Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2015 Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer: 0023/16 2016-01-18 Tove Nyth och Per Jarring Olycksutredning&Analys www.rsgbg.se
Innehåll Resumé... 3 Stora händelser under året... 3 Räddningsuppdrag... 4 Bränder... 6 Bränder där människor skadas och omkommer... 6 Bostadsbränder... 6 Bränder i och omkring utbildningslokaler... 8 Bränder i vårdanläggningar... 8 Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier... 8 Trafikolyckor... 9 Automatlarm... 10 I väntan på ambulans... 10 Olycksutredning & Analys... 11 Insatsrapporter och utvärderingar... 11 Olycksutredning... 11 Sakkunnigutlåtanden... 11 Datakällor och kvalitet... 13 Bilaga: Tabeller och diagram... 14 2
Resumé 2015 genomförde RSG totalt 8 924 räddningsuppdrag, vilket är omkring 400 fler än medelvärdet för de senaste fem åren (8 550 stycken). Som vanligt är det ofta väderrelaterade händelser (t ex stormar och översvämningar) som påverkar det totala antalet räddningsuppdrag, men i år syns en ökning inom flera olika händelsetyper. 2015 konstateras en liknande nivå som 2014 på antal bränder i och omkring utbildningslokaler. Sedan 2007 har antalet bränder minskat med cirka 50 %. I år har fyra människor omkommit vid fyra olika bränder i förbundet. Detta är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. På nationell nivå visar preliminära siffror att 113 personer har dött i 96 bränder under 2015. Under många år har antalet omkomna i bränder minskat nationellt, men under 2015 har den positiva utvecklingen vänt. Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant. Resultaten från pågående nationella forskningsprojekt, tillsammans med RSG:s arbete med att ta fram en ny strategi för Brand i bostad, gör att vi kan utforma ett än mer effektivt förebyggande arbete. Stora händelser under året När det gäller stora och omfattande insatser som genomförts under 2015 är det framförallt branden i flerbostadsfastigheten på Decembergatan i början av augusti, som sticker ut lite extra. Denna brand medförde bland annat en evakuering av cirka 200 boenden, skador på 17 lägenheter och en omfattande räddningsinsats som pågick under 1,5 dygn. Däremot skadades inga personer fysiskt vid branden. Vidare har det även inträffat två bostadsbränder i större och äldre träfastigheter, Särö och Mölnlycke, vilket genererat långvariga och svårhanterade insatser. Två omfattande stormoväder, under januari respektive november/december, genererade ett mycket stort antal räddningsuppdrag att hantera inom en begränsad tidsperiod. Ytterligare exempel på hög belastning inom den utryckande verksamheten, inträffade mitt under semesterperioden i juli månad. Under fyra hektiska dygn hanterades omfattande brand i industrilokal vid Backaplan, flertal bränder/tillbud under någon timme i Frillesås, brand i äldre trähusbebyggelse i Haga och medverkan vid länspumpning efter fartygskollision i hamninloppet till Göteborg, parallellt med övriga 110 räddningsuppdrag. Vid tillfällen som detta skapar storleken på vårt räddningstjänstförbund möjlighet att ändå kunna hantera en variation av händelser och belastningar på ett bra sätt. Under hösten har flyktingfrågan varit mycket aktuell i samhället. När det gäller inträffade händelser har vi inom förbundsområdet haft minst två större bränder kopplat till blivande boenden för flyktingar. Dessutom har vi haft flertal automatlarm till befintliga boenden på grund av matlagning, etc. Detta är dock normalt för alla former av boende med många människor samlade på ett ställe. 3
