Sysselsättnings- och pendlingsutveckling

Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2010 2014 STADSKONTORET MAJ 2016

Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt David Jansson david.jansson@jonkoping.se 036-10 53 07

Innehållsförteckning Sid KÄLLOR 4 DEFINITIONER 4 SAMMANFATTNING 5 UTVECKLING AV SYSSELSÄTTNINGEN 7 Sysselsättningen i Jönköpings kommun 2010 2014 7 Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 Tillverkning och utvinning 8 Energi och miljö 9 Byggverksamhet 10 Handel 10 Transport 10 Hotell- och restauranger 11 Information och kommunikation 11 Kreditinstitut och försäkringsbolag 12 Fastighetsverksamhet 12 Företagstjänster 13 Personliga och kulturella tjänster 13 Civila myndigheter och försvaret 14 Utbildning 14 Vård och omsorg 15 Sysselsättningen 2010 2014 i landets större kommuner 16 Sysselsättningen 2010 2014 i länets kommuner 17 BRANSCHBREDD OCH SEKTORBALANS I LANDETS STÖRRE KOMMUNER 19 Branschbredd i landets större kommuner 2015 19 Utveckling för branscher i olika storlekar i Jönköpings kommun 2010 2015 20 Sektorbalans i landets större kommuner 21 PENDLINGSUTVECKLING 2010 2014 23 Inpendling till Jönköpings kommun 2010 2014 23 Utpendling från Jönköpings kommun 2010 2014 23 Inpendlingsnetto 24 KÖNSFÖRDELNING INOM OLIKA NÄRINGSGRENAR 25 ÅLDERSFÖRDELNING INOM OLIKA NÄRINGSGRENAR 27 SYSSELSÄTTNING INOM OLIKA DELOMRÅDEN 29 3

Källor Statistiska centralbyrån (SCB) och raps-ris. Definitioner Förvärvsarbetare SCB presenterar sedan 1994 årlig statistik över antalet förvärvsarbetare fördelade på näringsgrenar och arbetspendling. I denna rapport avser sysselsättningen den förvärvsarbetande en 16 år och äldre om annat ej anges, d.v.s. antalet arbetstillfällen inom en kommun eller riket. Uppgifterna hämtas från kontrolluppgifter från arbetsgivaren. För att en person ska räknas som förvärvsarbetare eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, ska personen ha arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Arbetsställe Branscher Branschbredd Sektorbalans Uppgifterna hämtas från Centrala Företagsregistret och bygger på uppgifter från samtliga arbetsgivare i landet. Arbetsgivare som har verksamheter på flera platser skall ange ett arbetsställenummer för respektive arbetsställe. Minsta byggsten är enskild fastighet. Varje arbetsställe tilldelas en branschkod. År 2007 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI 2007) i statistiken, både i Sverige och internationellt. Detta gjordes för att bättre kunna belysa vad som händer i ekonomin samt underlätta arbetet att göra internationella jämförelser. I rapporten används denna näringsgrensindelning om inget annat anges. Näringsgrensindelningen enligt SNI 2007 finns endast tillgängligt från år 2000 och då är statistiken inte finfördelad på 5-siffernivå. Branschbredd är ett mått som används för att beskriva näringslivsstrukturen i en kommun. Måttet bygger på antalet delbranscher på lägsta näringsgrensnivå (5-siffernivå) enligt SNI 2007. Totalt finns det 830 delbranscher på 5- siffernivå. För att visa fördelningen av sysselsättningen inom privata näringslivet respektive offentlig sektor används begreppet sektorbalans. Måttet redovisas i andel och speglar hur stor del av de som arbetar inom privata näringslivet respektive offentlig sektor. 4

Sammanfattning Rapporten redovisar förändringar i sysselsättning och pendling över kommungräns med fokus på Jönköpings kommun under perioden 2010 2014. Dessutom redovisas branschbredd och sektorbalans. Under 2014 var cirka 69 300 personer i Jönköpings kommun. Det är en ökning av sysselsättningen med drygt 3 300 personer eller 5 procent jämfört med 2010. Ökning har varit något mindre för kommunen i jämförelse med riket i stort, där sysselsättningen ökat med 6 procent under samma period. Sysselsättningsökningen har också varit större för män (6 procent) än för kvinnor (4 procent) Totalt låg sysselsättningsgraden i Jönköpings kommun på 80 procent under 2014. Det är 3 procentenheter högre än genomsittet för riket. Det är också högst bland landets större kommuner. I jämförelse med länet ligger Jönköpings kommun 1 procentenhet lägre än genomsnittet och 7 procentenheter lägre än Habo kommun som har den högsta sysselsättningsgraden i länet. Uppdelat på kommun- och stadsdelar är det Centrum Väster som har den högsta sysselsättningen med drygt 8 400. Därefter kommer A6-Ryhov och Centrum Öster med 7 400 respektive 6 400. Utanför Jönköpings tätort är det Banarps landsbygd som har flest (3 700 ). Huvudelen av dessa är på Torsviks industriområde. Vård och omsorg med drygt 13 100 var den näringsgren som under 2014 sysselsatte flest personer i kommunen. Sysselsättningen inom Vård och omsorg ökade med 4 procent under perioden 2010 2014. Efter Vård och omsorg var det Handel som 2014 sysselsatte flest personer med närmare 9 900 i kommunen. Därefter kom Tillverkning och utvinning med drygt 8 200. Dessa tre näringsgrenar sysselsatte närmare hälften av alla i kommunen under 2014. Under perioden 2010 2014 har näringsgrenarna Vård och omsorg och Handel ökat antalet med 4 procent respektive 6 procent. Inom Tillverkning och utvinning har antalet i stället minskat med 2 procent under samma period. Vård och omsorg är inte bara den näringsgren som sysselsätter flest personer i kommunen, det är även den näringsgren som har högst andel kvinnor (80 procent). Den näringsgren som sysselsätter flest män är Tillverkning och utvinning och den näringsgren som har högst andel män är Byggverksamhet där mer än 90 procent av de är män. Inom 5 av 15 näringsgrenar är förhållandet i antalet mellan könen 40 60 eller jämnare. Dessa näringsgrenar sysselsätter sammanlagt 26 500 personer, vilket motsvarar cirka 40 procent av de i kommunen. Jordbruk, jakt och skogsbruk är den näringsgren som har klart högst medelålder bland de (54 år). Den näringsgren som har lägst medelålder är Hotell och restaurang som har en medelålder på 32 år. Sett till alla näringsgrenar ligger medelåldern på 42 år. 5

