100-11236-06 Landshövdingens sammanfattning av verksamhetsåret 2006 3 Politikområde Regional samhällsorganisation 7 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2006 9 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 15 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete 15 Verksamhetsgren Regional utveckling 28 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 34 Verksamhetsområde Tillsyn och vägledning 56 Verksamhetsgren Social tillsyn 56 Verksamhetsgren Miljötillsyn 68 Verksamhetsgren Djur- och livsmedelstillsyn 76 Verksamhetsgren Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 77 Verksamhetsområde ärendehandläggning 80 Verksamhetsgren Omställning av energisystemet 85 Verksamhetsgren EU-stöd 87 Verksamhetsgren Trafikärenden och övrig ärendehandläggning 90 Organisationsstyrning 95 Uppdrag 98 Uppdrag som lämnats i regleringsbrevet för 2005 98 Uppdrag till samtliga länsstyrelser 98 Uppdrag till vissa länsstyrelser 107 Redovisning av sjukfrånvaro och kompetensförsörjning 109 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 109 Sammanställning över väsentliga uppgifter 116 Resultaträkning 117 Balansräkning 118 Anslagsredovisning 120 Finansieringsanalys 122 Tilläggsupplysningar och noter 124 1
LANDSHÖVDINGENS SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET 2006 Trendbrott på arbetsmarknaden Efter många år av vikande trender inom många områden kännetecknas Kalmar län av en spirande framtidsoptimism. Efter de stora industrinedläggningarna (Electrolux, Evox Rifa, Bombardier m.fl.) under fram för allt 2004 har det skett en återhämtning genom tillväxt i och etablering av många små företag. Kalmar län är mitt uppe i en högkonjunktur. Den senaste prognosen över arbetsmarknadsutsikterna i länet visar att det finns goda skäl att anta att den kommer att hålla i sig även under 2007. Sysselsättningen har stigit stadigt under 2006. Arbetskraften i länet uppgår till ca 110 000 personer. Bedömningen är att ca 1 500 personer fler kommer att vara sysselsatta under 2007. Förra året anmäldes 13 700 lediga platser till arbetsförmedlingarna i länet. För 2007 är prognosen 15 000 lediga platser. Obalansen på arbetsmarknaden (öppen arbetslöshet och personer i arbetsmarknadsåtgärder) uppgick vid årsskiftet till ca 7 600 personer och ligger andelsmässigt på samma nivå som riksgenomsnittet (5,9 %). Det går bra både för småföretagen generellt och för länets stora internationellt inriktade industriföretag. Enligt ALMI företagskonsulter befinner sig fem län i topp inom tre tillväxtfaktorer; förbättrad konjunktur senaste halvåret, ökad investeringsvilja och finansieringsbehov under det kommande året. De fem länen är Västra Götaland, Sörmland, Västernorrland, Jönköpings och Kalmar län. Det här visar en mycket positiv bild av Företagarsverige just nu. Det råder en stark tillväxttrend. Konjunkturen är särskilt god för bygg, handel och tjänstesektorn. Det råder arbetskraftsbrist inom bygg och industri. Stora investeringar är på gång inom jordbruket och livsmedelindustrin som båda är viktiga för vårt län. IKEA:s etablering i Kalmar i juni 2006 blev mer framgångsrik än företaget beräknat. Målet var en miljon besökare under det första året, detta uppnåddes redan efter ett halvår. IKEA:s etablering har gett stark draghjälp även åt annan handelsetablering. Den mest spektakulära händelsen i länet under 2006 är det kinesiska företaget Fanerdun Groups etablering i Kalmar. Den pågående etableringen omfattar ett expo ett handelshus för 1 000 kinesiska företag med inriktning på den europeiska marknaden, hotell, centrallager och 300 bostäder med option på det dubbla antalet. Konceptet innebär att europeiska företagare vid besök i Kalmar ska kunna göra affärer med de representerade kinesiska företagen och få leveranser direkt från Kina eller via lager i Kalmar. Företagets produkter kommer att marknadsföras i 17 EU-länder. Det återstår att se om konceptet kommer att hålla i en tid med en allt vanligare exponering via Internet. Valet av Kalmar som lokaliseringsort, jämfört med Amsterdam eller Stockholm, har förbryllat många, men ägarens förklaring är logisk: Företaget ser Kalmar som ett möjligt handelscentrum i Östersjöregionen, den mest expansiva regionen i EU, Kineserna är inte mentalt belastade av den järnridå, som en gång skilde Sverige från länderna i öster, Ur rättsäkerhetssynpunkt finns det inte ett bättre land att investera i än Sverige, Kineserna berömmer den höga affärsetiken i Sverige, Det är bättre att finnas i en mindre stad än i utkanten av en storstad (lägre markpriser och levnadsomkostnader, nära till lokala beslutsfattare), 3
Kalmar har en allsidig (ehuru idag underutvecklad) infrastruktur, med vägar, järnvägar, flygplats och hamn som är utvecklingsbara allteftersom behoven ökar. New Wave Group övertog 2005 ägandet till Orreforskoncernen från danska Royal Scandinavia. Den nya ägaren har gjort stora investeringar i Orrefors, men också i Kosta (Lessebo kommun i Kronobergs län), och har på kort tid lyckats vända förlust till vinst. Därmed har en mångårig nedgångstrend i hela Glasriket brutits. Gjorda och beslutade investeringar förväntas inom en tvåårsperiod resultera i 350 nya arbetstillfällen. I Västervik planerar Holiday Club en investering i miljardklassen omfattande Fortsatt svag befolkningsutveckling Den kraftiga befolkningsminskningen har avstannat. Efter årets tredje kvartal hade Kalmar län 233 999 invånare, vilket är en ökning med 55 personer sedan årsskiftet 2005/2006. Särskilt positiv har befolkningsutvecklingen varit i Kalmar kommun, som ökat sitt invånarantal med 385 personer. Kalmar läns flyttningsnetto mot övriga riket uppgick till 492 personer. Överskottet mot utlandet omfattade 971 Samverkan inom Sydostregionen Det förekommer alltmer samarbete och organisationsmässiga fusioner i Sydostregionen, dvs. de tre länen Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Inom det statliga området har det bl.a. bildats ett gemensamt regionalt kompetensråd, regionala branschråd tillsammans med ett antal branscher inom näringslivet, gemensamt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, samt Akademi Sydost samverkan mellan Växjö universitet och de båda högskolorna i Kalmar och Karlskrona. På det kommunala området samverkar de kommunala samverkansorganen (KSO) i bl.a. hotell, andelslägenheter, bostäder, spa, konferensanläggning, multihall och golfbana. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) har lämnat in en ansökan under november till regeringen och Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) om att få etablera en inkapslingsfabrik av använt kärnbränsle i Oskarshamn samt att fortsatt få driva centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Simpevarp i enlighet med gällande regler. Regeringens bedömning av denna ansökan kommer att ske först i samband med bedömning av vilken plats som bäst lämpar sig för slutförvar av använt kärnbränsle. personer. Kalmar län har fortfarande ett negativt födelseöverskott, -431. Länets befolkningsökning förklaras av inflyttning från utlandet, 971 personer. Den demografiska strukturen i länet skiljer sig från riksgenomsnittet genom sin högre andel äldre och sin lägre andel i åldersgruppen 20-44 år samt barn 0-9 år. Andelen över 65 år är 20 procent i länet och 17 procent i riket. de tre länen bland annat när det gäller gemensam regional utvecklingsanalys och gemensam förskottsfinansiering av infrastrukturutveckling. Inom den privata sektorn finns flera länsgemensamma organisationer, såsom Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, LO distrikt Sydost, LRF Regionförbund Sydost, Sydostpress AB, SydostNytt och det mångåriga samarbetet på det konstnärliga området Sydosten de tre sistnämnda verksamheterna starkt identitetsskapande. 4
Infrastrukturen Den svaga infrastrukturen är ett kvarstående problem i Kalmar län. Successivt byggs väg E22 ut till 2+1 väg, även om motorvägsstandard är önskvärd. De stora problemen, när det gäller vägar, är tvärförbindelserna västerut från Kalmar, Oskarshamn och Västervik (Rv 25, 23 resp. 33) samt norrut Rv 35 mellan Överum och Åtvidaberg/Linköping, och, när det gäller järnvägar, den helt otillräckliga standarden på Tjustbanan och Stångådalsbanan samt avsaknaden av järnvägskommunikation längs Ostkusten. En snar upprustning av Tjustbanan är absolut nödvändig för fortsatt tågtrafik och för att koppla ihop den norra länsdelen med den expansiva arbetsmarknaden i Östergötland. Vindkraft Alla sex sydlänen har samarbetat om Sydhavsvind vindkraftutbyggnad till havs. Regionförbundet, länets kommuner, Högskolan m.fl. har informerat regeringens vindkraftsamordnare Agne Hansson om att problemen för vindkraftutbyggnad inte i första hand beror på lång ärendehandläggningstid utan i stället är dels elnätets begränsade kapacitet framförallt på Öland, dels avsaknad av policy för om många små gårdskraftverk är bättre än enstaka större vindkraftverk i känsliga landskap. Kalmar län kan med stöd av Länsstyerelsens analys av vindförhållanden och utbyggnadshinder på fastlandsdelen av Fröken Alg Under sommaren 2005 publicerade SMHI dagligen bilder som visade en våldsam algblomning i nästen hela egentliga Östersjön. De ekonomiska förlusterna för Öland på grund av minskat turistantal beräknades till ett belopp av 150-200 mnkr. Länsstyrelsen ansökte då hos regeringen om projektmedel för att dels under år 2006 göra vetenskaplig provtagning på ett stort antal Länet har goda flygförbindelser med Stockholm (Arlanda, Bromma) och det finns förhoppningar om att förbindelsen Kalmar- Köpenhamn kan återupptas och möjligen ytterligare några internationella förbindelser i samband med förverkligandet av Fanerduns koncept. Fanerduns etablering kommer att ställa krav på en förbättrad infrastruktur. Behov av upprustning av de öst-västliga tvärförbindelserna ska också ses i ljuset av ansträngningarna att knyta samman kommunikationerna i södra Sverige med Baltikum via hamnarna i Oskarshamn och Ventspils och kommunikationerna vidare österut. Länet har nu ett fullständigt utbyggt, heltäckande bredbandsnät. Kalmar län erbjuda snabb utbyggnad i okontroversiella lägen av drygt 3 TWh, vilket är en tredjedel av den senaste ambitionsnivåhöjningen för hela landet. Länsstyrelsen har sökt utvecklingsmedel från Boverket för att i ett projekt under första halvåret 2007 i samarbete med Ölandskommunerna och Regionförbundet ta fram ett nytt planeringsunderlag innehållande databaserade visualiseringar av vindkraft i olika konkreta lägen. Syftet är bland annat att få underlag till kommunernas översiktsplaner och en långsiktigt hållbar policy baserad på alla kända intressen. platser på Öland, dels för att få fram underlag för en daglig information till allmänheten (Ring Fröken Alg) om algförekomster vid Ölands mest välbesökta badplatser. Projektet erhöll 1,2 mnkr i statligt stöd samt visst ekonomiskt och personellt stöd från Regionförbundet, Ölands kommuner och Högskolan i Kalmar. Högskolan tog på sig projektledar- 5
skap, ansvar för det vetenskapliga arbetet och utvecklingsansvar för information om algblomning med foton från respektive strand via Högskolans hemsida samt mobiltelefontjänsten Fröken Alg. De mycket goda erfarenheterna av projektet finns dokumenterade i en rapport från Högskolan. En fortsättning nästkommande år känns mycket angelägen, liksom att sprida arbetssättet till alla andra av algblomning berörda kustlän. Regionförbundet har åtagit sig att i samarbete med Högskolan, Ölandskommunerna och campingnäringen på Öland utarbeta ett självfinansierande koncept för fortsatt provanalys och algblomningsinformation. Länsstyrelsens resultat Länsstyrelsen har under året aktivt arbetat för att uppnå ytterligare effektiv samordning och därigenom bidra till en hållbar regional utveckling. Länsstyrelsen har t.ex. anordnat konferenser och seminarier inom flera olika verksamhetsområden för ansvariga aktörer. Samarbetet med andra län och myndigheter, bl a mellan Sydlänen, har ökat och bidrar bl a till mer enhetlig rättstillämpning och högre effektivitet genom gemensamt resursutnyttjande. Året inleddes med en icke planerad händelse fågelinfluensans utbrott. Tack vare snabb omprioritering av resurser kunde 37 arbetsveckor för Länsstyrelsens personal avsättas för arbetet under den akuta tiden. Ett väl fungerande samarbete lokalt, regionalt och även med centrala myndigheter gjorde att information och åtgärder genomfördes rationellt. Länsstyrelsens verksamhet, mätt som kostnader exkl. OH, ökade med 18 procent jämfört med 2005. Den största ökningen avser Utåtriktat sektorsövergripande arbete, Miljömålsarbete och Miljötillsyn. Kostnaden för den Myndighetsövergripande verksamheten och administrativ service ökade med 10 procent, men i förhållande till de totala kostnaderna minskade verksamheten med 5 procent (eller drygt 1 procentenhet). Årets utfall på förvaltningskostnaderna blir ett anslagssparande på 2,1 mnkr vilket