FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

1 Inledning...3 1.1 Lag om skydd mot olyckor...3 1.2 Bakgrund...3 1.2.1 Allmänt...3 1.2.2 Riskbild...4 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete...4 1.2.4 Kommunens tillsynsansvar över det brandförebyggande arbetet...5 1.2.5 Räddningstjänstens utryckande verksamhet...5 2 Prioriteringar av olycksrisker samt säkerhetsmål...7 2.1 Olyckstyper...7 2.2 Statistik...7 2.3 Medarbetardelaktighet...7 3 Mål...8 3.1 Nationella mål...8 3.2 Kommunövergripande säkerhetsmål...8 3.2.1 Kommunens olycksförebyggande arbete...8 3.2.2 Kommunens tillsyn över det brandförebyggande arbetet...8 3.2.3 Räddningstjänstens utryckande verksamhet...8 4 Organisation och Ansvarsfördelning...9 4.1 Organisation...9 4.2 Ansvarsfördelning...9 4.2.1 Kommunens olycksförebyggande arbete...9 4.2.2 Kommunens tillsynsansvar över det brandförebyggande arbetet...9 4.2.3 Räddningstjänstens utryckande verksamhet...10 5 Samverkansavtal...10 5.1 Kommunens tillsyn över det brandförebyggande arbetet...10 5.2 Räddningstjänstens utryckande verksamhet...10 6 Uppföljning och Utvärdering...10 Referenslista

1 Inledning 1.1 Lag om skydd mot olyckor I maj 2003 lade regeringen fram en proposition om en ny lag som skulle ersätta Räddningstjänstlagen; Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Lagen trädde i kraft 2004-01-01. Som en konsekvens av lagen har kommunerna i uppdrag att skapa ett handlingsprogram utifrån det olycksförebyggande arbetet samt ett handlingsprogram för den utryckande verksamheten (ersätter och kompletterar den gamla räddningstjänstplanen). Utifrån de nationella målen som står i 1 kap. 1 ( syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd. ) ska Kungälv ange mål för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsats. Handlingsprogrammet för den olycksförebyggande verksamheten inkluderar även hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad, hur den planeras samt en tillsynsplan över det brandförebyggande arbetet. Handlingsprogrammet för den utryckande verksamheten beskriver huvudsakligen den förmåga och kapacitet som Räddningstjänsten besitter och ska ha för att uppfylla kraven. Lagstiftaren vill se konkreta resultat när det gäller att: - minska antalet döda. - minska antalet skadade människor till följd av olyckor och om människor ändå skadas, minska skadornas omfattning. - minska miljö- och egendomsskador till följd av olyckor. Handlingsprogrammet ska ha fokus på medborgaren och dennes säkerhet. Utifrån det har Kungälvs kommun även valt att rikta in sig på olyckor som inte nödvändigtvis leder till räddningsinsats. Handlingsprogrammet sträcker sig mellan åren 2005-2007 då Kommunfullmäktige antar ett nytt handlingsprogram i samband med ny mandatperiod. 1.2 Bakgrund 1.2.1 Allmänt Kungälvs kommun har skapat ett gemensamt handlingsprogram för den utryckande och den olycksförebyggande verksamheten. Arbetet har genomförts i samverkan med Ale kommun för att ytterliggare stärka ett samarbete mellan kommunerna. Intentionen är att skapa former där Ale och Kungälv i framtiden kan arbeta gemensamt med säkerhetsfrågor. Handlingsprogrammet är på en övergripande nivå, men med viss fokus på de olycksrisker som är vanliga enligt lokal statistik. Nämnderna ska gemensamt skapa ett underdokument som kallas handlingsplan. 3