Under 2015 fanns det 427 branscher i kommunen som sysselsatte minst 5 personer. 198 branscher sysselsatte minst 50 personer och 34 branscher sysselsatte minst 500 personer i kommunen. I jämförelse med andra större städer finns det en relativt stor branschbredd i Jönköpings kommun. Det gäller särskilt för branscher som sysselsätter mindre än 50 personer och för branscher som sysselsätter fler än 500 personer. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet branscher i kommunen som sysselsatte minst 5 personer med 16 branscher. I Jönköpings kommun var cirka två tredjedelar inom privat sektor och cirka en tredjedel inom offentlig sektor under 2014. Det är en uppdelning som har legat relativt konstant mellan 2010 och 2014. Sett till riket finns högst andel inom privat sektor i Stockholm där 4 av 5 är inom privat sektor. Cirka 12 400 personer pendlade från annan kommun till arbete i Jönköpings kommun under 2014. Det är en ökning med cirka 700 personer jämfört med 2010. Samtidigt pendlade 8 300 personer ut från Jönköping till arbete i annan kommun under 2014, vilket är en ökning med cirka 600 personer jämfört med 2010. Nettoinpendlingen till kommunen var följaktligen cirka 4 100 personer under 2014. 6

Utveckling av sysselsättningen Under 1950- och 1960-talen var det tillverkningsindustrin som dominerade när det gäller andelen i såväl Jönköpings kommun som riket. I början av 1970- talet tog tjänstesektorn över, framför allt den offentliga. Utbyggnaden av den kommunala servicen efter kommunsammanslagningarna var betydande. Sedan slutet av 1980-talet svarar tjänstenäringarna för över 70 procent av antalet arbetstillfällen i Jönköpings kommun. Sysselsättningen i Jönköpings kommun 2010 2014 Vid beskrivning av branschernas utveckling uppmanas läsaren att tolka statistiken med viss försiktighet eftersom all förändring inte går att hänföra till aktuellt konjunkturläge. en kan bero på andra faktorer såsom att företag byter inriktning på sina verksamheter och därmed går från en bransch till en annan. Detta kan orsaka stora svängningar inom delbranscherna mellan olika år. Generellt bör uppgifterna inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske tolkas med försiktighet eftersom det finns svårigheter att bestämma arbetsställe för en del av arbetskraften inom dessa branscher. Detta gäller exempelvis avbytartjänster inom jordbruket samt entreprenörer och avverkningslag inom skogsbruket. Branschstrukturen i Jönköpings kommun i förhållande till riket visas som index i tabellerna nedan. Jönköping har en större del inom transport, civila myndigheter och försvaret, vård och omsorg samt handeln än riket. Samtidigt har Jönköping en liten del inom kreditinstitut och försäkringsbolag i förhållande till riket. Efter den stora minskningen av antalet i Jönköpings kommun under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, har antalet ökat från år 1994. Sysselsättningen har ökat från cirka 50 900 personer år 1993 till drygt 69 300 år 2014. Sett över hela perioden 1994 2014 innebär detta en ökning av antalet med 36 procent, vilket innebär en genomsnittlig tillväxt 1,6 procent per år. För perioden 2010 2014 har tillväxten av antalet varit 5,0 procent, vilket ger en tillväxt på i genomsnitt 1,2 procent per år. Jönköpings kommun har under perioden 2010 2014 haft en något svagare utveckling än riket, då riksgenomsnittet över perioden var en ökning med 5,8 procent eller 1,4 procent per år. Tillväxten av antalet under perioden 2010 2014 har varit starkare för män än för kvinnor i Jönköpings kommun, 6,4 respektive 3,6 procent. I riket ökade sysselsättningen med 6,1 procent för männen och med 5,5 procent för kvinnorna. En orsak till att sysselsättningen bland män har ökat mer än bland kvinnor är att antalet män i befolkningen har ökat mer än antalet kvinnor under perioden. En annan orsak kan vara att män i högre utsträckning än kvinnor blev arbetslösa i sam- 7

band med finanskrisen 2008. Under en period av återhämtning har därför sysselsättningen ökat mer bland män. Tabell 1 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 för samtliga näringsgrenar. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Samtliga näringsgrenar 69 255 3 324-5 6 Varav kvinnor 33 173 1 156. 4 6 Varav män 36 082 2 168. 6 6 Jordbruk, skogsbruk och fiske Antalet inom Jordbruk, skogsbruk och fiske har ökat från 770 personer till drygt 990 personer under perioden 2010 2014. Totalt sysselsätter denna bransch cirka 1,5 procent av samtliga i kommunen. Majoriteten (75 procent) av de är män. En orsak till ökningen av antalet under perioden beror på ett tidsseriebrott i statistiken. Metodförändringen som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under 2011 innebar att egna företagare i åldersgruppen 65 74 år i riket ökade med cirka 61 000 personer, en ökning motsvarande 300 procent. Huvuddelen av de nya företagarna återfinns inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Tabell 2 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Jordbruk, skogsbruk och fiske 993 222 66 29 26 Tillverkning och utvinning Tillverkning och utvinning, vilken ofta brukar benämnas som industri, är en bransch som sysselsätter cirka 8 200 personer, motsvarande 12 procent av samtliga i kommunen. Tillverkning och utvinning är en mansdominerad bransch, där 78 procent av de är män. Den största delbranschen inom industrin är maskinindustrin som sysselsätter 3 300 personer. Andra stora delbranscher är livsmedelsindustri, metallindustri och övrig industri. Industrin har av tradition varit en bransch som har sysselsatt många i Jönköpings kommun, men utvecklingen under senare tid har varit ett minskat antal inom näringsgrenen. Något som även gällt för perioden 2010 2014 då sysselsättningen minskade med 167 personer till drygt 8 200, vilket innebär en minskning med 2 procent. I hela riket minskade sysselsättningen inom Tillverkning och utvinning med 5 procent. Numera är andelen sysselasatta inom Tillverkning och utvinning lägre i Jönköpings kommun än i riket i stort. Som andel av kommunens utgör tillverkning och utvinning dock fortfarande en betydande del med 12 procent av kommunens. 8

