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriförrättningen handlar ofta om att stödja en enskild markägare som vill utveckla sin fastighet eller samverka med andra om gemensamma nyttigheter som vägar, va-anläggningar. Lantmäteriets roll är i dessa sammanhang att hitta lösningar som fungerar långsiktigt för alla berörda och som ligger inom ramarna för samhällets markpolitik. 4,2 (0,5%) 727,0 (86,4%) 110,5 (13,1%) Diagram 1: Finansiering 2011. Verksamhetens totala intäkter 2011 (mnkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Det ekonomiska utfallet 2011 för förrättningsverksamheten blev 10 miljoner kronor vilket innebär att det balanserade överskottet ökade till 35 miljoner. För den fastighetsbildnings-anknutna uppdragsverksamheten minskade det balanserade överskottet med 4 miljoner till 11 miljoner. Under de senaste åren har inte taxorna höjts inom vare sig förrättningsverksamheten eller den fastighetsbildningsanknutna uppdragsverksamheten. Byggandet av småhus har minskat med cirka 8 procent under 2011 jämfört med genomsnittet för perioden 2007-2010. Flerfamiljshusen har ökat något 2011 jämfört med genomsnittet. Nedgången i byggandet av småhus har påverkat efterfrågan på lantmäteriförrättningar 3. Förrättningsverksamheten är inne i en fas av generationsväxling sedan flera år, något som kommer att prägla organisationen under ytterligare några år framöver. Detta påverkar kostnaderna för förrättningarna, som har ökat på senare år av detta skäl och på grund av introduktionen av ny teknik. Ett arbete pågår i syfte att vända kostnadsutvecklingen, både totalt sett för förrättningsverksamheten och i handläggningen av det enskilda ärendet. Vår bedömning är att dessa kostnader kommer att minska framöver och att priset för sakägarna inte kommer att öka de närmaste åren. Vårt projekt för att förtydliga styrningen av förrättningsprocessen och göra handläggningen mer enhetlig över landet beräknas bland annat att ge en jämnare kvalitet, lägre och mer enhetliga kostnader samt en högre rättssäkerhet. Diagram 2: Fördelningen av verksamhetens totala kostnader 2009-2011. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Utvecklingav småhus- och flerfamiljshusbyggandet 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Småhus Flerbostadshus Diagram 3: Utveckling av småhushus- och flerfamiljshusbyggandet, 2007-2011.* 3 Redovisningen bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån och omfattar för 2011 - fjärde kvartalet 2010 till tredje kvartalet 2011 - då uppgifter ej färdigställts för fjärde kvartalet 2011. * Källa: Pressmeddelande från SCB, 2011-11-17, Nr 2011:303 samt SCB statistik över antal nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 13
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Målen för division Fastighetsbildning Enhetlig rättstillämpning Lantmäteriet har tre metoder där uppföljning av den rättsliga kvaliteten ingår. Egengranskning genomförs av förrättningslantmätaren själv enligt en checklista som omfattar hela ärendet inklusive den information som registrerats i fastighetsregistret. Kollegiegranskning som är nästa moment i kvalitetssäkringen utförs av en kollega på kontoret och avser allmänna, juridiska och tekniska frågor. Det finns också en rikstäckande stickprovsgranskning av registrerade förrättningar som genomförs vart tredje år. I denna granskning ingår dels de formella regler som gäller för handläggningen av lantmäteriförrättningar, dels att besluten är korrekt införda i fastighetsregistret. Nästa stickprovsgranskning är planerad till hösten 2012 och gäller samtliga ärenden inlagda efter senaste granskningen. Lantmäteriet arbetar för mer enhetlig rättstillämpning via kurser och stöd av olika slag till förrättningslantmätarna. Eftersom handläggningen är komplex och alla ärenden är olika, finns det inget tillförlitligt sätt att mäta hur väl målet enhetlig rättstillämpning uppfylls. Sakägarnas kostnader Kostnaderna för sakägarna kan redovisas för enkla avstyckningar och fastighetsregleringar på samma sätt som för handläggningstiderna, se tabell 4. Leveranstiden för ärende som har ett enhetligt innehåll över tiden Leveranstiden kan följas upp för enkla avstyckningar och fastighetsregleringar enligt en viss specifikation. Leveranstidernas redovisas i tabell 5. Kvaliteten för de uppgifter som förs in i fastighetsregistret Uppdatering av informationen i fastighetsregistret kvalitetsgranskas på samma sätt som beskrivits för enhetlig rättstillämpning, egenoch kollegiegranskning samt vid stickprovsgranskningen. DE STÖRSTA KUNDERNA INOM FASTIGHETSBILDNING Tabell 1: Intäkter från de största kunderna inom Fastighetsbildning (2007-2011), tkr. Kund 2007 2008 2009 2010 2011 Kommuner 87 672 84 350 97 540 106 076 104 488 Trafikverket (Banverket +Vägverket) 47 030 63 157 91 511 70 926 54 509 Naturvårdsverket 40 747 43 038 59 361 56 824 50 528 Sida 5 446 14 503 17 110 24 151 13 794 Skatteverket 11 329 10 453 10 527 10 098 12 303 E.ON Elnät Sverige AB 5 325 7 432 7 099 10 160 9 214 Länsstyrelsen Dalarna 5 793 5 888 5 410 5 674 5 543 Vattenfall Eldistribution AB 4 585 5 163 3 832 4 065 4 668 Jämtkraft Elnät AB 6 150 3 487 4 424 2 983 2 534 Summa de största kunderna 216 084 239 479 295 823 292 967 259 592 Övriga kunder 426 465 454 417 489 709 479 820 469 605 Totala intäkter samtliga kunder: 642 549 693 896 788 532 772 787 729 197 Naturvårdsverket och Banverket har under slutet på det första årtiondet på 2000-talet varit dominerande kunder. Minskning under 2011 beror främst på minskade anslag till dessa myndigheter. Arbetet med servitut för trädfällning efter järnvägarna har genomförts för de mest trafikerade sträckorna. Intäkterna från Länsstyrelsen i Dalarna avser bidrag till omarronderingsverksamheten. Intäkterna från el- och teleföretagen avser ledningsrätt. s. 14 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING E-SAMVERKAN OCH E-TJÄNSTER GER SAKÄGARNA MER INSYN Lantmäteriet samverkar med andra myndigheter och utvecklar e-tjänster för att förbättra verksamheten för enskilda och företag. Sakägarna i en förrättning kan nu följa handläggningen över webben. E-TJÄNSTER HANDLÄGGNINGEN KAN FÖLJAS PÅ INTERNET Lantmäteriets utveckling av IT-verktyg och e-tjänster fortsätter att förenkla för företag och enskilda att förstå och följa handläggningen i en lantmäteriförrättning via Internet. Utveckling har påbörjats för att effektivisera ärendehandläggningen till exempel elektronisk ansökan, för mobilt arbete i fält, bättre stöd för omarronderingar och förbättrat juridiskt stöd för förrättningslantmätarna. Vissa moment i den framtida utvecklingen kräver författningsändringar för att kunna tas i drift, exempelvis införande av elektroniska ansökan. Tabell 2: Antal lantmäteriförrättningar som har handlagts digitalt. År 2008 2009 2010 2011 Totala antalet skapade ärenden i Trossen 39 348 38 651 39 022 36 381 Antal lantmäteriförrättningar 23 174 22 500 23 144 21 093 Publicerade på webben t.o.m. 2011-12-13 503 799 1 796 2 277 Antalet lantmäteriförrättningar i Trossen har minskat 2011 jämfört med tidigare år på grund av färre ansökningar. Trots det minskade antalet inkomna ansökningar har antalet förrättningar som publicerats på webben ökat. I dagsläget är cirka 10 procent av ärendena åtkomlig på webben vilket är en ökning med 2 procent jämfört med år 2010. ARKEN DIGITAL ARKIVERING - HAR FÅTT FLERA ANVÄNDARE Arken är Lantmäteriets system för digital arkivering. Alla akter i lantmäteriarkiven har skannats och lagts in i det elektroniska arkivet. Skanningen omfattar även äldre lantmäterihandlingar exempelvis från laga skiftesepoken. Pappersarkiven har överlämnats till Riksarkivet då originalhandlingarna endast används i undantagsfall. Digital arkivering i samband med den pågående ärendehandläggningen påbörjades under år 2009. Under 2011 har alla nya normalärenden sparats i Arken direkt efter att de vunnit laga kraft. Arkivering övergår från att varit ett eget arbetsområde till att vara en del av den digitala handläggningen. Detta ökar tillgängligheten till både pågående och arkiverade lantmäteriförrättningar. Inkommande handlingar skannas och läggs in i ärendets digitala ärendefolder. Förrättningslantmätaren undertecknar beslutsdokumenten med en elektronisk signatur och när ärendet slutförts arkiveras dokumentationen direkt från ärendefoldern till Arken. Planer och bestämmelser lagras också i Arken när de registrerats i fastighetsregistret. Arken har på kort tid fått bred användning både inom den offentlig och privata sektorn. Exempel på användare är domstolar, länsstyrelserna, 142 kommuner, tio myndigheter och 35 privata företag. Arken ingår också i den geodatasamverkan som Lantmäteriet ansvarar för och redovisas i Geodataportalen. Den digitala arkiveringen minskar arkivkostnaderna och gör lantmäteriförrättningar, planer och bestämmelser direkt tillgängliga över webben. Användningen av Arken begränsas av ändamålsprövningen enligt personuppgiftslagen (1998:204). BOLAGSVERKET OCH LANTMÄTERIET SAMVERKAR OM SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGSREGISTRET Bolagsverket och Lantmäteriet samverkar för att öka spridningen av informationen i samfällighetsföreningsregistret och införa egenregistrering. Samverkansparterna är överens om att huvudmannaskapet för samfällighetsföreningsregistret ska vara kvar hos Lantmäteriet samt att uppgifterna i registret ska vara tillgängliga via flera kanaler. Genom att Lantmäteriet går med i den myndighetssamverkan som finns kring portalen Verksamt.se 4 samlas uppgifterna om företag på ett ställe. Portalen ska också ge samfällighetsföreningar möjlighet till egenregistrering av styrelseuppgifter. Genomförandet kräver att e-legitimation med personnummer används vilket kräver ändringar ibland annat förordningen (1993:1270) om förandet av samfällighetsföreningsregister. Koncentrationen av registreringarna i samfällighetsföreningsregistret till kontoret i Norrtälje ska vara genomförd 2013. Vid årsskiftet 2011/2012 flyttades handläggningen av 8 län till Norrtälje. Koncentrationen förenklar styrning och uppföljning och gör beslut i registerfrågor mer enhetliga. Samfällighetsföreningsregistret lokaliserades till Norrtälje i och med synergieffekter med fastighetsinskrivningen. I Norrtälje finns nu fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och samfällighetsregistret lokaliserat i samma byggnad. 4 www.verksamt.se Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 15
