UNDERLAG INRIKTNINGSBESLUT SPB 2014-2016 LIDKÖPING - i jämförelse med andra Februari 2013
Innehåll Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde... 3 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna... 4 Kommentar till de övergripande kostnadsbilderna... 5 Förskola och skolbarnomsorg... 6 Kommentarer förskola och skolbarnomsorg... 12 Grundskola... 14 Källa: SCB och Skolverket... 16 Kommentarer grundskola... 19 Utbildning... 21 Kommentarer utbildning... 24 Vård och omsorg om äldre... 24 Kommentarer vård och omsorg om äldre... 32 Handikappomsorgen... 33 Kommentarer handikappomsorgen... 34 Social- och arbetsmarknad... 36 Kommentarer social och arbetsmarknad... 42 Kultur- och fritid... 44 Kommentarer kultur och fritid... 46 Samhällsbyggnad och Teknisk Service... 48 Kommentarer infrastruktur och skydd... 51 Räddningstjänst... 52 Kommentarer räddningstjänst... 52 Jämförbara kommuner per verksamhetsområde... 53 Nyckeltalsförklaring... 54 2
Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde Detta dokument utgör ett underlag till inriktningsbeslutet strategisk plan och budget för Lidköpings kommun 2014-2016. Övervägande del av statistiken i detta material är hämtad från statistikdatabasen Kolada och Öppna jämförelser som publiceras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I öppna jämförelser är det möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. En del av statistiken är också hämtade från andra källor såsom Socialstyrelsen och SCB. Källanvisning anges under respektive diagram. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att i relation till jämförbara kommuner, kommungruppen tätbefolkad region och rikets snitt beskriva och analysera verksamheternas: Kostnadsutveckling över tid Resultatutveckling över tid Kvalitetsutveckling över tid Jämförbara kommuner för respektive verksamhetsområde definieras av SKL och är ett urval av kommuner som liknar Lidköping utifrån geografisk, demografisk och social struktur. Skillnader i kostnader mellan Lidköpings kommun, jämförbara kommuner och rikets snitt kan bero på flera faktorer, till exempel olika förutsättningar att bedriva verksamheterna eller på politiska beslut och politisk ambitionsnivå för verksamheterna. Den andra jämförelsegruppen kallas kommungruppen tätbefolkad region och består av 35 kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 3
Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna 4
Kommentar till de övergripande kostnadsbilderna Kostnadsbilden är liknande som tidigare år. När det gäller jämförelse med rikets kostnader så är det grundskolan, IFO-området och infrastruktur och skydd som har lägre kostnadsnivå. Övriga verksamheter överstiger rikets genomsnitt. Kostnadsjämförelsen med jämförbara kommuner visar i stort sett samma bild, förutom att IFO-kostnaderna här överstiger jämförbara kommuner. Detta visar på hur viktigt det är att jämföra verksamhetens kostnader med kommuner som liknar Lidköping, i detta fallet den sociala strukturen. Vid jämförelse mellan kommunens kostnader med kommungruppen tätbefolkad region (ny jämförelsegrupp) så är bilden i stort sett samma som vid jämförelse med riket. Sammantaget så har Lidköpings kommun en hög kostnadsnivå för sina verksamheter. I rapporten kommer dessa kostnader att analyseras och ställas i förhållande till den kvalitet som verksamheten levererar. 5
Förskola och skolbarnomsorg Diagram 1 Diagram 2 6
Diagram 3 Diagram 4 Källa: SCB och Skolverket 7
Diagram 5 Källa: Skolverket Diagram 6 Källa: Skolverket 8
Diagram 7 Källa: SCB och Skolverket Diagram 8 9
Diagram 9 Källa: SCB och Skolverket Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg är en sammanfattande benämning för tre verksamheter som vänder sig till barn t.o.m 12 år som går i skolan; Fritidshem, pedagogisk omsorg (fd familjedaghem) samt öppen fritidsverksamhet. I Lidköpings kommun finns inte någon öppen fritidsverksamhet. Diagram 10 10
Diagram 11 Diagram 12 Källa: SCB och Skolverket 11
