Befolkningsstatistiken

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1916. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-1916

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1916 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1920 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 194907

Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 2* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 12* C) Giftermål 23* D) Barnaföderskor 41* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 51* F) Födda barn 54* G) Döda 59* H) Nativitetsöverskott 68* I) Omflyttning 71* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren 1911 1916. Sammandrag för riket.... 1» 2. Folkmängden länsvis, år 1916 9» 3. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1916 10» 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med minst 30000 invånare, år 1916 12» 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med mindre än 30000 invånare, år 1916 17» 6. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1916 20 7. Giftermål, länsvis, år 1916 23» 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder samt första gifte och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år 1916 24» 9. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1916 26» 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1916 28» 11. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1916 30» 12. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år 1916 32» 13. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år 1916. 34» 14. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1916 37» 15. Äktenskapsskillnader, hemskillnader och genom skiljobrev upplösta trolovningar, år 1916 38» 16. Barnaföderskor, länsvis, år 1916 42» 17. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1916 44» 18. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1916 45» 19. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1916 46» 20. Fäder till under år 1916 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.... 48» 21. Föräldrarna till under år 1916 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 49» 22. Fäder till under år 1916 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 50» 23. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1916.... 51» 24. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1916 54 25. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, år 1916 56

IV Sid. Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1916 57» 27. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1916 58» 28. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1916 60» 29. Döda i varje månad, länsvis, år 1916 64» 30. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år 1916. 66 Table des matières. Rapport au Roi. Pages Introduction 1* A) Population et accroissement de la population 2* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 12* C) Mariages 23* D) Femmes accouchées 41* E) Pères des enfants légitimes 51* F) Enfants nés 54* G) Mortalité 59* H) Excédent des naissauces 68* I) Migration 71* Tableaux. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en 1911 1916. Résumé général 1» 2. Population par département, en 1916 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre. 3. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en 1916. 10 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays: col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col. 13 16: Emigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des»introuvables» 2 ). Col. 17 19: Gain ( + ) ou perte ( ) par migration. Col. 20 22: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population.» 4. Mouvement de la population dans chaque ville de 30000 habitants ou de plus, en 1916 12 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 3). Col. 25 36: Mariages contractés, (voir tabl. 7). Col. 37 57: Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 8). Col. 58 78: Idem, femmes mariées (voir tabl. 8). Col. 79 107: Hommes mariés, classés par domicile et par profession (voir tabl. 12). Col. 108 119: mariages par mois. Col. 120: Divorces de fiancés. Col. 121: Divorces de mariés. Col. 122 157: Accouchées (voir tabl. 16 et 18). Col. 158 171: Pères des enfants légitimes nés en 1916 (voir tabl. 20). Col. 172 233: Naissances (voir tabl. 23 et 24). Col. 234 290: Décès (voir tabl. 26, 27 et 29). 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans ces tableaux, sont à traduire: Län Départements. Mankön (p. abréviat. M.)... Sexe masculin. Landsbygd (p. abréviat. Lb.).. Campagne. Kvinnkön (» K.)... Sexe féminin. Städer (» St.).. Villes. Summa (» S:a)... Total. Riket Royaume. Hela antalet Nombre total. Hela riket Royaume. Åldersår Age. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après deux ans; ces personnes sont nommées»obefintlige» ( introuvables»).

Pages Tabl. 5. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de 30000 habitants, en 1916. 17 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement ( + ) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 6. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en 1916 20 a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col. 11 12: Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 7. Mariages contractés, par département, en 1916 23 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col. 14 16: Noces premières, secondes etc., du mari. Col. 17 19: Idem, de la femme.» 8. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en 1916 24 Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, hommes remariés. Col. 25 36: Idem, femmes entrées en premières noces. Col. 37 47: Idem, femmes remariées.» 9. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en 1916 26 Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 25: Idem, royaume.» 10. Mariages par âge des époux, en 1916 28 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 11. Mariages par âge et par état civil des époux, en 1916 30 Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées.» 12. Hommes mariés par profession et par département, en 1916 32 Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 16: Industrie. Col. 17 20: Commerce et transport. Col. 21 24: Administration publique et professions libérales. Col. 25-28: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe. Col. 29 31: Sans profession specifiée.» 13. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en 1916 34 Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.; II: Industrie; III: Commerce et transport; IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe; VI: Sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, remariés.» 14. Mariages par mois, en 1916 37» 15. Divorces et séparations, en 1916 38 Col. 1: Départements. Col. 2: Fiancailles dissoutes. Col. 3 6: Séparations de corps; col. 3: à la requête ou mari; col. 4: à la requête de la femme; col. 5: à la requête de tous les deux; col. 6: nombre total. Col. 7 17: Divorces: col. 7: d'après la loi ancienne; col. 8: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 9: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 10: l'un des époux disparu depuis trois ans: col. 11: bigamie ou adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse: col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation: col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nombre total. Col. 18 21: Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 22: Difference entre l'âge des époux. Col. 23-39: Age des époux. Col. 40: Professions des divorcés (pour les groupes principaux I VI. voir tabl. 13). 16. Accouchées, par département, en 1916 42 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (= Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col. 11 26: Age des accouchées, en groupes de cinq ans. v