Räddningsuppdrag 2015 genomförde RSG totalt 8 924 räddningsuppdrag, vilket är omkring 400 fler än både 2014 (8 563 stycken) och medelvärdet för de senaste fem åren (2011-2015), som ligger på 8 550 stycken. 2015 GENOMFÖRDES 8 924 RÄDDNINGS- UPPDRAG, VILKET ÄR BETYDLIGT FLER ÄN MEDELVÄRDET FÖR DE SENASTE FEM ÅREN (8 550 STYCKEN) De olika räddningsuppdragen kan delas in i tre kategorier; Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Annat uppdrag. Diagram 1 visar antalet räddningsuppdrag 2015 för olika händelsetyper inom respektive kategori. Bilden illustrerar även eventuella avvikelser jämfört med medelvärdet för de senaste fem åren (2011-2015). Kategorin Olycka/tillbud innebär de tillfällen då räddningsstyrkan har larmats ut till, och i de flesta fall hanterat konsekvenserna av, händelser orsakade av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Denna kategori stod i år för ungefär hälften av uppdragen. Kategorin Larm utan tillbud, 38 % av uppdragen, innefattar exempelvis obefogade automatlarm, falsklarm, samt larm där styrkan har återkallats före ankomst till skadeplats. Ungefär 12 % av uppdragen kategoriseras som Annat uppdrag, vilket innebär uppdrag som inte räknas som räddningstjänst, till exempel i väntan på ambulans, sanering av vägbana och hjälp till ambulans och polis. Ökningen av antalet räddningsuppdrag är fördelad på flera olika händelsetyper, bland annat trafikolyckor, IVPA-uppdrag och suicidförsök. För en detaljerad tabell över antal räddningsuppdrag, fördelat per händelsetyp, se bilaga. Diagram 1. Fördelning av räddningsuppdrag per händelsetyp 2015 (siffror). Bilden illustrerar även eventuella avvikelser gentemot medelvärdet för perioden 2011-2015. 4
Vid en jämförelse månad för månad är det framförallt januari, februari, november och december som sticker ut, med fler uppdrag jämfört med både 2014 och medelvärdet för 2011-2015. April och maj har däremot ett betydligt lägre antal uppdrag än tidigare år (Diagram 2). Det större antalet uppdrag i januari beror främst på den ökade belastningen i samband med stormen Egon. I februari inträffade fler bränder utomhus (förmodat anlagda) än föregående år, bland annat i Biskopsgården och på Norra Älvstranden. Ökningen i november består främst av automatlarm och vattenskador till följd av bland annat åskoväder och stormen Gorm. I december är det framförallt anlagda containerbränder i Majorna-Linné som sticker ut. med cirka 25 % jämfört med medelvärdet 2011-2015. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor (januari-juli), IVPA-uppdrag och bilbränder står för merparten av denna ökning. Drygt 70 % av räddningsuppdragen sker i Göteborgs kommun. Därefter följer Mölndal (8 %), Kungsbacka (7 %), Lerum (5 %), Härryda (4 %) och Partille (4 %). Mindre än 0,5 % av räddningsuppdragen genomfördes i kommun utanför Storgöteborgs förbundsområde. För en detaljerad tabell, se bilaga. De flesta räddningsuppdragen sker under dagoch kvällstid, mellan klockan 09:00-22:00, vilket även överensstämmer med tidigare år. (Diagram 3) I april och maj är det färre Brand ej i byggnad (i praktiken bränder utomhus, t ex gräsbränder) som ger upphov till det lägre antalet uppdrag. Antalet uppdrag av typerna Nödställd person och Förmodad räddning är fortsatt högt jämfört med medelvärdet för 2011-2015. Merparten av dessa är räddningsuppdrag i samband med suicidförsök. Även händelsetypen Hjälp till ambulans har ökat betydligt de senaste åren. En kommunvis uppdelning visar att antalet räddningsuppdrag i Partille kommun har ökat Diagram 2. Räddningsuppdrag fördelade över dygnet. Diagram 3. Antal räddningsuppdrag fördelat per månad, 2015 jämfört med 2014 och medelvärdet för 2011-2015. 5