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING SAMVERKAN MED BOVERKET UTBILDNING PBL PÅ RÄTT SÄTT Lantmäteriet och Boverket fortsätter det arbete som påbörjades år 2010 med att samordna processerna för planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen med fastighetsbildning och plangenomförande enligt fastighetsbildningslagen. Samverkan syftar till att företag och enskilda ska uppleva processerna som sammanhängande vad avser informationsutbyte och deltagande. I samverkan ingår också stöd till Boverkets arbete med att ta fram en digital standard för detaljplaner. Dessutom pågår ett samarbete kring Boverkets webbportal Kunskapsbanken vilken ger en vägledning till enskilda, företag och myndigheter i plan- och byggprocessen. Lantmäteriet har medverkat och deltagit i en omfattande utbildningsverksamhet i samband med införandet av den nya planoch bygglagen. I utbildningen PBL på rätt sätt, som vänt sig till kommuner och statliga myndigheter, har Lantmäteriet samverkat med Boverket och andra intressenter. Lantmäteriet har också genomfört motsvarande kurser internt för berörda handläggare. BÄTTRE ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN NATURVÅRDSREGISTRET OCH FASTIGHETSREGISTRET Lantmäteriet har avtal med länsstyrelserna om registrering av markreglerande beslut i naturvårdsregistret och fastighetsregistret. Länsstyrelsernas beslut som ska registreras i fastighetsregistret aviseras numera digitalt vilket effektiviserar registerarbetet. Under år 2011 har rutiner och system utvecklas för att öka överensstämmelsen mellan fastighets- och naturvårdsregistret. Naturvårdsverket deltar också i denna samverkan som ägare av natur-vårdsregistret. Under år 2011 har rutiner och system förbättrats för att underlätta för användarna. En omfattande insats har påbörjats för att informationen i fastighets- och naturvårdsregistren ska vara överens-stämmande. De samkörningar som gjorts visar på flera misstämningar mellan registren, främst avseende kartredovisningen. LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR AVVÄGNING MELLAN ENSKILDA OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras fastigheter, till exempel i samband med planering och byggande. Fastighetsbildningen avser också infrastruktur, som exempelvis. ledningsrätt för kraftledningar, telefonmaster, servitut för att fälla träd längs järnvägar och gemensamhetsanläggningar för enskild väghållning. STÖD TILL FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHETEN För att bedriva en effektiv fastighetsbildningsverksamhet med enhetlig rättstillämpning är det viktigt att förrättningslantmätarna har tillgång till ett väl fungerade stöd i handläggning. Stödet, som riktar sig till såväl statlig som kommunal förrättningsverksamhet, sker i form av tillgång till en omfattande utbildningsverksamhet, telefonstöd av experter, handledningar, ett avancerat datorstött handläggningssystem. På grund av den stora nyrekryteringen både inom den statliga och kommunala organisationen har behovet av stöd ökat under de senaste åren. Nyanställda förrättningslantmätare genomgår ett särskilt introduktionsprogram. Arbetet för en enhetlig arbetsprocess ger vägledning för olika moment i handläggningen, se nedan. På lokal nivå finns också ett stöd från mer erfarna förrättningslantmätare och från gruppcheferna, länslantmätarna. ENHETLIGT ARBETSSÄTT GER EFFEKTIVARE HANDLÄGGNING Projektet Enhetligt arbetssätt har under 2011 implementerats i verksamheten och de handledningar som togs fram under 2010 har tagits i bruk. Syftet är att öka effektiviteten genom väl beskrivna rutiner som förenklar flyttning av ärenden mellan olika handläggare och lantmäterigrupper. Att ärenden enklare kan flyttas mellan grupperna ger en bättre kapacitetsanvändning. Vidare förenklas introduktionen av nya medarbetare genom att alla använder sig av ett enhetligt arbetssätt. Projektets åtgärder tar tid att införa, varför effektivitetsvinsterna först efter några år kan påverka leveranstider och sakägarnas kostnader. Handläggningsprocessen, delområden Förrättningskartan är ett av de grundläggande dokumenten som visar resultatet av förrättningen. Den bör vara lätt att tolka för läsaren och samtidigt korrekt. Tidsredovisningen är avgörande för priset på förrättningen varför det är viktigt att redovisningen sker på ett enhetligt sätt. Om registreringen av de förändringar som beslutats i förrättningen är bra underlättas många utredningar då man inte behöver gå till förrättningsakterna för att finna den information man behöver. Under 2011 har tre nya moment i handläggningsprocessen valts ut för att ta fram det mest lämpliga arbetssättet för dessa. De nya momenten är förrättningskartan, tidsföring och registrering i fastighetsregistret. Till detta ska läggas arbete med en ny handledning för momentet fastighetsutredning. Projektet enhetlig handläggning genomförs stegvis och inte förrän alla moment utförs enhetligt kommer de förmodade effektivitetsvinsterna att påvisas. s. 16 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING HUR NÖJDA ÄR KUNDERNA? En kundnöjdhetsundersökning riktad direkt till sakägare i lantmäteriförrättningar genomförs årligen. Undersökningen startade under senare delen av 2011. Resultatet av undersökningens fråga "Hur nöjd är Du sammanfattningsvis med Lantmäteriets arbete?", redovisas som kundnöjdhetsindex för fastighetsbildning. Index redovisas i en skala från ett till tio där tio motsvarar total kundnöjdhet. Tabell 3: Kundnöjdhetsindex 2007-2011, indexet går från O till 10. Kundnöjdhetsindex för fastighetsbildning 2007 2008 2009 2010 2011 7,93 7,95 7,93 7,85 8,10 Redovisningen i tabellen ovan avser Lantmäteriet. Undersökningen genomförs sedan 2009 i en webbapplikation. Metoden har medfört en betydligt lägre svarsfrekvens än tidigare år då undersökningen gjordes analogt. Svarsfrekvensen för år 2011 ligger kring 10 procent, vilket gör att resultatet måste bedömas med försiktighet. Det är ingen större skillnad i enkätsvaren under femårsperioden även om mätningen för 2011 ger ett något högre index. UTVECKLING AV SAKÄGARENS KOSTNAD Tabell 4: Kostnader och intäkter för enlottare och fastighetsreglering (2 fastigheter, mätning + överenskommelse, <5 000 m 2 ), kr per ärende i genomsnitt. (kr) 2007 2008 2009 2010 2011 Kostnad avstyckning, enlottare < 5 000m 2 19 615 20 809 23 421 23 597 23 621 Intäkt avstyckning, enlottare < 5 000m 2 18 101 18 375 22 840 24 353 24 020 Kostnad Fastighetsreglering, 2 fastigheter mätning + överenskommelse, < 5 000m 2 16 413 16 564 20 467 22 629 22 609 Intäkt Fastighetsreglering, 2 fastigheter, mätning + överenskommelse, < 5 000m 2 16 060 18 537 20 112 22 877 22 768 I samband med framtagandet av regleringsbrevet för 2011 fick division Fastighetsbildning uppdraget att redovisa hur utvecklingen av sakägarnas kostnader och division fastighetsbildningens egna kostnader utvecklats för enklare förrättningar som redovisas i tabellen ovan. Då det inte är möjligt att redovisa alla kostnaderna på ett enskilt ärende har vi valt att använda oss av en kalkylmetod för att redovisa hur kostnaderna fördelas per ärendetyp. För att matcha intäkter och kostnader har vi dessutom valt att titta på de ärenden som är påbörjade och avslutade under ett och samma räkenskapsår. I tabellen ovan kan vi se att det inte är särskilt stora skillnader mellan sakägarnas kostnader och den verkliga kostnaden för ett ärende. Tidigare skillnader har minskat efter det att taxemodellen ändrades 2009-01-01. Regionalt varierar kostnaden för lantmäteriförrättningar. Skillnad finns vad gäller intäkterna men motsvarande skillnad finns också när det gäller kostnaderna. Projektet enhetligt arbetssätt bör medföra att sakägarnas kostnader blir mer enhetliga över hela Sverige. Markvärdena påverkar priserna på lantmäteriförrättningar. Höga markvärden ställer krav på noggrannare mätningar av detaljer, gränssträckning, inmätning av strandlinjer för att få exakt rätt landareal, med mera. Förrättningslantmätaren måste vara noggrann och tydlig och redovisa ställningstaganden till yrkanden för att uppnå en rättssäker hantering. Sammantaget tar dessa förrättningar med mycket höga markvärden mer handläggningstid i anspråk och blir dyrare än den genomsnittliga enkla normalförrättningen. I vissa ärenden behövs mer tid än i genomsnittet för att hantera avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen. Tiden används för samrådskontakter, återkoppling till sakägaren om kommunens och länsstyrelsens samrådssynpunkter och genom dialog med parterna för att få fram yrkanden och överenskommelser som kan genomföras. Mer tid krävs också då rättigheter som inte är inskrivna i fastighetsregistret måste utredas innan fastighetsbildningen kan avslutas. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 17
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING LEVERANSTIDERNA BEROR PÅ ÄRENDETYP Internt inom Lantmäteriet används det statistiska måttet median för leveranstider för att ge en bild av hur denna tid ofta uppfattas av sakägarna (diagram 4). I måttet medelvärde kan ett litet antal förrättningar som tar mycket lång tid att slutföra till exempel på grund av domstolsprövning i flera instanser påverka handläggningstiden (se tabell 5 och 6). Diagram 5 redovisar både medelvärde och medianvärde för enlottsavstyckningar. I genomsnitt avslutas 16 500 ärenden årligen, se tabell 7. Leveranstiden beror på vilken typ av ärende som utförs Enlottsavstyckning och fastighetsreglering med 2 berörda fastigheter <5 000 m 2 har vanligtvis kortare leveranstid än mer komplicerade förrättningar, exempelvis ledningsrättsåtgärder. LEVERANSTIDERNA FÖR ENLOTTSAVSTYCKNINGAR OCH FASTIGHETSREGLERING MED 2 BERÖRDA FASTIGHETER Tabell 5: Leveranstid i veckor (medelvärde, Md) enlottsavstyckning mindre än 5 000 m 2 samt fastighetsreglering med två berörda fastigheter, Lantmäteriet. 2007 2008 2009 2010 2011 Ärendetyp Md Md Md Md Md Enlottare <5 000 m 2 31 31 30 25 30 Fastighetsreglering med 2 berörda fastigheter <5 000 m 2 36 35 38 35 34 Leveranstidernas utveckling avseende avstyckningar och fastighetsregleringar följs upp enligt följande avgränsning. Avstyckningen avser en lott med en areal mindre än 5 000 m 2 med mätning. Fastighetsregleringen avser fallet med två berörda fastigheter där ett område mindre än 5 000 m 2 överförs. Området uppmäts i fält och fastighetsägarna ska vara överens om överföringen. Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är lämpliga för statistisk uppföljning. Under år 2011 ökade leveranstiden med 5 veckor jämfört med år 2010. Ökningen avseende medelvärdet beror främst på att antalet ärenden sjunkit från 1 279 st 2010 till 1 160 st 2011 inkomna, vilket gör att äldre ärenden med lång handläggningstid fått en större påverkan på medelvärdet. Just enlottare är också ofta inkörsporten till lantmätaryrket och därför försöker vi att se till så att de tas om hand av de yngre förrättningslantmätarna. KOMPLICERADE ÄRENDEN HAR LÄNGRE LEVERANSTID Tabell 6: Leveranstid i veckor (medelvärde, Md) för olika förrättningar, Lantmäteriet. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ärendetyp Md Md Md Md Md Md Ledningsrättsåtgärd 74 72 77 81 100 106 Anläggningsåtgärd 61 60 61 64 76 77 Klyvning 65 60 60 64 71 70 Fastighetsbestämning 60 60 58 61 63 64 Återställande av gränsmärke 45 52 36 60 85 104 Fastighetsreglering 40 40 39 43 40 40 - varav fastighetsreglering som berör två fastigheter 35 36 35 38 35 34 Överenskommelse enl 43 AL 33 34 33 33 34 37 Avstyckning 30 32 33 35 32 34 - varav enlottsavstyckningar 29 31 31 32 27 31 Ändrat andelstal enligt 24 AL 10 9 10 15 9 13 I tabellen ovan redovisas olika ärendetyper, komplexiteten i och storleken på ärenden gör att det inte går att göra en jämförelse mellan åren. Det vi kan utläsa av tabellen är att ärenden med flera sakägare tar längre tid, exempelvis ledningsrättsåtgärder och anläggningsåtgärder som båda involverar flertalet sakägare och där ersättningsfrågorna kan vara en komplikation vilket förlänger leveranstiden. Leveranstiden mäts från det att ett ärende inkommit till att ärendet registreras i fastighetsregistret. Medelvärde är summan av leveranstiden inom ärendetypen, dividerat med det totala antalet ärenden för respektive ärendetyp. s. 18 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
