Fraser, huvuden och bestämningar



Relevanta dokument
Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Syntax Fras, sats, mening

Olika typer av satser


729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Grammatik för språkteknologer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Frasstrukturgrammatik

Datorlingvistisk grammatik

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Satsled och satstruktur

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Satslära introduktion

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Satsdelar. Carina

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Grammatik för språkteknologer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Grammatik för språkteknologer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Förord KERSTIN BALLARDINI

Lingvistiska grundbegrepp

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Några skillnader mellan svenska och engelska

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Några skillnader mellan svenska och engelska

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Grammatik för språkteknologer

Svensk minigrammatik

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

inte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Datorlingvistisk grammatik

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

14. Sammansatta satser

Att analysera andraspråkstexter

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Tentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3

Först lite rester...

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius D1418 Språkteknologi

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar Minigrammatik 9

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

En studie av nominalfrasers uppbyggnad i elevtexter från årskurs 3

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

Svenska språket. Grammatik.

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

*han är nyss bekymrad b)pp kan i motsats till de flesta andra Adj. aldrig ta en gradkvantor (som t.ex. mycket):

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Ordförråd och Ordbildning

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin följer Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur, med tillägg vad gäller dependensanalys från Universal Dependencies, http://universaldependencies.github.io/docs/. 1 Fraser, allmänna principer 1.1 Fraser/konstituenter principer Enheter som hänger ihop grammatiskt och semantiskt. Teoretisk motivation: fraser av en viss kategori kan förekomma i olika kontexter. (Egna enheter av struktur.) Exempel: Den lilla hunden skäller. (som subjekt) Lisa köpte den lilla hunden. (som objekt) Beskrivningen av (olika slag av) nominalfraser kan alltså återanvändas i olika kontexter. 1.2 Kriterier för analys som fras I grammatiken handlar det ofta om att tillämpa olika kriterier för att stödja eller vederlägga en viss analys. Olika kriterier kan ge olika utfall och analysen av ett visst fenomen kan vara mindre självklar. Man måste då kanske bestämma sig för ett visst synsätt. Traditionell grammatik är delvis konventionell (snarare än renodlat teoretiskt motiverad). Olika grammatikböcker kan ha olika åsikter. 1.3 Fraser som semantiska enheter Semantiken måste ofta stödja (och ligger bakom) våra intuitioner om frasstatus. Exempel: Lisa köpte den lilla hunden. KRITERIUM: En fras har typiskt en semantiskt enhetlig innebörd. Jag såg den lilla hunden genom fönstret. Här är den lilla hunden (NP) en beskrivning av en varelse. 1

Här är genom fönstret (PP) av ett sätt (att se). 1.4 Fraser kan förekomma i olika funktioner KRITERIUM: En fras kan typiskt återanvändas (med bibehållen betydelse) i olika kontexter. Den lilla hunden skäller. (som subjekt) Lisa köpte den lilla hunden. (som objekt) Lisa tittade på den lilla hunden. (som prepositions rektion) 1.5 Fraser hänger ihop vid ordföljdsändringar KRITERIUM: Fraser yttas typiskt som helheter, om vi ändrar ordföljd utan att dramatiskt ändra betydelse. Jag såg den lilla hunden genom fönstret. Den lilla hunden såg jag genom fönstret. Genom fönstret såg jag den lilla hunden. Inte: Genom såg fönstret den lilla jag hunden. 1.6 Fraser matchar enstaka ord och kan befrågas Exempel: En familj köpte den lilla hunden. KRITERIUM: En fras kan ofta ersättas av en kortare fras eller ett enda ord (med samma sorts betydelse). Familjen köpte hunden. De köpte den. KRITERIUM: En fras kan befrågas byt ut mot frågeord och arrangera till frågeordföljd och ges som svar på frågan. Vem köpte den lilla hunden? En familj. Vad köpte en familj? Den lilla hunden. 1.7 Likvärdiga fraser kan samordnas Exempel: Lisa köpte den lilla hunden. KRITERIUM: Två fraser av samma kategori kan samordnas och bilda en samordning av samma kategori. Lisa köpte den lilla hunden och den stora katten. KRITERIUM: kongruens har OFTA (inte alltid) en fras' räckvidd. 2

Lisa köpte en liten hund. Lisa köpte ett litet djur. Lisa köpte de små hundarna. 2 Huvud och bestämningar Många fraser innehåller ett ord (huvudet) som är den centrala enheten. Övriga delar av frasen ingår i den genom sina kopplingar till huvudet och räknas som bestämningar. Inom dependensgrammatik (som i hög grad är förenlig med traditionell grammatik) beskrivs syntaxen generellt i termer av huvud-bestämning-relationer mellan ord. 2.1 Några dependensexempel Pilarna löper från huvud till bestämning. rot nmod advmod nsubj dobj advmod nummod nmod ADV VERB PRON NOUN ADP ADV NUM NOUN ADP NOUN Totalt köper vi leksaker för cirka 200 miljoner om året punct nsubj root dobj det amod NOUN VERB DET ADJ NOUN PUNCT Studenten läste den bästa boken. rot nmod det amod nsubj aux dobj det amod DET ADJ NOUN AUX VERB DET ADJ NOUN ADP NOUN De samvetslösa skurkarna hade stulit de största juvelerna på söndagen 3