Bränder 2015 genomförde RSG totalt 2 168 räddningsuppdrag i samband med bränder, vilket innebär nästan 50 % av kategorin Olycka/tillbud och 24 % av alla räddningsuppdrag. 24 % AV ALLA RÄDDNINGSUPPDRAG ÄR BRÄNDER Detta är ungefär samma antal bränder som 2014, men det har i år inträffat fler bränder i byggnad (773 stycken). Även jämfört med medelvärdet för de senaste fem åren (2011-2015) inträffade det betydligt fler bränder i byggnad. Antalet Brand, ej i byggnad (1 395 stycken) är till stor del relaterat till vädret, vilket gör att antalet uppdrag inom denna kategori varierar från år till år. För mer detaljer, se bilaga. Bränder i byggnad var relativt jämnt fördelade över årets månader. När det gäller Brand, ej i byggnad har det i år inträffat fler än normalt i januari, februari och december, bland annat på grund av anlagda bränder i Biskopsgården, på Norra Älvstranden och i Majorna-Linné (Diagram 4) Bränder där människor skadas och omkommer Under året har fyra personer omkommit vid fyra olika bränder inom förbundets område. Alla dessa bränder inträffade i någon form av boende; två i flerbostadshus, en i villa och en på akutboende för hemlösa personer. Under året har dessutom tio personer skadats allvarligt i bränder (enligt räddningstjänstens insatsrapporter). 2014 omkom två personer i samband med bränder. Medelvärdet för perioden 2011-2015 är fyra per år. På nationell nivå visar preliminära siffror att 113 personer har dött i 96 bränder under 2015. Under många år har antalet omkomna i bränder minskat, men under 2015 har den positiva utvecklingen vänt. Redan i november passerade antalet omkomna förra årets totalsiffra (81 stycken). (www.msb.se) Bostadsbränder 2015 inträffade 449 bostadsbränder 1, vilket innebär nästan 60 % av alla bränder i byggnad. Antalet bostadsbränder över en femårsperiod visar på en svag ökning, liksom antalet per 1 000 invånare de senaste tre åren. Diagram 4. Bränder fördelade per månad 2015. Streckade linjer visar medelvärdet för 2011-2015. 1 1 En bostadsbrand avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnadskonstruktion och/eller inne i en byggnad, som kategoriseras som bostad. 6
Majoriteten av bostadsbränderna (cirka 75 %) sker i flerbostadshus. (Diagram 5) De vanligaste kända brandorsakerna i småhus är tekniska fel (elektrisk utrustning) eldstadsrelaterade bränder (soteld etc.) samt glömd spis. Diagram 7 visar fördelningen av brandorsaker för alla bostadstyper 2011-2015. Diagram 5. Bostadsbränder, 2011-2015 I år har det inträffat fler bostadsbränder under början av året (januari till april) jämfört med 2014 och medelvärdet för de senaste fem åren (Diagram A, se bilaga). Framförallt syns ett större antal bränder med angiven brandorsak glömd spis under denna period. Bostadsbränder inträffar oftast under eftermiddagen och kvällen. Årets fördelning ser ut på liknande sätt som medelvärdet de senaste fem åren. (Diagram 6). Diagram 7. Brandorsaker vid bostadsbränder (alla bostadstyper) enligt RSG:s insatsrapporter, 2011-2015 Merparten av bostadsbränderna inom RSG inträffar i Göteborgs stad. Tabell E (se bilaga) visar utvecklingen av antalet bostadsbränder fördelat per kommun. I tabell F (se bilaga) finns även angivet antalet bostadsbränder per 1 000 invånare för en jämförelse mellan olika kommuner och stadsdelar. I tabellen finns även ett jämförelsetal för hela förbundsområdet Storgöteborg samt för hela Sverige (2011-2014). (ida.msb.se) ANTALET BOSTADSBRÄNDER PER 1 000 INVÅNARE VISAR PÅ EN MARKANT SKILL- NAD MELLAN OLIKA GEOGRAFISKA OM- RÅDEN I FÖRBUNDET Diagram 6. Bostadsbränder fördelade över dygnet. Drygt 20 % av bränderna i flerbostadshus skedde i gemensamhetsutrymmen (ej bostadsyta) exempelvis soprum, trapphus, källare och tvättstuga, där andelen anlagda bränder är hög. Den vanligaste kända brandorsaken i flerbostadshus är köksspisar som lämnas påslagna utan tillsyn, vilken i år utgjorde mer än 40 %. Antalet bostadsbränder per 1 000 invånare i Storgöteborg (0,56) ligger på ungefär samma nivå som hela riket (0,58), men vid en jämförelse av siffrorna i tabell F kan konstateras att det inträffar en bostadsbrand upp till tre gånger så ofta i stadsdelen Angered som i till exempel Västra Göteborg eller Norra Hisingen. Pågående nationella forskningsprojekt kan förhoppningsvis hjälpa oss förstå orsakerna till dessa skillnader. Tillsammans med RSG:s arbete med att ta fram en ny strategi för Brand i bostad, så kan vi utforma ett än mer effektivt förebyggande arbete. 7
Bränder i och omkring utbildningslokaler 2015 konstateras en liknande nivå som 2014 på antal bränder i och omkring utbildningslokaler (Diagram 8). Sedan 2007 har antalet bränder minskat med cirka 50 %. Delar av nedgången kan troligen förklaras med ett minskat elevantal (Göteborg 2005-2010), men sedan 2011 har elevantalet ökat igen, medan antalet bränder ligger fortsatt konstant. Det finns dock ett mörkertal i de brandtillbud som räddningstjänsten inte larmas till (på grund av till exempel larmlagring dagtid) och minskningen kan sannolikt förklaras av såväl förändrade larmrutiner som effekten av ett kontinuerligt förebyggande arbete från olika samhällsaktörer. medelvärdet. Däremot orsakades nästan 20 % av bränderna 2015 av tekniska fel, jämfört med medelvärdet som ligger runt 10 % (medel 2011-2015). Tabell G (se bilaga) visar utvecklingen av antal bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade per kommun och stadsdel (Göteborg) 2011-2015. Bränder i vårdanläggningar Under 2015 konstateras ungefär samma antal bränder inom kategorin vårdanläggningar som 2014 (47 stycken). Merparten av bränderna sker på äldreboenden och olika former av behovsprövade boenden, dagcenter, etc. (Övrig vårdbyggnad). 2015 var antalet bränder på äldreboenden dock det lägsta på sex år (11 stycken). (Diagram 9) De vanligaste orsakerna till bränder i vårdanläggningar är relaterade till matlagning och glömd spis. Diagram 8. Bränder i och omkring utbildningslokaler Den månadsvisa fördelningen av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler visar på en stor variation från år till år. 2015 var det betydligt färre bränder under sommaren (junijuli) jämfört med 2014 och fler bränder november-december jämfört med både 2014 och medelvärdet 2011-2015 (Diagram B, se bilaga). Bränder i och omkring utbildningslokaler inträffar oftast kring lunch och på kvällen (medel 2011-2015). 2015 inträffade fler bränder klockan 20 än normalt. (Diagram C, se bilaga) 50 % ca AV SKOLBRÄNDERNA ÄR FÖRMODAT ANLAGDA Drygt 50 % av bränderna i och omkring utbildningslokaler är enligt insatsrapporterna anlagda (medel 2011-2015). 2015 var andelen anlagda bränder 45 %, vilket är något lägre än Diagram 9. Bränder i äldreboenden och övriga vårdbyggnader (dagcenter, behovsprövade boenden etc.), 2011-2015 Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Mellan första adventshelgen och trettonhelgen larmades RSG till tio brandtillbud som orsakats av levande ljus. Detta är en ökning med fyra bränder jämfört med föregående år. Nio av brandtillbuden inträffade i bostäder och en i restaurang/danslokal. Under samma period har åtminstone 12 incidenter med fyrverkerier rapporterats jämfört med föregående år då 22 brandtillbud orsakades av fyrverkerier. 8
