Verksamheten IRETIse 2013/2014

Verksamheten IRETIse 2013/2014 Ett nätverk av energiföretag kopplat till Chalmers Industriteknik (CIT) Delrapport NR 2 Genom IRETI-nätverket får företagen en gemensam projektledning som är företagsneutral, men med stor kunskap om branschen. En projektledning som kan identifiera nya marknader och vara pådrivande när det gäller att hitta affärslösningar som är anpassade till dessa marknader. Kort sagt en aktiv aktör som har både viljan och tiden att äga och driva gemensamma aktiviteter. Arbetet ska utgå från företagens behov och önskemål när det gäller att skapa nya affärskontakter och paketera företagens gemensamma produktsortement så att företagen kan utvecklas och erbjuda kompletta, konkurrenskraftiga systemlösningar. IRETI är också länken mellan företag, myndighet och akademi. 2014-08-15 1

Innehåll SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUNDEN... 4 Arbetsordning inom IRETI-projektet... 4 Verksamheten i korthet... 5 Finansiering och motfinansiering... 6 MÅLBILDER OCH UPPFYLLELSE... 7 Gemensam aktör för Samordningsinsatser... 7 Omvärldsanalys... 8 Anpassad utbildning och initiera informationsinsatser... 8 Stimulera och utveckla nya produkter och affärer... 10 Företagsanpassad Exporthjälp och Ökad synlighet... 10 Ta han om- och arrangera studieresor... 11 Kommunala upphandlingar... 11 IRETIs kortisar... 12 Uppföljning i förhållande till Förväntade indikatorer... 12 Utvärdering av enkätsvar... 13 Företagets utveckling... 13 Upplevd nytta av IRETI-projektet... 14 Antal anställda... 14 Kunskapsuppbyggnad... 14 Produktutveckling... 14 HANDLINGSPLAN INFÖR 2014-2015... 14 Nationella mål... 15 Yh-utbildning... 15 Internationella mål... 16 AVSLUTANDE TANKEGÅNGAR... 16 2

SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår verksamhet under första verksamhetsåret har följt enligt det handlingsprogram som beslutades vid Nätverksmötet i Lidköping den 19-20 november 2013. Projektet har i det stora hela genomfört de flesta av de prioriterade aktiviteter som beslutats, och har tack vare en ökad insats från företagen i stort nått den måluppfyllese, som föresatts. Projektarbetet inför det kommande verksamhetåret fortsätter därför som planerat. Detta har skett trots att vi inte lyckats få den ytterligare offentliga finansiering som projektet skulle behövt för att kunna arbeta än mer effektivt. Arbetet har med anledning av detta fått prioritera valda insatser hårdare samt att öka andelen av volontärt arbete, vilket i sin tur betytt att andelen medfinansiering från de deltagande företagen också ökat i förhållande till budget. Under året har detta förstås ändå lett till att några önskade aktiviteter inte kunnat genomföras då de har blivit för kostsamma, och i något fall har genomförda aktiviteter genomförts med färre deltagare då vissa av de företagen som önskat delta av kostnadsskäl har tvingats att avstå. Totalt har det första verksamhetsåret för IRETI-projektet lett till att drygt 120 företag registrat sig på IRETI:s sändlista, ett drygt 40-tal företag har medverkat i olika aktiviteter och tillsammans investerat ungefär 4 milj kr och närmare 150 arbetsveckor i mantid. Två tredjedelar av de medverkande företagen upplever att företagets lönsamhet har förbättrats och minst 11 personer har nyanställts under året som gått, endast ett av företagen rapporterar att man minskat antalet anställda. Anställda inom företagen i IRETI-nätverket är av tradition domminerat av män. Bara ungefär 20 % av de anställda utgörs av kvinnor, och 5 % har utländsk härkomst. Totalt har företagen under perioden tillsammans tagit fram ett 50-tal nya produkter och systemlösningar, man har i genomsnitt per företag deltagit i 9 st samarbetsmöten och 4-5 mässor och internationella arrangemang. Utvärderingen av hur man upplever nyttan av IRETI-samarbetet har genomgående fått betyget 7-9 på en skala från 1-10, där 5 är neutralt. IRETI:s Kortisar, som är projektets Nyhetsbrev, skickas ut varje vecka via e-mail. Kortisen innehåller, förutom information om projektet även länkar till aktuella händelser som rapporteras i media eller på olika myndigheters hemsidor. Kortisarna är mycket populära och når i dagsläget 1 200 mottagare. Förhoppningsvis kommer projektet under 2014 att kunna få beviljat ytterligare finansiering. Finansieringen från Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen täcker i dagsläget endast delar av projektkostnaderna upp till maximalt 2,4 milj kronor för hela perioden juli 2013- juni 2016. En utökad finansiering skulle innebära att fler aktiviteter och att fler företag skulle kunna integreras i arbetet. 3