Antal veckor FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING LEVERANSTIDEN FÖR AVSTYCKNINGAR OCH MINDRE FASTIGHETSREGLERINGAR Medianvärden för Lantmäteriet och kommunala lantmäteriet 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 Fastighetsreglering två fastigheter LM 25 26 25 23 22 Fastighetsreglering två fastigheter KLM 24 28 27 29 26 Enlottsavstyckning <5 000 m2 LM 23 22 20 17 18 Enlottsavstyckning <5 000 m2 KLM 21 24 25 20 22 *LM = Lantmäteriet, KLM = de kommunala lantmäterimyndigheterna Diagram 4: Leveranstid (medianvärde) för Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna 2007-2011. Lantmäteriet startade ett projekt 2007 för att minska leveranstiderna för vanliga avstyckningar. Resultatet för år 2011 är att medianvärdet för leveranstiderna nere i 18 veckor att jämföra med 23 veckor år 2007. Leveranstiderna har även sjunkit för mindre fastighetsregleringar och ambitionen är att fortsätta den positiva utvecklingen framöver. Kommunal och statlig fastighetsbildning Avslutade ärenden - varav antal avstyckningar: 650 - varav antal fastighetsregleringar: 5 587 Minskningen av leveranstiderna inom Lantmäteriet har till stor del gjorts möjlig genom en uttalad målstyrning och en utvecklad samverkan över organisatoriska gränser inom organisationen. För de kommunala lantmäterimyndigheterna är inte tendensen densamma, då styrningen mot just dessa ärendetyper inte har varit i samma fokus som på Lantmäteriet. Median- och medelvärde för handläggningstiden för enlottsavstyckningar <5 000 m 2 framgår av diagrammet nedan. Avslutade enlottsavstyckningar Diagram 5: Median och medelvärde för enlottsavstyckningar <5 000 m 2 för Lantmäteriet i intervall om fyra veckor samt antal ärenden inom intervallet. Av diagrammet framgår hur medelvärdet påverkas av ett relativt litet antal ärenden med mycket lång leveranstid. ÄRENDEBALANSER, ÖVERKLAGADE OCH ÅTERFÖRVISADE ÄRENDEN För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre ärenden redovisas och analyseras ärendebalanser, överklagade ärenden och ärenden som återförvisat av domstol till Lantmäteriet. Uppgifterna används i det dagliga förbättringsarbetet och i utformningen av stödet till fastighetsbildningsverksamheten. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 19
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING ÄRENDEBALANSEN HAR FÖRBÄTTRATS Nedan redovisas totala ärendebalanser, äldsta ärende, antal inkomna och antal avslutade ärenden för Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna. Tabell 7: De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden 2007-2011 för Lantmäteriet och den kommunala lantmäteriverksamheten. Lantmäteriet 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomna 17 562 16 519 15 211 15 132 13 748 Avslutade 16 596 17 706 17 199 16 051 14 655 Ärendebalans 18 054 17 845 16 738 15 999 14 942 Äldsta ärende 1977-04-20 1977-04-20 1977-04-20 1979-03-20 1981-10-28 Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna 6 741 5 933 5 428 5067 4996 Avslutade 5 993 5 749 5 521 5073 5007 Ärendebalans 7 110 6 986 6 437 6039 6012 Äldsta ärende 1973-10-18 1974-04-02 1974-04-02 1974-04-02 1974-04-02 Som framgår av tabell 7 ovan har antalet inkomna och avslutade förrättningsärenden samt ärendebalanserna minskat inom både Lantmäteriet och den kommunala lantmäteriverksamheten. Det minskade byggandet av småhus (se diagram 3) är en starkt bidragande orsak till minskningen i ärendeinströmningen. Ärendestrukturen har ändrats till att bli större i både omfattning och komplexitet. Minskningen i ärendeinströmningen har inneburit att man i en större utsträckning kunnat arbeta ner ärendebalanserna. Arbetet med att minska antalet äldre ärenden i ärendebalansen har fortsatt under 2011. Per 2011-12-31 hade vi 34 ärenden ansökta före 1995 som inte hade blivit avslutade. Av de oavslutade ärendena är åtta överklagade och ligger i domstol för prövning. I de övriga fallen kan orsaken till att de inte är avslutade vara att det exempelvis inväntas en detaljplaneändring eller att sakägaren ska utföra en åtgärd innan ärendet kan avslutas. ANTAL ÖVERKLAGADE OCH ÅTERFÖRVISADE ÄRENDEN Den statliga organisationen avslutade 14 655 ärenden och de kommunala myndigheterna 5 007 ärenden under 2011. När ett ärende återförvisas från Mark- och Miljödomstolen kommer det tillbaka till den myndighet som fattat beslutet. Återförvisningen kan innebära att antingen det fattade beslutet korrigeras eller att förrättningen måste göras om. 400 300 200 100 0 Antal överklagade/återförvisade ärenden 2007-2011 - Lantmäteriet 379 331 347 358 348 Överklagade 39 44 2007 (av 16 596) 2008 (av 17 706) 2009 (av 16 738) 2010 (av 16 051) 2011 (av 14 655) 49 40 Återförvisade Diagram 7: Antal överklagade/återförvisade ärenden 2007-2011, Lantmäteriet. 41 100 50 0 Antal överklagade/återförvisade ärenden 2007-2011 - kommunala lantmäteriemyndigheterna 63 62 70 66 Överklagade 88 18 11 2007 (av 5 993) 2008 (av 5 749) 2009 (av 5 521) 2010 (av 5 073) 2011 (av 5 007) 11 13 Återförvisade Diagram 6: Antal överklagade/återförvisade ärenden 2007-2011, kommunala lantmäterimyndigheterna. 22 För de kommunala lantmäterimyndigheterna är trenden att överklagande och återförvisade ärenden ökar under perioden. För Lantmäteriet är antalet överklagade och återförvisade ärenden är under femårsperioden i det närmaste oförändrat. 5 5 I överklagade ärenden för de kommunala lantmäterimyndigheterna har det tidigare år även redovisats överklagade fakturor. För att få jämförbarhet mellan diagrammen har vi i årets redovisning korrigerat detta och tagit bort de överklagade fakturorna. Jämförelsen görs på avslutade ärenden. s. 20 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING FASTIGHETSBILDNING I FLERA PLAN Inom det Lantmäteriet har under år 2011 21 ärenden handlagts, där 51 stycken 3D-fastigheter bildats. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det under samma period bildats 54 stycken 3D-fastigheter i 41 ärenden. Totalt avslutades 62 lantmäteriförrättningar där det sammantaget bildades 105 stycken 3D-fastigheter. Tabell 8: Antalet handlagda 3D-fastighetsärenden. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Lantmäteriet 13 14 19 14 21 21 Kommunala lantmäterimyndigheterna 37 33 43 35 46 41 Summa 50 47 52 49 65 62 De 105 3D-fastigheterna hade bildats under året fördelar sig på följande "ändamål" (utrymmestyp) Bergrum, 1st Byggnad, 88 st Bro, 1 st Tunnel, 3 st Övrigt, 12 st År 2004 ändrades lagstiftningen så det blev möjligt att bilda fastigheter avgränsade horisontellt i flera plan, så kallade 3D-fastigheter. ÄGARLÄGENHETSFASTIGHETER Inom Lantmäteriet har det under 2011 bildats 162 ägarlägenhetsfastigheter i 8 ärenden. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det under samma period bildats 129 ägarlägenhetsfastigheter i 7 ärenden. Sammanlagt har det under 2011 bildats 291 ägarlägenhetsfastigheter i 15 ärenden. Antalet nybildade ägarlägenhetsfastigheter ökar något varje år, men ligger fortfarande på en låg nivå. Det som är något anmärkningsvärt är att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ligger på en fortsatt mycket låg nivå. I Stockholm finns det 1 januari 2012 endast 4, i Göteborg 10 och i Malmö 31 ägarlägenheter. Istället bildas ägarlägenheterna framförallt i mellanstora städer och mindre orter. Anledning till detta tros bero på att de stora byggbolagen har långa ledtider för planering och byggande. Ägarlägenhetsfastigheter infördes 1 maj 2009. Ägarlägenhetsfastigheter innebär att en bostad i ett flerfamiljshus utgör en egen fastighet som kan belånas och säljas av ägaren. För trappor och andra gemensamma utrymmen bildas gemensamhetsanläggningar. OMARRONDERING I DALARNA Lantmäteriet har under år 2011 fortsatt att aktivt medverka i Länsstyrelsen i Dalarnas regleringsbrevsuppdrag med att ta fram en långsiktig strategisk plan för en förbättrad fastighetsstruktur i länet, Långsiktig plan för omarronderingen i Dalarnas län. Bild 1: Storskifte ca 1930 Bild 2: Äganderättsutredning 1970 Bild 3: Efter Omarrondering I Dalarna finns för närvarande 570 000 hektar ägosplittrad mark. Det motsvarar en tredjedel av Dalarnas produktiva skogsmark. I övriga delar av Sverige genomfördes laga skiftena i huvudsak under 1800-talet, men i Dalarna återstår en stor del av detta arbete. Ägosplittringen medför främst att skogsvården blir eftersatt vilket minskar skogens tillväxt. Lantmäteriförrättningarna syftar till att få en bättre arrondering genom att sammanföra de små skogsskiften till lönsamma skogsbruksfastigheter till exempel genom markbyten och byggande av skogsbilvägar. För fastighetsregistret och registreringsarbetet innebär minskningen av antalet fastigheter och skiften stora fördelar. Detta gäller främst registerkartan där små ändringar i fastighetsindelningen kan beröra hundratals skiften. Under 2011 arbetades med följande omarronderingsprojekt: Leksand östra omfattar cirka 26 000 hektar och planeras vara klart 2014 Dala-Floda omfattar cirka 13 000 hektar och planeras att vara klart 2015 Stora Tuna omfattar cirka 20 000 hektar och planeras vara klart 2017 Under 2011 har omarronderingsverksamheten i Dalarna erhållit 6 miljoner kronor i form av nedsättningsmedel och 3,7 miljoner kronor av det yttre bidraget från Jordbruksverket. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 21