Trafikolyckor 2015 genomfördes återigen fler räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor (1 305 stycken) jämfört med medelvärdet för 2011-2015 (1 149 stycken). (Diagram 10) Den kraftigaste ökningen jämfört med 2014 och medelvärdet för 2011-2015 syns under juni, juli och september (Diagram D, se bilaga). Då genomfördes 40-50 % fler räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor. I juni-juli syns ökningen tydligast inom Lundbys och Gårdas stationsområden och i september framförallt på Gårdas och Angereds. Denna tendens syntes även förra året. Trenden sedan flera år tillbaka är att flest räddningsuppdrag vid trafikolyckor sker under eftermiddagen med en topp vid rusningstrafiken runt 16-tiden. Detta stämmer även på siffrorna för 2015. (Diagram E, se bilaga) Vid ungefär 90 % av trafikolyckorna är en eller flera personbilar inblandade och vid cirka 15 % är en eller flera last- eller tankbilar inblandade. På framförallt Lindome, Mölndal, Frölunda och Gårda syns en viss ökning av andelen trafikolyckor med last- eller tankbil inblandad. Antalet trafikolyckor med spårbunden trafik ligger konstant på runt 35 stycken om året. Antalet trafikolyckor med moped minskade något 2015 (22 stycken) efter att ha varit relativt hög under 2013 och 2014 (cirka 35 stycken). Enligt räddningstjänstens insatsrapporter har antalet omkomna och skadade i trafiken varit relativt konstant de senaste åren. Under 2015 omkom minst sex personer och drygt 60 skadades allvarligt, vid trafikolyckor där RSG genomfört räddningsuppdrag. Diagram 10. Räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor, 2011-2015 9
Automatlarm Under året har det inkommit totalt 2 653 automatiska brand och sprinklerlarm i förbundet. Av det totala antalet larm har 288 stycken varit befogade vilket är en liten ökning från föregående år. (Diagram 11) I väntan på ambulans Från och med 1 oktober 2015 utförs inte längre IVPA-uppdrag av värnpersonal i Södra Skärgården. Ambulanssjukvården kommer istället att utföras av NOS, Norden Offshore Services, på entreprenad. Trots detta syns en fortsatt ökning av det totala antalet IVPA-uppdrag i förbundet (även efter 1 oktober). 2015 genomfördes totalt 715 uppdrag, jämfört med 615 året innan. (Diagram 12) SEDAN 2010 HAR ANTALET IVPA- UPPDRAG ÖKAT VARJE ÅR Diagram 11. Automatiska brand- och sprinklerlarm, 2011-2015 Obefogade utryckningar har ökat med 50 stycken jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna är matlagning och hantverkare. Uppdragen ökar generellt i förbundet, men framförallt på Öjersjö, Kortedala, Angered och Lindome. Antalet uppdrag i Södra Skärgården minskade dock från 253 till 202 stycken (enligt förklaring ovan). Att notera när det gäller larmorsaker är att felhantering av räddningstjänsten ökat. Till stor del beroende på utbyte av teknik på larmenheten, samt utbyte av larmsändare ute på anläggningarna. Larmenheten har hanterat 558 stycken byten till ny teknik. Under året har antalet anläggningar ökat med 117 stycken och totalt i förbundet finns det nu drygt 4000 anslutna brand och sprinklerlarm. Man har under året fått 54 stycken uppsägningar. Diagram 12. IVPA-uppdrag, 2011-2015 10
Olycksutredning & Analys Insatsrapporter och utvärderingar Sedan 2012 är det möjligt för våra rapportskrivare att skapa en eller flera utvärderingsposter kopplat till varje räddningsuppdrag. Dessa utvärderingar används i förbundets interna utvecklingsarbete. 