Den största minskning i antalet skedde inom delbranschen Metallindustri som minskade med 172 personer under perioden. Även inom Massa- och pappersindustrin var det en betydande tillbakagång under perioden. Störst ökning av antalet sysselsatt skedde inom Livsmedelsindustrin med en ökning med 94. Tabell 3 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Tillverkning och utvinning. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Tillverkning och utvinning 8 226-167 98-2 -5 Utvinningsindustri 1 0 1 0 15 Livsmedelsindustri 873 94 107 12-4 Textil- och beklädnadsindustri 28-6 24-18 -12 Trävaruindustri 275-24 61-8 -10 Massa- och pappersindustri 442-131 101-23 -9 Grafisk industri 410-29 201-7 -17 Petroleumraffinaderier m.m. 0-14 0-100 -2 Kemisk industri 93 10 36 12-6 Läkemedelsindustri 1-4 1-80 -16 Gummi- och plastvaruindustri 275 75 94 38-7 Jord- och stenvaruindustri 115-1 44-1 2 Stål- och metallverk 48 31 11 182-7 Metallindustri 789-172 74-18 -1 Maskinindustri 3 312-25 179-1 -6 Transportmedelsindustri 580 38 51 7-1 Övrig industri 843-17 213-2 -9 Reparationsverkstäder 141 8 46 6 1 Energi och miljö Knappt en procent av alla i kommunen arbetar inom Energi och miljö. Majoriteten, 82 procent, av de är män. Antalet inom branschen ökade under perioden med 63 personer till 534, vilket innebär en ökning med 13 procent. I riket som helhet ökade antalet i branschen med 8 procent under samma period Tabell 4 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Energi och miljö. Jönköpings kommun samt riket Förvärvsarbetande Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Energi och miljö 534 63 74 13 8 El-, gas- och värmeverk 278 30 68 12 3 Vatten- och reningsverk 38 0 41 0 18 Avfallshantering och återvinning m.m. 218 33 97 18 14 9

Byggverksamhet Byggverksamhet sysselsätter närmare 6 procent av samtliga i kommunen. Det motsvarar drygt 4 000 2014. Majoriteten, 93 procent, av de är män. Byggkonjunkturen har varit stark och ROT-avdraget har under perioden bidragit till ökad efterfrågan inom branschen. Sysselsättningen ökade under perioden 2010 2014 med 326 personer vilket innebär en ökning med 9 procent. I hela riket ökade sysselsättningen inom Byggverksamhet med 7 procent under perioden 2010 2014. Tabell 5 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Byggverksamhet. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Byggverksamhet 4 021 326 84 9 7 Handel Handel sysselsätter drygt 14 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar 9 900 personer. Lite mer än hälften, 59 procent, av de är män. Jönköpings kommun har i jämförelse med riket en stor andel inom Handel med ett index på 117. en i antalet har varierat från år till år. För hela perioden 2010 2014 har dock antalet inom Handel ökat med 539 personer i kommunen. Det motsvarar en ökning på 6 procent. I riket som helhet ökade antalet inom Handel med 4 procent under samma period. Tabell 6 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Handel. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Handel 9 858 539 117 6 4 Handel med motorfordon 1 469 106 132 8 8 Parti- o provisionshandel 3 502 145 113 4 2 Detaljhandel 4 887 288 115 6 4 Transport Inom Transport arbetar 7 procent av kommunens. Transport är en mansdominerad bransch där männen svarar för 78 procent av sysselsättningen. Drygt 4 700 personer är inom transportnäringen i kommunen. Det innebär att antalet ligger på samma nivå 2014 som för 2010. I riket har antalet inom transportnäringen ökat med 1 procent under samma period. Jämfört med riket är många inom transportnäringen i Jönköpings kommun med ett index jämfört med riket på 141. 10

Delbranschen Post- och kurirföretag minskade under perioden med 4 procent medan den till antalet större delbranschen Transport och magasinering ökade med 1 procent. Tabell 7 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Transport. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Transport 4 724-1 141 0 1 Transport o magasinering 3 998 31 141 1 3 Post- och kurirföretag 726-32 143-4 -10 Hotell- och restauranger Näringsgrenen Hotell- och restauranger sysselsätter 3,5 procent av alla i kommunen. Branschen är säsongsbetonad och 56 procent av de är kvinnor. Hotell- och restaurangnäringen i Jönköpings kommun ligger storleksmässigt i nivå med genomsnittet i riket. Antalet inom hotell och restaurangnäringen har under perioden ökat med 360 personer till 2 400. Det innebär en ökning av antalet med 18 procent under perioden 2010 2014. Det är en större ökning än i riket som helhet där näringen ökade med 15 procent under samma period. Tabell 8 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Hotell och restauranger. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Hotell o. restauranger 2 401 360 101 18 15 Information och kommunikation Information och kommunikation omfattar bland annat datakonsultverksamhet, telekommunikation och förlagsverksamhet. Totalt sysselsätter denna bransch 3 procent av samtliga i kommunen. Det innebär att cirka 2 000 personer är inom näringen i Jönköpings kommun. Av dessa är 7 av 10 män. Liksom för transportnäringen är antalet inom informations- och kommunikationsnäringen oförändrat mellan 2010 och 2014 i Jönköpings kommun. I riket som helhet ökade antalet inom näringen med 7 procent under samma period. Näringens storlek är också mindre i kommunen än i riket med ett index på 74 jämfört med 100 för riksgenomsnittet. Svagast utveckling hade delbranschen Förlag, film-, radio- och TV-bolag som under perioden minskade med 55 i kommunen. Delbranschen Programvaruproducenter och datakonsuler m.m. ökade under perioden med ungefär motsvarande antal. 11

Tabell 9 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Information och kommunikation. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Information och kommunikation 1 952-5 74 0 7 Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m. 427-55 56-11 -3 Telekommunikationsbolag 385-7 119-2 6 Programvaruproducenter och datakonsulter m.m. 1 140 57 72 5 13 Kreditinstitut och försäkringsbolag Totalt en procent av samtliga i kommunen arbetar vid Kreditinstitut och försäkringsbolag. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett jämn, då männen svarar för 53 procent och kvinnorna för 47 procent av de. Sammanlagt är 700 personer inom näringen i kommunen. Det innebär att andelen inom näringen i Jönköpings kommun endast motsvarar hälften av den andel som gäller för riket. Under perioden 2010 2014 ökade dock antalet inom näringen med 10 procent i kommunen jämfört med 2 procents ökning för genomsnittet i riket. Tabell 10 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Kreditinstitut och försäkringsbolag. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Kreditinstitut och försäkringsbolag 703 64 51 10 2 Banker och andra kreditinstitut 330 20 40 6 0 Försäkringsbolag o.dyl. 255 39 80 18 2 Serviceföretag till bank och försäkring 118 5 52 4 12 Fastighetsverksamhet Fastighetsverksamhet sysselsätter cirka 1,5 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar cirka 1 000. Två av tre är män. Storleksmässigt är näringen ungefär 10 procent mindre i kommunen än genomsnittet för riket. Antalet i näringen i Jönköpings kommun ökade under perioden med 4 procent. I riket var motsvarande ökning 11 procent. Tabell 11 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Fastighetsverksamhet. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Fastighetsverksamhet 977 36 88 4 11 12