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING TILLSYNSBESÖK GER ÖKAD RÄTTSSÄKERHET Lantmäteriets tillsynsverksamhet följer en femårig plan. Den första femårsperioden löpte under åren 2006-2010. År 2011 är det första året i tillsynsplanen och vi kan då dra nytta av- och återkoppla till de noteringar som gjordes vid tillsynsbesöken år 2006. Under året har tillsynsbesök genomförts vid de kommunala lantmäterimyndigheterna i Uppsala, Stockholm, Södertälje, Huddinge, Täby, Västerås och Nacka samt vid de statliga lantmäterikontoren i Uppsala och Västerås. Sammanlagt har således nio tillsynsbesök genomförts under året. Dessutom har de kommunala lantmäterimyndigheterna halvårsvis redovisat ärendestatistik, som bland annat använts som underlag vid tillsynsbesöken. De kommunala lantmäterimyndigheternas inplacering i den kommunala organisationen och kravet på myndigheternas självständiga ställning har varit föremål för diskussion vid flera av tillsynsbesöken. Vid två tillfällen har även genomförts särskilda riktade tillsynsinsatser med besök på kommuner som planerat ändringar i organisationen. Vi har därvid hävdat kravet på den kommunala lantmäterimyndighetens självständighet i förhållande till exempelvis kommunernas exploateringsverksamhet och markägarföreträdare. En generell slutsats efter årets tillsynsbesök är att verksamheten vid myndigheterna huvudsakligen fungerar bra. Lantmäteriet har dock i ett flertal fall även detta år uppmanat myndigheterna att nedbringa sina balanser, korta handläggningstiderna samt avarbeta de äldsta ärendena. Myndigheterna har fortsatt med sina ansträngningar för att göra den digitala registerkartan komplett. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt registreringsfrågor varvid vikten av att registrering av förrättningar och planer ska ske direkt efter lagakraftträdande har påtalats. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom förrättningsverksamheten har tagits upp vid flera tillsynsbesök. En effekt av tillsynen på de statliga lantmäterikontoren är bland annat arbetet med det enhetliga arbetssättet som redovisas på sidan 16. Ett enhetligt arbetssätt borgar för en god rättsäkerhet och har en positiv påverkan på leveranstiderna, som i sin tur påverkar kostnaderna för sakägarna och Lantmäteriet. VAD FINANSIERAR ANSLAGEN? Division Fastighetsbildning har år 2011 förbrukat drygt 110 miljoner av anslagsmedlen. EXTERNT STÖD OCH RÅDGIVNING I FASTIGHETSBILDNINGSFRÅGOR Enligt 6 lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet ska den statliga lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet, utöva tillsyn över verksamheten vid de kommunala lantmäterimyndigheterna. Utöver denna författningsenliga tillsyn bedriver Lantmäteriet även motsvarande verksamhet genom regelbundna besök vid de statliga lantmäterikontoren. Förrättningsverksamheten får som myndighet en mängd fastighetsrättsliga frågor från allmänheten, företag samt kommunala och statliga myndigheter. Rådgivning till allmänheten sker till stor del genom Lantmäteriets kundcentra, där det inom division Fastighetsbildning funnits två särskilda svarsslingor, en som hanterat fastighetsrättsliga frågor och en för frågor om avslutade ärenden som arkiverats. Allmänheten frågar främst om innehållet i våra förrättningsakter och om förvaltning av samfällighetsföreningar. Frågor från företag och övriga myndigheter rör tolknings- och genomförandefrågor kring de lagar och bestämmelser som reglerar fastighetsbildningen. Begäran om kopior av arkiverade lantmäteriförrättningar är omfattande. En viss minskning av detta sker genom att fler har möjlighet att direkt hämta utskrifter ur det digitala arkivet, Arken. Kommunerna remitterar sina detaljplaner till det lokala lantmäterikontoret Lantmäteriet för att få synpunkter på genomförandeaspekter till exempel avvägningar mellan enskilt eller kommunalt huvudmannaskap, gemensamhetsanläggningar, servitut, och ledningsrätter med mera. Lantmäteriet har tillsammans med Boverket genomfört en omfattande utbildningsinsats i samband med införandet av den nya plan- och bygglagen. Lantmäteriet har även medverkat i framtagandet av Boverkets webbportal Kunskapsbanken. YTTRANDEN TILL REGERINGEN, DOMSTOLAR OCH ANDRA MYNDIGHETER Under år 2011 har Lantmäteriet yttrat sig i remissärenden med koppling till markanvändning och fastighetsindelning. Yttrandena avser domstolsremisser och förslag till ny lagstiftning 6. Under året har Lantmäterirapporter tagits fram inom följande områden: Hantering av exploatörsförordnanden enligt plan- och bygglagen (Lantmäterirapport 2011:1) Förändringar i ledningsrättslagen kopplat till föreslagen preklusionslagstiftning (Lantmäterirapport 2011:4) 6 Lantmäteriet har tillstyrkt bland annat följande lagförslag: Införande av en preklusionslagstiftning för att komma till rätta med oriktiga inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret (Departementsskrivelse 2010:43); Upphävande av lagen om exploateringssamverkan (Departementsskrivelse 2011:13). m.fl. s. 22 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING UTVECKLING AV LAGAR SOM STYR FASTIGHETSBILDNINGSVERKSAMHETEN Samhällsutvecklingen ställer ständigt nya krav på markanvändning och rättssäkra metoder för att genomföra förändringar i äganderätten och rättighetsstrukturen till mark- och vattenområden. När nya önskemål och behov uppstår utvärderas tillämpningsmöjligheterna inom gällande lagstiftning. Vid behov, och när så är lämpligt, tas förslag fram till ändringar och förtydliganden i gällande rätt. REGISTRERING AV DETALJPLANER OCH BESTÄMMELSER Målet är att en detaljplan ska vara registrerad 3 veckor efter det den vunnit laga kraft. Enligt plan och bygglagen ska kommunerna leverera detaljplanen inom två veckor. Redovisningen omfattar kommunernas leveranstider och Lantmäteriets handläggningstider och anges som medianvärden. Handläggningstiden avser tiden från det att detaljplanen kom in till Lantmäteriet tills den införts i fastighetsregistret. Leveranstiden avser tiden från när beslutet om detaljplanen vunnit laga kraft till dess den inkommit till Lantmäteriet. Tabell 9: Kommunernas leveranstid och Lantmäteriets handläggningstid av detaljplaner, i veckor. 2008 2009 2010 2011 Leveranstid 4,1 4,6 5,0 4,6 Handläggningstid 6,7 2,9 1,0 1.0 Total tid 10,8 8,5 6,0 5,6 Av tabellen framgår att leveranstiden 2011 har förbättrats med 0,4 veckor jämfört med föregående år. Förbättrad målstyrning och uppföljning tre gånger per år är förklaringen till att handläggningstiden nu är 1 vecka jämfört med 6,7 veckor 2008. Arbetet med att koncentrera registreringen av planer och bestämmelser till kontoret i Vänersborg följer genomförandeplanen. Koncentrationen till Vänersborg medför att registerverksamheten blir mindre sårbar och att arbetsprocessen blir enhetlig. UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning har ett naturligt samband med myndighetsutövningen och avser till övervägande delen myndighetssamverkan, uppdrag åt statliga myndigheter, som ansluter till Lantmäteriets kärnverksamhet. Målet för uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning är: Verksamheten ska bidra till en effektivisering och förenkling av viss fastighetsanknuten verksamhet för enskilda fastighetsägare, kommuner och statliga myndigheter. Tabell 10: Intäkt per verksamhet (mnkr). Verksamhet 2007 2008 2009 2010 2011 Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 15,8 14,1 15,0 13,4 10,1 Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 2,5 2,8 3,5 2,9 3,0 Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning 5,1 6,4 6,2 4,7 5,1 Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 3,6 2,6 1,6 1,5 1,4 Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 Bildande av samfällighetsförening 1,2 1,2 1,2 1,4 1,0 Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet 48,3 46,4 65,2 58,4 57,2 Mätning, beräkning och kartläggning samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 17,7 12,9 10,4 8,0 8,6 Summa 94,4 86,7 103,5 90,5 86,6 Intäkterna från uppdragsverksamheten domineras av myndighetssamverkan, främst med Naturvårdverket och Skatteverket, som svarar för cirka 60 procent av den totala omsättningen. Minskningen av intäkterna från Naturvårdsverket beror på att länsstyrelserna inte kunnat slutföra förhandlingarna om ersättning med berörda markägare. Därför har färre naturreservat mätts in 2011 jämfört med 2010. Tjänster åt kommuner är en stor del av den resterande verksamheten. Små och medelstora kommuner som saknar egen kompetens på arkivutredningar behöver stöd med att ta fram fastighetsförteckningar till detaljplaner. Av 86,6 miljoner i avgiftsintäkter redovisas 81,5 miljoner kronor i resultaträkningen för uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning och resterande 5,1 miljoner i resultaträkningen för grundläggande fastighetsinformation och grundläggande geografisk information. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 23
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING UPPDRAG ÅT MYNDIGHETER Lantmäteriet utför uppdrag åt många myndigheter, däribland Naturvårdsverket, vilken är vår största kund. Samverkan med Naturvårdsverket om inmätning av naturreservat Naturvårdsverket och Lantmäteriet har träffat en överenskommelse om samverkan om inmätning av gränserna för naturreservat. Arbetet omfattar inmätning och utstakning av naturreservat samt upprättande av fastighetsutredningar. De nymätta områdesgränserna registreras i naturvårdsregistret och i fastighetsregistret. Under 2011 har inmätning och utstakning av 272 reservatsområden utförts. Dessutom har 163 fastighetsutredningar upprättats. Naturreservatsärenden utgör en stor andel av den uppdragsverksamhet som bedrivs i anslutning till fastighetsbildning. Omfattningen har minskat med 4 miljoner kronor, från 45 miljoner till 41 miljoner under året. Samverkan med Skatteverket om fastighetstaxeringen I mer än tre decennier har Lantmäteriet på uppdrag av Skatteverket utfört det värderingstekniska arbetet och hållit i förberedelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutades förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter 2012. Arbetet med förberedelserna inför 2013 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter har påbörjats. I arbetet ingår bland annat att se över värderingsmodellerna, förvalta Ortsprisregistret samt samordna nivåläggning och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. Taxeringssvärden och värdepåverkande uppgifter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar således för ägare som vill belåna sina fastigheter. Uppdraget från Skatteverket omsätter årligen cirka 10-12 miljoner kronor (se tabell 1). ÅTERRAPPORTERING EKONOMISK BALANS FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Tkr 2009 2010 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 6 000 6 000 6 000 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 658 573 646 441 640 003 Intäkter av bidrag 1 804 2 437 3 076 Finansiella intäkter 120 50 719 SUMMA 666 497 654 928 649 799 Kostnader för personal -426 117-432 729-455 046 Kostnader för lokaler -38 219-39 216-38 524 Övriga driftkostnader -152 820-144 568-106 028 Finansiella kostnader -927-665 -2 168 Avskrivningar och nedskrivningar -27 822-34 273-38 202 SUMMA -645 905-651 451-639 969 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 20 592 3 477 9 830 Förrättningsverksamheten ger ett överskott på 10 miljoner under 2011. Det balanserade överskottet uppgår totalt inom förvaltningsverksamheten till 35 miljoner. Omsättningen inom förrättningsverksamheten uppgår till cirka 650 miljoner, vilket är knappt 5 miljoner eller 0,8 procent lägre än motsvarande period 2010. På kostnadssidan minskade kostnaderna med drygt 11 miljoner kronor. Kostnadsminskningen beror dels på färre köpta konsulttjänster dels av att vi under 2010 var tvungna att förnya licenserna till handläggningsverktyget Trossen. Eftersom verksamheten under året genererat ett överskott planeras ingen höjning av taxorna under 2012. Fokus i förbättringsarbetet kommer under 2012 att vara arbete t med att förkorta leveranstiderna samt att få en effektiv produktionsstyrning. Vidare kommer arbetet med att effektivisera handläggningsstödet att prioriteras. Ackumulerat resultat (utgående balans), tkr 2009 2010 2011 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 21 683 25 160 34 992 s. 24 - Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning
FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING UPPDRAGSVERKSAMHET Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Tkr 2009 2010 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 97 524 85 649 81 845 Intäkter av bidrag 0 0 Finansiella intäkter 12 2 SUMMA 97 536 85 649 81 847 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -67 043-61 158-56 302 Kostnader för lokaler -5 766-5 224-4 640 Övriga driftkostnader -20 761-15 753-23 024 Finansiella kostnader -40-33 -143 Avskrivningar och nedskrivningar -2 375-1 719-2 027 SUMMA -95 985-83 888-86 136 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 1 551 1 761-4 289 Lantmäteriet bedriver uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning. Omsättningen uppgår till 82 miljoner kronor, vilket är drygt 4 miljoner eller 4 procent lägre än motsvarande period 2010. Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildningsverksamhet gick under 2011 med ett underskott på 4 miljoner kronor. Totalt finns det upparbetade överskott på 11 miljoner kronor inom fastighetsanknuten uppdragsverksamhet vilket gör att taxan inte kommer att höjas direkt under 2012. Fortsätter verksamheten att gå med underskott kommer en översyn av taxan att bli nödvändig. Ackumulerat resultat (utgående balans), tkr 2009 2010 2011 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 13 388 15 149 10 862 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning - s. 25
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Geografisk information och fastighetsinformation utgör viktiga delar av samhällets infrastruktur. Under året har Lantmäteriet på olika sätt gjort informationen mer tillgänglig och användbar. Användningen har ökat, nya användare, användningsområden och tillämpningar har tillkommit. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler an vändare och inom fler användningsområden. Användningen av geografisk information har fortsatt att öka och detta beror främst på att datadelningen började tillämpas under 2011. Datadelningen innebär att deltagande organisationer får tillgång till Lantmäteriets data mot en fast årlig ersättning, i stället för att betala avgift för levererad datamängd. Intäkterna av tillhandahållandet av den geografiska informationen uppvisar en mindre ökning, den bedöms inte vara i samma paritet med ökningen av användningen. För att säkerställa aktualitet, fullständighet och korrekthet uppdateras informationen både i samverkan med externa parter och i egen regi. Samverkan sker med andra centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och privata aktörer. Informationsförsörjning består av följande: pantbrevsregistrering och kreditmarknadssystem, fastighetsinformation, geografisk information, övrig informationsförsörjning Inspire samordningsroll 7 och informationsansvar, samt lägenhetsregister 8 De två områdena fastighetsinformation och geografisk information delas in i följande: Uppbyggnad som innebär att nya informationsslag samlas in, exempelvis den nya höjddatamodellen Förvaltning som avser ajourhållning av befintlig information Tillhandahållande som innebär att informationen görs tillgänglig för vidareförädlare och slutkunder. Övrig informationsförsörjning består av verksamheter som ortnamnsmyndighet, bedömning av sekretess och spridningstillstånd samt rådgivning och samverkan. Informationsförsörjningen finansieras av anslag och avgifter. Till exempel är hela kostnaden för kreditmarknadsinformationen avgiftsfinansierad, medan uppbyggnaden av den nya höjdmodellen, inom geografisk information, är helt anslagsfinansierad. Tabell 11: Översikt över verksamhetens delar och deras finansiering 2011. Anslagsfinansiering Avgiftsfinansiering Anslags- samt användarfinansiering Pantbrevsregistrering och kreditmarknadssystem Grundläggande fastighetsinformation tillhandahållande förvaltning Grundläggande geografisk information uppbyggnad tillhandahållande förvaltning Övrig informationsförsörjning Inspire samordningsroll och informationsansvar Lägenhetsregistret Enligt Lantmäteriets instruktion ska avgifterna för geografisk och fastighetsinformation sättas så att de täcker kostnaden för att tillhandahålla den informationen. De ska dessutom lämna ett bidrag till kostnaderna för uppbyggnad och förvaltning. Detta bidrag kallas för användarfinansiering. Användarfinansiering finansierar huvuddelen av förvaltning av fastighetsinformationen medan den finansierar en mindre del av förvaltning av geografisk information. I diagram 8 redovisas verksamhetens finansiering med avgifter, förvaltningsanslag och särskilda anslag under 2011. Informationsförsörjningens totala intäkter uppgår 2011 till 652 miljoner kr. Anslagen utgör 46 procent och avgiftsintäkterna 54 procent av finansieringen. Under perioden 2009-2011 har relationen mellan anslag och avgiftsintäkter varit densamma. Diagram 8: Finansiering 2011. 7 Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området för geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet). 8 Lägenhetsregistret är ett led i att ersätta de tidigare folk- och bostadsräkningarna för att enklare få fram hushålls- och bostadsstatistik. s. 26 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Lantmäteriets totala kostnad för informationsförsörjningen uppgår till 674 miljoner kronor. Diagram 9 visar hur kostnaderna är fördelade mellan uppbyggnad, förvaltning och tillhandahållande av informationen samt övrig informationsförsörjning. De totala kostnaderna minskade med 30 miljoner kronor jämfört med 2010. Kostnaderna minskar både för uppbyggnad och för förvaltning. Den största minskningen har skett inom uppbyggnad och beror främst på att Lantmäteriet avslutade uppbyggnaden av lägenhetsregistret under 2010. Under 2011 har dessutom uppbyggnaden inom ny nationell höjdmodell varit 11 miljoner lägre än 2010. 800 600 400 (648) 79 66 150 Informationsförsörjningens totala kostnad 2011 (mnkr) (704) (674) 67 40 91 97 168 170 Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationsförsörjning inkl. Inspire 200 0 353 378 367 2009 2010 2011 Tillhandahållande av grundläggande information och kreditmarknadsinformation Förvaltning av grundläggande information samt lägenhetsregistret Diagram 9: Fördelning av Informationsförsörjningens totala kostnader 2009-2011. LANTMÄTERIET SAMORDNAR DEN NATIONELLA INFRASTRUKTUREN FÖR GEODATA Tillsammans med 22 andra informationsansvariga organisationer har Lantmäteriet i uppdrag att upprätta infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geodata. Med informationsansvariga organisationer menas de som enligt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation 9 är skyldiga att göra sin information tillgänglig. Lantmäteriet ansvarar för samordningen i detta arbete och i denna roll ingår att stödja de som omfattas av lagen och förordningen samt att tydliggöra och tolka direktiv och förordningar som styr verksamheten. Den nationella geodatastrategin är planen för hur infrastrukturen ska byggas. Geodatastrategin är även en del i utvecklingen av svensk e-förvaltning. Den utgör också stöd för utvecklingen av svenskt näringsliv samt tillgodoser kraven från EU-direktiven Inspire 10 (Infrastructure for Spatial Information in Europe) och PSI 11 (Public Sector Information). Under året har Lantmäteriet rapporterat arbetet med den nationella geodatastrategin till regeringen. Genomförandet har förankrats och kommunicerats genom olika kommunikationsaktiviteter. Tillsammans med Geodatarådet 12 har ett arbete påbörjats med att uppdatera den nationella geodatastrategin. Lantmäteriet är nationell kontaktpunkt gentemot Europeiska Kommissionen och ansvarar för att utvärdera och rapportera genomförandet av Inspire-direktivet i Sverige till Kommissionen. Under 2011 har Lantmäteriet rapporterat hur väl de informationsansvarigas datamängder och tjänster stämmer överens med kraven från Inspire. Lantmäteriet har även medverkat i arbetet med och samordnat svenska synpunkter gällande genomförandebestämmelser för Inspire. Geodata är data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge. Geodata innefattar exempelvis kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning. GEODATASAMVERKAN GER NYA MÖJLIGHETER FÖR MYNDIGHETER OCH KOMMUNER I geodatasamverkan kan organisationer med offentligt uppdrag, till exempel myndigheter och kommuner, på ett enkelt och enhetligt sätt få tillgång till geodata. Mer lättillgängliga geodata ger förutsättningar för hela samhället att utvecklas till att bli mer hållbart och effektivt. Figur 1: Under 2011 har 21 kommuner gått med i Geodatasamverkan. 9 Lagen (SFS 2010:1767) och förordningen (SFS 2010:1770) om geografisk miljöinformation reglerar det nationella genomförandet av Inspire. 10 Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentliga geodata, för tillämpning på miljöfrågor, via tjänster på Internet. Direktivet innehåller gemensamma bestämmelser för utbyte, tillgång och användning av offentliga geodata och tjänster. 11 PSI-direktivet syftar till att underlätta vidareanvändning av information från den offentliga sektorn och öka tillväxten på informationsmarknaden. 12 Regeringen har inrättat ett råd (2006) till stöd för Lantmäteriet i sin samordningsroll. Under året har representanter från 12 organisationer medverkat i Geodatarådet, se www.geodata.se. Informationsförsörjning - s. 27
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Avtalet för geodatasamverkan reglerar hur styrning, samordning och ansvarsfördelning ska hanteras och innebär att informationsansvariga erbjuder varandra sina geodata för offentlig användning. Det innebär även att myndigheter och andra organisationer som utför offentliga uppdrag, får tillgång till dessa geodata. Avtalet reglerar även parternas samverkan och villkoren för att dela och använda geodata via infrastrukturen för geodata. Avtalet och formen för geodatasamverkan gäller sedan 1 januari 2011. Lantmäteriet förvaltar och vidareutvecklar modellen för geodatasamverkan tillsammans med parterna i geodatasamverkan. Geodatasamverkan skapar en god grund för en infrastruktur som gör geodata lättillgängliga för samhället. Infrastrukturen för geodata bygger på ett brett samarbete som omfattar flera parter och fler datamängder och tjänster än de som omfattas av Inspire. Under året har 41 organisationer, varav 21 kommuner, gått med i geodatasamverkan 13. Under året har parterna i geodatasamverkan haft två partssammanträden. Partssammanträdet är geodatasamverkans högsta organ som hanterar strategiska och för parterna gemensamma frågor. Där fattas beslut om verksamheten. Parterna har även haft möjlighet att aktivt påverka utvecklingen genom att arbeta i de forum och workshops som etablerats för att hantera en gemensam utveckling av till exempel teknik, affärsmodell och avtal. Alla aktörer kan medverka i infrastrukturen för geodata. Genom att teckna medverkansavtal ges alla aktörer, som uppfyller vissa grundläggande villkor, rätt att publicera metadata och göra sina geodataprodukter sökbara via Geodataportalen. Under 2011 har en kommun tecknat avtal för medverkan. GEODATAPORTALEN ÄR EN CENTRAL DEL AV INFRASTRUKTUREN Geodataportalen är en gemensam ingång till webbaserade geodata och tjänster. Portalen ger möjlighet att söka, hitta och titta på geodata från olika källor. Via portalen kan användare på ett enkelt sätt nå många organisationers tjänster och geodata. I portalen ingår en nationell metadatakatalog 14 som beskriver tillgängliga geodata, deras kvalitet och villkor för användning. Under året har Lantmäteriet utvecklat verktyg och rutiner för publicering av metadata. Genom portalen kan