2.2 Huvud, kriterier När vi bedömer vad som är huvud respektive bestämning så utgår vi från ett antal kriterier. Dessa kriterier är ibland ganska vaga. Deras utfall kan därför bli obestämt. Om vi skall utföra systematiska analyser behöver vi nog utgå från en viss grammatikbok eller i ST-sammanhang annotationsmanual, där vi katalogiserar konventioner för olika typer av konstruktioner. Vi utgår från Universal Dependencies (http://universaldependencies.github.io/docs/) här. 2.3 Huvudet är typiskt obligatoriskt Bestämningar kan ofta strykas; eventuellt krävs då omböjning av huvudet. Exempel (att bedöma i lämpliga meningskontexter): nu när som helst nu den gröna bilen därborta bilen en fin bil bilen han som står i hörnet han påfallande söt i smaken söt 2.4 Huvudets kategori bestämmer hela frasens kategori Exempel (inte så strikta vad gäller antalet generationer ): Substantiv (nomen) och pronomen ger nominalfras. Ex. den gröna bilen därborta, han som står i hörnet Verb ger verbfras eller sats. Ex. (De) sover ofta oroligt. (Hon) gav honom en bok. Adjektiv ger adjektivfras. Ex. påfallande söt i smaken Preposition ger prepositionsfras. Ex. på vinden. Enligt Universal Dependencies är dock prepositioner dependenter till det styrda ledet, varför prepositionsfras snarare är ett slags nominalfraser med prepositionen som en kasusmarkering (): på vinden Adverb ger adverbfras. Ex. mycket fort, nu när som helst 2.5 Huvud/fras och morfologiska/syntaktiska egenskaper Huvudordets böjning bestämmer ofta men inte alltid motsvarande egenskap hos 4

frasen. Exempel: Adjektivets kongruensegenskaper ger adjektivfrasens kongruensegenskaper mycket surt i smaken Bestämt substantiv ger alltid bestämd nominalfras den gula bilen (men obestämt substantiv kan vara huvud i bestämd nominalfras, som min bil) Verb i infinitiv är huvud i infinitiv(verb)fras. 2.6 Huvudet är semantiskt sett det avgörande ledet Exempel: det regnar lite... handlar primärt om att det regnar den gröna bilen därborta... måste vara en bil påfallande söt i smaken... söt (smak) är det avgörande 2.7 Huvudet väljer bestämningar Huvudet väljer (kräver/tillåter) bestämningar, utifrån sin valens. Exempel: Hon ger honom en bok. *Hon ger honom. Verbet kräver två objekt, vilket de flesta verb inte gör. professor i lingvistik *person i lingvistik Substantivet accepterar en bestämning, som bara kan kopplas till ett fåtal substantiv. 2.8 Kongruens och styrning Bestämningens morfologiska form beror på huvudets inverkan (kongruens). Exempel: Hon ger honom en bok. (kasusstyrning) *Hon ger han en bok. ett fint hus (kongruens) *ett fin hus flera fina hus (kongruens) *flera fint hus 3 Vanliga typer av fraser 3.1 Nominalfras huvud substantiv eller pronomen 5

bestämningar kallas attribut. Vanliga: artikel/determinator (framförställt) (UD: det) adjektivfras (framförställt) (UD: amod) prepositionsfras (efterställt) (UD: amod/acl) relativ bisats (efterställt) (UD: acl) andra bisatser (efterställt) (UD: acl) infinitivfras (efterställt) (UD: acl) Josefsson, 6.1: finkornigare attributsbegrepp 3.2 Adjektivfras huvud: adjektiv bestämningar kallas adverbial. Vanliga: mer och mest (framförställda, vid perifrastisk komparation) (UD: advmod) andra adverb (framförställd, ofta gradadverb(ial)) (UD: advmod) prepositionsfras (efterställt) (UD: nmod) Josefsson, 6.2: om efterställda bestämningar till adjektiv bisats (efterställt) (UD: advcl) 3.3 Adverbfras huvud: adverb bestämningar kallas (även här) adverbial. Vanliga: mer och mest (framförställda, vid perifrastisk komparation) (UD: advmod) andra adverb (framförställd, ofta gradadverb(ial)) (UD: advmod) efterställda bestämningar?? bussen körde lika snabbt som bilen 3.4 Prepositionsfras Preposition. Huvud i många grammatiker, men en dependent i UD. det som prepositionen styr, rektion. (UD har dock motsatt perspektiv.) Vanliga: nominalfras (objektsform om det är ett personligt pronomen) infinitivfras bisats Prepositionsfraser kan i sin tur bestämma substantiv, pronomen, verb, adjektiv (?), adverb (?) etc. 6