VI Pages Tabl. 17. Accouchées par âge en groupes d'un an, en 1916 44 Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 18. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en 1916 45 Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 19. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en 1916 46 Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col. 12 21: villes; col. 22 31: royaume.» 20. Pères des enfants légitimes nés en 1916, par âge 48 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 21. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1916, par combinaison d'âge 49 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 22. Pères des enfants légitimes nés en 1916, par profession 50 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 23. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1916 51 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col. 10 14: Enfants d'accouchements doubles. Col. 15 19: Enfants d'accouchements triples. Col. 20 29: Nés vivants: col. 20 22: légitimes: col. 23 25: illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col. 30 39: Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vie, par sexe et par état civil. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.» 24. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en 1916 54 Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col: 3: Mort-nés.» 25. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1916.. 56 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col. 10 12: Nombre total des naissances.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en 1916 57 Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an: col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col. 11 12: Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par âge et par départements, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en 1916.... 58 Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col. 23 26: Campagne; col. 23 24: enfants légitimes; col. 25 26: enfants illégitimes. Col. 27 30: Idem, villes. Col. 31 35: Idem, royaume.» 28. Décès par sexe, par âge et par état civil, en 1916 60 Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 26: Idem, royaume.» 29. Décès par mois, en 1916 64 Col. 1: Départements. 30. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en 1916 66 Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu (1916) moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies. Résumé en français 70

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse angående befolkningsrörelsen ar 1916. I likhet med föregående berättelser i ämnet grundar sig denna nästan uie- 1* 194907. Befolkningsrörelsen 191l>.

2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. slutande på prästerskapets uppgifter. Med hänsyn till innehåll och uppställning överensstämmer den i det hela med de närmast föregående berättelserna, för åren 1911 1915. Följaktligen äro redogörelserna för folkmängden i administrativa områden, för ut- och invandring och för dödsorsaker uteslutna ur berättelselsen och meddelas i särskilda sådana, vilka, med undantag av berättelsen om dödsorsakerna, redan utkommit av trycket. Angående dessa och andra skiljaktigheter mellan de befolkningsstatistiska berättelserna fr. o. m. år 1911 â ena sidan och motsvarande publikationer t. o. m. år 1910 å den andra torde få hänvisas till årgången 1911. I föreliggande berättelse har tabellen över äktenskapsskillnader undergått vissa förändringar, närmast framkallade av den nya lagstiftning i ämnet, som är gällande från och med 1916 års ingång. I andra delar av berättelsen hava vissa förkortningar, i jämförelse med tidigare år, vidtagits, där så ansetts kunna ske utan att för mycket rubba kontinuiteten. A) Folkmängd och folkökning. Såsom statistiska centralbyrån redan förut meddelat i sin under maj månad är 1917 offentliggjorda redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1916, uppgick rikets folkmängd vid sistnämnda tidpunkt till 5 757 566 personer. Tillväxten för året utgör 44 826 personer eller 7-85 % 0 av folkmängden vid årets ingång (5 712 740). Denna tillväxt var emellertid till en betydande del endast skenbar, nämligen förorsakad av de förbättringar i fråga om befolkningens bokföring, som genomförts genom 1915 års kyrkobokföringsförordning. Härigenom har nämligen förebyggts att, såsom förr var vanligt, ett stort antal personer, som vistades i riket, ej voro bokförda någonstädes, emedan de uttagit flyttningsbetyg från en församling utan att dock inskriva sig i en annan. Här nedan lämnas en översikt över befolkningsrörelsens särskilda faktorer, med utgång från nyss angivna folkmängd vid årets början. Män Kvinnor Summa Folkmängd den 31 december 1915 2 794 552 2 918188 5 712 740 Levande födda år 1916 62 577 59102 121 679 Döda är 1916 38 485 39 286 77 771 Överskott av levande födda 24 092 19 816 43 908 Emigranter år 1916 5 317 5 254 10 571 Immigranter är 1916 3 506 3 207 6 713 Överskott av emigranter 1811 2 047 3 858 Överförda till boken över obefintliga.... 6461 2039 8500 Överförda från boken över obefintliga... 749 1 225 3 974 Överskott av överförda till boken över obefintliga 3 712 814 4 526 Ur förestående beräknad tillväxt 18 569 16 955 35 524 Annan vinst eller förlnsc 4 829 4 473 +9 302 Uppgiven tillväxt 23398 21428 44 826 Folkmängd den 31 december 1916 2 817950 2 939 616 5 757 566-