användarna få kännedom om vilka geodataprodukter som ligger lagrade hos respektive producent. Via Geodataportalen får geodataproducenter möjlighet att beskriva och tillgängliggöra sin information via metadata. Användare, å sin sida, får en överblick och möjlighet att utvärdera olika datateman. Geodataportalen är även kopplingen till den Europeiska geodataportalen Inspiregeoportal 15. Under året har Geodataportalen utvecklats och förbättrats med ny funktionalitet och användargränssnitt, Portalen finns tillgänglig via www.geodata.se. Lantmäteriet ansvarar för förvaltning och vidareutveckling av Geodataportalen och genomför årligen en enkätundersökning om hur Geodataportalen upplevs av användarna. Undersökningen visar att fler tycker att det är enklare att söka och hitta data på portalen än det varit tidigare år. Det är även fler som tycker att mer data finns tillgängligt, vilket är positivt och helt i linje med den utveckling som skett på portalen det senaste halvåret. Enkäten visar även att tillgången till data måste förenklas. Idag kan du bli hänvisad från Geodataportalen till annan webbplats för nedladdning. Antalet svar är relativt litet vilket innebär att den bild som framträder endast är en indikation på hur användare uppfattar Geodataportalen och dess innehåll. Figur 2: Geodataportalen ger möjlighet att söka, hitta och titta på geodata från olika källor. LANTMÄTERIET ÄR EN AV DE INFORMATIONSANSVARIGA Förordningen om geografisk miljöinformation 16 trädde i kraft 1 januari 2011 och ger Lantmäteriet informationsansvar för hela eller delar av 14 datateman. Lantmäteriet har identifierat 20 datamängder som ingår i dessa teman. Lantmäteriet har informationsansvar för bland annat adresser, byggnader, fastigheter, ortofoto (skalriktiga flygbilder), höjdkurvor och hydrografi. Under året har Lantmäteriet lanserat visningstjänster enligt Inspires genomförandebestämmelser och påbörjat arbetet med att ta fram nedladdnings- och koordinattransformationstjänster. 13 Parterna i Geodatasamverkan finns presenterade på www.geodata.se. 14 Metadata är information som beskriver innehållet, tillgängligheten och kvaliteten i datamängder och tjänster. 15 Inspire geoportal: http://inspire-geoportal.ec.europa.eu/ 16 SFS 2010:1770 s. 28 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Lantmäteriet har också deltagit i arbetet med att ta fram specifikationer för marktäcke och byggnad samt lämnat remissynpunkter på utkast till specifikationer för Inspire-direktivets bilaga II och III. NYA INFORMATIONSSLAG BYGGS UPP Lantmäteriets insamling av ny grundläggande information har minskat betydligt sedan början av 2000-talet. Då avslutades en lång uppbyggnadsperiod under vilken bland annat fastighetsregistret digitaliserades och Lantmäteriets geografiska grunddatalager (GGD) byggdes upp. 80 60 40 20 0 (79) 1 6 30 Lägenhetsregistret Kostnad för uppbyggnad av ny information (mnkr) (67) 43 11 6 51 (40) 40 2009 2010 2011 Fastighetsinforamtion Geografisk information Höjddata (geografisk information) Kostnaden för att samla in ny information har minskat med 27 miljoner kronor jämfört med 2010. Minskningen under hela perioden 2009-2011 är ännu större och uppgår till 39 miljoner. Lantmäteriet avslutade under 2010 uppbyggnaden av lägenhetsregistret. Under 2011 har uppbyggnad skett inom ny nationell höjdmodell. Insatserna inom höjdmodellen var 11 miljoner lägre 2011 jämfört med 2010. Diagram 10: Fördelningen av kostnaderna för insamling av ny information 2009-2011. SVERIGE LASERSKANNAS FÖR NY NATIONELL HÖJDMODELL (NNH) År 2009 tilldelade regeringen Lantmäteriet ett särskilt anslag för att bygga upp en ny och noggrannare höjdmodell. Höjdmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. Syftet med höjdmodellen är att förbättra beredskapen för översvämningar då nederbördsmönster och flöden ändras på grund av den globala uppvärmningen. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att ange riskområden för bland annat översvämningar och skred och därmed exempelvis undvika bebyggelse i sådana områden. Vid 2011 års utgång har Lantmäteriet skannat drygt hälften av Sveriges yta och ytterligare ett antal områden har påbörjats. I de områden där klimatanpassning är högst prioriterad - Mälardalen, runt Vänern, längs Göta älv och längs Torne älvs övre lopp - har, med något litet undantag, skanning slutförts under året. Merparten av skanningen har genomförts under tidig vår och under hösten, på grund av olämpliga väderförhållanden under sommaren. Trots den korta arbetsperioden har produktionsmålet för året uppnåtts och ytterligare några områden är påbörjade. De färdigskannade områdenas lokalisering visas i figur 3. Figur 3: Utfall laserskanning. Orange färg visar de områden där flygburen laserskanning avslutats. Diagram 11: Höjddata uppbyggnadskostnad per år samt färdigställda data i lager. Första året gick anslaget främst till metodutveckling, kompetensuppbyggnad och teknisk infrastruktur. Diagram 11 visar uppbyggnadskostnad per år, och skannad yta färdigställt i lager. Efter att produktionen startat har kostnaden per ytenhet minskat årligen. Informationsförsörjning - s. 29
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING LANTMÄTERIET FÖRVALTAR INFORMATIONEN OCH DEN GEODETISKA INFRASTRUKTUREN Lantmäteriet ansvarar för att förvalta den geografiska informationen och fastighetsinformationen. Det innebär att hålla informationen lagrad i system och databaser samt uppdatera den så att den är aktuell och av god kvalitet. Det handlar också om att hålla våra system och databaser i drift och vidareutveckla dem vid behov. Lantmäteriet förvaltar även de nationella referenssystemen i plan och höjd, vilka fungerar som en bas för den geografiska informationen. Från och med april 2011 har Lantmäteriet förnyat systemet för byggnadsinformationen i fastighetsregistret. Byggnadsinformationen hålls nu ihop och hanteras i en gemensam datamängd. Diagram 12: Lantmäteriets kostnader för förvaltning av den grundläggande informationen. KOSTNADEN FÖR FÖRVALTNINGEN HAR MINSKAT UNDER ÅRET Den totala kostnaden för förvaltningen minskade med 11miljoner kronor under året. Detta trots att ny förvaltning i form av lägenhetsregistret tillkommit. Minskningen sker både inom förvaltning av geografisk information och inom fastighetsinformation. Anledningen till lägre förvaltningskostnaderna är flera, bland annat minskade insatser för utveckling av IT-stödet samt hårdare prioritering och ekonomisk återhållsamhet som resulterat i lägre driftskostnader. Utslaget på Sveriges yta kostar förvaltningen av den geografiska informationen 410 kronor km 2. Kostnaden för förvaltning av fastighetsinformationen utslaget på antalet fastigheter inom Sveriges yta uppgår till 53 kronor per fastighet. Tabell 12: Förvaltningskostnad fastighetsinformation 2009 2010 2011 Antal fastigheter och samfälligheter i fastighetsregistret 3 315 665 3 329 325 3 341 924 Förvaltningskostnad fastighetsinformation 163 875 411 186 267 479 177 531 562 Kostnad per fastighet 51 kr 59 kr 53 kr Tabell 13: Förvaltningskostnad geografisk information 2009 2010 2011 Förvaltningskostnad geografisk information 189 567 499 191 710 639 184 291 211 Sveriges yta km² 449 964 449 964 449 964 Kostnad per km² 421 kr 426 kr 410 kr BEHOV AV EN MODERN IT-PLATTFORM FÖR INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGEN Det intensiva arbetet med att utveckla informationsförsörjningen fortsätter. Under året har det nya grunddatasystemet för lagring av byggnads-, adress- och lägenhetsinformation satts i produktion tillsammans med en webbapplikation för kommunernas uppdatering av denna information. De utvecklingsområden som nu är mest prioriterade är ett divisionsövergripande program för modernisering av handläggningsstöd och lagringsmiljö för inskrivningsinformation samt utveckling av tillhandahållandet av grunddata. En del i utvecklingen av tillhandahållandet är de tjänster som Inspire införandebestämmelser kräver. Informationsförsörjningens totala kostnader för utvecklingsinsatser inom Lantmäteriets utvecklingsprogram uppgick år 2011 till 57 miljoner kronor, varav 38 miljoner avsåg nyutvecklingsprojekt och 19 miljoner kronor avsåg insatser inom förvaltningen. s. 30 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING LANTMÄTERIET UPPDATERAR INFORMATIONEN BÅDE I SAMVERKAN OCH I EGEN REGI Fastigheter och byggnader förändras hela tiden. För att informationen i våra system ska vara aktuell och hålla hög kvalitet krävs därför uppdatering. Lantmäteriet uppdaterar informationen både i samverkan med externa parter och i egen regi. Kommunerna svarar för uppdateringar av adresser och byggnader både tätort och på landsbygden. För byggnadsgeometrier bidrar kommunerna med information främst från tätorterna. Samverkansavtal med alla landets kommuner Lantmäteriet har avtal med alla landets 290 kommuner om uppdatering av fastighetsregistrets uppgifter om adresser och byggnader. Med flertalet kommuner finns också avtal om byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas läge och form, samt viss övrig topografisk information. Kommuner med kommunal lantmäterimyndighet uppdaterar registerkartan själva beträffande fastighetsdata. Ett av flera syften med samverkan med kommunerna är att informationen ska uppdateras i direkt anslutning till en förändring, exempelvis en nytillkommen byggnad. Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvaliteten. Antalet kommuner som uppdaterar information om både adresser, byggnader och byggnadsgeometrier samt topografi med högsta ambitions- och ersättningsnivån är 42 stycken. Detta är en ökning med 12 kommuner jämfört med 2010. 60 40 20 0 Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) 4 7 2 3 38 41 46 48 52 2007 2008 2009 2010 2011 Fastighetsinformation Geografisk information Diagram 13: Utbetald ersättning till Sveriges kommuner 2007-2011. 3 Lantmäteriet uppdaterar geografiska grunddata med hjälp av flygbilder Lantmäteriet uppdaterar löpande grundläggande geografiska data (GGD). Det sker med hjälp av flygbilder. Läs mer om Lantmäteriets bildförsörjningsprogram på sidan 33. Informationen i GGD ligger bland annat till grund för de kartografiska databaserna för fastighets-, terräng- och vägkartorna samt populära söktjänster på Internet som Eniro och hitta.se. Målet är att uppdatera informationen i GGD utifrån alla flygbilder som Lantmäteriet producerat under året. För att klara detta har Lantmäteriet prioriterat att uppdatera vägar och byggnader, delvis på bekostnad av annan information. Effekten av denna prioritering är att Lantmäteriet nu varje år kan uppdatera en större del av Sveriges yta än tidigare, se tabell nedan. Tabell 14: GGD, Uppdatering av Lantmäteriets grundläggande geografiska information (GGD). Ytan är beräknad på antalet 10x10 kilometersrutor som totalt upptar en yta av 498 300 km², vilket motsvarar cirka 94 procent av Sveriges areal. Uppdaterad yta 2007 2008 2009 2010 2011 % 16 27 27 30 37 Km 2 82 000 134 700 136 700 148 000 186 800 Figur 4: Områden där GGD har uppdaterats. Kvalitetskontroller av innehållet i GGD har genomförts de senaste åren. År 2011 kontrollerades informationen avseende byggnader som samlats in av kommunerna. Dessutom har kraftledningar som samlats in av kraftbolag kontrollerats i fält. Innehållet i GGD omfattar informationsslag som byggnader, kommunikationer, markslag, hydrografi, bestämmelser och höjdinformation. ETT URVAL AV INFORMATIONSSLAG AKTUALITET OCH TÄCKNING Alla byggnader i samma databas Före migreringen av byggnader i april 2011 redovisade fastighetsregistret inte alla byggnader. I registret fanns byggnader som användes som bostäder och för vissa verksamheter som industri, handel, kultur och allmän förvaltning. Byggnader som inte fanns i registret förekom som geometrisk information i Lantmäteriets och/eller kommunernas kartdatabaser. Att ha byggnadsinformationen uppdelad på detta sätt var inte någon bra lösning. Lantmäteriet lade ihop redovisningen av informationen om byggnader i register och karta till en informationsmängd i ett nytt datalager. Informationen finns nu lagrad i en ny objektmodellerad informationsstruktur, som är förberedd för att användas för tjänstebaserat informationsutbyte. Antalet byggnader som redovisas i det nya lagret uppgår till 7,3 miljoner. Informationsförsörjning - s. 31