Diagram 13 Källa: Skolverket Kommentarer förskola och skolbarnomsorg Förskolans kostnader överstiger rikets, jämförande kommuners och kommungruppens. Detta gäller oavsett om jämförelsen görs per inskrivet barn eller kronor per invånare. Detta beror delvis på att andelen barn 1-5 år i högre grad än de andra kommunerna är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Kostnaden per inskrivet barn i pedagogisk omsorg är lägre än per inskrivet barn i förskolan. Skillnaden uppgår till cirka 17 tkr per barn. Andelen barn i pedagogisk omsorg är högre än samtliga jämförelseområden, men trenden är nedåtgående i Lidköpings kommun. I Lidköpings kommun är personaltätheten i förskolan 5,2 barn per årsarbetare. Detta är lägre än rikets snitt, (5,4) jämförbara kommuner (5,4) och kommungruppen (5,5). Dessutom är andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleexamen betydligt högre än jämförelsegrupperna. Detta förklarar delvis den högre kostnaden inom förskolan. Lönenivån för förskolelärare är marginellt högre i Lidköpings kommun jämfört med riket. Barnskötares lönenivå är högre i Lidköping än rikets genomsnitt. Den höga andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan och högre lönenivåer än rikets snitt vad gäller förskollärare och barnskötare är också orsaker till den högre kostnaden inom förskolan. Skolbarnomsorgens kostnader ligger högre än jämförbara kommuner, rikets snitt och kommungruppen. Kostnaderna har ökat över perioden mer än bland jämförelsegrupperna. 12
En orsak är att personaltätheten ökat. Gruppernas storlek har minskat i Lidköpings kommun, från 39,5 barn 2007 till 36,2 barn 2011. Genomsnittslönen för fritidspedagoger i Lidköpings kommun är högre än genomsnittet för riket vilket bidrar till att kostanden per barn är högre. De högre lönenivåerna kan delvis förklara av att det finns en stor andel medarbetare som har lång erfarenhet inom yrket och har en lång anställningstid i kommunen. Få nyrekryteringar av fritidspedagoger har gjorts under de jämförande åren. 13
Grundskola Diagram 14 Diagram 15 14
Diagram 16 Diagram 17 15
Diagram 18 Källa: SCB och Skolverket Diagram 19 Källa: Skolverket 16
Diagram 20 Källa: SCB och Skolverket Diagram 21 Källa: Skolverket 17
Diagram 22 Diagram 23 Källa: Skolverket 18
Diagram 24 Källa: Skolverket Diagram 25 Källa Sveriges kommuner och landsting Kommentarer grundskola 19
Grundskolans kostnadsnivå understiger övriga jämförelsekommuner. Trenden innebär att kostnaderna minskar relativt de andra kommunerna när man mäter kronor/invånare. Personaltätheten är något lägre i Lidköpings kommun och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är markant högre än de andra jämförelsekommunerna och rikets snitt. Resultaten är bättre vad gäller genomsnittligt meritvärde i åk 9, andelen i åk 9 som uppnått målen i samtliga ämnen och även andelen elever i åk 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska. Trenden är dock nedåtgående när det gäller andelen elever i åk 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska. När det gäller andelen som fått godkänt på de nationella proven i svenska, matematik och engelska finns ingen jämförelse med andra kommuner. Dock kan noteras att andelen godkända i matematik har en nedåtgående trend sedan 2009. 20,7 procent av eleverna i årskurs 9 uppnår inte målen i samtliga ämnen. Lärare som arbetar med de tidiga åren inom grundskolan har en lägre lönenivå i Lidköping jämfört med riket. Lärare som arbetar med de senare åren i grundskolan har en marginellt högre lönenivå i Lidköping än riket. Inom grundskolan arbetar också speciallärare och specialpedagoger, båda dessa har en lägre lönenivå i Lidköping än rikets genomsnitt. 20
Utbildning Diagram 26 Diagram 27 21
Diagram 29 Källa: Skolverket och SCB Diagram 30 Källa: Skolverket och SCB 22
Diagram 31 Källa: Skolverket Diagram 32 Källa: Skolverket 23