BAKGRUNDEN Många av branschens företag är små och saknar både kunskap och framför allt tid att engagera sig med övergripande frågor då man ofta måste fokusera på att det egna företagets dagliga verksamhet att går runt. Många saknar också vana av att samarbeta med andra företag som man av tradition uppfattat som konkurrenter. IRETI-projektets huvuduppgift har varit (och är) att utveckla gemensamma affärsupplägg, bygga samman flera företags produkter till kompletta systemlösningar och utnyttja gemensamt utarbetade marknadsföringsplaner för att öka såväl synligheten som konkurrenskraften på utvalda och prioriterade marknader. För att etablera sig, och på sikt behålla, konkurrenskraften på såväl en inhemsk som en global marknad blir det därför allt viktigare att företagen fokuserar på aktiviteter som förenar. Inom företagen i IRETI-nätverket menar vi att den kunskap och erfarenhet som finns tillsammans inom nätverket när gäller att utnyttja bioenergi och andra förnybara energikällor är helt unik i världen. Samtidigt har vi även konstarerat att IRETI-nätverkets företag, vårt kunnande och erfarenhet, efterfrågas på allt fler marknader även utanför de Nordiska länderna. Genom att samarbeta och hitta nya marknader ska man öka företagens lönsamhet och vända den negativa utvekling som branschen haft sedan 2010. För att lyckas behöver man en oberoende samordnare som kan bevaka, initiera aktiviteter och vara drivande när det gäller genomförande. Sedan IRETI-projekten inleddes under sommaren 2013 har målsättningen varit att initialt etablera just en sådan gemensam plattform för de små och medelstora företag i bioenergibranschen som vill växa genom att etablera sig på nya marknader. Vid höstens nätverksmöte i november sammanfattade de deltagande företagen att detta skulle ske genom att: Etablera IRETI-projektet som en gemensam aktör med ansvar för samordningsinsatser Utveckla nya produkter och affärer och arbeta för att skapa en gemensam fysisk test- och utvecklingsplats Erbjuda företaganpassad exporthjälp med ökad närvaro på internationella mässor och konferenser Initiera bättre anpassad utbildning och initiera lokala informationskampanjer Ta hand om, och arrangera besöksresor Arbetsordning inom IRETI-projektet Verksamheten inom IRETI-projektet sker i nära samarbete med företagandet och alltid på företagarnas villkor. Handlingsplan och genomförda aktiviteter redovisas till nätverkets sändlista (översiktligt även i IRETI:s Kortisar) och aktivitetsplanen revideras fortlöpande vid de nätverksmöten som arrangeras minst 2 ggr per år. Höstens möte i november var internt och försommarens möte i juni var öppet för alla intresserade. Dessa "stormöten" ger de riktlinjer som styrgruppen och projektledningen har att rätta sig efter. Inom IRETI-nätverket arbetar de medverkande företagen gemensamt för att integrera sina insatser med varandras. Syftet med denna arbetsform är att 4

prioriterta samverkan i stället för att konkurera. Det övergripande målet med detta är att skapa ett levande och konstruktivt samarbete där parternas kunskaper och erfarenheter korsbefruktas, samt att öka kontakterna mellan företag och akademi. IRETI-projektet ägs av Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT). Kontaktperson på CIT är Kent Rundgren. Det dagliga projektledningsarbetet och koordinering av samarbetet mellan de nätverkande företagen och CIT är geografiskt lokaliserat till Lidköping, där projektarbetet leds av undertecknad, Bengt- Erik Löfgren, ÄFAB. Till projektet finns en styrgrupp kopplad som består av Kent Rundgren från CIT, Bengt- Erik Löfgren ÄFAB, Bengt O Nilsson Kvänum Energi AB, Irene Weiner Pelletsförbundet samt Peter M Larsson Tillväxt Lidköping AB. Till styrgruppen finns sedan ett varierande antal personer, som är knutna till de samarbetande företagen, som alltefter behov och önskemål löpande fungerar som en referensgrupp för verksamheten. Genom IRETI-projektet får företagen en gemensam projektledning som är företagsneutral, men som ändå har en bred erfarenhet och en stor kunskap om branschen. Deltagande för företagen i IRETI-nätverket är gratis och man väljer fritt vilka aktiviteter som man tycker känns angelägna och där man vill medverka. Först sedan man beslutat att delta i en gemensamt beslutad aktivitet registrerar deltagande företag nedlagd tid och kostnader som sedan redovisas i projektet som företagens motfinansiering. Under våren 2014 har antalet svenska företag som finns med på IRETI-nätverkets sändlista utökats med ett 20-tal företag och uppgår nu till 128 st. Detta är företag som meddelat att man vill ha information om kommande aktiviteter och som vi bedömer har potential att samarbeta. Av dessa företag har sedan projektstarten i juni 2013 ett drygt 40-tal deltagit aktivt i åtminstone någon av de olika aktiviteter som arrangerats eller samordnats inom IRETI-projektet. Verksamheten i korthet Verksamheten har under verksamhetsåret 2013/2014 i stort utgått från de behov och önskemål som kom beslutades på vid Upptaktsmötet i augusti och vid Nätverksmötet i november. Vi har, trots att vi inte lyckats få den finansiering vi önskat, lyckats genomföra i de flesta av de prioriterade aktiviteter som vi planerade, avsedda att både stärka den inhemska marknaden och öka synligheten på prioriterade exportmarknader. På den internationella sidan har vi i oktober 2013 genomfört en lyckad insats där 10 av IRETInätverkets företag ställde ut i en gemensam monter på NextGen/EBEC i Birmingham (UK). Ytterligare två svenska företag, OsbyParca AB och Janfire AB fanns på plats med egna montrar tillsammans med sina återförsäljare i UK. Inför årets NextGen/EBEC mässa har IRETI-projektet bokat en 88 kvm monter för att samla svensk teknik till en Svensk Paviljong. Vi har även inlett ett samarbete med arrangören som ger oss möjlighet att delta med föredrag i konferensprogrammet. Dock har en gemensam samlingsmonter till European Pellet Conference 2014 i Wels (Österrike) fått ställas in och ersatts av enbart en besöksresa, och avsaknaden av att kunna erbjuda ett resebidrag till Biomass 2014 i Orlando gjorde att fem företag valde att hoppa av ett deltagande för att istället prioritera insatser i Storbritannien. Tack vare ett bidrag från USA:s ambassad i Stockholm kunde IRETIprojektet ändå medverka och presentera ett föredrag med titel The Sweden Story - Evolution of a Bioeconomy Leader inom det ordinarie konferensprogrammet. 5