Företagstjänster Företagstjänster är en bransch som innehåller företag som säljer tjänster till andra företag. Exempelvis räknas ekonomisk och juridisk konsultverksamhet, reklam och marknadsföring, uthyrning och arbetsförmedling till denna bransch. Företagstjänster påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industrin. Drygt 10 procent av de i kommunen arbetar i denna bransch och 58 procent av de är män. Under perioden 2010 2014 ökade antalet inom näringsgrenen med 17 procent, vilket i antal innebär en ökning på 1 000 personer till sammanlagt drygt 7 000 i kommunen 2014. Näringsgrenen är något mindre i Jönköpings kommun jämfört med riket i stort. Samtidigt var ökningen av antalet större i kommunen än i riket som ökade med 11 procent under perioden. Den största delbranschen inom företagstjänster är Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o. dyl. följt av Arbetsförmedling och bemanning. Tillsammans svarar dessa två delbranscher för hälften av de inom företagstjänster. Delbranschen Reklambyråer o. dyl. minskade under perioden med 256, vilket innebär en halvering av antalet inom kommunen. I övrigt ökade samtliga delbranscher i antalet sysselsatt, undantaget Uthyrning och leasing, som minskade med 2. Störst ökning skedde inom Arbetsförmedling och bemanning som ökade med drygt 400 under perioden. Tabell 12 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Företagstjänster. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Företagstjänster 7 054 1 012 89 17 11 Juridiska och ekonomiska konsulter 645 34 92 6 13 Företagskonsulter 701 145 80 26 21 Tekniska konsulter 1 257 327 90 35 15 Forskning och utveckling 17 6 6 55-6 Reklambyråer o. dyl. 240-256 61-52 -9 Andra företagstjänster 274 61 55 29 16 Uthyrning och leasing 206-2 108-1 10 Arbetsförmedling och bemanning 1 793 418 141 30 19 Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o. dyl. 1 921 279 83 17 7 Personliga och kulturella tjänster Nöjes- och evenemangsnäring, kroppsvård och skönhetssalonger är exempel på branscher som ingår i näringsgrenen Personliga och kulturella tjänster. Näringsgrenen sysselsätter 4 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar 2 600. Könsfördelningen är relativt jämnt fördelat, 54 procent kvinnor och 46 procent män. 13

Under perioden ökade antalet med 2 procent, vilket var en mindre ökning än genomsnittet för riket där sysselsättningen ökade med 9 procent. Andelen inom näringen ligger också lägre i kommunen än genomsnittet för riket. Tabell 13 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Personliga och kulturella tjänster. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Personliga och kulturella tjänster 2 615 61 84 2 9 Kultur, nöje och fritid 1 014 104 75 11 10 Personliga tjänster och annan service 1 601-43 91-3 9 Civila myndigheter och försvaret Civila myndigheter och försvaret sysselsätter 7 procent av samtliga i kommunen. Något fler kvinnor än män, 58 procent kvinnor och 42 procent män, arbetar inom denna näringsgren som under perioden ökade med 169 personer och sysselsatte cirka 4 800 personer 2014. Andelen inom Civila myndigheter och försvaret är högre i Jönköpings kommun än genomsnittet för riket med ett index på 122. Dock var den genomsnittliga ökningen i riket på 9 procent, 5 procentenheter högre än ökningen i kommunen som låg på 4 procent. Tabell 14 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Civila myndigheter och försvaret. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Civila myndigheter och försvaret 4 866 169 122 4 9 Utbildning En av tio i kommunen arbetar inom Utbildning. En klar majoritet av de är kvinnor, 75 procent. Sysselsättningen ökade med 1 procent under perioden och sysselsatte 6 600 personer 2014. Andelen inom Utbildning är något lägre i Jönköpings kommun än genomsnittet för riket. Även ökningen av antalet var lägre i kommunen i jämförelse med riket. Både i kommunen och i riket i stort är demografiska effekter i form av storlek på elevkullar tydligt påverkande på sysselsättningen inom näringen. Tabell 15 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Utbildning. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Utbildning 6 596 74 91 1 6 14

Vård och omsorg Den bransch som sysselsätter flest personer i kommunen är Vård och omsorg. Totalt sysselsätter denna bransch 19 procent av samtliga i kommunen och 81 procent av de anställda är kvinnor. Andelen inom Vård och omsorg är något högre än genomsnittet för riket. Under perioden 2010 2014 ökade antalet inom näringsgrenen med 500 personer till drygt 13 100 personer. Det motsvarar en ökning på 4 procent. I riket i stort var ökningen av antalet inom Vård och omsorg 7 procent för motsvarande period. Delområdena Hälso- och sjukvård samt Vårdhem och bostäder med omsorg ökade med 6 respektive 4 procent medan antalet inom Öppna sociala insatser var i princip oförändrat under perioden. Tabell 16 Sysselsättning 2014 och utveckling 2010 2014 inom näringsgrenen Vård och omsorg. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Vård och omsorg 13 144 504 115 4 7 Hälso- och sjukvård 6 048 335 132 6 2 Vårdhem och bostäder med omsorg 4 121 177 121 4 7 Öppna sociala insatser 2 975-8 87 0 15 15