Diagram 33 Källa: SCB och Skolverket. Kommentarer utbildning Kostnaden per elev i gymnasieskolan är högre i Lidköpings kommun än i jämförbara kommuner, men lägre än genomsnittskostnaden i riket och kommungruppen. Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning ligger högre i Lidköping än de andra jämförande kommunerna och riket. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ligger på 88,9 % 2011 i Lidköping, vilket är högre än de andra jämförande kommunerna och riket. Dock har andelen sjunkit från 92,9 % 2007. Denna trend är likadan i riket. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 3 år ligger på 85,4 % i Lidköping 2011. Andelen som fullföljer inom 4 år uppgår till 83,3 %. Båda andelarna är markant högre än de andra jämförande kommunerna och riket. Andelen elever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning uppgår till 41,6 % i Lidköping. Detta är något högre än riket och kommungruppen och något lägre än jämförbara kommuner. Det har skett en stor ökning 2011, tidigare år låg andelen kring 36,5 %. Däremot andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning är lägre för Lidköping i relation till de övriga jämförelseområden. Lönenivåerna för gymnasielärare i allmänna ämnen i Lidköpings kommun ligger i nivå med riket medan lärare i yrkesämnen i Lidköping ligger något över rikets genomsnitt. 24
25
Vård och omsorg om äldre Diagram 34 Diagram 35 26
Diagram 36 Diagram 37 Källa Egen undersökning i kommunen (uthämtat ur Kolada) 27
Diagram 38 Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik Diagram 39 Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik 28
Diagram 40 Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Diagram 41 29
Diagram 42 Diagram 43 30
Diagram 44 Diagram 45 31
Diagram 46 Kommentarer vård och omsorg om äldre Lidköpings använder resurser i nivå med riket till personer över och under 65 år som behöver stöd och/eller service. Fler än i riket får stöd och/eller service i Lidköping. Den kvalitet som stödet och/eller servicen har i Lidköping är högre än i riket. I jämförelse med den jämförbara gruppen har Lidköping dock högre nettokostnad. Den jämförbara gruppen är en osäker jämförelsegrupp beroende på att flera av de sju inte har hemsjukvården övertagen i äldreomsorgen. I Lidköping står sjukvården för 66 mnkr. Den fallande trenden för andelen personer i särskilt boende finns i hela riket och så även i Lidköping. Statistiken fångar inte än upp ersättningsbostäder i form av trygghetsboenden, vård på rätt nivå. Kommunen har en högre andel som erhåller hemtjänst (i Lidköping 13,0 %, jämförbara kommuner 12,1 % och riket 11,5 % och i kommungruppen 12,1 % av andelen invånare 65 år och äldre) samt högre ande i särskilt boende (i Lidköping 6,1 % och i jämförbara kommuner 5,5 och rikets snitt 5,1 % samt i kommungruppen 5,0). Kostnaden för en plats i äldreboendet i Lidköping är lägre, 514 tkr, att jämföra med genomsnittet i jämförbara kommuner 541 tkr och riket snitt 565 tkr och kommungruppen 545 tkr. De beviljade hemtjänsttimmarna är betydligt högre än jämförande kommuner, även om en betydande minskning har skett under senare tid. Brukarna är nöjda med hemtjänsten i Lidköpings kommun. Nöjd Kund Index (NKI) är högre i Lidköping än rikets snitt och snittet för jämförbara kommuner. Även när det gäller 32
delfrågorna i brukarundersökningen får Lidköpings hemtjänst högre betyg än riket och jämförbara kommuner. Social samvaro och maten är förbättringsområden. Även när det gäller särskilt boende är brukarna nöjda i Lidköping och NKI uppgår till 75 medans riket har 70 och jämförbara kommuner 71. Lidköping har högre siffror än både riket och jämförande kommuner för samtliga delfrågor. Socialstyrelsen har gjort en ny rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2012. Tyvärr är dessa ej jämförbara med tidigare resultat. Även detta år ligger Lidköping på höga resultat för hemtjänst och särskilt boende i relation till samtliga jämförelseområden. I framtiden kommer denna statistik att kunna jämföras mellan åren. Väntetiden till särskilt boende minskade från 64 dagar år 2009 och är nu nere på 12 dagar 2012. Den genomsnittliga lönenivån för vårdbiträden i äldreomsorgen ligger under rikets snitt. Undersköterskelönerna ligger över rikets snitt. Handikappomsorgen Diagram 47 33
Diagram 48 Diagram 49 Kommentarer handikappomsorgen Lidköpings kommun har högre kostnader för insatser för LSS jämfört med jämförelsegrupperna och riket. Volymtrenden är ökande. Kostnaden per LSS-boende var 34