Förutom på Biomass 2014 i Orlando har IRETI-företag varit föredragshållare på en WorkShop vid World Bioenergy i Jönköping. Workshopen arrangerades i samarbete med Business Sweden i Toronto och Embassy of Canada för en grupp Kanadensiska företag som kommit till Jönköping. Vidare har företag från IRETI-nätverket medverkat på IDEA i Seattle (WA) och International Bioenergy Conference i Prince George (BC) där IRETI både arrangerat Work Shops och varit föredragande i konferensprogrammen. På World Bioenergy i Jönköping delade 10 av nätverkets företag en samlingsmonter för att hålla nere kostnaden och ytterligare 5 av nätverkets företag hade egna montrar i utställningen. Vid IDEA i Seattle deltog 7 svenska företag som utställare i en gemensam monter och i Prince George var det 3 av nätverkets företag som ställde ut. På den nationella sidan kan vi också lyfta fram deltagandet i Pellets 2014 i Norrköping, Möte med Näringsdepartementet i Stockholm, deltagande på Energimyndighetens Energiutblick i Stockholm, Pelletsförbundets Årsmöte i Västerås och en Work Shop i Helsingborg angående om konvertering till bioenergi i oljeeldade industrier. Under året har vi även strävat efter att via e-mail och samtal underhålla kontakterna med våra upparbetade samarbetskanaler. Av dessa samarbetspartners för internationella kontakter vill jag lyfta fram som speciellt viktiga: Business Sweden Kanada Kristofer Fröjd, SACCusa T Michael Davis, Freedom Field (Illinios USA) Linnea Bengtsson, Chet Kolodziej FutureMetrics William Strauss, Bionordic (Storbritannien) Stephen Irving Kiwa GASTEC at CRE (Storbritannien) Paul Balmer NextGen Media (Storbritannien) Andre Burgess Select USA, Tuula Ahlström (USA:s ambassad i Stockholm) Anglo-Nordic Bioenergy, David Jackson IRETI:s aktiviter har genom en etablerad samverkan mellan akademi och företag löpande arbetat med att utveckla nya affärsmodeller och systemlösningar och anpassa såväl produkter som tjänster till de förutsättningar som gäller på nya marknader. Ett prioriterat arbete där såväl tunga branschföretag som organisationer som t ex Pelletsförbundet gett sitt fulla stöd. Under 2014 har IRETIprojektet hittills medverkat aktivt till tre (av totalt åtta st) nya utvecklingsprojekt med syfte att ta fram nya produkter inletts av de medverkande företagen. Finansiering och motfinansiering Regionutvecklingsnämnden inom VGR beviljade i juni 2013 bidrag med 20 % av projektkostnaden upp till 2,4 milj. Detta är i dagsläget de enda offentliga medel som utgör basfinansieringen för verksamheten. Under vintern har vi dessutom sökt, men tyvärr fått avslag på följande ansökningar: Länsstyrelsen i Västra Götaland (200 000 kr för 2014), Tillväxtverket (1,6 milj för 2014-2015). En ansökan till Energimyndigheten har dragits tillbaka då den inte ansågs rymmas inom programmet. Tillsammans hade dessa medel naturligtvis gett helt andra förutsättningar att genomföra olika aktiviteter. Men vi 6

hoppas trots det att vi kan hitta ytterligare offentlig finansiering när vi nu efter det första verksamhetsåret kan visa de praktiska resultat som projektet trots bristande finansiering ändå har uppnått. Alla offentliga bidrag till företag är hårt styrda i olika program och måste även uppfylla EU:s stadstödsregler. IRETI-projektet faller tyvärr ofta utanför alla traditionella stödprogram. Arbetsmodellen IRETI-projektet tillämpar bottnar i exemplet från hur Österrikiska företag samarbetar när det gäller att skapa tillväxt och export. I Österrike har samverkande företag fått myndigheternas förtroende att själva avgöra hur projektmedel skall användas. Idag är 80 % av de pannor som är tillverkade i Österrike exporterade till andra länder. Industrin har under de senaste åren vuxit med 20 % per år och omsatte 2012 mer än en miljard Euro. Företagen i branschen där har tillsammans mer än 5 000 anställda. Kan man i Österrike, menar vi att det offentliga borde kunna ges oss motsvarande möjligheter även i Sverige. Att delta på sändlistan i IRETI-nätverket är gratis, och öppet för alla företag och organisationer som vill vara med. Deltagandet i arbetsgrupper, planeringsmöten och nätverksträffar är också kostnadsfria, men deltagarna står för sina egna omkostnader för löner, resor etc. Genom att samverka inför olika aktiviteter som t ex gemensamma studieresor, mässmontrar etc, kan vi hålla kostnader nere och på så sätt möjliggöra att fler företag har möjlighet att delta i fler aktiviteter. När man beslutat att delta i en gemensam aktivitet, eller bjuder in andra företag att delta i en gemensam aktivitet, synliggör man sina kostnader. Kostnaderna för olika aktiviteter fördelas enligt överenskommelse från fall till fall. Alla utlägg i form av betalda avgifter, trycksaker, resor liksom den tid man lagt ned och som kan härledas till gemensamt projektarbete redovisas till IRETI som motfinansiering. I princip betyder det att vi alla genom att synliggöra de kostnader och utlägg vi har, även kan lyfta beviljade projektmedel. Det är dessa medel som vi sedan, inom vissa ramar, kan använda för att hålla nere kostnader i de gemensamma aktiviteter som vi beslutar om på våra nätverksmöten. Förutom att projektmedel bekostar samordningsinsatserna kan medel även användas för till att ge exempelvis resebidrag till personer som representerar våra nätverksföretag om man är föreläsare på en viktig konferens, eller subventionera kostnader för mässdeltagande, studieresor, marknadsmaterial etc. MÅLBILDER OCH UPPFYLLELSE IRETI-projektet arbetar alltså på flera nivåer för att förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt. I första hand genom att fokusera på områden som kan vara svåra för företagen att genomföra på egen hand. Nedan redovisas översiktligt uppfyllelsen av den önskelista som utarbetades inför ansökan om projektmedel hos Regionutvecklingsnämnden. Noterbart är att verksamheten hitintills till största delen finansierats via företagen plus med massor med volontärt arbete. Gemensam aktör för Samordningsinsatser Vi har tidigare betonat vikten av att det i alla projekt behövs en eldsjäl som äger och driver frågan om man skall lyckas. För branschföretagen har IRETI-projektet blivit den oberoende aktör, och eldsjäl, som utan att vara knuten till något enskilt företag agerar utifrån hela branschens intressen och samtidigt har förmågan att samarbeta och samordna aktiviteter. IRETI har genom Bengt- Erik Löfgren och ÄFAB ett väl etablerat stöd från branschföretagen att vara just den samlande part man efterlyser. 7