1.2.2 Riskbild Under framtagandet av handlingsprogrammet har riskanalyser använts som en del av underlaget. Flera av riskanalyserna togs fram för flera år sedan och är dåligt uppdaterade. Det medför att det inte kan användas fullt ut som underlag. Som ett led i arbetet med kommande handlingsprogram bör kommunens riskanalyser ses över och samordnas för att bättre svara mot kommunens behov av underlag. Regelbunden uppdatering och utveckling av riskanalyser kan användas för att följa riskutvecklingen och på så sätt följa upp effekten av kommunens säkerhetsarbete. Som underlag till handlingsprogrammet har även Räddningstjänstens insatsstatistik använts. För andra typer av olyckor är underlaget av varierande kvalitet och någon fullständig sammanställning har inte kunnat göras. Det framkommer dock att fallolyckor är en vanlig orsak till skador och för inläggning på sjukhus. Kungälvs kommun har ett växlande landskap med både skärgård och stora skogar. Kommunen har en stor och tätt befolkad landsbygd, nästan 1/3 av kommunens befolkning bor utanför tätort. Det innebär en större utsatthet ur elförsörjnings synvinkel än för en kommun med större antal boende inom tätort, och då särskilt svagare grupper som äldre. Genom kommunen går E6:an som är en hårt trafikerad väg. Andra olycksrisker är övriga transportleder så som Göta älv, Bohus-järnvägen och farleden in mot Stenungsund som tangerar kommunen. Stor del av flygtrafiken till och från Säve flygplats går över Kungälvs kommun och utöver detta ligger det fyra flygrutter över kommunen. En olycka på Eka Chemicals i Bohus skulle kunna påverka Kungälv. Stora mängder farligt gods transporteras genom kommunen. En regelbundet förekommande olycka i Kungälvs kommun är bränder; t ex bostads- och skogsbränder. På flera ställen i Kungälv finns komplexa byggnader där en brand skulle få stora konsekvenser. I Marstrand och Kungälv finns även förtätad trähusbebyggelse. Inom kommunen finns även flera småbåtshamnar med Marstrand som den mest besökta vilket medför särskilda risker vid brand och andra olyckor. I anslutning till Göta älv och Nordre älv finns översvämnings- och skredrisker. Kungälvs kommun är inte heller förskonat från extrema vädersituationer. I Kungälv, så som i många andra kommuner, bor äldre kvar i hemmet allt längre och gruppen barn antas öka kraftigt under den kommande 10-års perioden. 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete Kungälvs kommun arbetar sedan många år med säkerhetsarbete i olika former. FALK är ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget samt Kommunen. Arbetet riktar sig mot olika målgrupper bland annat utsatta kvinnor, missbrukare, ungdomar och äldre och sker i de flesta fall i förebyggande syfte. I Kungälvs kommun finns även ett Trygghetsråd som bland annat samarbetar med polisen och Kungälvsbostäder. Syftet med rådet är att arbeta brottsförebyggande. Utifrån ämnesområdet samverkar rådet med personer som kan bidra med kunskap kring de olika frågorna. Kungälvs kommun arbetar utifrån sina verksamhetsområden med olika former av säkerhetsarbete. Ett exempel på det är bland annat Barn- och Ungdomsförvaltningen som för statistik över de tillbud som sker på skolgårdar. Kungälvs kommun är delaktig i KUSTOMprojektet och delar en trafikinformatör med Lerums kommun. 4

Kungälv har nyligen startat en kommunövergripande säkerhetshandläggargrupp där representanter från alla förvaltningar arbetar gemensamt med kris- och säkerhetsfrågor för Kungälvs kommun. 1.2.4 Kommunens tillsynsansvar över det brandförebyggande arbetet Enligt Lag om skydd mot olyckor ska Kungälvs kommun bedriva tillsynsverksamhet över hur företag, organisationer och enskilda tar sitt ansvar för att förebygga brands uppkomst. Kommunens brandförebyggande arbete är huvudsakligen organiserat i en förebyggande avdelning som är en gemensam resurs för Ale och Kungälvs kommuner. Detta regleras i ett avtal mellan kommunerna. Se vidare under punkt 5. Kungälvs kommun ska som en del i sin tillsynsverksamhet ta emot och hantera de skriftliga redogörelser som lämnats in till kommunen i enlighet med 2 kap. 3 lag om skydd