Sysselsättningen 2010 2014 i landets större kommuner År 2014 hade Jönköping högst andel av samtliga större kommuner i landet med 80 procent. Näst efter Jönköping kommer Stockholm, Borås, Kalmar och Huddinge som alla hade en sysselsättningsgrad omkring 78 procent. Lägst andel bland nattbefolkningen hade de tre skånska kommunerna Helsingborg, Lund och Malmö vilka hade en sysselsättningsgrad på 72 procent eller lägre. Den genomsnittliga sysselsättningen i riket låg på 77 procent 2014. I Jönköpings kommun var cirka 69 300 personer i en under 2014. Under perioden 2010 2014 ökade antalet i en med 3 300 i kommunen, vilket motsvarar en ökning med 5,0 procent. Det är en ökning som placerar kommunen på 14 plats i nedanstående tabell och är klart lägre än i Stockholm, Uppsala och Linköping, vilka alla hade en sysselsättningstillväxt på omkring 9 procent. Den genomsnittliga tillväxtökningen i riket låg under samma period på 5,8 procent. En förklaring till den något svagare sysselsättningsökningen i Jönköping i jämförelse med flera andra större kommuner kan möjligen vara att andelen i Jönköpings kommun är hög, något som även var fallet 2010. Tabell 17 Andel 2014, sysselsättning samt utveckling 2010 2014 i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö Kommun Andel av nattbefolkning 20-64 år, % Antal, 16-64 år av antalet, 16-64 år, % Stockholm 78 644 738 9,3 Uppsala 74 99 339 8,9 Linköping 74 79 028 8,7 Umeå 76 62 861 7,6 Göteborg 73 323 044 7,4 Helsingborg 72 67 916 7,2 Västerås 77 70 387 7,2 Malmö 65 165 265 7,0 Borås 78 55 648 6,3 Växjö 77 45 207 6,2 Huddinge 78 44 666 5,7 Örebro 76 72 593 5,6 Eskilstuna 73 43 090 5,2 Jönköping 80 69 255 5,0 Kalmar 78 33 720 4,8 Lund 67 69 231 4,7 Norrköping 74 61 384 4,6 Riket 77 4 647 314 5,8 16

Sysselsättningen 2010 2014 i länets kommuner Under perioden 2010 2014 är det Mullsjö kommun som haft den starkaste sysselsättningstillväxten i länet med en ökning av antalet med 9 procent. Efter Mullsjö är det Jönköping och Sävsjö som har haft starkast tillväxt med en ökning av antalet på 5 procent. Svagast har utvecklingen varit i Tranås och Gislaved där antalet i princip är oförändrat under perioden. Andelen är överlag högt i länets kommuner. Totalt i länet var sysselsättningsgraden 81 procent under 2014, vilket ligger 4 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Högst andel finns i Habo med en sysselsättningsgrad på 87 procent. Därefter kommer Vaggeryd och Värnamo med 84 respektive 83 procents sysselsättningsgrad. Lägst är sysselsättningen i Tranås med en sysselsättning på 77 procent följt av Nässjö och Sävsjö, vilka båda hade en sysselsättning på 78 procent. Jönköping, som 2014 hade en sysselsättning på 80 procent, placerar sig på den nedre halvan av länets kommuner. Tabell 18 Andel 2014, sysselsättning samt utveckling 2010 2014 i länets kommuner Kommun Andel, nattbefolkning 20-64 år, % Antal, 16-64 år av antalet, 16-64 år, % Habo 87 3 856 4,2 Vaggeryd 84 5 737 1,7 Värnamo 83 17 427 3,2 Vetlanda 82 12 817 2,8 Mullsjö 82 2 819 9,1 Aneby 82 2 610 2,7 Gnosjö 82 5 886 1,6 Gislaved 81 14 453 0,1 Eksjö 81 9 368 2,6 Jönköping 80 69 255 5,0 Sävsjö 78 4 699 4,8 Nässjö 78 12 946 1,1 Tranås 77 8 294 0,2 Länet 81 170 167 3,3 17

18

Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner 1 Branschbredd i landets större kommuner 2015 Branschbredd mäter antalet branscher inom en kommun och är ett mått på hur många branscher som finns på den lokala arbetsmarknaden. Branschbredden i en kommun är till viss del beroende av storleken på arbetsmarknaden där den största branschbredden återfinns i storstadskommunerna. I Jönköping finns det cirka 430 branscher som sysselsätter minst 5 personer. Av de 15 största kommunerna har Stockholm den största branschbredden följt av Göteborg och Malmö. Jönköping har i en relativt stor branschbredd och placerar sig på femte plats efter Helsingborg. I Jönköping finns det cirka 200 branscher med minst 50. Inom storleksordningen minst 50 har, utöver tidigare nämnda kommuner, även Uppsala, Örebro och Linköping en större branschbredd än Jönköping. Bland branscher som sysselsätter minst 500 personer är det, utöver de tre storstadskommunerna, Uppsala som har den största branschbredden. Därefter kommer Jönköping och Örebro, vilka båda har 34 branscher som sysselsätter minst 500 personer. Tabell 19 Antal branscher i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2015 Kommun Minst 5 Minst 50 Minst 500 Stockholm 609 466 220 Göteborg 589 413 127 Malmö 533 335 79 Helsingborg 433 221 28 Jönköping 427 198 34 Uppsala 424 223 45 Örebro 421 203 34 Västerås 415 193 29 Linköping 413 203 32 Norrköping 400 188 25 Umeå 395 165 24 Borås 379 175 25 Lund 358 159 28 Eskilstuna 352 128 15 Kalmar 352 123 9 Växjö 349 145 16 Huddinge 310 115 16 1 Uppgifter om branschbredd i rapporten avser uppgifter från 2015. 19

Utveckling för branscher i olika storlekar i Jönköpings kommun 2010 2015 Enligt den uppdelningen som SCB använder finns det sammanlagt 830 angivna branscher i riket. I tabell 19 ovan framgår att 427 av dessa fanns representerade med minst 5 i Jönköpings kommun 2015. Motsvarande siffra för 2010 var 416 branscher. I tabell 20 nedan framgår att 98 av de branscher som 2010 var representerade i kommunen hade färre än 5. Av dessa hade knappt hälften en fortsatt sysselsättning på färre än 5 personer även år 2015. En fjärdedel av de 98 branscherna hade försvunnit från kommunen och drygt en fjärdedel sysselsatte år 2015 minst 5 anställda. 3 av dessa branscher sysselsatte minst 50 anställda. 217 branscher hade under 2010 en sysselsättning inom intervallet 5 49 personer. Av dessa hade 16 branscher vuxit till att sysselsätta minst 50 personer år 2015, 15 branscher hade minskat antalet till mindre än 5 personer och 10 branscher hade försvunnit från kommunen. 176 branscher sysselsatte fortsättningsvis 5 49 personer även under 2015 År 2010 fanns det 173 branscher som sysselsatte mellan 50 och 500 personer i kommunen. Av dessa hade det absoluta flertalet branscher en sysselsättning inom samma intervall även under 2015. 9 branscher hade ökat sysselsättningen till mer än 500, 19 branscher hade minskat sysselsättningen till under 50 och av dessa hade 3 branscher försvunnit eller sysselsatte mindre än 5 personer. Bland de största branscherna, de som 2010 sysselsatte minst 500 personer, hade 25 av 26 branscher en fortsatt sysselsättning på minst 500 personer även 2015. I en bransch hade sysselsättningen minskat till spannet 50 499 personer. Sammantaget har det mellan 2010 och 2015 tillkommit 41 branscher som inte var representerade i kommunen 2010. Samtidigt har det försvunnit 35 branscher under samma period. 54 branscher har ökat i den storleken att de 2015 ingår i ett intervall med fler. 36 branscher har minskat sysselsättningen i storleksordning att de 2015 ingår i ett intervall med färre. 389 branscher ligger kvar inom samma intervall med Tabell 20 Utveckling av branscher i olika storlekar mellan 2010 och 2015 Antal branscher 2010 Antal branscher 2015 0 <5 5-49 50-499 500-w Totalt för 2010 0 275 27 12 2 0 316 <5 23 46 26 3 0 98 5-49 10 15 176 16 0 217 50-499 2 1 19 142 9 173 500-w 0 0 0 1 25 26 Totalt för 2014 310 89 233 164 34 830 20