Resultat: IRETI-nätverket är idag en etablerad samverkande aktör för branschföretagen. Målsättningen att under 2014 öka antalet samverkande företag har också uppfyllts då vi under perioden januari- juni fått ett 20-tal nya företag med på sändlistan och 6 nya företag att medverka aktivt. Resultat: Vår kontaktgrupp på LinkedIn för intern kommunikation har inte blivit någon framgång. Hemsidan www.ireti.se ligger uppe, men uppdateringen fungerar inte speciellt bra då vi saknar medel att bekosta en ansvarig web-master. Omvärldsanalys Vi måste vara inställda på att bredda vår syn på tillväxt och välfärd. BNP är ett föråldrat mått som inte tar hänsyn till miljön. Välfärden består ju också av annat än materiellt välstånd. Den gäller mycket som egentligen inte har med ekonomisk tillväxt eller materiella förhållanden att göra. Till exempel familj, hälsa, samhörighet, självförverkligande sådant som kanske är långt viktigare för människors välfärd och lycka än de ekonomiska faktorerna. Vilken sorts tillväxt vi har i ekonomin är avgörande för vad som händer med miljön och förbrukningen av våra gemensamma naturresurser. Redan för några år sedan presenterade nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen en utredning beställd av den franska regeringen som föreslog ett antal komplement till det gamla BNPmåttet. Inom EU arbetar Eurostat med projektet GDP and beyond, Världsbanken har ett projekt som kallas The Changing Wealth of Nations. Och inom samarbetsorganisationen OECD har man satt i gång ett jätteprojekt om grön tillväxt. Även Sverige deltar i dessa internationella projekt. I takt med att tillgångarna på fossil energi minskar och blir allt dyrare att exploatera, samtidigt som trycket på naturresurserna ökar och klimatförändringen blir allt påtagligare, kommer allt fler i alla samhällssektorer att söka ny lösningar som fasas över till hållbarhet och förnyelsebara energislag. I denna föränderliga omvärld är det naturligtvis svårt att förutse hur pris- och efterfrågan kommer att utvecklas. Men det betyder att såväl samhällsstukturer och näringsliv kommer att möta nya utmaningar och marknader. Sammantaget betyder detta att nya former för vinstdelning kommer i kölvattnet på allt mer cirkulär ekonomi och att behovet av samarbete kommer att öka i alla led, såväl offentliga som privata. Detta gäller inte minst de företag inom IRETI-nätverket som insett att man behöver samarbete för att kunna hitta nya affärsmodeller och samtidigt minska sitt risktagande. IRETI-nätverket kan därför vara en viktig tillgång i ett branschneutralt analys- och utvecklingsarbete mot bakgrund av de förändringar vi ser i omvärlden. Resultat: IRETI:s nyhetsbrev Kortisar sammanställs en gång i veckan tillsammans med aktuella länkar till artiklar i media. Kortisarna når i dagsläget 1 200 mottagare som e-mail. Resultat: IRETI:s projektet är etablerat som en samlande och gemensam kanal för kommunikation mellan företag, myndighetet, akademi och slutanvändare. Anpassad utbildning och initiera informationsinsatser Branschen har ofta påtalat att behovet av informationsinsatser är stort och eftersatt. Detta gäller såväl adekvat information på egna hemsidor som på offentliga sidor som t ex Energimyndigheten. Utan saklig information är det lätt att potentiella kunder prioriterar ned ett bioenergialternativ då man har bristfällig kunskap om fördelarna, och saknar erfarenhet av att sköta en sådan anläggning. Resultatet blir i många fall andra lösningar som baseras på någon form av elvärme trots att ett alternativ med bioenergi kunnat vara både bättre och billigare för slutanvändaren. 8

Företagen är också oroade över att kompetensutvecklingen inom gymnasiet och högskolan för bioenergi har stannat av. Branschen behöver föryngras med unga och välutbildade människor som kan ta över och utveckla branschen. Vi vet också att det såväl bland installatörsföretagen som bland sotare och energirådgivare finns brister när det gäller kunskap om teknik och systemlösningar. En målsättning är att IRETI aktivt skall erbjuda skolor och utbildningsinstitut föreläsningar och rekommendera kunskapspersoner som kan bidra till att bioenergi och förnybar energi får ett större och bredare utrymme i utbildningarna. Resultat: Arbetet med målsättningen att synliggöra goda exempel har fortsatt under året. IRETI har under 2013 medverkat i ett framtagandet av tre olika förslag till YH-utbildningar, varav en - Energitekniker i Skara - fått bidrag från YH-myndigheten. Målet att IRETI skall bidra till en ökad information och kunskapsuppbyggnad genom att arrangera informationsmöten inleddes 2013 genom att 3 st möten arrangerades för allmänheten. Resultat: Ett paketerbjudande om att samverka i lokala informationsinsatser har skickats ut till landets kommunala energirådgivare, och en tvådagsutbildning för energirådgivare och skorstensfejare har tagits fram. En första provomgång genomfördes med positivt resultat den 18 mars med ett 20-tal energirådgivare från Västra Götaland När det gäller det önskade målet att söka samförståndslösningar när det gäller konkurrensen om bioråvara för att undvika att en skarpare konkurrens om råvaran skulle kunna bli ett hinder för en utveckling av branschens förutsättningar har detta mål av tids- och kostnadsskäl prioriterats ned. Resultat: Arbetet med detta har inte påbörjats under året men frågan är inte avslutad, men vi ser helst att någon annan aktör tar taktpinnen och äger frågan. Under våren har även frågan om Certifieringsutbildning av vissa installatörer diskuterats mellan företagen inom IRETI-nätverket. Certifieringen bottnar i EU-direktiv och i lagen STEMSF 1013:1 om frivillig certifiering av energiinstallatörer. Kontakter har tagits med Pelletsförbundet för samverkan i den PellSam-certifiering som förbundet har tidigare genomfört och planerar att återuppta. Inledande kontakter har även tagits med SP för samarbete i genomförandet av utbildningar. Frågan om certifiering av installatörer var även uppe på IRETI:s nätverksmöte i Lidköping i juni 2014. Resultat: Bland företagen inom IRETI-nätverket fanns en samstämd önskan att en Certifieringsutbildning skulle omfatta även installationer med en högre effekt än de 20 kw som direktivet föreskriver. Detta då marknaden i Sverige idag, i samband med skatteomläggningen för tillverkande industri, har fokus på en marknad av större anläggningar. Nätverksmötet beslutade att IRETI-projektet under det kommande året skall bevaka frågan och vid behov även medverka i arbetet. 9