mot olyckor. Den skriftliga redogörelsen kommer att utgöra ett underlag vid tillsyn av de verksamheter som omfattas av kravet på inlämning av skriftlig redogörelse. Kungälvs kommun ska hålla ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsynen och inom vilka tidsintervaller som tillsynen ska ske. Kungälvs kommuns ska med nuvarande kompetens- och personalkategorier kunna ge den enskilde kvalificerad information, rådgivning och utbildning i brandsäkerhetsfrågor. Kungälvs kommun ska ha kompetens för att svara på remissyttranden inom Räddningstjänstens verksamhetsområde samt genomföra tillsyn enligt LSO. Kommunen har slutit avtal med en enskild entreprenör (sotningsbolag) om att utföra rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för kommunens räkning. Kommunen har tagit beslut som tillåter rengöring (sotning) i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Mellan Kungälv, Ale, Tjörn, Orust, Öckerö, Stenungsund, Lilla Edet, Alingsås och Storgöteborgs Räddningstjänster finns ett samverkansforum som benämns KOSST-gruppen. 1.2.5 Räddningstjänstens utryckande verksamhet Den utryckande organisationen i Kungälvs kommun består av både heltidspersonal och räddningstjänstpersonal i beredskap. Heltidspersonal innebär att personalen finns på brandstationen dygnet runt och rycker ut inom 90 sekunder från larm, räddningstjänstpersonal i beredskap innebär att de har beredskap i hemmet eller hos sin huvudarbetsgivare och inom en viss tid infinner sig på brandstationen vid ett eventuellt larm. Normalbemanning i Kungälvs kommun är heltid 1 förman och 5 brandmän samt räddningstjänstpersonal i beredskap 2 förmän och 11 brandmän. Därtill delar Kungälvs kommun en ledningsfunktion, kallad chef i beredskap, med Ale kommun. Personalen är i nuläget och vid normaldrift fördelad enligt nedanstående tabell. Heltidspersonalen arbetar fyrskift i Kungälv plus en räddningstjänstpersonal i beredskap som för tillfället arbetar sexskift. Räddningstjänstpersonalen i beredskap roterar för närvarande på tre grupper i Kode och Marstrand. Vid särskilda kriterier fastslagna av ansvarig nämnd kan bemanningen omfördelas mellan stationerna respektive minskas med som mest 3 brandmän. 5

Station Förman Brandmän Kungälv 1 6 Kode 1 4 Marstrand 1 6 Totalt 3 16 Minimibemanning 3 13 Personalen har idag normal kompetens enligt Räddningsverkets gamla utbildningssystem för hel- och deltidspersonal. Personalens kompetens ska vara anpassad efter den lokala riskbilden. Den lokala riskbilden medför att kemkompetens är viktig och de närmaste åren behöver den ses över och utvecklas. Personalen övar regelbundet utifrån riskbilden, de händelser som kan tänkas inträffa och den utrustning som man förfogar över. Vid behov genomförs särskilda satsningar inom övningsverksamheten, t.ex. påbörjades ett projekt kring rökdykning under 2004 efter att frågan aktualiserats efter en olycka i Sverige 2003. Kommunfullmäktige har gett ett uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt sammangående med Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). Om beslutet blir att inte gå samman med RSG kan en översyn av organisationen behöva göras. I dagsläget är det svårt att rekrytera personal till Marstrand som uppfyller de kriterier som organisationen utgår ifrån. Det kan medföra behov att förändra hur beredskapen är ordnad i organisationen. Räddningstjänsten har tillgång till fordon, båtar och utrustning för att kunna hantera de vanligt förekommande olyckorna eller för att påbörja mer ovanliga insatser, kopplade till den lokala riskbilden. Därtill sker ett samarbete i regionen i de fall den lokala Räddningstjänsten saknar resurser. Vid en större olycka med många enheter och samverkansparter är Räddningstjänsten