Sektorbalans i landets större kommuner Stockholm och Helsingborg är de kommuner som har högst andel inom privata näringslivet och dessa kommuner har följaktligen lägst andel inom offentlig sektor. Jönköping placerar sig i mitten bland de jämförda kommunerna, då cirka två av tre arbetar inom privata näringslivet och en av tre arbetar inom offentlig sektor. Mellan 2010 och 2014 har andelen som arbetar inom det privata näringslivet ökat med 2 procentenheter i Jönköpings kommun. Lund, Huddinge, Umeå och Uppsala har en hög andel inom offentlig sektor. Huddinge har en hög andel inom landstinget medan studentkommunerna Umeå, Lund och Uppsala har en hög andel inom statlig förvaltning. Tabell 21 Sektorbalans i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2014 Kommun Offentlig sektor (procent) Privat sektor (procent) Stockholm 20 80 Helsingborg 27 73 Västerås 30 70 Göteborg 30 70 Malmö 31 69 Linköping 34 66 Norrköping 36 64 Jönköping 36 64 Borås 37 63 Växjö 37 63 Örebro 39 61 Eskilstuna 40 60 Kalmar 41 59 Uppsala 42 58 Huddinge 44 56 Lund 44 56 Umeå 46 54 21

22

Pendlingsutveckling 2010 2014 Inpendling till Jönköpings kommun 2010 2014 År 2014 var det 12 400 personer som bodde i en annan kommun och som pendlade till ett arbete i Jönköping. Det innebär att inpendlingen har ökat med drygt 700 personer, motsvarande 6 procent under perioden 2010 2014. Störst är inpendlingen från Habo (21 procent), Nässjö (13 procent), Vaggeryd (10 procent) och Mullsjö (8 procent). Tillsammans svarar dessa fyra kommuner för drygt hälften av den totala inpendlingen till Jönköping. Av dessa kommuner är det från Vaggeryd som den största ökningen av antalet inpendlare har skett under perioden (160 personer). Inpendlingen till Jönköping har ökat från samtliga av länets kommuner utom Sävsjö under perioden 2010 2014. Bland kommuner utanför länet sker den största inpendlingen från Göteborg (306 personer) följt av Stockholm och Ulricehamn med 270 respektive 253 personer under 2014. Inpendlingen från dessa kommuner motsvarade tillsammans 7 procent av den totala inpendlingen till Jönköping och har under perioden 2010 2014 ökat med runt 15 procent. Tabell 22 Inpendling till Jönköpings kommun 2010 2014 Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 Habo 2 545 2 591 2 623 2 640 2 613 Nässjö 1 549 1 621 1 716 1 632 1 629 Vaggeryd 1 136 1 168 1 192 1 243 1 296 Mullsjö 965 993 969 948 989 Aneby 420 458 482 485 486 Värnamo 330 352 368 311 352 Göteborg 274 252 224 269 306 Eksjö 282 281 274 239 287 Tranås 229 221 239 252 283 Stockholm 233 244 262 253 270 Ulricehamn 222 232 231 247 253 Vetlanda 210 198 188 178 228 Linköping 202 173 151 167 176 Falköping 122 143 151 158 159 Sävsjö 162 131 127 133 152 Total inpendling 11 692 11 780 12 134 12 163 12 415 Utpendling från Jönköpings kommun 2010 2014 Utpendlingen från Jönköping till arbete i annan kommun låg under 2014 på 8 300 personer. Under perioden 2010 2014 har antalet personer som pendlar till annan kommun ökat med cirka 600 personer. Flest personer pendlar till Nässjö som 2014 stod för 14 procent av det totala utpendlandet från Jönköping. Därefter kommer Habo och Vaggeryd med 11 respektive 9 procent. Utpendling till annan kommun i länet stod för knappt 60 procent av den totala utpendlingen. Bland övriga kommu- 23

ner är det störst utpendling till Stockholm (558 personer) följt av Göteborg och Linköping (380 respektive 206 personer). Tabell 23 Utpendling från Jönköpings kommun 2010 2014 Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 Nässjö 988 984 1 019 1 112 1 184 Habo 857 838 901 890 926 Vaggeryd 667 719 711 740 772 Stockholm 505 469 544 526 558 Mullsjö 352 373 375 396 426 Göteborg 357 373 388 377 380 Värnamo 292 304 327 337 311 Eksjö 257 259 259 270 253 Aneby 198 206 229 221 222 Linköping 166 157 192 203 206 Gislaved 142 143 147 157 173 Tranås 160 158 166 160 140 Vetlanda 116 99 119 140 132 Gnosjö 122 126 118 135 129 Ulricehamn 96 99 110 125 121 Total utpendling 7 717 7 636 7 957 8 172 8 301 Inpendlingsnetto Nettoinpendlingen (inpendling minus utpendling) till Jönköping var under 2014 totalt 4 100 personer. Klart störst nettoinpendling hade Jönköping mot Habo (1 687). Överlag har kommunen ett positivt pendlingsnetto mot övriga kommuner i länet, undantaget Gislaved där nettoinpendlingen var minus 23 personer. Bland kommuner utanför länet med vilka det finns en betydande pendling har Jönköping totalt sett ett negativt inpendlingsnetto. Mot Stockholm var inpendlingsnettot -288 och mot Göteborg -74 personer. Även mot Linköping har Jönköping ett negativt inpendlingsnetto (-30). 24