Stimulera och utveckla nya produkter och affärer Målet med IRETI:s arbete i denna aktivitet är att hjälpa företagen att utveckla sina varor och produkter så att de anpassas och paketeras för att passa valda marknader och certifieringskrav. Under projekttiden har företagen inom IRETI-nätverket redovisat att man redan tillsammans tagit fram ett 50-tal nya produkter och systemlösningar IRETI-projektets roll som fungerande brygga mellan företag och akademi har under året bekräftats och projektet har de bästa förutsättningarna att fylla det glapp mellan de tillverkande företagen och akademin som sedan länge är ett identifierat problem. Vi vet att kunskapen många gånger finns inom akademin och genom att vara budbärare mellan akademi och näringsliv bidrar IRETI till att forskarna får input på vad man från branschen sida behöver ha hjälp med och omvänt kan IRETI genom det nära samarbetet med branschföretagen bidra till att nya forskningsrön blir implementerade i nya tekniker. IRETI-projektet hjälper företagen med allt från att värdera- och utveckla en ide, hitta finansiering, till att hitta samarbetspartners och marknadskanaler. Här kan IRETI genom Chalmers Industriteknik och andra aktörer även hjälpa till att hitta finansieringsmöjligheter som passar det enskilda företaget och utnyttja redan etablerade kanaler inom EU, ex Entreprise Europe Network för att hitta kunder, återförsäljare, samarbetspartners etc. Resultat: Under året har IRETI medverkat vid åtta olika tillfällen och genomfört utvecklingssamtal med företag inom nätverket. Av dessa har, under första halvåret 2014, tre av företagen nu inlett ett utvecklingsarbete av sina produkter där nätverkets samlade erfarenheter från olika forskningsprojekt nu implementeras. Under våren 2014 har samtal förts med ytterligare 3 företags produktutveckling. En fråga som alltid är aktuell och kommer ofta upp på möten och i kontakter med företagen handlar om byråkratin kring offentliga projektmedel, vilket gör att eventuella ansökningar om bidrag ofta nobbas ofta av företagen. Ett talande exempel på detta är väl att av det 50-tal nya produkter som tagits fram inom IRETI-nätverket har bara 8 st lett till en ansökan om projektmedel. Långa handläggningstider ofta 8-10 månader eller mera är för vår bransch helt orimliga ledtider när det gäller att finansiera marknadsanpassad utveckling av såväl produkter som systemlösningar. I verkligheten är många sökta projekt redan historia innan man ens hunnit få ett svar på en ansökan. Upplevt krångel med motfinansiering och tidsödande merarbeten innebär att ett eventuellt beviljat anslag snabbt äts upp av de ökade kostnader ett projekt medför. Därför avstår många företag från att ens söka medel för sin produktutveckling. Många nya produkter blir därför kvar på tankestadiet istället för födas som nya produkter. Resultat: Vi har framfört problemet vid olika kontakter med såväl Näringsdepartementet och berörda myndigheter, men vi har ännu inte hittat något sätt att nå framgång i detta arbete. Företagsanpassad Exporthjälp och Ökad synlighet Att hjälpa företagen att växla över till att sälja på nya exportmarknader är en av IRETI-projektets hörnstenar. Detta är viktigt inte bara för företagens möjligheter att utvecklas utan även för att landet ska kunna behålla den unika kompetens och erfarenhet vi byggt upp under många år. Då många av IRETI-nätverkets företag är små- och medelstora företag innebär detta nya utmaningar och därmed också nya risker. Många har dessutom ingen, eller mycket liten, erfarenhet av att exportera till andra länder. För att lyckas måste man synas. 10

Man måste finnas med på internationella mässor, ställa upp som förläsare på internationella konferenser och samtidigt se till att man kan attrahera besökare att komma till Sverige för att med egna ögon se att tekniken fungerar. Resultat Nationellt: Genom att etablera IRETI som en samlande aktör har branschen fått en gemensam plattform att agera utifrån. Med IRETI:s gemenstamt beslutade aktiviteter kan företagen nu samverka med målsättning för öka såväl kunskapen inom det egna företaget som viljan att komma ut på nya marknader. Under året har vi deltagit i Pellets 2014 i Norrköping, Energimyndighetens Energiutblick i Stockholm, Pelletsförbundets Årsmöte i Västerås och på en Work Shop i Helsingborg angående om konvertering till bioenergi i oljeeldade industrier. Vi har även haft ett möte med Näringsdepartementet i Stockholm med representation från våra myndigheter för att tillsammans diskutera företagens situation. Resultat Internationellt: Företrädare från IRETI-nätverket har under verksamhetsåtet 2013-2014 deltagit och/eller varit föredragshållare på följande aktiviteter: Tre av nätverkets företag deltog i möte på Kanadas Ambassad i Stockholm 10 företag deltog med en mässmonter och föredrag på Next- Gen i Brimingham (UK) 6 företag deltog tillsammans med Business Sweden med en mässmonter och Nätverkande vid QUEST i Toronto (Kanada) Möte med Anglo-Nordic Bioenergy i Stockholm (Sverige) 3 av företagen besökte European Pellet Conference 2014 i Wels (Österrike) Föredrag på Biomass 2014 i Orlando (USA) 10 företag delade en mässmonter och ytterligare 5 företag hade egen monter på World Bioenergy Jönköping (Sverige) 7 företag deltog tillsammans med Business Sweden i en mässmonter och Work Shop på IDEA i Seattle (USA) 3 st företag åkte vidare till IBC - International Bioenergy Conference - i Pince George (Kanada) och deltog i gemensam mässmonter och höll en Work Shop. Ta han om- och arrangera studieresor IRETI har inlett ett koncept för att genomföra studieresor i Sverige för utländska gäster och inlett ett samarbete med NextGen Media i Storbritannien och Business Sweden i Kanada för att genomföra detta. IRETI har även kommunicerat detta koncept med potentiella partners i Skottland och i Illinois. I samband med internationella satsningar har IRETI initierat möten (match-making) mellan nätverkande företag och möjliga samarbetspartners vid fyra tillfällen. Resultat: Ett förslag till upplägg av inkommande studiebesök har tagits fram och presenterats vid de internationella aktiviterer som genomförts under året. Kommunala upphandlingar De kommunala upphandlingarna är ett ständigt återkommande problemområde. Företagen upplever att framförallt upphandlingsunderlagen många gånger är så dåliga, så omfattande och felprioriterade att man inte ens bryr sig om att försöka lämna in ett anbud. Företagen ifrågasätter om underlagen 11

