Svårt sjuka patienter -hur sköter jag huden och såren? Soile Kangasniemi leg. sjuksköterska Hudmottagningen
När något gått fel
Den åldrande huden torr tunn rynkig
Den åldrande huden klåda vanligt när huden torr Blir lätt eksem risk för sårskador och infektioner
Tillför fukt
Tillför fett
Eksembehandling med lokal kortison dämpar inflammation och klåda Känn till de olika grupperna. Procenttal säger ingenting om styrkan. Grupp I svag, t.ex. Hydrokortison, Mildisone Grupp II medelstark t.ex Emovat Grupp III stark, t.ex. Betnovat, Ovixan Grupp IV extra stark, t.ex Dermovat Olika beredningsformer: lösning, liniment, kräm, salva. Kombinationspreparat: T.ex. Betnovat m. chinoform, Pevisone
Maligna tumörsår varierande orsak och sårutveckling infektion lukt vätskning smärta vanställdhet blödning
Sårrengöring: Ren rutin med färsktappat, kroppstempererat kranvatten. Använd gärna dusch. Höggradigt rena instrument. Alternativt sterila instrument. Debridering reducerar odör och bakterietillväxt: - Mekanisk försiktigt p.g.a blödningsrisk. Lokalbedöva innan med Xylocaingel. - Enzymatisk med medicinsk honung. - Autolytisk med hydrogel - Biologisk (larvterapi) - Kemisk med t.ex. PHMB-gel
Val av förband Högabsorberande - ej blåa abs-dynor våtvarm omslag Skonsam vidhäftning Luktreducerande Följsam Diskret
Exempel på luktreducerande förband
Den omgivande huden Hel hud viktigt mål Undvik uppluckring, blåsbildning, stripping, torrhet, sprickor
Skydda omgivande hud Mjukgörande barriärcreme, silikonolja, silikonfilm, absorberande förband, bytesfrekvens, Metylrosalinin sparsamt när problem
Barriärskydd
Sårsmärta Smärtbedömning Fungerar onkologisk behandling? Infektion? Bandagering?
Lokal smärtbehandling (tillsammans med systemisk) Tapin (Emla) Tjockt lager på sårkanten Xylocain 2% gel eller 5% salva Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml på sårytan TENS
Kolonisation, kritisk kolonisation, Infektion Ökad odör, smärta och sekretion Glansig rodnad såryta Rodnad omgivande hud fibrinbeläggningar och nekroser är miljö där bakterier trivs.
Biofilm Bakterier kapslar in sig tillsammans i segt slem Byter information med varandra Motståndskraftigt mot antibiotika Finns i minst 60% av svårläkta sår
Debridering + antiseptiska preparat Medicinsk manukahonung Silverförband Jod PHMB
Sårinfektion en klinisk diagnos Sårodling inför planerad antibiotika Samt fortsatt aktiv lokalbehandling
Odör Bakterier (både anaeroba och aeroba) i nekrotisk vävnad Påverkar negativt på livskvalitet - social isolering, depression, illamående, dålig aptit mm
Åtgärder vid odör Sårrengöring + debridering. Obs! Försiktighet om lättblödande Ev. antibiotika Metronidazol lokalt Luktreducerade förband -medicinsk honung, silver, jod, kol Kaffepulver, grillkol, tjära
Blödningsrisk Ha en plan Åtgärder: onkologisk behandling genom att reducera tumören Inj.vätska Cyklokapron lokalt i såret i hydrofiberförband Rätt teknik vid förbandsbyte Tryck med fuktig kompress/icke vidhäftande sårkontaktlager Katastrofblödning, risk att patienten avlider.
Trycksår Lokal skada i huden orsakad av störning i blodtillförseln till området, vilket oftast beror på tryck, skjuvkrafter eller friktion eller en kombination av dessa.
Riskfaktorer Tid Fukt Underlag Ålder Vikt Malnutrition Allmäntillstånd Neurologiska tillstånd Hjärt-kärlsjukdomar Mentalt tillstånd Immobilisering Rökning Anemi Ödem Läkemedel Operationer Katetrar, sonder, dränage, tuber m.m
Riskområden Sacrum 34% Hälar 26% Höftbenskammen 13% Fotknölar 10% Sittbensknölar 7% Övriga områden där hud ligger över utskjutande ben 10%
Stadieindelning av trycksår Kategori 1 Bestående rodnad eller en ytlig skada av överhuden Huden röd och svullen Värmeökning, förhårdnad, missfärgning kan förekomma
läka Kategori 2 Ytligt sår eller en blåsa Omfattar epidermis och dermis Kan läka spontant om trycket upphör
Kategori 3 Såret går genom alla hudlager och fettväven Ofta nekrotiskt och ödematöst
Kategori 4 Omfattar alla hudlager samt muskelvävnad Kan även nå ben och leder ev. fistelgångar Såret ofta infekterat, infektionen kan drabba ben och leder
Riskbedömning Modifierad Norton skala Puclas 2 http://www.puclas.ugent. be/puclas/s/
Fuktskada Man skiljer på tryckskada/fuktskada även om det ofta kan ses som en kombination. Fuktskada orsakas alltid av fukt, sårkanterna är ofta diffusa eller oregelbundna. Fuktskadan bildar aldrig nekroser. Uppträder ofta i hudveck som en ytlig skada. Tryckskada uppkommer ofta över benutskott, sårkanterna är oftast väl avgränsade, nekroser förekommer.
Behandling av trycksår TRYCKAVLASTNING! - madrass - sittdyna - lägesändring, 30 Ev. bakomliggande sjukdom Nutrition Hudvård, ren och torr hud. Ev. kirurgi
Lokal sårbehandling MÅL: Smärtfri, snabb, kostnadseffektiv läkning Skydd för smitta Få omläggare Bytesfrekvens efter läkningsfas Få välkända förband
Lokal sårbehandling Upprensning av gula nekroser - mekaniskt med sax och pincett - autolys Intakta blåsor lämnas i fred. Går blåsan sönder klipps hudflikarna bort Torra avgränsade nekroser lämnas i fred
Val av förband Väljs efter sårstatus t.ex. - vätskning - lukt - infektion Fuktig sårläkning Skydda nybildad vävnad Skydda sårkanterna från maceration Undertrycksbehandling bra alternativ (Pico)
Sårprodukter ofarliga ej toxiska ej skada eller fastna ej framkalla allergier skydda nybildad vävnad skydda mot mikroorganismer enkla att använda
Övriga hudbekymmer Skabb
Bältros Candida
Källor och lästips Christina Lindholm: Sår 1177 Sårwebben Regionalt vårdprogram för maligna tumörsår (Stockholm/Gotland) Trycksår: åtgärder för att förebygga (SKL)