idag resurssvag i sin ledningsstruktur, vilken därför bör utvecklas inom de närmaste åren. Räddningstjänsten genomgår en ständig utveckling och omdaning efter de lokala förutsättningarna och utvecklingen av kunskap och utrustning inom räddningstjänstområdet. I början av 2005 utvecklas samarbetet med Stenungsund avseende gränslös släckhjälp mellan kommunerna. Under 2004 påbörjades försök med så kallat förlarm i Marstrand och kommer under 2005 att införas i Kode och Kungälvs. Förlarm innebär att utalarmeringen vid larm kan ske snabbare. I Marstrand bedrivs försöksverksamhet med så kallat Sjukvårdlarm, dvs. att Räddningstjänsten gör en sjukvårdsinsats till ambulanspersonal kommer till platsen. Arbete pågår för att ta ställning till införandet av ett nytt radiosystem, Rakel. Kungälvs kommun ska utveckla och stärka olika samarbeten inom Räddningstjänsten. Den utryckande verksamheten dokumenterar sina insatser med hjälp av Räddningsverkets insatsrapport, och där tas t.ex. följande delar upp, Räddningstjänstinsatsens avslutande, tjänsteplikt, ingrepp i annans rätt, överlämning efter insats, enklare olycksundersökning och egenkontroll. Vid behov kan en fördjupad olycksutredning och utvärdering av insatsen göras. Övningsverksamheten registreras i ett särskilt program. Dokumentationen följs upp på årsbasis. Kungälvs kommun har ansvar för Räddningstjänsten i Marstrands hamnområde. Hamnområdet regleras i Kungälvs kommuns Kommunal författningssamling, 1996 nr 4. Alarmering av kommunens räddningsstyrkor sker via SOS Alarm AB. Utlarmning av styrkorna kan ske med minst 2 oberoende larmvägar. Då allmänheten inte kan larma SOS via 6

telefonen bereder kommunen möjlighet att larma på strategiska platser och informerar om detta via radio. Vid höjd beredskap utgår Räddningstjänsten från sin organisation i fredstid. Under en anpassningsperiod, uppskattad till mer än 10 år, kan Räddningstjänsten förstärkas och förberedas för tillkommande arbetsuppgifter. 2 Prioriteringar av olycksrisker samt säkerhetsmål 2.1 Olyckstyper Som en del i framtagandet av handlingsprogrammet för det olycksförebyggande arbetet har alla förvaltningar inom Kungälvs kommun gemensamt med Ale kommun svarat på frågor, bland annat kring organisation av det befintliga säkerhetsarbetet, de förändringar som borde ske samt deras bild av befintliga olycksrisker i kommunen. Ett stort antal olycksrisker framkom som kommunens tjänstemän anser som viktiga. Kungälvs kommun anser att i det aktuella handlingsprogrammet ska kommunen fokusera på följande typolyckor (utan inbördes rangordning); trafikolyckor (inkl. moped och cykelolyckor), bränder, fallolyckor samt hot och våld. Hot och våld är en olyckstyp som är viktig att arbeta med, men som Kungälvs kommun beslutar att inte fokusera på i det här handlingsprogrammet. Arbetet med brottsligheten och drogproblematiken i Kungälvs kommun förändras inte utav att frågan inte tas upp i det aktuella handlingsprogrammet. Lagen säger att handlingsprogrammet ska inkluderar olyckor som kan leda till räddningsinsats. I första hand innebär det bränder, drunkningsolyckor samt trafikolyckor. Räddningstjänstens insatsstatistik för Kungälvs kommun visar att behovet är störst för att arbeta med trafikolyckor samt bränder. Kungälvs kommun har i viss mån även tillgång till statistik för fallolyckor vilket har gjort att även den gruppen är i fokus. 2.2 Statistik Kungälvs kommun är i behov att finna en metod för statistikåterföring. Inom de tre olyckstyperna (trafikolyckor, bränder och fallolyckor) finns det statistik som i viss mån kan användas, trots det behöver underlaget förbättras inom dessa områden. För övriga olycksrisker har Kungälvs kommun inte ett komplett statistiskt underlag för att skapa rätt mål och åtgärder. 