verkligen ger den utrustning som man frågat efter och har behov av då det oftast i slutändan är priset som blir helt avgörande. Bilden t v visar omfattningen på ett förfrågningsunderlag på en liten pelletseldan fastbränslecentral och några solfångare i Kungsbacka. Anläggningen som skall upphandlas är på 100 kw och förfrågningsunderlaget är på flera hundra sidor (30 mm tjock). Företaget som lämnade detta kommenterade: -Vet inte om man ska skratta eller gråta, undrar vad konsultjobbet har kostat? En högst berättigad fråga! Resultat: Ett arbete har inletts för att via IRETI-nätverkets medlemmar skapa en lista med personer och konsulter som kan ta fram bra anbudsunderlag. IRETIs kortisar Många känner att man inte hinner, eller en orkar med, att följa det som händer i dagens enorma mediebrus. Samtidigt är detta en viktig källa till omvärldbevakning. Ett uppskattat inslag i omvärldsbevakningen är därför det nyhetsbrev, IRETIs Kortisar, som sammanställs varje vecka och når ut till hela 1 200 mottagare inom branschföretag, media och politiker. Kortisarna innehåller förutom länkar till artiklar, konferenser och andra arrangemang även en kort reflektion över det som hänt under den senaste veckan. Kortisar distribueras gratis via e-mail och kan beställas och avbeställas via bengt@afabinfo.com. Uppföljning i förhållande till Förväntade indikatorer Då nedanstående redovisning är sammanställd från de 30 (av totalt 46) företag som redovisat sina insatser är det troligt att utfallet i verkligheten är ändå något bättre. Mot bakgrunden av att detta är första årets verksamhet som inkluderar uppstart av projektet och mot bakgrund av att vi inte fått den önskade finansieringen, är det ändå glädjande att vi kan redovisa resultat som i stort följer den projektplan och de indikatorer som vi satte som mål för projektet. Till stor det beror detta på att företagens engagemang och vilja att samarbeta varit större än vad vi förväntade inledningsvis. Målbilden för Resultatindikatorer när projektet har avslutas 2016 är att 30 nya arbetstillfällen skall ha skapats i privata företag och 4 st nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet, med en jämn könsfördelning. Samt att 4 st gemensamt ägda exportföretag etablerats. Resultat: När det gäller antalet nya anställningar har företagen redovisat att 11 nya jobb skapats (ett företag har avskedat en person). Antalet ligger väl i linje med våra indikatorer, men inte när det gäller en önskad könsfördelning. Bara 19 % av företagens anställda är kvinnor, varför en högre andel kvinnliga anställningar är önskvärda. Några gemensamt ägda exportföretag är det för tidigt i projektet för att ens diskutera. När det gäller Aktivitetsindikatorer så har målet satts till att 60 företag och organisationer skall ha inlett en samverkan och att 30 ansökningar från företag om FoU-medel ska ha lämnats in till 2016. Resultat: Redan efter det första verksamhetsåret kan vi redovisa att 46 företag deltagit i aktiviteter. När det gäller nya ansökningar om FoU-bidrag kan vi under det första verksamhetsåret redovisa 8 st. Se även kommentarer under rubriken Stimulera och utveckla nya produkter och affärer på sid 10. För de Egna indikatorerna har målet satts till att vi skulle medverka i 30 internationella projekt och genomföra 30 st samverkansmöten, utbildningar etc. 12

Resultat: IRETI-nätverkets företag har under året i medeltal per företag medverkat i 4,5 internationella aktiviteter. IRETI-projektet har initierat och genomfört 9 st internationella projekt. Året har präglats av många samverkansmöten mellan de nätverkande företagen. Totalt har man tillsammans redovisat 170 mötesdagar vilket betyder att varje företag genomsnitt deltagit i 9 st samverkansmöten. Utvärdering av enkätsvar I juni 2014 skickades en enkät ut till de 46 företag och de personer som varit delaktiga i någon av de aktiviteter som ordnats av/för nätverkets företag. Av dessa har 30 st företag (60 %) hittills besvarat enkäten som innehöll ett antal frågor rörande hur man upplevt samarbetet inom IRETInätverket och 28 st företag har även redovisat sina kostnader. Totalt redovisar de 28 företagen att man tillsammans lagt 3,06 milj kr i IRETI-projektet, varav 1,32 milj kr är i kontanta medel. Värt att notera är att företagens insatser under det första verksamhetsåret därmed vida överstiger de 1,4 milj kr som angetts i projektets budget för det första verksamhetsåret. I genomsnitt har man även redovisat i genomsnitt 175 timmar i arbetstid kopplad till projektaktiviteter. En försiktig uppskattning av insatserna för samtlig deltagande företag i IRETI-projektet under verksamhetsåret, när vi även räknar med insatser från företagen som ännu inte lämnat sitt svar, kan därmed värderas till minst ungefär 4 milj kr. Detta är insatser som har investerats. Vidare kan uppskattas att hela 150 arbetsveckor i mantid upparbetats inom projektet. Nio (av 30) företag redovisar en neutral eller sjunkande lönsamhet. Av detta kan vi dra den slutsatsen att en tredjedel av branschens företag ännu inte upplever att konjunkturen har vänt. Övriga företag redovisar en försiktig optimism när det gäller framtiden. Överlag kan vi i enkätsvaren därför tolka resultaten som att företagen ännu inte sett några större och positivare resultat när det gäller det egna företagets lönsamhet. Däremot kan vi se en positivare bild när det gäller framtiden och hur man ser på nyttan av samarbete och de nya kontakter som man fått i och med IRETIsamarbetet. Detta återspeglas också när det gäller viljan att nyanställa medarbetare där vi nu kan konstatera att de senaste årens negativa utveckling vänt uppåt och antalet anställda har börjat öka igen. Totalt hade de svarande företagen i slutet av juni 120 personer anställda. Av dessa hade 11 personer nyanställts under perioden, medan en person har förlorat jobbet. Ungefär var 5:e anställd (19 %) är kvinnor och ungefär 5 % av de anställda är utlandsfödda. Nedan redovisas en mer detaljerad sammanställning av de 30-tal enkätsvar som hittills kommit i retur till projektledningen. Företagets utveckling Så här anser företagen att man utvecklats (genomsnitt) utifrån en skala 1-10 där 5 är neutralt Lönsamhetsutveckling 5,7 (intervall svar 3-8) Insatser för export 6,2 (intervall svar 1-10) Samarbete med andra företag 7,1 (intervall svar 1-10) Nya kontakter 7,5 (intervall svar 3-9) 13