bl.a. beror på att kostnaderna blivit något mindre än vad som budgeterats. Överskottet överförs till nästa års budget där det väl kommer att behövas, eftersom budgeten för 2007 annars inte kommer i balans med den minskade medelstilldelning som Länsstyrelsen fått. Det totala antalet avgjorda ärenden under året var 34 507 stycken. Länsstyrelsen har fortsatt kvalitetsarbetet med att bland annat processbeskriva vissa ärendegrupper och därigenom effektivisera ärendehandläggning och minska handläggningstider. Inom miljöskydd har även, sedan 2005, påbörjats mätning av kundnöjdhet genom enkäter enligt vissa parametrar. Länsstyrelsens kontakter inom flera av kommunernas verksamhetsområden, möten och samtal med företagare och allmänhet, få överklagade beslut som ändrats i högre instans samt massmedias bevakning visar att Länsstyrelsen har en hög kvalitet över hela bredden av de 20 verksamhetsområdena. Länsstyrelsen arbetar aktivt och resultatinriktat för att leva upp till visionen att vara en kunskapsorganisation som förmår förena sin myndighetsutövning med god service till länsinnevånarna. Jag vill avslutningsvis tacka Länsstyrelsens alla kvalificerade medarbetare för deras aktiva medverkan i det goda verksamhetsresultatet. SVEN LINDGREN 6
Politikområde Regional samhällsorganisation Mål Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Regional samhällsorganisation i Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare och samordnare för statlig verksamhet i Kalmar län. Det innebär att Länsstyrelsen fungerar som länk mellan den centrala statliga nivån och den regionala/lokala nivån. Som statens språkrör är det Länsstyrelsens uppgift att föra ut den nationella politiken, t.ex. se till att målen inom miljöområdet kan nås och att social omvårdnad fungerar. Länsstyrelsen ska också återföra information, analyser och konsekvensbeskrivningar av förhållanden i Kalmar län till regeringen samt återrapportera myndighetsutövningen. Länsstyrelsen har många uppgifter inom flera verksamhetsområden. Viktiga uppgifter är exempelvis att pröva tillstånd och utöva tillsyn enligt ett fleratal lagar, besluta om EU: s jordbruksstöd och genomföra uppföljning och tillsyn inom bland annat miljö- och lantbruksområdet samt inom kommunernas socialtjänst och räddningstjänst. Den kommunala självstyrelsen och en minskande statlig detaljreglering innebär att Länsstyrelsens roll i samspelet med kommunerna inriktas mot en konstruktiv dialog således ett konsultativt arbetssätt. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen är organiserad i fem fackenheter (inkl. Vattenmyndigheten), en administrativ enhet och ett ledningskansli. Länsledningen, de fem enhetscheferna, personalchefen och vattenvårdsdirektören utgör ledningsgrupp (Direktionen). Länsstyrelsen har en styrelse som består av åtta ledamöter riksdagsledamöter och näringslivsföreträdare - med landshövdingen som ordförande. Styrelsen utses av regeringen och fattar bland annat övergripande och långsiktiga beslut om myndighetens verksamhet. Länsstyrelsen i Kalmar län är Vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt som omfattar avrinningsområden i sju län. Vattenmyndigheten har till uppgift att beskriva kvaliteten på vattenmiljön i distriktet och initiera vattenförvaltning enligt EU: s vattendirektiv. Vattenmyndigheten har en styrelse, Vattendelegationen, där landshövdingen är ordförande. Vid Länsstyrelsen finns också en Miljöprövningsdelegation för prövning av tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Delegationen, som består av ordförande och två miljösakkunniga, är självständig men administrativt knuten till Länsstyrelsen. 7
Länsstyrelsens organisation 8
Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2006 Tabell A Verksamhetskostnader 2006 Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. Objektkoder som ingår i respektive verksamhetsgren framgår av tabellmallar för de olika verksamhetsgrenarna. Kostnader som definitionsmässigt är myndighetsövergripande skall redovisas som sådana, även om kostnaderna finansieras med externa medel (s.k. OH-pålägg). Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH myndighetsövergripande verksamhet Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och 69 094 43% 89 652 56% sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 27 312 17% 35 438 22% VG Regional utveckling 6 211 4% 8 059 5% VG Miljömålsarbete 35 571 22% 46 155 29% VO Tillsyn och vägledning 24 537 15% 31 837 20% VG Social tillsyn 4 572 3% 5 933 4% VG Miljötillsyn 16 410 10% 21 292 13% VG Djur- och livsmedelstillsyn 2 171 1% 2 817 2% VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra 1 384 1% 1 796 1% påfrestningar samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning 29 557 18% 38 351 24% VG Omställning av energisystemet 577 0% 749 0% VG EG/EU-stöd 19 705 12% 25 568 16% VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 9 274 6% 12 034 8% SUMMA PRODUKTION 123 188 77% 159 840 100% Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt 36 652 23% Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL 159 840 100% 159 840 100% RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 1) 0 0 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) 159 840 159 840 Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3) Nivå 1 (113-115) 21 552 27% Nivå 2 (110-112, 116-119) 6 175 8% Nivå 3 (100-109) 8 925 11% Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 80 685 45% 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen ska visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Kommentar: Verksamhetskostnader har ökat med knappt 21,7 mnkr eller 16 % mellan 2005 och 2006. De största kostnadsökningarna återfinns inom Utåtriktat Sektorsövergripande arbete, Miljömålsarbete och Miljötillsyn (som också uppvisar den största procentuella ökningen 48 %). Förändringarna kommenteras mer detaljerat under tabellerna för kostnader och årsarbetskrafter i anslutning till verksamhetsgrenarna. 9