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* Under rubriken»annan vinst eller förlust» är här upptagen den skillnad, som framträder mellan folkmängden, å ena sidan sådan den erhålles ur prästerskapets summariska redogörelser, å andra sidan sådan den framgår genom riksfolkmängdens vid årets början ökande med antalet födda och. immigranter och minskande med döda och emigranter, varvid även, såsom av översikten här ovan synes, hänsj 7 n tagits till dem, som överförts från och till den s. k. boken över obefintliga. Den förra av nu nämnda folkmängdsberäkningar lämnar ett överskott över den senare av 4 829 män och 4 473 kvinnor. Differenserna äro ojämförligt större än vad de varit under de föregående åren, då de stundom uppgått blott till några hundra av båda könen sammanlagt. Man kan därför antaga, att genom den förbättrade kyrkobokföringen rikets folkmängdssiffra höjts med åtminstone 8 000, högst 9 500 personer. Den genom sammanställning av födelseöverskott och emigrantöverskott beräknade folkökningen, eller 35 524, motsvarar 6-22 % 0 av folkmängden vid årets början; den är visserligen något större än tillväxten under år 1915, men dock en tämligen låg siffra. Ehuru denna siffra säkerligen kommer verkligheten närmare än den, som framgår av jämförelsen mellan 1915 års och 1916 års officiella folkmängdssiffror, nödgas man i den följande framställningen röra sig med denna senare siffra för folkökningen. Om sagda folkökning för riket i dess helhet, vilken såsom nyss nämnts utgör 44 826 och som motsvarar 7-82 % av medelfolkmängden, jämföres med tillväxten under de närmast föregående åren (tab. A å nästa sida), finner man, att den både absolut och relativt taget är den största som förekommit sedan år 1910. Aret 1916 kännetecknas av ett giftermålstal (6-11 på varje tusental invånare), som är ej oväsentligt högre än motsvarande tal de närmast föregående åren. Möjligt är, att den starka nedgången i giftermålsfrekvensen under tiden efter världskrigets utbrott framkallat en reaktion; möjligt och sannolikt är även, att införandet av den nya äktenskap slagen verkat en stegring i giftermålens antal. Födelsetalet, som redan år 1910 nådde det hittills kända minimum i Sverige, har sedan dess oavbrutit sjunkit ytterligare, och 1916 års tal, 21-22 % 0, ätr det lägsta, som någonsin förekommit. I någon mån motväges födelsetalets nedgång därigenom, att även dödligheten minskats: dödstalet för året är 13-56 % 0, även det lägre än något hittills iakttaget, medan året förut motsvarande tal var 14-67 och tioårsmedeltalet är 14-17 % 0. Nativitetsöverskottet blir därför 7-66 % 0, vilket väl är något högre än år 1915 (6-92 % 0 ), men dock ett ganska lågt tal, tioårsmedeltalet är 10-06 % 0. Den redovisade utvandringen (1-84 % 0 ) var visserligen större än under 1915, men mindre än under något annat av de närmast föregående tio åren. Invandringen, som med en obetydlighet överskjuter 1915 års siffra, var likaledes mindre än under tioårsperiodens övriga år. En jämförelse med tioårsmedeltalen visar, att utvandringen under 1916 uppgått till endast ungefär 53 %, invandringen till omkring 76 % av den vanliga. Nettoutvandringen (0-76 %o) har följaktligen varit mindre än vanligt. Liksom under de närmast föregående åren har även under år 1916 ur kyrkoböckerna avförts ett stort

Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren 1751 1916. 1 ) 4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 1 ) Folkmängden lör äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 129. Immigranternas antal är känt frän och med 1875 och för åren 1871 74 upptaget pa grund av uppskattning. För åren 1851 70 ingir därför hela (den uppgivna) utvandringen i kol, för»nettoutvandringen». I kol. för»annan vinst eller förlust» ingår även till coh från boken över obefintliga överförda personer.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 5* antal a. k. obefintliga, nämligen ej färre än 8 500. Att antalet är så stort, beror troligen delvis på den nya pensionsförsäkringslagstiftningen, enligt vilken kommunerna äro ansvariga för minimipensionsavgifternas gäldande. Beträffande olika landsdelar lämnas erforderliga data för bedömande av årets folkmängdsförändring i tab. B, sid. 6*. Folkmängden har ökats inom 22 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom tre län, nämligen Stockholms, Kronobergs och Blekinge. Folkminskningen i Stockholms län är emellertid helt och hållet förorsakad därav, att Bromma socken vid 1916 års början införlivades med Stockholms stad. Den största absoluta tillväxten kommer på Stockholms stad med 16 865 personer, varefter följa Göteborgs och Bohus län med 5 170. Malmöhus län med 3 662 och Västerbottens län med 2 441. Den relativa tillväxten har varit störst i Stockholms stad med 41-70 promille (eller, om Bromma redan vid föregående årsskifte räknas till staden, 25-47 % 0 ). Närmast därintill komma Västerbottens län med 14-33 promille, Göteborgs och. Bohus län med 12-73 promille samt Jämtlands med 12-24 promille. I tretton län, huvudstaden däri inräknad, har tillväxten ställt sig gynnsammare, i återstående tolv län mindre gynnsamt än medeltalet för åren 1906 1915 utvisar. Vid 1916 års slut upptogo de särskilda länen nedanstående andelar av rikets hela folkmängd i %, under jämförelse med motsvarande tal för tjugo år tillbaka samt för år 1915: Under de båda senaste årtiondena har alltså de fem norrländska länens andel av riksfolkmängden ökats från 16-18 till 17-33 /. De åtta län (Stockholms stad inberäknad), som av ålder sammanfattas under benämningen Svealand, hava likaledes gått framåt, från 30-65 till 31-88 %. De tolv södra länen återigen, eller Götaland, hava minskats i relativ betydelse; deras folkmängd, som för tjugo år sedan uppgick till 53-17 % av hela rikets, hade vid 1916 års slut gått ned till 50-79 %.

Tab. B. Folkökningen och dess faktorer inom länen år 1916, jämfört med talen för årtiondet 1906 1915. 1 ) 6* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. ') Av de i kolurnnhuvudena använda beteckningarna avses med Omflyttningsresultat (omflyttning) skillnaden mellan Inflyttning ooh utflyttning. Inrikes omflyttning betecknar denna skillnad för såvitt avses endast flyttningen Inom landet. Utrikes omflyttning : resultatet av folkbytet med främmande länder. Med ökningstal, överskottstal, Omflyttningstal o. s. v. avses de relativa talen årligen på tusen invånare av medelfolkmängden; överskottstalet avser överskottet av födda över avlidna på tusen invånare. 2 ) Den inrikes omflyttningen, vilken här även omfattar till ooh från boken över obefintliga överförda personer, borde naturligen för hela rikot utgöra + 0; att smärre differenser uppstå, beror på ofullkomligheter i kyrkobokföringen. 3) I kol. för folkökning eller -minskning för landsbygd ooh städer ingår även den ökning eller minskning, som beror pä områdesregleringar. 4 ) Om man utgår frän början av ar 1916, bliva siffrorna för Stockholms stad och län resp. + 25" 15 och + 16'69; motsvarande siffror äro för landsbygden + 3'29"/oo och för städerna + 19.51 /oo (jfr. sid. 7* 1 texten).