2015 registrerades 826 stycken utvärderingsposter, vilket är fler än föregående år (634 stycken). Utvärderingsposterna från 2015 är fördelade mellan huvudkategorierna enligt följande: Automatlarm (40 %), Räddningsinsats (26 %), Förebyggande insatser (21 %), och Fordon/Utrustning (12 %) och Övrigt (1 %). Innehållet i insatsrapporterna och utvärderingsflikarna förmedlas regelbundet till ansvariga inom förbundet. Bland annat genomförs varje måndag ett uppföljningsmöte med Myndighetsavdelningen och Insatsavdelningen. Under året har drygt 200 uppföljningsförslag identifierats utifrån förebyggande frågeställningar i insatsrapporterna. Under 2015 har 256 insatsrapporter efterfrågats och lämnats ut till andra myndigheter, företag, media och privatpersoner. Olycksutredning Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter, kompletteras insatsrapporten med en olycksutredning. Beslut om att genomföra en olycksutredning tas av chef inom organisationen. Olycksutredningarna ska utformas efter ett muntligt eller skrivet uppdrag med syfte och frågeställningar. Förslag på innehåll till olycksutredningar är dock välkomna från alla inom organisationen. Under 2015 har följande fem olycksutredningar genomförts. 2014-11-24 Dödsbrand, Flintegatan, Mölndal 2014-12-01 Brand i industrihotell, Ringön, Göteborg 2015-01-25 Brand i Lundbytunneln, Göteborg 2015-02-06 Brand på alternativboende, Högsbo, Göteborg 2015-08-10 Brand i flerbostadshus, Decembergatan, Göteborg Dessutom avslutades under början av året en extern olycksutredning på uppdrag av Umeå Brandförsvar och säkerhet, avseende en brand i flerfamiljshus som inträffade 2014. Ou&A deltog även i en utvärdering av avancerad indikering, avseende rutiner vid räddningsuppdrag till Jönköping i juni, samt i en kartläggning av dykorganisationen vid externa uppdrag. Utöver dessa så pågår arbetet med fem utredningar från händelser som inträffade under 2015. 2015-04-27 Dödsbrand, Björkgården, Härryda 2015-04-28 Villabrand, Rådavägen, Härryda 2015-07-04 Villabrand, Särö, Kungsbacka 2015-10-24 Dödsbrand, Lisa Sass gata, Göteborg 2015-11-21 Dödsbrand, Dovhjortsvägen, Lerum Utredningarna har redovisats internt via bland annat mail och interna hemsidan, samt presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. Sakkunnigutlåtanden Under 2015 har RSG upprättat och lämnat ut 20 stycken sakkunnigutlåtanden till polis och åklagare angående risk för spridning av brand och rök. Dessutom har personal från processen deltagit som sakkunnigt vittne vid ett flertal rättegångar. 11
Förkortningar och definitioner Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2015 LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap RSG Räddningstjänsten Storgöteborg Definition av utvalda händelsetyper Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Förmodad händelse/falsklarm/ Automatlarm, ej brand Annat uppdrag I väntan på ambulans (IVPA) Definition av verksamhetskategorier Småhus Utbildningslokaler Vård Avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnadskonstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- och skogsbränder, bränder i fordon (bil, buss, tåg, fartyg, m.fl.) och container- och soptunne-bränder hör till de vanligare händelserna i denna kategori. Avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg sjöfart, m.m.). Avser alla typer av farliga utsläpp; från små bensinspill på marken till omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumprodukter. Vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en olycka trots att det inkommit ett larm skiljer man i rapporteringen på huruvida det är ett automatiskt brandlarm eller en fysisk person som har larmat. Dessutom försöker man även fastställa om den person som larmade räddningstjänsten gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara eller om det rörde sig om ett avsiktligt falsklarm. Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddningstjänsten med stöd av lagstiftningen (LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat uppdrag med tillhörande underkategorier. Ambulanssjukvården har slutit avtal med räddningstjänstförbundet om att en kommunal räddningsstyrka vid behov kan åka till en hjälpbehövande patient och påbörja livsuppehållande behandling eller vidta andra nödvändiga sjukvårdsåtgärder till dess att en ambulans kommer till platsen. Avser objektstyperna villa, radhus, parhus, kedjehus, fritidshus Avser objektstyperna skola, förskola och fritidsgård Avser objektstyperna kriminalvård, psykiatrisk vård, sjukhus, äldreboende och övrig vårdbyggnad. 12
Datakällor och kvalitet Inom Räddningstjänsten Storgöteborg genomförs varje år ett stort antal räddningsuppdrag. Varje uppdrag dokumenteras i en insatsrapport som sedan utgör grunden för det uppföljningsarbete som bedrivs inom Ou&A. Dessa rapporter skickas också till MSB för nationell sammanställning. På detta sätt skapas underlag till en nationell databas med statistikuppgifter från alla kommuner och räddningstjänster i Sverige (IDA, http://ida.msb.se). Syftet med denna rapport är att sammanställa uppgifter om förbundets utryckande verksamhet med hjälp av dokumentation från genomförda räddningsuppdrag, värdera och analysera statistikunderlaget för att kunna ge en bild av olycksrisker inom förbundet, samt visa på trender och tendenser Databasen med insatsrapporter utgör grunden för denna analys och tidsperioden för datainsamling är 1 januari 2011-31 december 2015. Bearbetningen av materialet från rapportdatabasen har gjorts i Excel och resultatet presenteras i rapporten i form av tabeller och diagram. Eftersom uppgifter hämtats från räddningstjänstens eget system omfattas endast de händelser som kommit till räddningstjänstens kännedom och som har bedömts kräva någon form av åtgärd eller beslut inom ramen för räddningstjänstens uppdrag. Därför finns det ett mörkertal vad gäller de flesta typer av händelser i detta material då långt ifrån alla händelser inom respektive kategori blir anmälda eller kräver en räddningsinsats. Analysen av trender och tendenser avseende olyckor har gjorts utifrån det underlag som utgörs av räddningstjänstens insatser, enligt ovan. 13
Bilaga: Tabeller och diagram Bilaga: Tabeller och diagram Tabell A. Räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp, 2011-2015 Händelse 2015 2014 2013 2012 2011 Olycka/tillbud 4 484 4 425 4 346 4 165 4 586 Brand, ej i byggnad 1 395 1 504 1 567 1 363 1 600 Trafikolycka 1 305 1 247 1 070 1 113 1 009 Brand i byggnad 773 746 680 709 668 Nödställd person 251 275 185 182 144 Utsläpp av farligt ämne 208 208 166 183 210 Annan vattenskada 123 188 160 152 290 Annan olycka/tillbud 194 150 344 345 391 Stormskada 157 33 105 39 173 Drunkning/tillbud 37 33 40 32 31 Nödställt djur 22 25 20 33 37 Översvämning vattendrag 15 11 6 6 22 Annat ras 3 4 3 4 10 Bergras/jordskred 1 1 0 4 1 Larm utan tillbud 3 397 3 237 3 322 3 176 3 282 Automatlarm, ej brand 2 474 2 403 2 504 2 459 2 588 Förmodad brand 631 581 520 430 415 Förmodad räddning 171 110 109 103 114 Falsklarm brand 48 52 74 72 46 Falsklarm räddning 17 10 20 15 12 Avbrutet larm/okänd 56 81 95 97 107 Annat uppdrag 1 043 901 847 767 770 I väntan på ambulans 715 615 586 568 547 Hjälp till ambulans 177 122 120 85 80 Hiss, ej nödläge 38 49 57 39 39 Hjälp till hemtjänsten 39 35 17 17 21 Hjälp till polis 28 28 22 21 31 Undersökning, ex röklukt 22 23 16 12 13 Sanering vägbana/annan mark 4 10 10 5 13 Teknisk service 5 5 11 5 12 Felindikering automatlarm 3 4 0 3 0 Dykuppdrag 3 3 1 1 2 Trygghetslarm 0 3 1 2 2 Inbrottslarm 0 0 0 1 0 Annat 7 4 6 8 10 Totalt 8 924 8 563 8 515 8 108 8 638
