SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012



Relevanta dokument
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

5. Egoism. andras skull.

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Moralfilosofi. Föreläsning 2

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

Samhällskunskap Demokrati

Moralisk oenighet bara på ytan?

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen. Länge leve Stalins konstitution!

Moralfilosofi. Föreläsning 8

ETIK. (Paul Ricoeur 1995)

Etiska regler och riktlinjer

Professionell integritet och etisk kompetens

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 4

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Jag vill säga något!

"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien.

Subjektivism & emotivism

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Moralfilosofins historia

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

7. Moralisk relativism

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Moralisk argumentation och etiska teorier

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

ETISKA REGLER/RIKTLINJER

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Moralfilosofi. Föreläsning 3

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

innehåll förord 5 1 inledning 9 2 moralfilosofi 17 Vad är moralfilosofi? 17 Reflektiv jämvikt 21 Abstraktion 24 Rättvisans omständigheter 32

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

SINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012

Moralisk argumentation och etiska teorier

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Medborgardialoger för en jämlik stad? Dialogens intentioner och arrangemang i Göteborg och Botkyrka

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

PERSONLIGA VÄRDEN Sorteringskort VIKTIGT FÖR MIG. PERSONAL VALUES Card Sort MYCKET VIKTIGT FÖR INTE VIKTIGT FÖR MIG IMPORTANT TO ME NOT FÖRSIKTIGHET

Code of Conduct. Arbetsvillkor

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Informationsteknologi och etik

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Scouternas gemensamma program

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Studien: En livsåskådningsanalys kring livets värde och värdighet. Reflektioner från statsvetenskapligt perspektiv. Marie Demker

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola

Transkript:

SINGER KAP 11 & 12

CIVIL OLYDNAD

FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot abort Det Tasmanska Naturförbundets blockad inför dammbygget

LAG OCH MORAL Har vi en moralisk skyldighet att lyda lagen om vi anser att den sanktionerar uppenbart felaktiga ting? Individens samvete kontra samhällets normer? Hur kan vi avgöra vad som är rätt? Hur ska vi förstå samvete? Beslut om huruvida vi bör följa lag och ordning är i sig ett etiskt beslut (att lagen säger att lagen bör följas är i sig otillräckligt)

FORTSÄTTNING Men, trots det, finns det saker som talar för laglydnad i sig: 1. Laglydnad bidrar till etableringen och respekten för acceptabla besultsprocedurer och ordning (att bryta mot lagen riskerar detta) 2. Att bryta mot lagen innebär också en stor kostnad för samhället (polis, rättsväsende, etc.) Men varken universiellt giltiga är konklusiva Alltså civil olydnad måste bedömas från fall till fall

DEMOKRATI/ DIKTATUR En skillnad mellan civil olydnad i en demokrati och diktatur Lagliga kanaler löser inte det moraliska dilemmat? Långsamma och osäkra Men: brott mot majoritetsprincipen? Två argument mot detta försvar: Faktuellt: hur kan ett majoritetsstöd slås fast? Filosofiskt: bör vi alltid acceptera majoritetsbeslut? Men demokratin är trots allt den starkaste möjliga grunden för en fredlig metod att lösa konflikter

ALLTSÅ 1. Det finns skäl för att vi i normala fall bör acceptera utslaget av en etablerad och fredlig metod för att lösa konflikter 2. Dessa skäl är särskilt starka när beslutsprocessen är demokratisk och utslaget representerar uppfattningen hos en genuin majoritet, men 3. det finns trots detta situationer där det kan vara berättigat att använda illegala medel När... A. beslutet/lagen inte är ett genuint uttryck för majoritetens uppfattning B. eller när det är ett genuint uttryck för majoritetens uppfattning men allvarligt fel

ALLTSÅ 1. Det finns skäl för att vi i normala fall bör acceptera utslaget av en etablerad och fredlig metod för att lösa konflikter 2. Dessa skäl är särskilt starka när beslutsprocessen är demokratisk och utslaget representerar uppfattningen hos en genuin majoritet, men 3. det finns trots detta situationer där det kan vara berättigat att använda illegala medel När... A. beslutet/lagen inte är ett genuint uttryck för majoritetens uppfattning B. när det är ett genuint uttryck för majoritetens uppfattning men allvarligt fel

HÄNSYNSTAGANDEN Avgöra besluten individuellt I andra vågskåle: I ena vågskålen: det dåliga vi kan förhindra avtagande respekt för lag och ordning icke avsedda konsekvenser, t.ex. antipatier mot ursprungliga motivet Hot mot demokratins grund ( unga plantor behöver mer omvårdnad )

VÅLD Kan det någonsin vara rätt att tvinga en andra till ett beslut genom våld? Pacifister: Nej Igen distinktionen handling vs. underlåtelse Våldsamma revolutioner? (incitament, säkra/osäkra konsekvenser)

VARFÖR BÖR VI HANDLA MORALISKT? Är frågan tillräckligt klar? Ligger det i vårt egen-intresse att handla moraliskt? Är det rationellt att handla moraliskt? Är frågan överhuvudtaget meningsfull? Etik = de faktiskt överordnade principerna Cirkularitet? Singers tolkning: varför bör jag gå från en personlig till en universaliserbar grund för handling?

FÖR DET ÄR RATIONELLT? Kants svar: förnuftet kräver av oss att vi handlar utifrån universaliserbara omdömen och att vi i samma utsträckning handlar moraliskt Universiellt gilitig --> universaliserbar? Det skulle kunna vara rationellt av var och en att omfatta en ren egoism Rationella omdömen är universiella i en svagare mening än etiska omdömen

FÖR VI (EGENTLIGEN) VILL DET? Hume: begär/viljeattityder som grund till vårt handlande Vill vi alltid det moraliska? Nagel: väg in långsiktiga intressen (egna och andras) Singer: det sunda förnuftet dikterar en skillnad mellan jag och andra

FORTSÄTTNING Räcker det med att beakta (egna) långsiktiga intresse? Eller är det rent av att förneka moralen? (innehåll vs. motiv) Vilken är moralens funktion? Samvetsgrannhet som samhällsnyttigt Men på en kritisk nivå: öppenhet för fler skäl

DET MORALISKA OCH LYCKLIGA LIVET Naturlig sympati Naturligt samvete (skuldkänslor) Lyckliga psykopater? Hur ska vi förstå lycka? Har livet en mening? Det moraliska livet är lite lyckligare