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 7* Avses särskilt året 1916, befinnes Norrlands procentiska andel under årets lopp hava ökats endast från 17-32 % till 17-33 %; Svealands andel av folkmängden har ökats från 31-77 % till 31-88 % medan Götalands fortfarande gått tillhaka, från 50-91 "A till 50-79 %. Proportionen mellan lands-och stadsbefolkningen har under år 1916förändrats i samma riktning, som förut oavbrutit varit händelsen under mer än ett halvt århundrade. I % av rikets hela befolkning hava kommit på landsbygden och på städerna för de sistnämnda med särskiljande av huvudstaden vid slutet av vart och ett av efterföljande år: Städernas framryckning har alltså under år 1916 utgjort 0-87 %, mot 0-43 % i medeltal för årtiondet 1906 1915. För städerna utom Stockholm var vinsten under redogörelseåret 0-64 %, mot 0-57 medeltal för tioårsperioden. Stockholms ökning, 0-23 %, av sin andel i riksfolkmängden är vida högre än tioårsmedeltalet (0-07 % ), beroende på inkorporeringen av Bromma (jfr här nedan). Landsbygdens folkmängd har under år 1916 minskats från 4 157 604 vid 1915 års slut till 4 140 450, alltså med 17 154 personer eller med 4-13 promille, och städernas ökats från 1 555 136 till 1 617 116, således med 61 980 personer eller 39-86 promille. Landsbygdens folkminskning beror emellertid på de administrativa förändringar, som ägde rum med 1916 års ingång. "Vid denna tidpunkt tillkom nämligen ett nytt stadssamhälle, Trollhättan, som inom de gränser kommunen då erhöll räkuadc 13 985 invånare, och samtidigt införlivades med Stockholms stad hela Bromma socken (6 212 inv.). med Norrköpings stad hela Östra Eneby socken (9 339 inv.), med Kristianstad ett område ('718 inv.) av Nosaby socken och med Skellefteå stad ett område (482 inv.) av Skellefteå landskommun. Räknas nu nämnda områden redan vid föregående årsskifte tillhöra städerna, så befinnes även landsbygdens befolkning under år 1916 hava ökats, nämligen med 13 582 personer eller 3-29 promille, och städernas ökats med 31 244 personer eller 19-70 promille. Även när man räknar på detta

8* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. sätt, är således stadsbefolkningens tillväxt starkare än landsbygdens och detta, icke blott relativt, vilket nästan varje år är fallet, utan under år 1916 även absolut taget. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december 1916. Med 1917 års ingång tillkommo emellertid två nya städer, nämligen Katrineholm (förut municipalsamhälle, med 6 615 inv.) och Sollefteå (förut köping, med 2 586 inv.), och samtidigt överflyttades en del (med 2 364 inv.) av Motala landskommun till Motala stad samt en del (med 162 inv.) av Skellefteå landskommun till Skellefteå stad. På grund härav bör folkmängden vid 1917 års början upptagas till 4 128 723 a landsbygden och 1 628 843 i städerna. Folkmängden i var och en av rikets städer och köpingar framgår, vad de förra angår, av tab. 4 och 5 och i fråga om de senare av statistiska centralbyråns redogörelse för folkmängden inom administrativa områden. En klassifikation efter folkmängden av städer och köpingar utfaller som följer: Vid 1916 års slut ägde Sverige alltså 33 städer, som efter svenska förhållanden pläga räknas såsom större, eller ägande mer än tio tusen invånare vardera. Antalet har under året ökats med tre, nämligen den nyblivna staden Trollhättan samt Östersund och Härnösand, av vilka den sistnämnda redan en gång förut, år 1914, nått över siffran 10 000, men år 1915 icke förmådde bevara denna ställning. Sammanlagda folkmängden i dessa trettiotre städer uppgick till 1 329 880. En direkt jämförelse med föregående år förhindras genom tillkomsten av den nya staden Trollhättan, som omfattar ett betydligt större område än den forna landskommunen med samma namn; bortser man från Trollhättan, skulle tillväxten hos de andra större städerna uppgå till 41 538 eller 32-60 %o. Till rätt stor del beror denna betydande tillväxt på utvidgningarna av Stockholm och Norrköping (se ovan). De mindre städernas folkmängd växte under samma tid från 280 985 till 287 236, således med 6 251 personer eller 22-25 %. Efterser man hur stor del de större städernas folkmängd utgör av hela rikets, befinnes densamma uppgå till över en femtedel (23-1 %). Av hela stadsbefolkningen utgör den över fyra femtedelar (82-2 %). Att Sveriges städer, relativt taget, i stor utsträckning deltaga uti den för vår tid utmärkande starka tillväxten av stadssamhällena, är välbekant och framgår

Tab. C. Giftermål, födelser, dödsfall, emigration och immigration länsvis, år 1916, jämfört med årtiondet 1906 1915. 1 ) 1 ) Giftormålstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. på tusen invånare av medelfolkmängilen. FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 9*

10* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. även av följande tal. Folkmängden utgjorde vid 1916 års shit och 20 år förut i var och en av de städer, som numera räknas som större, samt i de övriga, tillsammantagna : Med inräknande av den tillväxt i folkmängd, som uppstått genom tillkomsten av den nya staden Trollhättan, har folkmängden i de större städerna under de tvenne årtiondena ökats från 837 216 till 1329 880 personer eller med 58-85 % samt den övriga stadsbefolkningen från 166 582 till 287 236 personer eller med 72-43 %. Att tillväxten varit relativt starkare för de mindre städerna, har sin grund i tillkomsten av ett flertal nya stadssamhällen. Vad särskilt år 1916 beträffar, liar folkökningen i de större städerna i genomsnitt varit under vad den brukar vara. I fyra av dessa städer, nämligen Sundsvall, Falun, Ystad och Söderhamn förekommer, såsom tab. D närmare utvisar, folkminskning och i flertalet andra städer har folkökningen visat sig lägre än den i medeltal varit under det närmast förflutna årtiondet. Bland de mindre, i tab. D ej specificerade städerna förete endast få, såsom Huskvarna, Nässjö och Haparanda, någon mera betydande folkökning. Folkminskning har bland dessa mindre städer förekommit i tio, i allmänhet dock endast i ringa grad; i en stad (Östhammar) var folkmängden alldeles lika vid årets början och vid dess slut. Folkmängden i köpingarna utgjorde vid 1915 års slut 67 042 och vid 1916 års 68 629, vilket utvisar en ökning om 1 587 personer. Häri ingår den tillväxt, som uppstått genom tillkomsten vid 1916 års början av en ny köping, 1) Utom Trollhättan. Med inräknande av den dåvarande landskommunen Trollhättans folkmängd skalle snmman uppgå till 1009 434.

FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 11* Tab. D. Befolkningsrörelsen på 1000 inv. av medelfolkmängden å landsbygden och i städerna åren 1821 1916. 1 ) I folköknings siffrorna för Stockholm, Norrköping och Kristianstad ingår folkmängden à de den 1 januari 1916 inkorporerade områden, jfr sid. 7*. s ) Trollhättan, som blev stad den 1 jan. 1916, omfattar ctfc större område än dsn forna landskommunen med samma namn, varför någon direkt jämförelse med tidigare folkmängdssiffror ioke kan göras. Folkökningen avser tiden frän 1 jan. till 31 dec. 1916.

12* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Markaryd, vilken vid sistnämnda tidpunkt hade 859 invånare. Under år 1916 har således folkmängden i samtliga köpingar ökats endast med 728 personer eller 10-72 %. Vid en jämförelse i övrigt mellan folkmängdssiffrorna för åren 1915 och 1916 (varom se statistiska centralbyråns redogörelser för folkmängden inom administrativa områden) finner man, att den folkökning, som år 1916 förekommit å landsbygden, till stor del är koncentrerad till de större städernas närmaste omgivningar samt till de trakter, vilka innesluta en omfattande industri, t. ex. mellersta Sveriges bergslager. Detta förhållande har redan ganska länge kännetecknat den svenska befolkningsrörelsen. År 1916 är skillnaden i detta hänseende mellan jordbruksbygder och industribygder snarast mindre utpräglad än vanligt; visserligen företer flertalet av de förra även detta år stillastående eller rent av folkminskning, men en avsevärd folkökning förekommer dock även inom områden med föga utvecklad industri, såsom den gottländska landsbygden och Åsele lappmark. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider förbättrats, såsom framgår av följande tal: Mot 1 000 män i hela riket svarade således vid årets början 1 044 och vid dess slut 1 043 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Fortfarande är kvinnkönets övertalighet mycket större i städerna än på landsbygden. Av de olika länen (varom se tab. 2) visa såsom vanligt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens samt jämväl Västmanlands och Kopparbergs överskott av mankön. Avses endast landsbygden, är mankönet år 1916 övertaligt inom samtliga de fem norrländska länen ävensom inom Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala. Södermanlands och Östergötlands län. Summan för dessa olika lands-

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. 13* bygder visar år 1916 en folkmängd av mankön uppgående till 846 155 mot endast 827 253 kvinnor eller mot 1 000 män endast 978 kvinnor. Tager man Norrland och Dalarna såsom helhet (land och stad), visar sig även här mankönet övertaligt; hela folkmängden inom denna landsdel uppgår nämligen till 624 968 män och 616 590 kvinnor, d. v. s. 987 kvinnor mot 1 000 män. Tab. G (sid. 17*) innehåller jämväl relativa tal för proportionen mellan könen inom olika åldrar. Jämföras förhållandena i detta avseende vid 1916 års slut imed talen för åren 1816 1900, finner man, att kvinnornas relativa antal inom alla åldrar numera är avsevärt lägre än förr. Att kvinnornas antal är jämförelsevis lågt mot förr i vissa av de yngre åldrarna, beror därpå, att under flera av de senare åren med ringa emigration utvandringen varit större bland kvinnorna än bland männen. Proportionen mellan könen inom olika civilstånd är av intresse företrädesvis i fråga om de ogifta. Upplysningar härom meddelas, för så vitt de absoluta talen angår, i tab. 6. För vinnande av en sammanfattning har man brukat jämföra antalet ogifta män i åldern 20 50 år med antalet ogifta kvinnor i åldern 17 15 år. För senare tider utfaller en sådan jämförelse på följande sätt: Ifall man vill strängt fasthålla den lagliga äktenskapsåldern såsom nedre gräns, bliva grupperna numera: för ogifta män 21 50 år, för ogifta kvinnor 18 45 år. Jämförelsetalen år 1916 skulle då bliva 478 253 män mot 574 679 kvinnor, vilket giver relationstalet 1 202 kvinnor mot 1 000 män. Vilkendera av dessa avgränsningar man än väljer, så giva talen en annan föreställning om det kvinnliga överskottet än den vanliga jämförelsen mellan folkmängden av vartdera könet i dess helhet. Emellertid framgår av sammanställningen här. ovan, att proportionen även i detta avseende förbättrats under de jämförelsevis emigrationsfria åren på senaste tiden. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid 1916 års utgång framgår av tab. 6. Fördelningen är, såsom vanligt för år då ej folkräkning hålles, beräknad, i huvudsak efter den metod som närmast finnes angiven i andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Såsom i 1911 års berättelse medde-