Tabell B Verksamhetskostnader 2004 2006 Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG 2006 2005 2004 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och 69 094 58 566 53 280 sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 27 312 23 074 21 351 VG Regional utveckling 6 211 5 997 4 562 VG Miljömålsarbete 35 571 29 495 27 367 VO Tillsyn och vägledning 24 537 17 645 16 144 VG Social tillsyn 4 572 3 227 3 557 VG Miljötillsyn 16 410 11 068 9 550 VG Djur- och livsmedelstillsyn 2 171 1 991 1 837 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 1 384 1 359 1 200 samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning 29 557 18 718 22 112 VG Omställning av energisystemet 577 0 0 VG EG/EU-stöd 19 705 18 718 22 112 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 9 274 0 0 Resurssamverkan 1 0 0 0 Myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) 36 652 33 372 34 948 Totala kostnader (inkl. OH) 2 159 840 128 301 126 484 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen ska fördelas på resp. verksamhetsgren 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. Kommentar: För 2005 och 2004 ska de totala verksamhetskostnaderna (inkl OH) justeras med 9 848 respektive 10 423 tkr till 138 149 tkr samt 136 907 tkr. Justeringen avser kostnader för Vg Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning. Tabell B.1 Representation Kostnader för representation (tkr) 2006 2005 2004 Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) 67 61 110 Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) 333 179 219 Kommentar: I kostnaderna för extern representation ingår Länsstyrelsens arrangemang för utländska ambassader och beskickningar under 18-20 maj 2006 med 128 tkr. 10
Tabell B.2 Lokaler Lokaler 2006 2005 2004 Lokalkostnader residens (tkr) 103 837 811 823 Lokalyta residens (m 2 ) 981 981 981 Lokalkostnad per m 2 i residenset 853 827 838 Lokalkostnad exkl. residenset 113 6 926 6539 6631 varav lokalkostnader för kontorslokaler inkl. biytor 6 926 6539 6631 Lokalyta exkl. residens (m 2 ) 7482 7106 7223 varav lokalyta för kontorslokaler inkl. biytor 7482 7106 7223 Lokalkostnad per m 2 exkl. residens 926 920 918 Lokalkostnad per m 2 för kontorslokaler inkl. biytor 926 920 918 Lokalkostnad per årsarbetskraft exkl. residenset (tkr) ** 36 35 36 Lokalkostnad per årsarbetskraft för kontorslokaler inkl. biytor 36 35 36 Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) för kontorslokaler inkl biytor 39 39 40 * Uppgifterna om lokalyta avser förhållandena den 31 december respektive år. ** För beräkning av årsarbetskrafter hänvisas till FÅB (2000:605), ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. Kommentar: Antalet årsarbetskrafter uppgick till 190 under 2006. Kostnader för lokalvård exkl. residens uppgick till 822 tkr under 2006 och till 699 tkr under 2005. Lokalvården bedrivs på entreprenad. Driftskostnader för larm och bevakning samt säkerhetsåtgärder i länsstyrelsen lokaler uppgick till 72 tkr under 2006 och 68 tkr under 2005. Länsstyrelsen har inte bekostat några förbättring på annans fastighet under 2006. Lokalytan har ökat p.g.a. nyanställningar av trainees och förstärkningstjänster. Länsstyrelsen planerar att under 2007 förhyra nyproducerade lokaler för att tillskapa en gemensam kafeteria för hela myndigheten. Fem stycken tidigare lunchrum kommer då att byggas om till arbetsplatser, sammanträdesrum och bibliotek. 11
Tabell C Årsarbetskrafter per sakområde m.m. 2004-2006 Årsarbetskrafter 1) per sakområde m.m. 2006 2005 2004 Myndighetsövergripande verksamhet (10) 2) 9,3 8,2 33,1 Administration och intern service (11) 2) 19,3 23,5 Övrig förvaltning (20) 3) 4,1 4,6 4,4 Övrig förvaltning (21) 3) 1,5 Kommunikationer (24) 3) 0,7 8,1 8,3 Kommunikationer (25) 3) 6,8 Kommunikationer (34) 3) 0,6 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 4,4 3,9 3,4 (28) Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 6,6 7,6 6,7 Arbetsmarknad (36) 0,0 0,0 0,0 Hållbar samhällsplanering och boende (40) 3) 5,5 5,1 5,3 Stöd till boende (41) 3) 1,6 Omställning av energisystemet (42) 0,2 Kulturmiljö (43) 10,2 12,4 12,4 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 6,9 6,2 6,2 Naturvård och miljöskydd (5) 66,5 60,3 50,2 Lantbruk (60) 35,5 36,4 43,9 Rennäring (61) 0,0 0,0 0,0 Fiske (62) 1,5 1,1 1,0 Skogsbruk (64) 0,0 0,0 0,0 Social omvårdnad (70) 7,8 6,3 6,5 Jämställdhet (80) 0,7 0,5 0,4 Integration (85) 0,3 0,1 0,1 Resurssamverkan Summa 189,9 184,3 181,9 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetuderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. 2 Tabellen har ändrats fr.o.m. 2005 därför är 2004 summan av (10 + 11) 3 Tabellen har ändrats fr.o.m. 2006 därför är 2005 och 2004 summan av flera koder Kommentar: Det totala antalet årsarbetskrafter har ökat med 5,6 tjänster bl.a. som en följd av förstärknings- och traineetjänster. Sakområde 10 och 11 har minskat med 3,1 tjänster dels till följd av ej återbesatta tjänster inom administrationen och dels till följd av att instruktionerna för tidredovisningen har ändrats, färre personer tidredovisar på 10- och 11-koder, vilket ger en marginell ökning inom samtliga övriga sakområden. Sakområde 43 har minskat med 2,2 årsarbetskrafter från 2005 till 2006 beroende på bl.a. ej återbesatta vakanser vid tjänstledigheter. Sakområde 50-58 har ökat med 6,2 årsarbetskrafter beroende på bl.a. utökning av verksamheten vid Vattenmyndigheten och Länsstyrelsens beredningssekretariat för vattenfrågor, för miljömålsarbete beträffande hav och sötvatten, ett ökat antal miljöprövningar för jordbruket (stora djurbesättningar) samt databasuppbyggnad för miljöstatistik. Sakområde 70 redovisar en ökning med 1,5 tjänster för arbete med alkoholfrågor som finansierats med statsbidrag samt förstärkningstjänster. I övrigt kommenteras förändringarna i anslutning till tabeller för kostnader och årsarbetskrafter under respektive verksamhetsgren. 12
Tabell D Redovisning av ärenden 2006Verksamhetsstyrning Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga verksamhetsområden. I de fall individärenden förekommer under Kommunikationer (24-25, 34) och Regional utvecklingspolitik (30) skall dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer i tabell D.1. nedan. A B C D E F G H I J K Sakområde och del av Ingående Antal initiativ-antaärenden Utgående Antal över- varav antal beslutade balans klagade balans sakområde ärenden (F=B+C+D-E) ärenden 1 ändrade 3 Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2 Genom- snittlig genomströmnings- tid (dagar) 4 Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. Myndighetsövergripande, 41 113 373 482 45 0 0 0 5 administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) 150 735 59 755 189 9 6 4 10 varav stiftelser (206) 11 256 0 240 27 0 0 0 47 1 varav kameraövervakning (211) 12 87 17 102 14 0 0 0 42 0 varav bevakningsföretag (212) 24 151 7 152 30 0 0 0 46 0 Yrkesmässigtrafik (24) 25 201 72 277 21 0 0 0 0 varav tillsyn