Upplevd nytta av IRETI-projektet Så här har företagen (genomsnitt) värderat nyttan av IRETI-projektet utifrån en skala 1-10 där 5 är neutralt Nya kontakter 8,1 (intervall svar 5-10) Samordningsinsatser 7,7 (intervall svar 5-10) Information om marknader 8,5 (intervall svar 5-10) IRETI:s kortisar 9,1 (intervall svar 5-10) Antal anställda Här redovisar företagen hur sysselsättningen utvecklats under projekttiden. ANTAL totalt förändring Kvinnor 23 +1 Män 96 +9 (ett företag rapporterar -1 person) varav utlandsfödda 6 +1 Kunskapsuppbyggnad Här redovisas antalet aktiviteter fördelat på hösten 2013 och våren 2014 2013 2014 Genomsnitt/företag Antal kurser 30 33 3,9 st Samarbetsmöten 76 95 9,0 st Mässor, Utställningar 30 39 3,8 st Internationella aktiviteter 32 27 4,5 st Studiebesök 34 42 4,2 st Produktutveckling Här redovisas utvecklingsarbetet inom företagen. 2013 2014 Nya produkter/system 36 15 Antal ansökningar om stöd 5 3 HANDLINGSPLAN INFÖR 2014-2015 Som framgår av ovanstående är de flesta av företagen inom IRETI-nätverket mindre företag ofta med bara en handfull anställda. Då speciellt dessa mindre företag ofta saknar både tid och erfarenhet av att samarbeta på nya marknader ser man IRETI-projektet som en viktig plattform där man kan minska riskerna, öka sin konkurrenskraft och även dela olika kostnader. Företagen i nätverket representerar också olika marknadssegment, där man har kommit olika långt i sin utveckling och i sina internationaliseringsplaner. Sammantaget betyder detta att alla insatser och alla aktiviteter som beslutats inte passar alla företag. Företagen inom IRETI-nätverket har mycket tydligt uttryckt att man behöver en objektiv och oberoende samordnare som kan "äga och driva" de aktiviteter som behöver göras. Vid försommarens nätverksmöte konstaterades att det första årets projektarbete har varit framgångsrikt och att man gärna ser att projektet fortsätter på den inslagna vägen. Företagen som medverkat har alla det gemensamt att de vill växa och genom att samarbeta stärka sin konkurrenskraft och man har genom IRETI-projektet möjlighet att delta bara i de aktiviteter som har störst bärighet inom det egna företaget. Detta upplägg är mycket uppskattat av företagen och är en starkt bidragande orsak till att projektet har så stark förankring bland företagen. Det har därför uppdragits undertecknad att fortsätta att arbeta som projektsamordnare och att tillsammans med styrgruppen att presentera-, ansvara-, samordna- och organisera önskade aktiviteter. Härigenom har företagen fått en gemensam projektledning som är företagsneutral, men med stor kunskap om branschen. En projektledning som även kan identifiera nya marknader och vara pådri- 14

vande när det gäller att hitta affärslösningar som är anpassade till dessa marknader. Kort sagt en aktiv aktör som har både viljan och tiden att äga och driva gemensamma aktiviteter som hjälper företagen till ökad lönsamhet och nyanställningar samtidigt som Sverige befäster sin ställning som en ledande aktör för hållbar energianvändning. Löpande information om IRETI-nätverkets olika aktiviteter sker via IRETI:s Kortisar som utkommer i stort sett varje vecka. Nationella mål För att mindre företag skall kunna växa och komma ut på en internationell marknad krävs att det finns en fungerande hemmamarknad där nya produkter och systemlösningar kan utvecklas och testas. Det betyder att IRETI:s aktiviteter även prioriterar insatser som är riktade enbart till den nationella marknaden. Här är kunskapsuppbyggnad och information tillsammans med att vara talesman för branschen det viktigaste som företagen efterlyser. Vid den senaste nätverksträffen i Lidköping framkom det önskemål att det kommande verksamhetsåret på det nationella planet också skall prioritera utvecklingen av nya produkter och systemlösningar. Nya och skärpta miljökrav inom EU:s regelverk (EN 303-5 nivå 4 och 5) innebär att flera av våra företag behöver anpassa dagens teknik till dessa strängare krav. Det finns ett växande behov av teknikutveckling där IRETI-projektets koppling mellan forskning och näringsliv blir en allt viktigare partner. Vidare lyftes frågan att prioritera utbildning både externt och internt. Externt för att informera energirådgivare, skorstensfejare och beslutsfattare om branschens fördelar och internt när det gäller utbildningen av installatörer som i framtiden måste få ökad kunskap i systemteknik och byggandet av energisystem som kombinerar olika energikällor och energibärare. Vidare ska projektledningen medverka i framtagandet av utbildningsplaner för den frivilliga certifieringen av energiinstallatörer. Ett tredje nationellt mål är att prioritera insatser för att ta emot studiebesök. Ingenstans i världen finns så mycket av de mesta inom energi- och miljöteknik att visa upp, som det finns runt om i Västsverige. Dessutom med extremt korta restider mellan besöksobjekten. Ett förslag till upplägg av Studieresor i Västsverige Taking you from know-how to show-how har utarbetats och detta skall förhoppningsvis leda till att dessa besöksresor kommer ingång. Yh-utbildning Inför höstens utlysning avser IRETI-nätverket att medverka i genomförandet av en planerad Yhutbildning i samarbete med bl a Såtenäs kommun. En reviderad ansökan att genomföra en Yhutbildning, som bygger på den ansökan som avslogs vid förra höstens utlysning, har tagits fram av Björn Hedin. Ansökan omfattar en tvåårig utbildning med examen som Energisystem Tekniker där IRETI-nätverket har ett stort inflytande på såväl utbildningsinsatsen som studenternas Lia-arbeten. Utbildningen ska ge kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om: Biomassa och förnyelsebara energibärare, t ex sol, vind, geotermisk energi, vågkraft etc Energioptimering och den miljöpåverkan av olika alternativ ger på kort och lång sikt Värmecentraler, pannor och systemlösningar. Hur de är uppbyggda och hur de fungerar Gällande regelverk och myndighetskrav Hur man integrerar t ex solfångare eller annan kompletterande utrustning Möjligheter för offentliga bidrag och/eller andra offentliga stimulanspaket 15

Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att på ett objektivt sätt kunna värdera och rekommendera system för alternativ energi och ge adekvat rådgivning angående bygglov och annan myndighetskontroll, samt ha kompitensen att genomföra energikartläggning med fokus på att dels spara på energi och dels att ersätta fossil energianvändning med förnyelsebar energi. Ta fram objektiva och kundanpassade kalkyler på lönsamhet, miljövinster och kundnytta (Energirådgivning). Studenten skall kunna utföra installationskontroller och slutbesiktningar och agera som projektledare och sammanställa projektrapporter (Energibesiktningar) och även vid behov även dimensionera och konstruera åtgärdsförslag och kompletta installationslösningar samt utföra enklare installationsarbeten av värmepannor etc. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att utbilda personal och kompetenssäkra företagets kunskaper inom förnybar energiteknik. Ansökan behandlas av Yh-nämnden och besked om eventuellt studiestöd lämnas i januari 2015. Internationella mål Av de övriga punkter som diskuterades på nätverksträffen var vi överens om att fortsätta med att prioritera marknader i Storbritannien och Nordamerika. I Nordamerika sker insatserna i samarbete med Business Sweden i Toronto, SACC USA och USA:s ambassad i Stockholm. Arbetet inom IRETI-nätverket syftar till att ta fram och presentera övergripande förutsättningar som gäller för en identifierad marknad. Hela kedjan från regler och certifieringskrav, bidrag, till att identifiera konkurrerande företag. Viktigt är distributionskanaler, installatörer och betalningsströmmar etc samt att identifiera leads och samarbetspartners. Storbritannien lyftes åter fram som den i särklass mest intressanta marknaden utanför Norden. Förutom deltagandet i mässor och konferenser skall projektledningen arbeta vidare med att arrangera Sweden Days i Storbritannien. Vi har redan en etablerad kontakt Bicton Earth i sydvästra England och Newbold i Skottland som tänkbara platser för ett genomförande av ett helsvenskt event där vi skall ansvara för programmet och vår partner ansvarar för marknadsföringen. I övrigt är prioriterade mässor och konferenser inför hösten 2014 följande: 2014 CanBio Annual Conference & Trade Show, 9-11 sep, Thunder Bay, Ontario, Kanada Bioenergy from Forest Conference, 15-18 sep Helsinki, Finland World Congress of Bioenergy-2014, 21-23 sep Qingdao, China NextGen/EBEC, 9-10 okt Birmingham UK Northern Illinois Renewable Energy Expo, 9-10 okt Rockford, (IL) USA The 13th Pellets Industry Forum 14 15 okt 2014 in Berlin, Tyskland EXPOBIOMASA, 21-23 okt Valadolid, Spanien QUEST 2014, 1-3 dec Vancouver (BC) Kanada Av ovanstående mässor har IRETI-nätverket bokat en 88 kvm stor Swedish Paviljong på Next- Gen/EBEC. Deltagande företag i vår monter har även fått möjlighet att delta med föredrag i det officiella konferensprogrammet. Kontakta undertecknad om ni önskar mer information angående ett deltagande. AVSLUTANDE TANKEGÅNGAR Som konstaterades redan i den första verksamhetsrapporten är inte Sverige längre ensam om att kunna visa upp bra exempel, och många av våra produkter är dessutom på väg att passera bäst föredatum. Flera av IRETI-nätverkets företag står också inför relativt stora pensionsavgångar och vår bransch behöver en vitalisering. Inom nätverket hoppas vi på att våra myndigheter kan ge oss mer stöttning till att utveckla de affärsmöjligheter som finns och satsa så att även mindre företag och entreprenörer som verkligen vill får möjlighet att utvecklas och växa. Vi vet att Sverige har ovanligt 16

bra förutsättningar och kunskap att använda biomassa jämfört med de flesta andra länder som vi arbetar med. Biomassan är utan tvekan en underskattad resurs och borde vara den naturliga grunden för en växande svensk exportindustri med ett värde av flera hundra miljarder. Efter vårt första verksamhetsår kan vi konstatera att vår bransch står enad bakom ett IRETI som är en fungerar plattform för samarbete, innovation och utveckling. En aktör där entreprenörer, företag, forskare och samhälle kan mötas och där forskningen från institut och högskola kan implementeras i nya produkter och komma till nytta. Det är samtidigt den bakomliggande idén som ligger till grund för hela IRETI-projektet. Genom att samverka blir vi alla starkare och kan övervinna många hinder. Projektgruppen har som modell tittat på Österrike där företagen har ett långt generösare bidrag från det offentliga än det vi har i vårt land. Jag hoppas därför att denna verksamhetsrapport tydligt skall visa på att IRETI-projektet ger de fördelar och möjligheter till tillväxt som företagen efterlyser. Vi har under vårt första verksamhetsår,trots en begränsad budget, lyckats etablera IRETI som en samlande aktör, och tillsammans genomfört de flesta av de aktiviteter som företagen önskat. Nu hoppas vi att detta skall vara tillräckligt för att vi under det kommande året skall få en utökad finansiering som ger oss ändå bättre möjligheter att konkurrera på nya marknader. Även om många av företagen är små och ensam ofta saknar förutsättningar att lyckas på en exportmarknad, så menar vi att kraften i entreprenörsandan och en uttalad vilja gör att man tillsammans ändå har goda förutsättningar att lyckas. Vi tror på företagandet och den enskilde företagaren. Samtidigt skulle arbetesbördan bli betydligt lättare och möjligheterna att konkurrera internationellt bättre om vi får ett utökat stöd både verbalt och ekonomiskt. Med dessa avslutande ord ser jag fram emot det kommande verksamhetsåret. Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse bengt@afabinfo.com 17