Vattenhushållningskonstruktioner. Sjundeå å och VALUME-projektet. Virve Ståhl, LUVY

Relevanta dokument
En livskraftig och hinderfri Sjundeå å vattendragsvision 2030

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Referensgruppsmöte JordSkog

Alternativ för avloppsvattenhanteriingen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Lantbrukets mångfunktionella våtmark

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Miljöavtal: Icke-produktiva investeringar: 1.Skötsel av våtmark. 2.Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. 1.Anläggning av våtmarker

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Segeåns Vattendragsförbund

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Verksamhetsplan för Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan 2017

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Kirkkonummi KIRDno / Verksamhetsplan och budget för år 2019

Sveriges miljömål.

Landsbygdsprogrammet

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

Ingåstrand detaljplan

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet


SKOGENS VATTEN-livsviktigt

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Grisbäckens avrinningsområde

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Grön infrastruktur i prövning och planering

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.

Vad innebär vattendirektivet?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Planering av våtmarkskalkning

Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av om att följande vattendrag är laxförande:

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Landsbygdsprogrammet

Fungerande naturvård i skogen

Kunskapsunderlag för delområde

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Västra Nylands vatten och miljö rf

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

Regeringsuppdrag om lokalt åtgärdsarbete och pilotområden. 15 mars 2019

Transkript:

Vattenhushållningskonstruktioner inom Sjundeå å 2020-22- och VALUME-projektet Virve Ståhl, LUVY

LUVY Västra Nylands Vatten och Miljö rf Vattenvård från år 1975 ideell verksamhet och stödjande affärsverksamhet Medlemmarna användare av vatten kommuner, industrier, företag, föreningar Vision och mål främjande av vattenskydd, miljöskydd och miljöhälsa Verksamhet undersökningar, expertistjänster, projekt, laboratorieservice (LUVYLab Oy Ab) 2

Sjundeå å 2030 - vattendragsvision Vision: En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 Förbättring av vattendraget Sjundeå ås ekologiska tillstånd Regionens alla kommuner har bundit sig till att finansiera under åren 2019-2024 sammanlagt 888.000 Tilläggsfinansiering ansökts från Nylands NTM-central för åren 2019-2022 sammanlagt 557. 000 4.3.2022 Länsi-Uudenmaan Västra Nylands vatten vesi- ja och ympäristö miljö rf ry 3

jordbruk sjöar rinnande vatten Åtgärder övriga sjöar rinnande vatten Uppföljning belastning Sjundeå å 2019-2022 våtmarker jordförbättringsmedel- test tvåstegsdiken restaureringsplaner restaurering av rinnande vattendrag Pickala slussen rådgivning för häststall effektivering av skötselfiske preliminär skogsbruksgranskning effekten av skötselfiske, djurplankton sjörestaureringar, övergödning > totp och a-chl elfiske lekplatser/-bon bottendjursundersökningar EXO våtmarker 4

Risubackaåns våtmarker Risubackaån har stort avrinningsområde, ca 3449 ha. Särskilt sista biten av ån låglänt och vått åkermarksområde Våtmarkerna har byggts längs med ån som sidoflödesrutter och grävmassorna har dumpats på kvarvarande åkerområde Objekten byggdes i två etapper, under första året bassängen och under andra året öppnades åförbindelsen 5

Mitt- och övre våtmarkerna 4.3.2022 6

Nedre våtmarken 7

Tammenoja våtmark vid Hepari Hepari är till typen en näringsrik sjö och dess ekologiska tillstånd är dåligt Vid Tammenojas mynning fanns några våtmarksbassänger, vilkas funktion förbättrades och en bassäng tillades De första korrigeringskonstruktionerna med rördammar höll inte, så de ersattes med stenbelägda dammar 8

4.3.2022 Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry 9

Understöd för hållbar vattenhushållning inom jord- och skogsbruket VALUME-projekt Projektperiod 1.3.2021 31.10.2022 Projektets helhetsbudget 258 800 e Kombinering av bästa praxis för vattenskyddsåtgärder inom båda sektorerna Samarbete och växelverkan mellan de olika sektorerna Evenemang / infotillfällen samt uppföljning av objekten med samarbetspartner enligt möjlighet Underastöd för digitalisering: elektonisk blankett för uppföljning av våtmark 4.3.2022 Länsi-Uudenmaan Västra Nylands vesi vatten ja ympäristö och miljö ry rf 10

Åtgärder i pilotområdena Maasoja i Vichtis (våtmark, tvåstegsdiken, plan för avrinningsområdet) Iso-Myllylampi i Vichtis (våtmark, minskning av humusbelastningen) Alhonsuo i Kyrkslätt (vattenhushållningsplan och vattenskyddskonstruktioner (förbättring av våtmark, kärrets vattenhushållning, tvåstegsdiken)) 11

Maasoja tvåstegsdike och våtmark 4.3.2022 12

Inverkan av vattenskyddskonstruktioner Konstruktionerna minskar vattendragetsbelastning genom att binda fasta partiklar och näring Konstruktionerna styr vattenflödet och man kan kontrollera avrinnnigsområdets översvämningar nedströms Med objektens grävmassa kan man höja låglänta åkerområden och på så vis förbättra deras odlingsbarhet Med konstruktionerna kan man öka naturens mångfald och möjliggöra bättre livsmiljöer till flera djur-, insekt och fågelarter 13

Verkställande av vattenskyddskonstruktioner 1. Lämplig plats för vattenskyddskonstruktioner 2. Kontakt med markägare / Projektet kontaktar markägaren 3. Fältbesök tillsammans med markägare och planerare 4. Planering av objektet, möjlighet att kommentera utkastet 5. Nödvändiga tillstånd i skick: Markägare, möjligt utlåtande av NTM-centralen, möjliga kablar etc. beroende av objektet 6. Upphandling av verkställande parten 7. Verkställande av arbetet 8. Objektet blir efter verkställandet i markägarens förvaltning Processens längd är beroende av objektet och förhållandena ofta 6 12 mån Projektets verkställande enligt totalentrepenadsprincipen inga avgifter till markägaren 14

Varför gå med? Huvudsakliga målet att få vattenhushållningen effektiverad, t.ex. genom att förebygga översvämningar och möjligtvis ockås genom att förbättra åkerns odlingsbarhet Vattenskyddsaspekterna, viljan att färbättra närvattnens tillstånd Öka den biologiska mångfalden, t.ex. bassänger till vattenfåglar Landskapsmässiga och rekreationsmässiga aspekter 15

Tack!