och kontroll (utom 21 83 66 155 15 0 0 0 25 0 taxiföralegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter 852 10 389 0 9 485 1 756 68 56 8 26 mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k. gröna 326 2 038 0 1 630 734 13 15 3 8 ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden 6 0 5 239 0 5 239 0 varav körkortsingripanden (253) 458 2 065 0 1 657 866 52 47 5 74 16 Livsmedelskontroll, djurskydd 64 481 35 472 108 13 5 0 0 och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) 1 5 3 8 1 2 1 0 30 0 varav Djurskydd (282) 25 301 12 283 55 10 4 0 30 0 varav Smittskydd (283) 27 164 17 167 41 1 0 0 18 0 varav Allmäna veterinära frågor 8 9 2 8 11 0 0 0 153 0 (284) Regional utvecklingspolitik (30) 44 30 7 40 41 0 0 0 11 Infrastrukturplanering (34) 6 31 1 33 5 0 0 0 0 Arbetsmarknad (36) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Hållbar samhällsplanering och 97 1 045 8 1 070 80 77 21 5 30 3 boende (40) Stöd till boende (41) 27 2 540 0 2 189 378 31 9 5 39 0 Omställning av energisystemet 0 2 0 2 0 0 0 0 0 (42) Kulturmiljö (43) 378 705 107 817 373 0 0 0 33 Krishantering, skydd mot olyckor 108 198 41 246 101 1 1 0 24 och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) 2 12 9 7 16 0 0 0 83 0 Naturvård och miljöskydd (50) 33 180 18 194 37 17 8 2 1 Skydd av områden och arter, 142 56 75 198 75 8 1 0 19 förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av 153 568 58 603 176 11 3 0 20 naturen (52) Vattenverksamhet (53) 50 94 28 106 66 6 6 0 21 varav tillsyn av vattenverksamheten 41 61 21 77 46 4 2 0 173 18 (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) 0 2 0 2 0 0 0 0 0 Miljöfarligverksamhet (55) 168 716 75 793 166 4 3 0 33 varav tillsyn av 95 597 71 673 90 4 1 0 57 23 miljöfarligverksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) 22 168 0 174 16 0 0 0 0 13
A B C D E F G H I J K Sakområde och del av Ingående Antal Antal initiativ-antaärenden beslutade balans klagade överklagade Utgående Antal över- Antal varav antal Genom- snittlig Antal ej balans inkomna sakområde ändrade 3 genom- beslutade ärenden (exkl ärenden (F=B+C+D-E) ärenden 1 ärenden som strömnings- tid ärenden, initiativ- avgjorts i högre (dagar) 4 äldre än två ärenden) instans 2 år. Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskområden (575) 3 15 11 18 11 0 0 0 2 1 8 0 4 5 0 0 0 1 1 Restaurering (58) 2 18 4 19 5 0 0 0 0 Lantbruk (60) 5 987 16 185 54 15 981 1 245 44 8 2 31 varav stöd till jordbruket enligt 795 15 679 0 15 379 1 095 0 0 0 42 0 EG s förordningar (601) Rennäring mm (61) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Fiske (62) 24 163 4 153 38 1 0 0 8 Skogsbruk (64) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Social omvårdnad (70) 108 291 123 393 129 2 2 0 1 varav tillsyn och rådgivning (701) 69 119 112 198 102 0 0 0 153 1 Jämställdhet mellan kvinnor och 0 5 0 4 1 0 0 0 0 män (80) Integration (85) 2 2 0 1 3 0 0 0 1 Summa 3 486 34 933 1 153 34 507 5 065 292 129 26 249 Varav Vattenmyndighetens 3 17 11 21 10 0 0 0 26 1 ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 49 69 0 67 51 12 1 0 249 7 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under 2006. 3 Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. skall ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Med genomsnittlig genomströmningstid avses tid från inkommen/initierat till beslutat ärende. Exkludera lantbruksärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 6 Diarieförda i Diabas redovisas under 251 även om de är gröna handledarskap Kommentar: För kommentarer till tabellen se s. 80 Ärendehandläggning samt respektive verksamhetsgren. Tabell D.1 Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska personer Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras. A C E G Sakområde och del av sakområde Antal inkomna ärenden under 2006 Antal beslutade ärenden under 2006 Antal överklagade ärenden under 2006 Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kommunikationer (24-25, 34), exklusive s.k. gröna ärenden 992 4050 340 964 3819 154 12 62 4 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 2 15 2 13 Kommentar: För kommentarer till tabellen se s. 80 Ärendehandläggning samt respektive verksamhetsgren. 14
Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Tabell 1.1 - Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2006 för verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall redovisas endast för 2006. Verksamhetskostnader för VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter 1 Totala kostnader VG Utåtriktat sektorsövergripande 27 312 40,5 arbete (exkl. OH) varav Övrig förvaltning (200, 201) 2 197 3,1 varav Trafik (240, 250) 285 0,6 varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna 413 0,5 veterinära frågor. (280, 289) varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 2 880 3,1 varav Infrastruktur (34) 318 0,6 varav Hållbar samhällsplanering och boende (400-402) 1 926 3,8 varav Energiomställning (420, 4209, 421, 422) 128 0,2 varav Kulturmiljö (430) 2 654 4,9 varav Krishantering, skydd mot olyckor och civiltförsvar 5 991 6,5 (450, 451-455, 459) varav Naturvård och miljöskydd (500) 6 105 10,7 varav Lantbruk (600) 2 564 4,3 varav Rennäring (610) 0 0,0 varav Fiske (620) 98 0,1 varav Social omvårdnad (700) 872 1,2 varav Jämställdhet (80) 482 0,7 varav Integration (85) 398 0,3 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande 8 126 7,2 kostnader (10 + 11) Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande 35 438 47,7 arbete (inkl. OH) 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 förordningen(2000:605) om budgetunderlag och årsredovisning. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. Kommentar:Inom övrig förvaltning ökade både kostnader och årsarbetskrafter p.g.a. de nationella valen med drygt 1 mnkr och drygt 1åa, övrig ökning i gruppen motsvaras av trainee- och förstärkningstjänster. Inom Lantbruk har kostnader och årsarbetskrafter för ledning och administration ökat troligen som en följd av förändring i personalansvaret för arbetsledningen. Kostnader och årsarbetskrafter för jämställdhet och integration har ökat till följd av omorganisation inom Länsstyrelsen. 15