Tabell B. Räddningsuppdrag fördelade per kommun och stadsdel (Göteborg), 2011-2015 Kommun/Stadsdel 2015 2014 2013 2012 2011 Göteborg 6 496 6 227 6 194 6 077 6 432 Angered 716 737 706 588 685 Askim-Frölunda-Högsbo 528 525 534 497 546 Centrum 992 915 912 867 936 Lundby 590 563 587 561 620 Majorna-Linné 627 511 498 513 551 Norra Hisingen 601 573 636 636 688 Västra Göteborg 523 600 540 598 584 Västra Hisingen 642 632 560 624 612 Örgryte-Härlanda 524 490 445 422 416 Östra Göteborg 526 496 526 492 520 Okänd 227 185 250 279 274 Härryda 375 355 378 304 327 Kungsbacka 610 580 638 516 619 Lerum 421 441 389 357 369 Mölndal 669 674 639 596 634 Partille 325 264 235 232 234 Annan kommun 28 22 42 26 23 Totalt 8 924 8 563 8 515 8 108 8 638 Tabell C. Samtliga bränder, 2011-2015 Bränder 2015 2014 2013 2012 2011 Brand i byggnad 773 746 680 709 668 Brand, ej i byggnad 1 395 1 504 1 567 1 363 1 600 Totalt 2 168 2 250 2 247 2 072 2 268 Tabell D. Omkomna och svårt skadade personer i bränder inom RSG, 2011-2015 Skadeutfall 2015 2014 2013 2012 2011 Omkomna 4 2 8 3 3 Svårt skadade 10 7 9 7 3 Totalt 14 9 17 10 6 Tabell E. Bostadsbränder fördelade per kommun. 2011-2015 Kommun 2015 2014 2013 2012 2011 Göteborg 347 314 316 311 298 Härryda 13 15 13 8 9 Kungsbacka 25 36 29 21 29 Lerum 21 16 22 11 14 Mölndal 24 18 21 25 22 Partille 17 19 11 15 10 Annan kommun 2 1 3 3 2 Totalt 449 419 415 394 384
Tabell F. Bostadsbränder per 1 000 invånare, fördelat per kommun och stadsdel (Göteborg), 2011-2015. Siffran för hela Sverige är hämtad ifrån MSB (ida.msb.se). Kommun/Stadsdel 2015 2014 2013 2012 2011 Göteborg 0,63 0,58 0,59 0,59 0,57 Angered 1,23 0,85 1,18 0,96 0,94 Askim-Frölunda-Högsbo 0,79 0,68 0,60 0,54 0,68 Centrum 0,58 0,50 0,30 0,51 0,38 Lundby 0,73 0,44 0,67 0,68 0,80 Majorna-Linné 0,55 0,52 0,52 0,59 0,58 Norra Hisingen 0,42 0,37 0,37 0,48 0,32 Västra Göteborg 0,30 0,42 0,31 0,60 0,48 Västra Hisingen 0,48 0,53 0,57 0,48 0,55 Örgryte-Härlanda 0,44 0,45 0,38 0,33 0,32 Östra Göteborg 0,83 1,00 1,17 0,63 0,82 Härryda 0,36 0,41 0,36 0,23 0,26 Kungsbacka 0,32 0,46 0,37 0,27 0,38 Lerum 0,52 0,40 0,56 0,28 0,36 Mölndal 0,38 0,29 0,34 0,41 0,36 Partille 0,46 0,52 0,30 0,42 0,28 Totalt (RSG) 0,56 0,53 0,53 0,50 0,50 Sverige - 0,58 0,61 0,64 0,62 Tabell G. Bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade per kommun och stadsdel (Göteborg), 2011-2015 Kommun/Stadsdel 2015 2014 2013 2012 2011 Göteborg 47 49 46 58 53 Angered 14 12 12 14 10 Askim-Frölunda-Högsbo 4 4 5 9 8 Centrum 3 7 3 5 10 Lundby 4 4 5 2 7 Majorna-Linné 3 1 4 3 1 Norra Hisingen 3 4 3 1 4 Västra Göteborg 8 6 5 10 5 Västra Hisingen 2 4 3 2 3 Örgryte-Härlanda 1 3 1 5 0 Östra Göteborg 5 3 4 4 5 Okänd 0 1 1 3 0 Härryda 1 1 0 1 1 Kungsbacka 6 6 5 3 2 Lerum 4 3 0 1 3 Mölndal 8 5 9 6 3 Partille 1 5 1 0 2 Totalt 67 69 61 69 64
Tabell H. Brandtillbud orsakade av levande ljus, 1:a adventshelgen till trettonhelgen, 2011-2015 Period 2015/2016 2014/2015 2013/2014 2012/2013 2011/2012 Brandtillbud med levande ljus 10 6 10 12 14 Diagram A. Bostadsbränder, fördelat per månad. 2015 jämfört med 2014 samt medelvärdet för 2011-2015. Diagram B. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per månad. 2015 jämfört med 2014 samt medelvärdet för 2011-2015.
Diagram C. Bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade över dygnet. 2015 jämfört med medelvärdet för 2011-2015. Diagram D. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor fördelade per månad. 2011 jämfört med 2014 samt medelvärdet för 2011-2015.
Diagram E. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor fördelade över dygnet 2015 jämfört med medelvärdet för 2011-2015.