Könsfördelning inom olika näringsgrenar Det finns tydliga skillnader på arbetsmarknaden utifrån hur många kvinnor och män som är i olika näringsgrenar. Den näringsgren som sysselsätter flest personer i Jönköpings kommun är Vård, omsorg och sociala tjänster. Där är drygt 4 av 5 kvinnor. En annan av de större näringsgrenarna med en tydlig kvinnlig dominans i antalet är Utbildning där 3 av 4 är kvinnor. Tillverkning och utvinning är den näringsgren som sysselsätter flest män, där också 78 procent av de är män. Den näringsgren där skillnaden mellan könen i antalet är som störst är dock Byggverksamhet där mer än 9 av 10 är män. Den näringsgren som är mest jämställd sett till antalet är Finans- och försäkringsverksamhet med 49 procent kvinnor och 51 procent män. Därefter kommer näringsgrenarna Hotell och restauranger samt Förtagstjänster med ett förhållande mellan könen som ligger i närheten av 45 55. Av de större näringsgrenarna inom kommunen är det Handel som är mest jämställd: där är 58 procent av de män och 42 procent kvinnor. I vissa sammanhang brukar ett förhållande om 40 60 mellan könen anses som jämställt. Utifrån en sådan definition är sysselsättningen inom 5 av 15 näringsgrenar att betrakta som jämställda utifrån antalet. Dessa näringsgrenar sysselsätter sammanlagt cirka 26 500 personer i kommunen, vilket motsvarar 40 procent av det totala antalet i kommunen. Värt att påpeka, när det gäller könsfördelningen inom olika näringsgrenar, är dock att uppgifterna gäller hela näringsgrenar och ger inte en bild av hur det ser ut på olika arbetsställen. Under perioden 2010 2014 har det endast varit mindre förändringar i könsfördelningen inom olika näringsgrenar. Andelen inom en näringsgren med ett förhållande 40 60 har stigit med 1 procentenhet mellan 2010 och 2014. Den näringsgren där det har varit störst förändring är Information och kommunikation där andelen kvinnor har sjunkit med 3 procentenheter från 28 procent till 25 procent. Inom näringsgrenarna Vård och omsorg samt sociala tjänster, Transport och magasinering samt inom Hotell- och restaurangverksamhet har andelen kvinnor sjunkit med 2 procentenheter vardera. Inom Energiförsörjning och miljöverksamhet har andelen kvinnor ökat med 2 procentenheter. Inom övriga näringsverksamheter har förändringarna varit 1 procentenhet eller mindre. I 7 näringsgrenar har skillnaderna mellan könen blivit större under perioden, inom 4 näringsgrenar har skillnaderna minskat och inom 4 näringsgrenar är förhållandena oförändrade. Då sysselsättningen under perioden har ökat mer bland män än bland kvinnor medför detta att andelen män har ökat för flertalet näringsgrenar. 25

Diagram A Antalet fördelat på näringsgrenar och kön Kvinnor Män Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Företagstjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Byggverksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiförsörjning; miljöverksamhet -15000-10000 -5000 0 5000 10000 Antal 26

Åldersfördelning inom olika näringsgrenar Medelåldern för inom Jönköpings kommun är 42 år. Den näringsgren som har den klart högsta medelåldern är Jordbruk, skogsbruk och fiske med en medelålder på 54 år. En orsak till den höga medelåldern inom Jord- och skogsbruk samt fiske är att det finns ett stort antal egenföretagare inom näringsgrenen, vilka i tidigare år kan ha haft sysselsättning inom annan näringsgren, men efter pension har kvar sitt skogs- eller jordbruksföretag och därför räknas som inom näringen. Den näringsgren som efter Jordbruk, skogsbruk och fiske har den högsta medelåldern är Fastighetsverksamhet med en medelålder på 47 år. Därefter kommer Offentlig förvaltning och försvar, Finans- och försäkringsverksamhet samt Försörjning av el, gas, värme och kyla, vilka alla har en medelålder 4 år högre än genomsnittet. Runt genomsnittet på 42 år ligger bland annat de stora näringsgrenarna Tillverkning samt Vård och omsorg; socialal tjänster båda med en medelåder på 43 år. Tre näringsgrenar har en med medelålder under 40 år. Handel, reparation av motorfordon har en medelålder på 38 år och inom Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster m.m. är medelåldern 37 år. Klart lägst medelålder har Hotell- och restaurangnäringen med en medelålder på 32 år. Diagram B Medelålder för fördelat på näringsgrenar Jordbruk, jakt och skogsbruk Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk social Finans- och försäkringsverksamhet Försörjning av el, gas, värme och kyla Utbildning Annan serviceverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och Tillverkning Vård och omsorg; sociala tjänster Genomsnitt, alla näringsgrenar Informations- och kommunikationsverksamhet Kultur, nöje och fritid Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och Byggverksamhet Transport och magasinering Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra s Hotell och restaurang 32 47 46 46 46 45 44 44 43 43 42 41 41 41 41 40 38 37 54 30 35 40 45 50 55 Ålder 27

28

Sysselsättning inom olika delområden År 2014 var det 65 931 personer inom Jönköpings kommun. Det är en ökning med 3 324 i jämförelse med 2010. Antalet inom kommunen är det samma som kommunens, vilket är de siffror som redovisas i tabell 24 nedan. Fördelat på kommunens delområden är det Centrum Väster som har störst antal, drygt 8 400 personer. Sedan 2010 har antalet inom området ökat med 264 personer. Efter Centrum Väster är det delområdet A6-Ryhov som har flest med cirka 7 400 personer. Inom området har antalet ökat med nästan 500 personer under åren. Tredje störst är Centrum Öster med 6 400. Området har till skillnad från ovanstående områden haft ett något minskat antal mellan 2010 och 2014. Tillsammans återfinns inom dessa tre områden cirka en tredjedel av det totala antalet inom kommunen. Ljungarums industriområde har cirka 4 500. Barnarps landsbygd, vilken innefattar Torsviks industriområde har drygt 3 700. Tillsammans har antalet inom dessa två områden ökat med 1 100 personer under perioden. Efter dessa områden kommer Rosenlund, Huskvarna Centrum och Gamla flygfältet, vilka hade mellan 3 600 och 3 100 under 2014. Av dessa områden har antalet inom i Rosenlund ökat med cirka 350 personer medan antalet inom Huskvarna Centrum har minskat med nästan lika många. Attarp-Backamo den kommundel utanför tätorten som har flest antal, cirka 1 600. (Undantaget Barnarps landsbygd vilken till största del utgörs av Torsviks industriområde). Inom området har antalet ökat med cirka 50 personer under perioden. Fler än 1 000 fanns även i Jönköping Söder, Fridhem, Österängen, Tenhult samt Gråbo-Tormenås. I dessa områden har antalet stigit under perioden, undantaget Tenhult där antalet har minskat med 66 personer. Ytterligare 10 delområden hade fler än 500. Bland dessa har Taberg och Järstorp haft en relativt stor ökning av antalet (276 respektive 199 personer). Hos övriga områden har förändringarna legat på mindre än 100 personer mellan 2010 och 2014. Övriga 50 delområden i kommunen hade under 2014 mindre än 500 och av dessa hade 13 områden mindre än 100. Minst hade Samset med 26. 29