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Ajourhållningen av byggnadsinformationen sker i samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna. Kommunerna uppdaterar byggnadsgeometrierna inom överenskomna ansvarsområden som i de flesta fall utgörs av tätortsområden. Utanför ansvarsområdena är det Lantmäteriet som uppdaterar med hjälp av flygbilder. När det gäller registerinformationen har kommunerna ansvar för hela kommunen. Adresser I samverkan med Lantmäteriet fortsätter kommunerna arbetet med att höja kvaliteten i adressregistret genom att adressätta verksamheter, industrier och samhällsfunktioner. Det innebär att fastighetsregistret nu omfattar drygt 3,5 miljoner adresser, varav cirka 3,4 miljoner är kopplade till byggnad. Vissa byggnader kan ha flera adresser, som till exempel ett flerfamiljshus med flera trappuppgångar. Från och med 2011 kan vi presentera information om byggnader och adresser på det sätt som framgår i tabell 15. Tabell 15: Antal byggnader med adress i fastighetsregistret. Antal byggnader (tusental) Antal byggnader med minst en adress eller är undantagna från adressättning (tusental) Byggnadsändamål 2011 2011 Bostad 3 050 2 842 Samhällsfunktion 109 97 Industri 80 71 Verksamhet 45 44 Övriga ändamål 3 991 60 Totalt 7 275 3 114 Kvarstående arbete för kommunerna är att adressätta fritidshusen. Detta arbete ska, enligt förordningen om lägenhetsregistret, vara klart den 1 januari 2015. Lägenhetsregistret i drift Upprättandet av lägenhetsregistret för samtliga kommuner, slutfördes av Lantmäteriet den 1 november 2010. Kommunerna ansvarar nu för att uppdatera registrets innehåll med hjälp av information från fastighetsägarna. Under 2011 har registret ökat med 34 000 lägenheter, och vi har åtgärdat kvalitetsbrister från uppbyggnaden. Lägenhetsregistret omfattar nu cirka 5 miljoner lägenheter. Antal lägenheter (tusental) 2011 Lägenheter i småhus 2 405 Övriga lägenheter 2 631 Totalt 5 036 Under 2011 har Skatteverket, med hjälp av det upprättade lägenhetsregistret, genomfört ett arbete med att folkbokföra dem som bor i flerbostadshus på sin lägenhet. Statistiska centralbyrån ska sedan under 2012/2013 framställa hushålls-, boendeoch bostadsstatistik för leverans till EU senast i mars 2014. Fastighetsindelningen uppdateras dagligen Lantmäteriet och de 38 kommunala lantmäterimyndigheterna (KLM) ajourhåller informationen i fastighetsregistrets allmänna del, textdel och registerkarta. Uppdateringen av förändringar vad gäller textdelen sker dagligen. Registerkartan innehåller fastighetsindelningen för hela landet. I registerkartan redovisas även rättigheter och gemensamhetsanläggningar, planer och bestämmelser. I registerkartan uppdateras fastighetsindelningen kontinuerligt utom för 7 kommunala lantmäterimyndigheter där uppdateringen sker periodiskt en gång per månad. När det gäller den övriga informationen i registerkartan pågår det en uppbyggnad, som ännu inte är genomförd av samtliga kommunala lantmäterimyndigheter. Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fastighetsregister bestående av fem delar: allmän del med registerkarta inskrivningsdel adressdel byggnadsdel taxeringsuppgiftsdel Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, rättigheter och planer. SÄRSKILDA KVALITETSINSATSER I FASTIGHETSREGISTRET Under 2011 har Lantmäteriet fortsatt arbetet med att förbättra kvaliteten i Fastighetsregistrets allmänna del. Arbetet har främst syftat till att åstadkomma bättre lägesnoggrannhet i registerkartan och en fullständigare redovisning av rättigheter. Bakgrunden till arbetet är att utvecklingen inom informationsteknologin och informationshanteringen gjort att nya krav ställs på fastighetsregistret. Dessutom finns det brister i redovisningen av äldre fastighetbildningsåtgäder där exempelvis information saknas om vissa rättigheter och samfälligheter. Arbetet har inriktats på att åstadkomma bättre lägesnoggrannhet i registerkartan, fullständigare redovisning av rättigheter och bättre överensstämmelse mellan fastighetsregistrets två delar, textdel och registerkarta. Under 2011 har Lantmäteriet satsat knappt 24 miljoner kronor på att förbättra kvaliteten i fastighetsregistrets allmänna del jämfört med 21 miljoner kronor år 2010. Ett minskat utrymme för finansiering av arbetet med intäkterna från försäljningen av fastighetsinformationen, har inneburit att anslag använts i högre grad. s. 32 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING EN TREDJEDEL AV SVERIGES YTA FLYGFOTOGRAFERAS ÅRLIGEN Lantmäteriet planerar varje år för att flygfotografera en tredjedel av Sveriges yta. Bilderna används för flera samhällsändamål, bland annat för skogs-, miljö- och kommunsektorerna och inte minst för Lantmäteriets egen uppdatering av geografisk information. Målet är att öka och bredda användningen av bildinformation med hög aktualitet och kvalitet. Flygfotograferingen är indelad i två program: Normalprogrammet, i vilket Sverige flygfotograferas från flyghöjden 4 800 meter, motsvarande 0,48 meter upplösning. Tätortsprogrammet, där de 130 största tätorterna fotograferas från flyghöjden 2 500 meter, motsvarande 0,25 meter upplösning. Utfallet av fotograferingen är beroende av vädret. År 2011 blev utfallet något mindre än planerat på grund av dåligt väder för flygfotografering. Lantmäteriet kunde fotografera cirka 145 000 km 2 i normalprogrammet, vilket är 30 procent av Sveriges yta. I tätortsprogrammet fotograferades 48 av 53 planerade tätorter under 2011. Anledningen till att antalet tätorter varierar mellan åren är att tätortens yta avgör hur många vi hinner med. Tabell 16: Flygfotograferad yta. 2009 2010 2011 Antal flygfotograferade rutor 5x5 km 6 072 6 851 5 804 % av totala antalet rutor 32 36 30 Motsvarande yta (km²) 151 800 171 000 145 100 Antal flygfotograferade tätorter 14 47 48 Sedan 2007 flygfotograferar Lantmäteriet endast med digitala bildsensorer. Det innebär en rad fördelar såsom förbättrad bildkvalitet och att bilderna även finns tillgängliga snabbare efter flygning. Övergången från analog filmteknik till digitala bildsensorer har också minskat Lantmäteriets miljöpåverkan, eftersom vi kunnat avveckla framkallningslaboratoriet. Lantmäteriets ortofoton finns i en rad tillämpningar. Några som allmänheten enkelt kommer åt är karttjänsterna hos hitta.se och Eniro. Det totala antalet rutor 5x5km att fotografera över Sverige är 19 178. Figur 5: Kartbilden till vänster visar utfallet från 2011 års flygfotografering. Av alla flygbilder producerar vi skalriktiga flygfoton, ortofoton, vars aktualitet syns i den högra kartbilden. Informationsförsörjning - s. 33
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING LANTMÄTERIET BEVARAR HISTORISKA FLYGBILDER För att bevara analoga flygbilder arbetar Lantmäteriet med att överföra bilderna till digital form. Under 2011 har framför allt historiska flygbilder från åren 1970-1975 digitaliserats. Totalt har drygt 12 800 negativ skannats under 2011. Under året har även historiska ortofoton från tidsperioden 1955-1965 framställts över delar av Dalarna, Hälsingland och Västernorrland. Figur 6: Varje års flygbilder ger en aktuell bild av landskapet, som kan jämföras med bilder i arkivet från 1920- talet och framåt. Flygbilderna ovan visar brofästet vid Öresundsbron, Malmö, 2010 och 1978. UTAN GEODETISK INFRASTRUKTUR INGA GEODATA Lantmäteriet ansvarar för den nationella geodetiska infrastrukturen, som består av de nationella geodetiska referenssystemen och de nationella referensnäten. Ett referensnät är en realisering av ett referenssystem. Ett exempel på referensnät är SWEPOS, det nationella nätet av permanenta referensstationer, som utnyttjar satellitbaserade positioneringssystem som GPS 17 och GLONASS 18. Geodetisk infrastruktur kan likställas med och stödjer till exempel infrastrukturerna för väg- och järnvägskommunikation och elförsörjning. Den är också en grundläggande del av den tekniska infrastrukturen för geodata. Med en nationell geodetisk infrastruktur kan olika aktörer i samhället samla in geodata som sedan kan användas, bearbetas och analyseras tillsammans. ENHETLIGA REFERENSSYSTEM UNDERLÄTTAR INFORMATIONSUTBYTE Många samhällssektorer kan dra nytta av samordnad geografisk information. Enhetliga geodetiska referenssystem medför på sikt minskade kostnader för såväl stat och kommun, som övriga producenter och konsumenter av geodata. Referenssystembyte är därför ett prioriterat område inom den nationella geodatastrategin. Under år 2011, liksom tidigare år, har Lantmäteriet har bedrivit en omfattande rådgivning för att underlätta för myndigheter och kommuner att införa nya referenssystem. Vid utgången av år 2011 har 229 kommuner bytt till det nya geodetiska referenssystemet, SWEREF 99, och 53 kommuner har bytt till Sveriges nya referenssystem i höjd, RH 2000. Samtidigt har 43 procent av de statliga myndigheter och bolag som berörs genomfört ett byte till SWEREF 99 och 47 procent genomfört ett byte till RH 2000. Figur 7: Nätet av fasta referensstationer. Diagram 15: Antal abonnemang på SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst 2007-2011. Diagram 14: Ackumulerat antal kommuner som bytt referenssystem. 17 GPS - Global Positioning System. Amerikansk satellitbaserat navigations- och positionsbestämningssystem. 