till 2010 ökande och högst. Från och med 2011 har ett trendbrott skett och Lidköpings kostnader per brukare var då åter lägst. En orsak till de höga kostnaderna i förhållande till invånarantalet är den högre andelen invånare som är beviljade hemtjänst eller särskilt boende. Lönenivåerna för vårdare i dagverksamheten ligger över rikets snitt, liksom lönenivån för personliga assistenter och vårdare på gruppboenden. Brukarundersökning har genomförts under år 2012 inom verksamheten Personlig assistans. Två målgrupper ingick i undersökningen, en där kommunen var utförare av assistansen och en där privata assistansbolag var utförare. I målgrupperna ingick personer 18 år och äldre exklusive de med enbart anhöriga som anställda. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur brukarna upplevde kvaliteten på insatsen personlig assistans. (Undersökningen genomfördes i form av strukturerade intervjuer med ett antal enkätfrågor som grund.) Frågorna avsåg följande områden; bemötande, trygghet, integritet, kontinuitet och information samt en avslutande fråga där brukaren fick svara på om man vet vart man ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Resultatet visade på mycket hög kundnöjdhet inom båda målgrupperna. Resultatet redovisades i betygsskalan 1-5. Snittbetyg för målgruppen där kommunen var utförare var 4,5 och motsvarande siffra i målgruppen där privata assistansbolag var utförare visade på 4,4. 35
Social- och arbetsmarknad Diagram 50 Diagram 51 36
Diagram 52 Diagram 53 37
Diagram 54 Diagram 55 38
Diagram 56 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Diagram 57 Källa: Arbetsförmedlingen 39
Diagram 58 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) Diagram 59 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) 40
Diagram 60 Källa: Socialstyrelsen. Diagram 61 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) 41
Diagram 62 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) Kommentarer social och arbetsmarknad Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen är högre än jämförbara kommuner men lägre än riket snitt och kommungruppen. Detta mönster framkommer även om kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärderna inkluderas. Det är stora skillnader mellan de olika verksamheterna. Nettokostnaderna för barn- och ungdomsvård är högre än jämförbara kommuner. Skillnaden har under 2011 minskat. En orsak är att andelen barn och unga som placeras på institution är betydligt högre i Lidköping än i riket och jämförelsegrupperna. Nettokostnaderna för ekonomiskt bistånd är 18 % lägre än jämförbara kommuner och ännu lägre i förhållande till rikets snitt och kommungruppen. Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder är i nivå med riket men betydligt högre än jämförbara kommuner. Arbetslösheten totalt är högre än jämförbara kommuner, men lägre än rikets snitt och kommungruppen. I mars 2012 var ungdomsarbetslösheten i Lidköping högre i relation till riket och kommunerna i Västra Götaland. Andel ungdomar som ej återaktualiserats ett år efter utredning eller insats har ökat i Lidköping 2011 vilket är positivt. Dock är ett år en ganska kort tid och det skulle vara intressant att göra motsvarande mätning efter tre år. För vuxna med missbruksproblem har nivån ökat något fram till 2011, Lidköpings kommuns värde ligger i nivå med riket. 42
Lidköpings utredningstid i antal dagar från påbörjad till avslutad utredning för ungdomar 0-20 år ligger har minskat och uppgår nu till 65 dagar, att jämföra med rikets 104 dagar.. Lönenivåerna för de socialsekreterare 43
Kultur- och fritid Diagram 63 Diagram 64 44
Diagram 65 Diagram 66 45