Tabell 1.1.2 För sakområde jämställdhet Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet 2006 2005 2004 Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 626 401 381 varav ramanslag 32:1, netto (tkr) 580 398 368 varav övrig finansiering (tkr) 45 2 14 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 0,4% 0,2% 0,3% Verksamhetsintäkter 0 0 0 1 Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Kommentar: Kostnader och årsarbetskrafter för sakområde jämställdhet har ökat med 50 % från 2005 till 2006. Detta är till stor del en följd av förändring i organisationen av sakområdet. Se vidare mål 4. Mål 1 Länsstyrelserna skall stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar regional utveckling med vägledning av regeringens strategi för hållbar utveckling. Återrapportering Övergripande samordningsinsatser Länsstyrelsen har under året strävat efter att uppnå ytterligare effektiv samordning och bidra till en hållbar regional utveckling. Detta arbete sträcker sig över alla länsstyrelsens verksamhetsområden, inte bara de i återrapporteringskravet uppräknade verksamhetsområdena kulturmiljö, naturvård, miljöskydd och integration. Organisationsförändringar bör vara en löpande åtgärd när den tvärsektoriella verksamheten och/eller nytillkommande uppdrags utförande främjas av en förändring. Några mindre organisationsförändringar har genomförts under året, andra som bland annat berör verksamheterna naturvård och miljöskydd genomförs under 2007. När det gäller arbetet med hållbar utveckling och miljömålen har Länsstyrelsens arbete övergått i en operativ fas. Hållbarhetssekretariatet har ombildats till en funktion för hållbar regional utveckling och miljömålsarbetet har upphört att vara ett arbete i projektform och i stället övergått till operativt genomförande inom ordinarie verksamhetsplanering. Samtidigt har ansvaret för att tillämpa hållbarhetskriterierna som ett arbetssätt och för genomförandet av de regionala miljömålen integrerats med ledningsstrukturen och övrig verksamhet på samtliga enheter. Länsstyrelsen driver eller medverkar i flera arbetsgrupper och använder då det tvärsektoriella arbetssättet för att arbeta med olika frågor på ett allsidigt sätt. Flera grupper med externt deltagande har särskild anknytning till återrapporteringens fokusområden; plansamrådsgruppen, jordbruksgruppen, samverkansgrupp för regionala miljömål, Luftvårdsförbundet, Världsarvet Södra Ölands samrådsgrupp, Partnerskap för det nya Landsbygdsprogrammet, Partnerskap för genomförandet av strukturfonder, Länsövergripande nätverk för jämställdhet. Länsstyrelsens samordning av arbetet i Chefskollegiet med representanter för olika statliga myndigheter med verksamhet i Kalmar län har en särskild inriktning på sektorsövergripande samverkan, t.ex. med det projekt som syftar till utnyttjande av gemensamma lokaler och administrativa resurser för myndigheter med svaga prognoser för lokal representation i glesbygd. Länsstyrelsen deltar i övrigt i Utåtriktat sektorsövergripande arbete på många sätt, 16
t.ex. är landshövdingen ordförande i regionens Godstransportråd, i Länsarbetsnämnden m.m. och Länsstyrelsens tjänstemän deltar i miljötillsynsprojektet Miljösamverkan Sydost för länets kommuner som samordnas av Regionförbundet, i Skogsstyrelsens sektorsråd etc. Några ytterligare samverkansformer nämns i de verksamhetsområdesspecifika texterna nedan. Kulturmiljö Kulturmiljöverksamheten är organisatoriskt knuten till Länsstyrelsens samhällsutvecklingsenhet, vilket bland annat stärkt kulturmiljöaspekten i processer som har med en hållbar regional utveckling att göra - såväl fysisk planering som landsbygdsutveckling och miljömålsarbete. Även i Länsstyrelsens övriga tvärsektoriella arbetsprocesser finns kulturmiljöintresset representerat. Kulturarvsexperter bidrar med kompetens och påverkar härigenom Länsstyrelsens arbete med planoch vägfrågor, vindkraft, naturskyddsdispenser samt områdesskydd enligt miljöbalken. Inom ramen för det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet har en omfattande verksamhet bedrivits i form av miljöstöd, enskild rådgivning och kurser. En mycket stor andel av länets lantbrukare har ansökt om miljöstöd och deltagit i de kurser om landskapets kulturmiljövärden som erbjudits. Arbetet utförs till stora delar inom en tvärsektoriellt sammansatt grupp där lantbruks-, naturvårds- och kulturmiljökompetens finns representerad. I Länsstyrelsens miljömålsarbete är kulturarvsaspekter integrerade på alla organisatoriska nivåer. I den externa referensgruppen är länsmuseet representerat. Länsstyrelsen är representerad i både styrgruppen och de skilda arbetsgrupperna. Även i det externa arbetet har strävan varit att stärka de sektorsövergripande perspektiven. Under året har regelbundet återkommande samrådsmöten med Regionförbundets kultursamordnare funnit sin form och initiativ har tagits för att länsstyrelserepresentanter ska kunna medverka i Regionförbundets möten med kommunernas kultur- och turismansvariga. Kulturmiljöhandläggare har även deltagit i Länsstyrelsens länsplaneringsdagar för kommunernas bygg- och planeringsansvariga tjänstemän. Det årligen återkommande regionala kulturarvsseminariet, som utgör ett bestående resultat av det regionala Agenda Kulturarv-projektet, vänder sig till alla som på olika sätt arbetar med kulturarv i Kalmar län - representanter för kommunerna, statliga myndigheter och ideella föreningar. Årets seminarium hade som tema Nytt liv i historiska industrimiljöer och behandlade bland annat turistiska aspekter med bäring på lokal och regional utveckling. Det främsta hindret för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt är den resursmässiga obalansen mellan satsningarna genom olika centrala verk och respektive berörda sakområden inom Länsstyrelsen. Följande behov finns: en bättre samordning när det gäller fördelning av resurser och innehåll i uppdrag till länsstyrelsens olika verksamhetsområden; uppdrag till berörda centrala verk att gemensamt genomföra verksamhetsområdesöverskridande, dvs. sektorsövergripande utbildningar bland annat i form av seminarier; tydliga och finansierade uppdrag till några länsstyrelser att som pilotlän ta fram förslag på hur vidareutveckling i ett regionalt perspektiv med avseende på bredden i länsstyrelsens samhällsuppdrag skulle kunna utformas. Naturvård Naturvården har under senare år verkat för ett tvärsektoriellt arbetssätt. Utbytet av kunskap, erfarenheter och goda exempel är 17