Tab. E. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1916. Absoluta tal. 1 ) 14* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 1 ) Folkmängden för &ldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av O. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 129.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 15* lades, hava dock numera beräkningarna kunnat förbättras genom utnyttjande av de nya uppgifter om från och till den s. k. boken över obefintliga överflyttade personer, som från och med sistnämnda år lämnas i de summariska folkmängdsredogörelserna. Enligt omnämnda beräkningar utgjorde åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid slutet av vart och ett av åren 1912 1916 ävensom tillväxten inom skilda åldrar under sistnämnda år: Tab. E lämnar tillfälle att utsträcka jämförelsen längre tillbaka i tiden. Vad särskilt angår år 1916, visar det sig, att folkmängden ökats inom var och en av de åldersklasser, som pläga kallas huvudgrupper, utom inom gruppen 0 5 år, inom vilken grupp nedgång i siffrorna yppat sig redan under flera föregående år. I detta sammanhang må för övrigt erinras, att tillväxt eller minskning inom de olika åldersgrupperna endast i ringa mån är beroende av dödligheten, vilken i våra dagar sällan förändras mycket från det ena året till det andra. Huvudanledningen till ökning eller minskning inom varje ålder är talrikheten av den nya årsklass, som inträder i resp. åldersgrupp, jämförd med talrikheten av den årsklass, som utgår ur densamma för att inträda i närmast högre femårs- eller större grupp. När exempelvis gruppen 0 5 år nu minskats, beror detta därpå, att antalet levande födda varit så lågt de senaste åren. Men en mycket betydelsefull omständighet är också utvandringen, vilken ju i övervägande grad drabbar vissa åldersgrupper och därjämte år från år företer stora växlingar. För vinnande av en noggrannare föreställning om befolkningens nuvarande fördelning efter ålder bör densamma jämföras med förhållandena under föregående tider och särskilt med tal, som så nära som möjligt utvisa den för vårt folk normala fördelningen. Såsom sådan liar i föregående årgångar använts fördelningen i medeltal under den långa tidrymden 1751 1900. En jämförelse med dessa såsom normala begagnade tal meddelas i tab. G, medan tab. E och F visa, den förra i absoluta, den senare i relativa tal, folkmängdens fördelning efter ålder vid olika tidpunkter från 1750 fram till våra dagar. De mest betydelsefulla fakta, som härvid träda i dagen, äro senare tiders stora folk-

Tab. F. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren 1750 1916. På 1000 inv. av hela folkmängden. 1 ) 16* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. l ) Folkmängden för äldre tider är hfir upptagen t enlighet med beräkningarna i Statistisk tidskrift, häftet 129.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 17* brist inom såväl åldersgruppen 0 5 år som mittelåldern. mot å andra sidan, den stora övcrtaligheten i de högre åldrarna. Folkbristen inom åldern 15 50 år, räknad såsom helhet, nådde sin höjdpunkt år 1893, då denna grupp nedsjunkit till att omfatta endast 402 % av rikets folkmängd, medan den i andra länder brukar utgöra (och fordomdags även i vårt land utgjorde) vid pass 500 %. En så si or undertaligliet för denna, betydelsefulla folkgrupp är i vilket land som helst en utomordentligt sällsynt företeelse. Utan tvivel måste det betraktas såsom en stor fördel, att från och med 1894, efter utvandringens tillbakagång, en förbättring härutinnan hos oss nästan årligen givit sig tillkänna. Förbättringen har dock varit mycket långsam. Yid 1916 ars slut nådde åldern 15 50 till omkring 481 %. i stället för det normala 500 %. I tab. Gr lämnas, såsom förut skett, en beräkning av, huru folkmängden i varje åldersklass skulle ställt sig, om fördelningen varit den under äldre tider vanliga, samt huru densamma i stället gestaltat sig i verkligheten. Upplöser man då den stora gruppen 15 50 år i femårsgrupper. finner man. att vid 1916 urs utgång hrist föiefanns inom varje fcmårsgrupp mellan 20 och 50 års ålder (även inom femårsgruppen 45 50 år. vilken i senare tid ofta utvisat ett litet överskott). Sammanlagda bristen uti ifrågavarande åldrar utgjorde (efter Tab. G. Folkmängdens fördelning efter ålder och J;ön, år 1916', jämfört med äldre tider. ') Om den relativa fördelningen av folkmängden efter ålder varit densamma som under perioden 1751 1900 (första Bifferkol.). 2* 11141)07. Sefolknintisrörelsen 1911).

18* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER OCH CIVILSTÅND. frånräknande av nyssnämnda överskott när sådant förekommit) år 1916 och föregående år: Störst visade sig bristen omkring mitten av 1890-talet. Sedermera hava förhållandena förbättrats, om än mestadels tämligen långsamt; för redogörelseåret särskilt är förbättringen ganska märkbar. Det andra stora faktum, som ovan omnämnts i fråga om den nuvarande åldersfördelningen, är överskottet i de högre åldrarna. Jämfört med vad under normala förhållanden borde vara händelsen har folkmängden i åldern över 65 år utvisat en övertalighet av: Denna företeelse har alltså snart sagt för varje år blivit alltmera utpräglad, och för närvarande har Sverige mer än 155 000 flera åldringar än som normalt skulle vara händelsen. Även denna avvikelse är relativt sä betydande, att något motstycke svårligen skall kunna uppvisas i något annat europeiskt land. Relativt sett ter sig överskottet, såsom en närmare undersökning ger vid handen, allt större och större ju högre upp man kommer i åldersserien. Betydelsen av den abnorma och särdeles ogynnsamma fördelningen efter ålder inom nutidens Sverige har ofta blivit framhållen i centralbyråns berättelser. Den yttersta orsaken till missförhållandet är naturligtvis emigrationen. c) CMlståndsfördelniilgeu. Från och med 1891 hava beräkningar årligen utförts även angående fördelningen efter civilstånd, såväl för befolkningen i dess helhet som för varje särskilt åldersår. Helt naturligt kunna dessa beräkningar endast bliva approximativa. Närmare redogörelse för deras utförande är lämnad i folkräkningsberättelsen för år 1910, del II. Från och med år 1911 hava dock beräkningarna kunnat göras något tillförlitligare, väsentligen genom användning av de uppgifter om efterlevande makes ålder, som numera finnas upptagna i utdragen ur dödböckerna. I tab. 6 av förevarande berättelse är resultatet infört för så vitt angår 1916 års folkmängd, medan i tab. H och I å sid. 20* och 22* till jämförelse återgivits även några sammanfattande tal för närmast föregående och tidigare år. Enligt de sålunda lämnade data rörande civilståndsfördelningen har densamma vid slutet av vart och ett av aren 1912 1916 ävensom tillväxten under det sista av dem varit följande:

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 19* Folkmängden har alltså är 1916 ökats inom alla ovan upptagna grupper utom för barn under femton år. Inom denna sistnämnda grupp har ökningen i senare tider varit särdeles lag och numera har ökningen rent av förbytts i en minskning, för ar 1916 motsvarande 0-34 %. Den relativa tairikheten av varje grupp framgår av tab. H och I. Vad som här i första rummet tilldrager sig uppmärksamheten är det allt fortfarande mycket höga antalet vuxna ogifta (över 15 års ålder). Anledningarna härtill äro att söka dels i den laga giftermålsfrekvens, som sedan lång tid tillbaka varit radande i vårt land, dels däri, att utvandringen, som företrädesvis bortför de ogifta, under senare år varit jämförelsevis ringa. Den del av folkmängden, som närmast är att sammanställa med de föddas antal, är gruppen av gifta kvinnor i åldern 15 i5 är. Från denna synpunkt förtjänar alltså sagda grupp en särskild uppmärksamhet. I medeltal för hela tidrymden 1751 1900 har densamma beräknats uppgå till 104 581 på varje million av folkmängden, och tab. I visar, att ännu så sent som år 1860 siffran var 103 752. Men år 1916 funnos blott 89 875 gifta kvinnor i denna ålder på varje million av folkmängden. På 5 757 566 inv. vid 1916 års slut borde enligt medelproportionen hava funnits 602 132 sådana kvinnor, men i verkligheten funnos endast 517 460. Ovanstående tal vittna tillräckligt om att, när antalet födda barn i våra dagar är så mycket lägre än i äldre tider, så ligger förklaringen härtill väl icke enbart men dock till stor del uti den betydande nedgången av giftermålsfrekvensen. Att antalet ingångna, äktenskap sä starkt minskats i Sverige, har dock ej på långt när medfört en lika stor omkastning av proportionen mellan gifta och ogifta inom folkmängden. Orsaken härtill är naturligtvis emigrationen. Då företrädesvis de ogifta, utvandrat, är det tydligt, att; härigenom procenten av gifta har kunnat någorlunda hållas uppe bland de hemmavarande. Också finner man att, inom de härutinnan betydelsefullaste åldrarna, procenten av gifta liar omfattat av hela befolkningen inom varje ålder, vad först männen "beiroffar, de belopp, som framgå av följande tal (för 1750 och 1800 enligt beräkningar av G. Sirndbärg, varom se Statistisk tidskrift, häftet: 139): (i.ms. a siil. 21*)

Tab. H. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd, åren 1750 1916. 1 ) 20* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 1 ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av O. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 139.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 21* Tnoni de yngre åldrarna höil sig procenttalet av gifta i allmänhet uppe från 1870 och in på början av innevarande århundrade, men har nu sjunkit något. För kvinnkönets del är resultatet tämligen enahanda. Av kvinnorna inom envar av nedanstående åldrar voro gifta, %: d) Yrkesfördelningen. Angående befolkningens yrkesfördelning föreligga direkta upplysningar endast vid folkräkningarna. Då det likväl är av intresse att hava, a1 minstone ungefärliga uppgifter därom även för andra år, brukar en sådan fördelning kalkyleras; angående metoden för beräkningen hänvisas till ]!)J4 års berättelse. Såsom där framhållits, äro vanskligheterna vid en sådan uträkning för de år. då folkräkning ej äger rum, så pass stora, att det är rådligast att inskränka uppdelningen till de lyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar. Industri (inritkn. bergsbruk), Handel och samfärdsel samt Allmän Ijänst och litterära och dyl. yrken.