Resultat från Medborgarundersökningen 2012: Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller... Medel Ingen åsikt möjligheterna till natur- och friluftsliv? 76 22 2 8,3 6% tillgången till utflyktsmål? 67 29 4 8,0 7% möjligheterna till föreningsliv? 64 31 4 7,9 16% tillgången till kulturaktiviteter och evenemang? 53 37 10 7,3 13% tillgången till sportevenemang och idrottsaktiviteter? 69 28 4 8,0 16% möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter? 70 25 5 8,0 12% nöjesutbudet? 35 40 25 6,2 15% tillgången till parker, grönområden och natur? 73 25 2 8,3 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror du eller tycker du om Lidköpings kommuns insatser för Medel Ingen åsikt...tillgången till olika idrotts- och motionsanläggningar? 64 30 6 7,7 14%...skötseln av idrotts- och motionsanläggningar? 58 37 5 7,6 27%...standarden på idrottsanläggningarna? 54 38 8 7,4 24%...möjligheterna till att utöva idrott i allmänhet? 67 29 3 7,9 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror du eller tycker du om Lidköpings kommuns insatser för Medel Ingen åsikt...tillgången till olika anläggningar för kultur? 37 50 14 6,7 23%...biblioteksverksamheten? 65 30 5 7,8 14%...verksamheten på Vänermuseet? 52 38 10 7,2 32%...ungdomsverksamheten på Sockerbruket? 65 30 5 7,7 46%...möjligheterna att utöva kulturaktiviteter i allmänhet? 44 48 9 6,9 27% Kommentarer kultur och fritid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Kostnaderna för kulturområdet är 10 % högre i Lidköping än i riket. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 2 % högre och jämfört med kommungruppen 8 % högre. 46
Kostnaderna för fritidsområdet är 50 % högre i Lidköping än i riket. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 43 % högre och jämfört med kommungruppen 49 % högre. I medborgarundersökningen ställs frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter. I de tre senaste mätningarna har resultatet för frågan blivit 8 vilket utgör snittet av hur nöjd man är på en skala 0-10 där 1 innebär minst nöjd och 10 innebär mest nöjd. Minst nöjda med möjligheten att utöva sina fritidsaktiviteter gällande idrott är åldersgruppen 18-24 år. I samma undersökning ställs även frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva kulturaktiviteter i allmänhet. Medelvärdet uppgår i 2012-års undersökning till 6,8 och resultatet har uppgått till samma nivåer de senast tre mätningarna. Minst nöjda med möjligheten att utöva sina kulturaktiviteter är åldersgruppen 35-44 år. Resultat från fritidsvaneundersökningen 2011 visar: Sex av tio medborgare i Lidköpings kommun anser att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter i kommunen. Fritidsaktiviteter nämnd i undersökningen som prioriterade områden. Åtta av tio medborgare tycker att det är viktigt att kommunen satsar på simhall, friluftsbadplatser samt natur- och stövområden. Även bibliotek, biograf och motionsspår nämns som viktiga områden. 47
Samhällsbyggnad och Teknisk Service Diagram 67 Diagram 68 48
Diagram 69 Diagram 70 49
Resultat från Medborgarundersökningen 2012: Vad tror eller du tycker du om... tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i Lidköpings kommun? 67 27 6 Medel Ingen åsikt 7,8 7% underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? 62 31 8 7,6 10% snöröjning av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? 49 38 13 7,1 15% trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? 51 41 8 7,3 11% belysningen av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? * 51 39 10 7,2 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror eller du tycker du om... Medel Ingen åsikt underhåll av gator och vägar i Lidköpings kommun? 33 48 18 6,3 5% snöröjning av gator och vägar i Lidköpings kommun? 36 42 21 6,4 4% trafiksäkerheten på gator och vägar i Lidköpings kommun? 41 47 12 6,7 4% belysningen av gator och vägar i Lidköpings kommun? * 46 41 12 6,9 4% renhållningen av gator och vägar i Lidköpings kommun? 50 41 9 7,2 5% renhållningen av parker och allmänna platser i Lidköpings kommun? 60 34 5 7,6 4% kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? 48 43 9 7,1 18% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller... Medel Ingen åsikt hur trivsam bebyggelsen är? 56 39 5 7,5 7% möjligheterna att hitta prisvärt boende? 23 50 26 5,7 15% hur det planeras för bostäder? 27 46 26 5,8 17% utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? * 31 47 21 6,2 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) 50