Tabell 24 Dagbefolkning efter delområde 2014 samt utveckling för perioden 2010 2014 Område Sysselsatta 2014 2010-2014 Område Sysselsatta 2014 2010-2014 CENTRUM VÄSTER 8 434 264 BOTTNARYD 295 76 A 6-RYHOV 7 381 481 HOVSLÄTT SÖDER 284-43 CENTRUM ÖSTER 6 393-38 TENHULTS LANDSB. 267 14 LJUNGARUMS IND.OMR. 4 516 545 GRÄSHAGEN 228-13 BARNARPS LANDSBYGD 3 745 556 LILJEHOLMEN 206 17 ROSENLUND 3 620 354 KAXHOLMEN 206 10 HUSKVARNA CENTRUM 3 202-303 HAKARPS LANDSB. 204 49 GAMLA FLYGFÄLTET 3 131 85 HUSKVARNA SÖDER 179 3 ATTARP-BACKAMO 1 626 53 MÅNSARP 179-36 JÖNKÖPING SÖDER 1 578 109 BANKERYDS LANDSB. 166 26 FRIDHEM 1 422 139 MARIEBO 156 16 ÖSTERÄNGEN 1 205 213 DALVIK 152-30 TENHULT 1 172-66 GAMLA RÅSLÄTT 144-10 GRÅBO-TORMENÅS 1 093 132 LEKERYDS LANDSB. 144 5 GRÄNNA 956 20 LEKERYD 143-50 RÅSLÄTT 877 30 MULSERYD 137-12 TABERG 844 276 JÄRSNÄS 129 1 JÄRSTORP 764 199 FLAHULT 127 9 ÖXNEHAGA 709-8 TRÅNGHALLA 108 8 BYMARKEN 699 88 SVARTTORP 103 11 NORRÄNGEN 631 25 EGNA HEM 100-3 STENSHOLM-JÖRANSBERG 627 2 TOKARP 91 10 EKHAGEN 622 10 SKÄNKEBERG 86-8 HAGA 580-13 HOVSLÄTT NORR 83-27 NORRAHAMMAR NORR 467-4 MÅNSARPS LANDSB. 83-107 SKÄRSTAD 460 39 GRÄSTORP 80-6 BARNARP-ODENSJÖ 416-1 ÖDESTUGU 74 6 BÄCKALYCKAN 408-86 BOTTNARYDS LANDSB. 72 11 TORPA 395 64 JUTAHOLM 60-30 KORTEBO 379-5 BRUNSTORP 45 29 NYARP-TORP 368-16 ANGERDSHESTRA 44 4 GRÄNNA LANDSBYGD 361 44 KETTILSTORP 37 4 VÄTTERSNÄS 356 18 NORRA UNNARYD 33 8 NORRAHAMMAR SÖDER 336-30 BRÅNERYD 29 11 VISINGSÖ 323 8 LOCKEBO 28-8 NORRAHAMMARS LANDSB. 309-65 SAMSET 26 14 LJUNGARUMS KYRKBY 306 1 Summa delområden 65 540 3 138 ÖLMSTAD 301 59 Totalt kommunen* 69 255 3 324 * Uppgiften för kommunen totalt är högre än summan för alla delområden. Det beror på att vissa arbetsplatser har varierande eller ospecificerad lokalisering samt ett mindre antal restförda poster. 30

Antal efter delområde 2014 Brunstorp 45 Kortebo 379 Norrängen 631 Bymarken 699 Järstorp 764 Månsarp 179 Centrum Väster 8434 Centrum Öster 6393 Dalvik 152 Samset 26 Bäckalyckan Skänkeberg 408 86 Jönköping Söder 1578 Mariebo 156 Torpa Fridhem 395 1422 Haga Gräshagen 580 228 Tokarp 91 Gamla Råslätt 144 Kettilstorp 37 Vättersnäs 356 Gamla flygfältet 3131 Hovslätt Söder 284 Lockebo 28 Norrahammar Norr 467 Barnarp-Odensjö 416 Gränna 956 Visingsö 323 Ölmstad 301 Gränna landsbygd 361 Skärstad Nyarp-Torp 460 368 Kaxholmen Svarttorp Bankeryds landsbygd 206 166 Hakarps landsbygd 103 Järsnäs 204 129 Bottnaryds landsbygd Järstorp landsbygd 72 Norrahammars 764 Lekeryd Text 143 Lekeryds landsbygd Bottnaryd 144 295 Attarp-Backamo 1626 Mulseryd 137 Norrahammar Söder 336 Flahult 127 Taberg 844 Bråneryd 29 A6-Ryhov 7381 Ljungarums kyrkby 306 Råslätt 877 Hovslätt Norr 83 Egna Hem 100 Huskvarna Söder 179 Jutaholm Österängen Rosenlund 60 1205 3620 Liljeholmen Gråbo-Tormenås 206 1093 Stensholm-Jöransberg 627 Öxnehaga Ekhagen 709 622 Ljungarums industriområde 4516 Grästorp 80 Huskvarna Centrum 3202 Norra Unnaryd 33 Angerdshestra 44 Månsarp 179 Månsarps landsbygd 83 Tenhult Tenhults landsbygd 267 1172 Ödestugu 74 Barnarps landsbygd 3745 Minskat antal 2010-2014 Ökat antal 2010-2014 Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user community

STADSKONTORET Utredningsenheten