Tab. I. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren 1750 1916. l ) 22* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. ') Folkmängden I dess helhet lör äldre tider är här upptagen i enlighet med approximativa korrigeringar, och folkmängden inom här upptagna grupper är före år 1870 Mött approximativ. 2 ) Ogifta, änkor och frånskilda.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKEN. GIFTERMÅL. 23* Angående befolkningens fördelning å dessa fyra huvudgrupper vid slutet axår 1916 hava beräkningarna givit följande resultat: I procent av hela folkmängden motsvara dessa tal: Me delfolk mängden nr 1916 skulle enligt samma beräkningar hava utgjort: Dessa tal äro i det följande använda vid beräkningen av frekvensen av giftermål och födelser inom de olika grupperna. Angående motsvarande frekvenssiffror för dödsfallen hänvisas till centralbyråns berättelse angående dödsorsakerna i riket. C) Giftermål. a) Antalet giftermål. Liksom i de närmast föregående berättelserna fr. o. m. år 1911 har även i denna, vid sidan av den sedvanliga räkningen av vigslarna efter lysningsorten, d. v. s. den kvinnliga kontrahentens kyrkobokföringsort, jämväl verkställts en fördelning av de vigda männen efter deras hemort. Den förra fördelningen har sin grund i kyrkobokföringsförordningens bestämmelser angående rätt inskrivningsort för vigslarna, vilka bestämmelser i sin ordning betingats av allmän lags stadganden om lysning. Fördelningen efter männens hemort har det största intresset, dä därmed sammanställas de vigda männens fördelning efter yrke. Uti centralbyråns berättelser har i tab. 8 och 12 ävensom

24* GIFTERMÅL. i lab. 1 de vigda, männens fördelning på län samt på landsbygd oeh städer skett efter deras egen kyrkobok föringsort, varemot i ö\riga för giftermålen redogörande tabeller, där jämväl hemorten beröres. d. v. s. tab. 7, 9 H och 14. de kvinnliga, koutahentenias kyrkobokföring-sort varit, den bestämmande. En följd av nämnda anordning är. att i tab. 8 oeh 12 ävensom i tab. 13, den speciella yrkestabellen för de, vigda männen, kommit att inga även de fall. då svensk man (eller rättare i.sverige kyrkobokförd man) utrikes gift sig med utländska, vilka fall i övriga tabeller här i fråga, liksom före år 1911 i a 11 a dylika tabeller, lämnats utom räkningen. Antalet sådana fall uppgick år 1910 till endast 58. varmed sålunda slutsiffran i de tre förstnämnda tabellerna överstiger slutsiffran i de övriga tabellerna här i fråga. Hela antalet äktenskap, som under år 19.K! ingingos av i vårt land kyrkobokförd man eller kvinna, uppgick till 35 082. 1 34 935 fall härav voro båda kontrahetcrna här kyrkoskrivna, men i 89 fall endast den kvinnliga och i 58 fall, såsom redan nämnts, endasl den manliga. 1 ) De i äktenskapet inträdda fördelade sig efter hemort (inom Sverige kyrkobokföringsort) på landsbygd, städer oeh utlandet jämlikt tab. 8 sålunda: Såsom synes, bliva resultaten, vare sig nian vid fördelningen av de ingångna giftermålen håller sig till mannens eller kvinnans hemort, föga skiljaktiga. Relativt större skillnader yppa sig visserligen, då man med tillhjälp av de i tab. 8 framlagda siffrorna tager de skilda länen i betraktande, men även härvidlag äro i regel skillnaderna av föga avsevärd storlek. Skiljaktighoterna göra sig nog pä ett mera väsentligt, sätt gällande, först då inan tager mannens yrke med i räkningen. En.fördelning, där mannens yrke och kvinnans kyrkobokföringsort sammanställas, är naturligtvis principiellt oriklig och måste leda till resultat, som i varje fall äro något missvisande. Men eljest torde det säkerligen vara till fyllest, om man med avseende å giftermålens fördelning efter kontrahenternas hemort fäster sig endast vid kvinnans. Också har man. såsom förut här ovan nämnts, i samtliga de giftermålstabeller, i vilka kyrkobok - föringsorteii utgör en bland indelningsgrunderna, utom i tab. 12, där mannens yrke jämväl bildar ett indelningsmoment, och i tab. -1 och 8 på grund av deras sammanhang med tab. 12, låtit, kvinnans kyrkobokföringsort vara den avgörande. Och i den följande framställningen har man även, utom då motsatsen uttryckligen angivits, av de ovannämnda 35 082 fallen tagit endast de 35 024 fall ') Av de 89 utlänningar, sm» är 1916 gifte sig mod i vårt lan il kyrkoskrivna kvinnor, voro 20 från Norge, 16 från Danmark, 29 från Finland, 1 frän Ryssland, <8 frân Tyskland, 4 från andra europeiska länder, 8 frän Förenta Staterna, 2 från Kanada och 1 från Kina. Av de 58 utländskor, som gifte sig med svenskar, voro 29 frän Norge, 5 från Danmark, 15 från Finland, 8 från Tyskland och 1 frän Schweiz.