Vad tror du eller tycker du om Medel Ingen åsikt möjligheterna att lämna tidningar och förpackningar till återvinning? 72 21 7 8,2 3% möjligheten att lämna farligt avfall (färger, lösningsmedel m.m.) till insamling? 59 27 14 7,4 7% möjligheten att lämna grovavfall (möbler, cyklar m.m.) till insamling? 60 27 13 7,4 9% möjligheterna att lämna el- och elektronikavfall till insamling? 60 26 14 7,5 7% städningen vid återvinningscentral och återvinningsstationer? 44 35 21 6,6 12% servicen på Kartåsens återvinningscentral? 70 24 5 8,1 16% sophämtningen i kommunen? 74 21 5 8,3 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Kommentarer infrastruktur och skydd Området infrastruktur och skydd omfattar: fysisk och teknisk planering gator,vägar, parkering och parker konsument- och energirådgivning miljö, hälsa och hållbar utveckling näringslivsfrämjande åtgärder räddningstjänst totalförsvar och samhällsskydd turistverksamhet Områdets kostnader redovisas som helhet, samt även de flesta delar. De totala kostnaderna för infrastruktur och skydd har varit högre för Lidköping samtliga år med undantag för år 2011 då Lidköpings kommun ligger lägre än jämförelsekommunerna. Av diagrammen framgår att följande verksamheter är lägre jämfört med jämförbara kommuner, kommungruppen och rikets snitt: Miljö och hälsa, myndighetsutövning Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar Nettokostnaden för gator, vägar, parkering och parker är i nivå med jämförbara kommuner men understiger rikets snitt och kommungruppen. 51
Räddningstjänst Diagram 71 Resultat från Medborgarundersökningen 2012: Medel Ingen åsikt Vad tror du eller tycker du om räddningstjänsten i Lidköpings kommun? 73 24 3 8,2 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Kommentarer räddningstjänst Lidköpings kommuns kostnader för Räddningstjänsten ligger betydligt lägre än jämförbara kommuner, rikets snitt och kommungruppen. I medborgarundersökningen framgår att Lidköpingsborna i hög utsträckning är nöjd med verksamheten inom Räddningstjänsten. 52
Jämförbara kommuner per verksamhetsområde Förskola och skolbarnomsorg: Ängelholm, Enköping, Värnamo, Borlänge, Mjölby, Vänersborg och Uddevalla. Grundskola: Sandviken, Ängelholm, Motala, Hudiksvall, Trelleborg, Alingsås och Landskrona. Gymnasieskola: Alingsås, Upplands Väsby, Västervik, Ängelholm, Enköping, Falköping och Vänersborg. Vård- och omsorg: Alingsås, Vänersborg, Landskrona, Trelleborg, Mjölby, Motala och Värnamo. Social- och arbetsmarknad: Mark, Piteå, Härryda, Alingsås, Oskarshamn, Vallentuna och Höganäs. Kultur- och Fritid: Alingsås, Falkenberg, Vänersborg, Västervik, Ängelholm, Hudiksvall, Kungälv, Trelleborg, Strängnäs och Värnamo. Samhällsbyggnad, Teknisk service och Räddningstjänst (Infrastruktur och skydd) Enköping, Ystad, Varberg, Avesta, Vänersborg, Oskarshamn och Alingsås. Kommungrupp: Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål och Älmhult. 53
Nyckeltalsförklaring Förskola och skolbarnomsorg: Diagram 1: Nettokostnad förskola kr/inv Nettokostnad för förskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser förskola som är en pedagogisk gruppverksamhet för barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och för barn som har eget behov av verksamheten. Den är öppen hela året och öppettiderna anpassas till föräldrarnas arbetstider/studietider. Barnen är inskrivna i förskolan. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 2: Nettokostnad förskola och fritidshem, kr/inv Se förklaring diagram 1 samt diagram 11. Diagram 3: Kostnad per inskrivet barn i förskolan Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 4: Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, Antal inskrivna barn totalt dividerat med antal barn i kommunen, 1-5 år. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Diagram 5: Antal barn per avdelning, genomsnitt. Totalt antal inskrivna barn dividerat med totalt antal avdelningar. Diagram 6: Antal barn per årsarbetare i förskolan. Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Diagram 7: Andel personal i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Diagram 8: Kostnad per barn i pedagogisk omsorg Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för pedagogisk omsorg, dividerat med Medeltal av antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg år t-1 och år t. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Diagram 9: Andel barn 1-5 år inskrivna i pedagogisk omsorg. Antal inskrivna barn inom pedagogisk omsorg totalt, 1-5 år dividerat med totalt antal barn inskrivna i förskola samt totalt antal barn inskrivna inom pedagogisk omsorg, 1-5 år. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 10: Kostnad per inskrivet barn i Fritidshem Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med Medeltal av antal inskrivna barn i fritidshem år t-1 och år t. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. 54
Diagram 11: Nettokostnad fritidshem kr/inv Nettokostnad för fritidshem tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder som vänder sig till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov av verksamheten. Barnen är inskrivna. Fritidshemmet kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i mer eller mindre utsträckning integrerad med förskoleklassen och/eller den obligatoriska skolan. Verksamheten kan för de äldre barnen ibland ha andra benämningar t.ex. fritidsklubb, innehåller även fritidshem för särskolebarn om dessa är inskrivna i fritidshem. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 12: Antal inskrivna barn per årsarbetare Fritidshem. Antal inskrivna barn i fritidshem totalt dividerat med totalt antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshem. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Diagram 13: Antal inskrivna barn per avdelning Fritidshem. Elevgrupp, antal elever per avdelning, 2003-Antal inskrivna barn totalt dividerat med antal avdelningar totalt. Med en avdelning menas en barngrupp i vilken fritidshemsverksamhet bedrivs. Grundskola: Diagram 14: Nettokostnad grundskola inkl förskoleklass kr/inv Nettokostnad för grundskola inklusive förskoleklass, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Källa: SCB Diagram 15: Nettokostnad grundskola kr/inv Diagram 16: Nettokostnad förskoleklass kr/inv Diagram 17: Kostnad grundskola hemkommun kr/elev Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi.. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 18: Genomsnittligt meritvärde åk 9. Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i skolor belägna i kommunen, oavsett folkbok-föringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320. Diagram 19: Andel elever i åk 9 som uppnått målen i samtliga ämnen. Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Diagram 20: Andel elever i åk 9 med minst G i svenska, matematik och engelska. Antal elever med minst godkänt i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och 55
kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Diagram 21: Andel elever med minst G i ämnesprov i åk 9. Indikatorn visar andelen (%) elever med minst Godkänd i ämnesprovet i engelska, matematik och svenska, av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Diagram 22: Elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska och matematik i åk 3, genomsnittlig andel (%) Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska) / (totalt antal deltagande elever i matematik + totalt antal deltagande elever i svenska. Avser elever i både kommunala och fristående skolor i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: Skolverket och SCB Diagram 23: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Diagram 24: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Diagram 25: Effektivitetstal och sammanvägt resultat Grundskola (ranking) Effektivitetstal utgörs av att nedanstående resultatindikatorer i Öppna Jämförelser Grundskola vägs samman med den procentuella avvikelsen från standardkostnaden: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel behöriga till gymnasieskolan Resultat ämnesprov åk 9 Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner, vilket betyder att låga siffror är positiva resultat. Sammanvägt resultat i grundskolan är framtaget utifrån värden för de fyra ovanstående indikatorerna men har ej vägt samman med den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner. 56