väsentligt för att förbättra samarbete och förståelse mellan olika aktörer i landskapet: natur- och kulturmiljövårdare, turismfrämjare, regionala utvecklare, näringsliv, ideella organisationer, markägare och boende. I samarbetet med Skogsstyrelsen har exkursioner och gemensamma möten skett där aktuella skogliga frågor ventilerats. Genomförandet av en gemensam skogsstrategi är en central fråga. Samverkansformen har inneburit en bättre samsyn, t.ex. när det gäller hanteringen av Natura 2000-områden. Länsstyrelsen deltar även i Skogsstyrelsens Sektorsråd med bred samhällsrepresentation. Internt finns ett väl utvecklat samarbete inom miljömålsarbetet och landsbygdsprogrammet. Med kulturmiljö sker regelbundet planerings- och uppföljningsmöten, samverkan i projekt samt utveckling av rutiner för effektiv handläggning av gemensamma ärenden. Andra exempel på sektorsövergripande internt arbete är världsarvsfrågor, LIFE-projekt och områdesskydd enligt miljöbalken. Ett nära samarbete är nödvändigt för att få en ökad förståelse för varandras verksamheter. För odlingslandskapet finns inom Länsstyrelsen ett samarbete mellan naturvård, kulturmiljö och lantbruk. Externt finns en samverkansgrupp med LRF Öland som träffas ett par gånger per år. Syftet är att tidigt informera varandra om aktuella frågor som påverkar lantbrukarnas speciella situation på Öland. Projektet Odlingslandskap i sydöstra Europa har som syfte att ytterligare främja detta tvärsektoriella arbetssätt och dessutom öka samverkan mellan myndigheter nationellt och internationellt samt mellan forskarvärlden och myndigheterna. Projektet avses övergå i ett nationellt projekt som omfattar samarbete med Rumänien med bl.a. Centrum för biologisk mångfald (CBM), Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet som projektansvariga. Regeringens satsning på lokal naturvård 2004-2006 har möjliggjort en omfattande konkret samverkan med kommunerna och ett stort antal ideella organisationer. Miljöskydd Inom miljöskyddet sker sektorsövergripande arbete genom tillsynsvägledning och samverkan med kommunerna i bland annat projektet Miljösamverkan Sydost. Projektet syftar till att stärka tillsynen i länet, ge kurser och information till företag och tillsynsmyndigheter om lagar och regler inom miljöområdet. Länsstyrelsens roll i detta sammanhang är att vara en drivande diskussions- och samarbetspart. Att arbeta med miljöfrågor genom detta projekt har varit mycket resurssparande för de inblandade myndigheterna. Under de fyra år som projektet pågått har tillsynen kunnat stärkas kraftigt och kunskapsuppbyggnaden inom miljöområdet för såväl myndigheter och företag har ökat. I samband med Miljösamverkan Sydosts möten med kommunerna träffar Länsstyrelsen miljöförvaltningarna och lämnar information i tillsynsvägledande syfte. Länsstyrelsen är samordnare för jordbruksgruppen som består av deltagare från Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet, LRF och kommunerna i länet. Syftet med gruppen är att vara en samrådsgrupp för fortlöpande informationsutbyte och uppföljning av aktuella frågor kring jordbruk och miljö. Länsstyrelsens arbete med Sevesofrågor sker i nära samarbete med Arbetsmiljöverket. Sevesolagstiftningen berör såväl Länsstyrelsen när det gäller yttre miljöfrågor, som Arbetsmiljöverket, när det gäller arbetsmiljöfrågor. Så gott som all planering och alla tillsynsbesök genomförs gemensamt av dessa båda myndigheter. Denna arbetsform uppfattas mycket positivt av Sevesoföretagen eftersom företagen får en samlad bild av de krav som ställs av de båda myndigheterna. Det är också ett stöd för handläggarna eftersom det ger möjlighet till samstämmighet och kunskapsutbyte inom denna speciella arbetsuppgift. 18
Integration Länet präglas av minskande befolkningssiffror trots att invandringen från andra länder fortsätter att visa ett positivt netto. Ca 6 % av Kalmar läns befolkning är av utländsk härkomst, vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Under år 2006 har flera av länets kommuner tecknat avtal med Integrationsverket om utökat mottagande av antalet flyktingar. Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att de personer som flyttar till länet ges en så god start att de bosätter sig i länet och bidrar till länets utveckling. För att förbättra möjligheterna för länets kommuner arbetar Länsstyrelsen aktivt med att samordna de regionala organisationernas verksamhet avseende introduktion och integration. Den regionala överenskommelsen har under året reviderats i samverkan med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget, Migrationsverket, Integrationsverket, Regionförbundet och Myndigheten för skolutveckling. Länsstyrelsen avser att vara pådrivande för att en konkret handlingsplan kopplad till den regionala överenskommelsen arbetas fram och följs. Under 2006 har projektet Träffpunkt Hultsfred, där ovan nämnda myndigheter samverkat med kommunen, utvecklats ytterligare från att vara välbesökta informationsmöten främst för invandrare till att erbjuda forum för möten och olika verksamheter för alla kommuninnevånare. I det länsstyrelseinterna arbetet utgör strukturerat arbete med integration ett av kriterierna på ett väl fungerande tvärsektoriellt arbete. Uppföljningen är en del av ordinarie verksamhetsuppföljning. Framgångsfaktorer är ett brett regionalt samarbete med goda erfarenheter, dvs. etablerade nätverk som kan ta sig an nya uppgifter inom integrationsområdet. Länsstyrelsen i Kalmar län är nu pilotlän i det s.k. Integrationsuppdraget som samordnas av Nutek och bland annat behandlar integration med fokus på regional utveckling. En svårighet att samarbeta sektorsövergripande är de hinder som olikheter i berörda myndigheters regleringsbrev och i myndighetsinterna direktiv kan vara. Behov av kunskapsstöd inom området omfattar bl.a. statistik (som kan utvecklas i förhållande till vad Integrationsverket tillhandahållit), information om hur svenska för invandrare (SFI) planeras i relation till andra myndigheters verksamheter samt om validering av kunskap. Hållbar utveckling Myndighetsutövning med inriktning på hållbar utveckling ska vara ett arbetssätt för hela länsstyrelsens verksamhet. Detta särskilda perspektiv på tvärsektoriellt arbete kräver inledningsvis både tid och kompetenshöjning. Utöver Länsstyrelsens arbete inom de olika verksamhetsområdena kommer särskilt analys- och projektarbete tillsammans med bland andra Regionförbundet och med landsbygdsprogrammets partnerskap i övrigt att fortsätta och särskilt inriktas på hållbar regional utveckling. Arbetet bedrivs med utgångspunkt i regeringens strategi för hållbar utveckling. Framgångsfaktorerna för Länsstyrelsens arbete med hållbar utveckling är att det är ett uttalat mål som tydligt återges och drivs av ledningen samt att återkommande uppföljning med analys utförs som medger samordning med andra utvecklingsfrågor i olika verksamhetsområden. Utbildning och kompetenshöjning behövs på flera plan; om hållbar utvecklingsperspektivet i sig, och i relation till respektive verksamhetsområden samt om hur man på ett ännu mer effektivt sätt än hittills integrerar det nya perspektivet/arbetssättet i det ordinarie arbetet. 19