18 GLONASS Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema. Ryskt satellitbaserat navigations- och positionsbestämningssystem. s. 34 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING SWEPOS-TJÄNSTERNA GER ANVÄNDARNA BÄTTRE EKONOMI Lantmäteriets SWEPOS-tjänster är ekonomiskt fördelaktiga verktyg för insamling av geodata, vid exempelvis förrättningsmätning och inmätning av olika typer av ledningar. Tjänsterna är även anpassade för maskinstyrning i anläggningsprojekt och i jordbruket. Genom att exempelvis låta GPS-utrustningen styra traktorn blir körningen effektivare. Det går åt mindre gödsel och utsäde liksom bränsle och på sikt ger det bättre ekonomi för lantbrukaren. Dessutom innebär det mindre miljöpåverkan. Lantmäteriet har ett nät av referensstationer för att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över hela Sverige. Under året har vi byggt ut detta nät med 42 stationer och i december 2011 består nätet av 239 referensstationer. Utbyggnaden följer Lantmäteriets strategiska plan för geodesiverksamheten (Geodesi 2010). Den mest omfattande positioneringstjänsten, både ekonomiskt och användningsmässigt, är nätverks-rtk. Med nätverks-rtk kan användaren, i realtid, bestämma läget för en punkt med centimeternoggrannhet. Antalet abonnemang har nästan fördubblats sedan 2007. VI BIDRAR TILL EN HÅLLBAR INFRASTRUKTUR I EUROPA Lantmäteriets referensnät är sammanlänkade inom Norden och med de europeiska referensnäten. För att säkerställa den geodetiska infrastrukturens hållbarhet behöver vi kunskap om de rörelser som påverkar referensnäten. Sådana rörelser är kontinentaldrift, jordbävningar och landhöjning. Genom upprepade mätningar av tyngdkraftens förändring och kontinuerliga observationer på fasta referensstationer, bidrar vi till kunskap om jordens dynamiska rörelser. Lantmäteriets dataleveranser och analys av geodetiska data är av väsentlig betydelse för hela Europas geodetiska infrastruktur. LANTMÄTERIET ÄR SVERIGES ORTNAMNSMYNDIGHET Lantmäteriet har en särskild roll som nationell ortnamnsmyndighet och fastställer de allra flesta ortnamnen på våra allmänna kartor och i fastighetsregistret. Tillsammans med främst Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet samt Ortnamnsrådet, förankras god ortnamnssed i samhället. Med stöd av Ortnamnsrådets handledning arbetar Lantmäteriet med att tolka och föra ut begreppet god ortnamnssed. I myndighetens arbete ingår att sprida kunskap och information om ortnamnsvården genom utbildning och rådgivning för myndigheter, företag, kommuner och privatpersoner. I Lantmäteriets ortnamnsregister finns 964 043 ortnamn. I registret finns även uppgifter om objektstyp till exempel bebyggelse eller naturnamn, administrativ tillhörighet, koordinater och språk. Detta innebär att vi uppfyller kraven i kulturminneslagens hänsynsparagraf för ortnamn 19 och vår roll som nationell ortnamnsmyndighet. Lantmäteriets ortnamnsregister följer således de rekommendationer som FN utarbetat. Registret ska även fungera som grund för all offentlig ortnamnsverksamhet i det svenska samhället. Kvaliteten i registret säkerställs genom att ortnamnen är granskade och fastställda. Tabell 17: Diarieförda ärenden. 2009 2010 2011 Inkomna 58 87 82 Avslutade 44 84 89 Skillnaden i antalet inkomna (82) och avslutade (89) ärenden beror på att vi har avslutat ärenden från tidigare år. De diarieförda ärendena är en mindre del av ortnamnsmyndighetens totala antal ärenden där majoriteten utgörs av frågor via e-post, telefon och brev. Även dessa ärenden kräver omfattande utredning och ibland resulterar de även i formella beslut. ORTNAMNEN BLIR TILLGÄNGLIGA I WEBBTJÄNST Lantmäteriets webbtjänst Kartsök och ortnamn ger möjlighet att utforska ortnamn och kartor. Ortnamnsregistret utökas i takt med att geodata lagras i vårt grunddatasystem. Redovisningen omfattar minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli med respektive fastställd ortografi. Registret är ett rättesnöre för ortnamn på samma sätt som Svenska Akademiens ordlista för ord. Med hjälp av den moderna webbtekniken får vi en ortnamnsförteckning med stor tillgänglighet och som ständigt utvecklas och förbättras. Söktjänstens olika funktioner är många och våra olika kartprodukter utgör kartunderlaget. Figur 8: Lantmäteriets webbtjänst Kartsök och ortnamn. 19 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m 1 Kap 4 Informationsförsörjning - s. 35
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING LANTMÄTERIET GÖR INFORMATIONEN TILLGÄNGLIG - TILLHANDAHÅLLER VIDAREFÖRÄDLING AV DATA I FOKUS Som en följd av de nya förutsättningarna som Geodatastrategin samt EU-direktiven Inspire och PSI, innebär, har Lantmäteriet under 2011 tillhandahållit geodata direkt till alla kunder som vänt sig till Lantmäteriet, det vill säga även slutkunder. Lantmäteriet levererar endast geografisk- och fastighetsinformation utifrån framtaget produktkoncept. Lantmäteriet utför inte heller några kundspecifika anpassningar. Då slutkunderna i de flesta fall önskar att informationen skall tillgängliggöras via användarvänliga applikationer eller att informationen anpassas för en specifik verksamhet, så vänder sig många slutkunder sig till vidareförädlarna. Vidareförädlarna är den viktigaste kanalen för att uppnå ökad och breddad användning av Lantmäteriets geodata. Antalet vidareförädlare har ökat under de senaste åren, något som tyder på en såväl ökad som breddad användning av geodata. Sedan 2010 har sjutton vidareförädlare tillkommit och de är nu totalt 44 stycken. Nya vidareförädlare är ofta små företag. Det finns ett ökat intresse för användning av geodata i applikationer till smartphones och av höjddata. Lantmäteriet har 44 vidareförädlare av geografisk information och fastighetsinformation. De omsätter cirka 256 miljoner kronor per år för Lantmäteriets räkning. Den största är Metria AB, närmast följd av Info Torg AB och Tekis AB. Figur 9: Topografisk webbkarta med fastighetsindelning. Denna tjänst ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartan behåller sitt utseende oavsett skala. Tjänsten innehåller dessutom fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Idag finns det huvudsakligen tre sätt för användarna att komma åt Lantmäteriets data; via uttag, förändringsavisering och direktåtkomst. För att möta Inspire-direktivets krav utvecklar Lantmäteriet standardiserade åtkomstsätt till Lantmäteriets geodata genom sök-, visnings-, nedladdnings- samt omvandlingstjänster. Dessa kallas gemensamt för Geodatatjänster. Tjänsterna förmedlar geodata såsom till exempel adresser, ortofoton eller ortnamn. Standardiserade geodatatjänster kommer att göra det lättare för användarna att integrera tjänsterna i sina applikationer, men även att kombinera geodata från olika informationskällor. Företag efterfrågar mycket geodata Genom att titta på de olika kundkategoriernas andel av försäljningsintäkterna, får man en bild av vilka som köper information av Lantmäteriet. Viktigt att ha i åtanke är att Lantmäteriets vidareförädlare ingår i kundkategorin Företag, varför diagram 16 inte visar hela sanningen om vilka som är slutanvändare av Lantmäteriets produkter. Företag är den kundkategori som står för merparten, 87 procent, av försäljningsintäkterna. På kreditmarknadsområdet står de för hela 99 procent av försäljningsintäkterna år 2011, där bank- och finanssektorn dominerar. Denna sektor dominerar även försäljningen av fastighetsinformation, medan den är nästan obefintlig inom försäljningen av geografisk information. Kundkategoriernas andel av försäljningsintäkterna 2011 1% 1% 3% 6% 10% 18% Privatpersoner Utländska 99% 93% Kommuner och landsting 68% Statliga Företag Statliga myndigheter utgör den näst största kundkategorin och deras andel är störst inom försäljningen av geografisk information, 18 procent. Här är Försvarsmakten den främsta kunden. Kreditmarknadsinformation Fastighetsinformation Geografisk information Diagram 16: Redovisning av de olika kundkategoriernas andel av försäljningsintäkterna 2011. Lägre andel än 1 procent redovisas inte. Som tredje kundkategori hamnar kommunerna, som inom försäljningen av geografisk information står för 10 procent av intäkterna. Detta är en minskning med cirka 5 procent jämfört med 2010, vilket förklaras av att många kommuner har gått med i datadelningen. s. 36 - Informationsförsörjning
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Användarnas behov styr Lantmäteriet använder många olika kanaler för att få in synpunkter från användarna och ta reda på de behov som finns i samhället. Synpunkter kommer fram till exempel vid kundnöjdhetsundersökningar, vid kontakter med andra myndigheter och genom Lantmäteriets användargrupper. Dialogen med användargrupperna ökar Lantmäteriets kunskap om användarna, deras verksamheter och behov av geodata. På så vis kan Lantmäteriet anpassa och förbättra sin egen verksamhet kring insamling, ajourhållning och tillhandahållande av information. Lantmäteriet har idag fem användargrupper: mark och miljö blåljus forskning och utbildning samt kredit- och fastighetsmarknad Swepos referensgrupp Det finns önskemål om att kunna kombinera geodata med information från egna eller andras källor. Detta underlättas bland annat genom standardisering och tydlig kvalitetsmärkning av informationen. Indikatorer visar på ökad användning av geodata Lantmäteriet har som mål att öka och bredda användningen av geodata. För att följa upp detta mål använder Lantmäteriet ett antal indikatorer. Indikatorerna pekar på att användningen av den geografiska informationen ökar, medan användningen av fastighetsinformation är stabil sett över tiden. Lantmäteriets kartor, adresser och ortofoton finns i många söktjänster och som bakgrund till annan information på Internet, till exempel på hitta.se och Eniro. Genom att mäta antalet unika besökare på dessa två domäner bedömer vi att användningen av Lantmäteriets information har ökat kraftigt de senaste åren. För att följa utvecklingen av nyttjandet hos våra användare mäter vi bland annat antalet avtal som tecknas för tillgången till geografisk information. Tabell 18: GSD-Proffs. Antal slutkundsavtal 2007-2011. Diagram 17: GSD-Publikt. Antalet veckounika besökare 2007-2011. 2007 2008 2009 2010 2011 Antal slutkundsavtal 3 242 4 011 3 671 4 016 5 076 Under 2011 har antalet avtal ökat avsevärt. En hel del nya avtal har från och med årsskiftet tecknats mellan slutanvändare och Lantmäteriet. Dessa avtal rör ofta små mängder data och tecknas av mindre kunder såsom föreningar, konsulter med flera. En stor del av ökningen beror också på att statistiken under det senaste året har utökats med avtal som rör medgivande för följdproduktion. Leveranserna av ortofoto under 2011 har mer än fördubblats, jämfört med 2010. Den främsta anledningen är samverkansavtalet mellan Lantmäteriet och offentliga användare om datadelning. Under året har cirka 57 procent levererats till datadelande myndigheter, 38 procent till Lantmäteriets vidareförädlare och bara 5 procent direkt till andra slutanvändare. 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Levererad volym ortofoto (km 2 ) 3 715 769 2 099 258 1 829 237 1 667 969 1 293 220 2007 2008 2009 2010 2011 Diagram 18: Levererad volym ortofoto (km 2 ). Tabell 19: Volymmått satellitbilder. 2009 2010 2011 Levererad volym (km 2 ) 89 046 900 67 389 800 69 623 200 Antal användare vid årets slut 1 637 2 010 2 541 Satellitdataarkivtjänsten Saccess har varit i drift i drygt tre år. Användaravgifterna betalas av ett konsortium som Rymdstyrelsen har en aktiv roll i och där flera stora användare ingår. Detta gör att övriga användare i Norden får tillgång till avgiftsfria satellitbilder över Sverige. Leveranserna från Saccess är något högre under 2011, jämfört med föregående år. Även nya användare är något fler, 531 jämfört med 373 stycken 2010. Saccess har nu drygt 2 500 registrerade användare. Under året har Saccess utökats med en dansk motsvarighet, som kan nås via länk från www.saccess.lantmateriet.se. Informationsförsörjning - s. 37