Mål 2 Länsstyrelsen skall ha förmåga att vid räddningstjänst eller vid en kris som berör länet snabbt kunna upprätta en ledningsfunktion avseende bl.a. samordning och information. Funktionen skall vara utbildad och övad för sådana händelser.. Återrapportering Länsstyrelsen har under året genomfört följande utbildnings- och övningsverksamhet: Utbildning för Länsstyrelsens personal och länets krishanteringsråd (representanter från myndigheter, kommuner och näringsliv). Syftet med utbildningstillfället var att medvetandegöra all personal på Länsstyrelsen om länets krishanteringsråd och hur arbetet bedrivs såväl förebyggande som under en händelse. Utbildningen byggde på scenarierna epizooti, oljeutsläpp och elavbrott. Sjöövning med polismyndighet, Kustbevakning, Sjöfartsverket, kommunal räddningstjänst, sjöräddningssällskap och Länsstyrelsen. Syftet var att öva utrymningsförfarande till sjöss. Utbildning i sambandsfrågor och hantering av mätvärden har genomförts för länets kommunala räddningstjänster (deltidskårer, ca 60 personer). Syftet har varit att öva mätning i fält och rapportering av mätvärden vid t.ex. utsläpp av radioaktiva ämnen. Vid kärnkraftsövning Falken, Hallands län, deltog pool-personal från Kalmar län. Detta är en resurs som är utbildade för att arbeta i annat län för att öka uthålligheten. Vid Falken medverkade även personal från Länsstyrelsen i Kalmar som utvärderare. Utbildning i dagbokssystem WIS för regionala myndigheter och länets kommuner. Utbildningen har resulterat i att länets aktörer nyttjar ett gemensamt dagbokssystem för utbyte av information vid en krissituation. Länsstyrelsen har under året arbetat med följande händelser: Fågelinfluensa Under denna händelse arbetade Länsstyrelsen utifrån epizootilagstiftningen samt som geografiskt områdesansvarig myndighet. Länsstyrelsens veterinärkompetens arbetade i huvudsak med veterinärmedicinska frågor och som talesmän i media. För att stödja detta arbete och för att leva upp till områdesansvarets intentioner aktiverades samtliga delar av Länsstyrelsens krisorganisation. Arbetet bestod av omfattande samordningsarbete för att synkronisera åtgärder och information till allmänheten mellan bland andra. Jordbruksverket, polis, landsting, kommuner och Länsstyrelse. Dessutom upprättade Länsstyrelsen en upplysningscentral, arbetade med information på webben, producerade underlagsmaterial till Jordbruksverket, svarade på frågor från media (veterinär deltog även vid presskonferenser, telefonväkteri i radio) etc. De erfarenheter som drogs var att krisorganisationen och samordningen i länet fungerade bra. Det arbete som bedrivits de senaste åren med att bygga nätverk mellan myndigheter och kommuner visade sig ge resultat. Samordningen med Jordbruksverket, den myndighet som ägde händelsen, utvecklades successivt. Trycket från massmedia var mycket omfattande, vilket visar betydelsen av samordnad information mellan lokal, regional och central nivå. Eftersom händelsen var av relativt begränsad art gavs allmänheten en i huvudsak 20
ensad bild. Det är dock viktigt att fortsättningsvis utveckla rutinerna för information till allmänheten. Fågelinfluensan visade att det är andra faktorer än själva händelsen som styr utvecklingen, inte minst media. Vidare krävs också utvecklade rutiner för att klara uthålligheten vid ett längre och mer omfattande epizootiutbrott. Total resursåtgång vid länsstyrelsen i Kalmar var 37 arbetsveckor (41 personer). Av denna tid återfinns ca 45 % första arbetsveckan. Libanonhändelsen Länsstyrelsen utgjorde en samordnande funktion mellan i första hand landsting, polismyndighet och kommuner. De erfarenheter som drogs var att samordningen på lokal och regional nivå fungerade bra. Länsstyrelsen upplevde dock viss brist på samordning på central nivå med dubbla budskap som följd. Mål 3 Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av samordning, samverkan och information på regional nivå säkerställs vid olyckor och kriser i samhället. Länsstyrelsen skall stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas, såväl före som under och efter en kris. I händelse av ett krisläge skall länsstyrelsen på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga aktörer. Återrapportering Länsstyrelsen bedömer sin förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred som i huvudsak god, men med vissa brister. Länsstyrelsen har ett väl utbyggt nätverk och stärker kontinuerligt sin krishanteringsförmåga genom utbildningar och övningar. Följande begränsande faktorer kan nämnas: Länets kommuner och regionala myndigheter har under året arbetat med införande av ett gemensamt system för informationshantering. Detta innebär en förbättrad förmåga att ge allmänheten enhetlig och korrekt information. Under 2006 har grunderna för systemet utarbetats. Det krävs dock ytterligare utbildning och övning för att länets hantering av information till allmänheten fungerar på ett önskvärt sätt. Vid tidsmässigt utdragen händelse finns en begränsning i uthålligheten, dvs. antalet personer i krisorganisationen är för få. Samarbete utvecklas successivt med övriga kärnkraftslän samt sju sydlän (Kalmar, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Jönköping, Västra Götaland) för att kunna resursförstärka i annat län vid behov. Trots detta får uthålligheten betraktas som en gränssättande faktor. IT: Genom en risk- och sårbarhetsanalys för IT-systemen har konstaterats att IT-miljön är stabil och skyddad. Då Länsstyrelsens samordnings- och ledningsförmåga är beroende av IT-stöd genomförs kontinuerligt ytterligare åtgärder för att minska riskerna. Vidtagna åtgärder för att verka stödjande Länsstyrelsen har arbetat för att stärka den generella krishanteringsförmågan i samråd med kommuner, myndigheter och organisationer. Som komplement till detta har Länsstyrelsen även arbetat händelsebaserat, dvs. utifrån typhändelser som den regionala risk- och sårbarhetsanalysen lyfter fram och som dessutom återfinns i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. 21