2.3 Medarbetardelaktighet Kungälvs kommun ska utifrån sin vision och värdegrund arbeta för att skapa trygghet, kontinuitet och dialog med och för sina invånare. Dialogen är ett verktyg för att nå ut till medarbetare liksom medborgarna i Kungälvs kommun. Det är därför viktigt att säkerhetsarbetet implementeras i hela organisationen, utan det får lagen inte genomslagskraft och försvårar det interna arbetet likaväl som möjligheten att nå ut till kommunens medborgare. Att skapa ett systematiskt säkerhetsarbete är en grund för att skapa trygghet och kontinuitet för säkerhetsfrågorna i Kungälvs kommun. 7

3 Mål Lagens nationella mål samt de mål som är uppställda utifrån Kungälvs säkerhetspolicy, som styr säkerhetsarbetet för kommunen, ligger till grund för beslutade säkerhetsmål. 3.1 Nationella mål I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3.2 Kommunövergripande säkerhetsmål Kommunens säkerhetsarbete syftar till att alla som bor, verkar och besöker Kungälvs kommun ska känna trygghet. Säkerhetsarbetet ska vara en naturlig del i all verksamhet som bedrivs i kommunen. Det ska ske på ett sådant sätt att skador på medarbetares och personers hälsa förebyggs och minimeras. 3.2.1 Kommunens olycksförebyggande arbete 1. Medarbetarnas medvetenhet och delaktighet i det olycksförebyggande säkerhetsarbetet ska öka. 2. Gemensamma rutiner för statistikåterföring ska upprättas. 3. Samarbete mellan förvaltningar och med kommuner, myndigheter, ideella organisationer samt näringsidkare gällande säkerhetsfrågor ska öka. 4. Fallolyckorna ska minska bland kommunens äldre och yngre invånare. 5. Åtgärder ska vidtas för att minska antalet trafikolyckor och bränder samt konsekvenserna av dessa. 3.2.2 Kommunens tillsyn över det brandförebyggande arbetet 1. Tillsynsplan ska upprättas årligen med start 2005. 2. Tillsynsverksamheten ska främja införandet av det systematiska brandskyddsarbetet. 3. Den enskildes förmåga att ta ansvar för sitt förebyggande brandskyddsarbete ska öka. 3.2.3 Räddningstjänstens utryckande verksamhet 1. Räddningstjänstens utryckande organisation ska vara utformad efter de lokala förhållandena och den lokala riskbilden. 2. Räddningstjänstens utryckande verksamhet ska vara organiserad så att en första insats kan påbörjas inom för bebyggelsetypen normal tid. 8

3. Räddningstjänsten ska ha utrustning och kompetens för att klara av de vanligt förekommande olyckorna. 4. Vid mindre vanligt förekommande olyckor ska Räddningstjänsten kunna vidta de livräddande åtgärder och påbörja insatsen för att sedan samverka med andra enheter, kommuner, staten och enskilda, för att lösa uppgiften. 5. Räddningstjänstens utryckande verksamhet ska utveckla sin förmåga att hantera trafikolyckor 6. Räddningstjänstens utryckande verksamhet ska utveckla sin förmåga att hantera bränder. 7. Räddningstjänstens utryckande verksamhet ska utveckla sin förmåga att hantera kemikalieolyckor. 8. Räddningstjänstens ledningsförmåga vid större olyckor ska utvecklas. 4 Organisation och Ansvarsfördelning 4.1 Organisation Kommunfullmäktige delegerar till Kommunstyrelsen att upprätta handlingsplan som ansluter till handlingsprogrammet för Lag om skydd mot olyckor. Handlingsplanen ska innehålla mål, åtgärder och samverkansformer. I samband med årsbokslut ska handlingsplanen redogöras inför Kommunstyrelsen. 4.2 Ansvarsfördelning Kommunen har ett ansvar som verksamhetsutövare där man ska bedriva ett olycksförebyggande säkerhetsarbete. Detta inkluderar även att bedriva ett brandförebyggande arbete inom sina verksamheter. Därutöver har kommunen en särskild uppgift som tillsynsmyndighet för det brandförebyggande arbetet såväl som inom sin egen verksamhet som gentemot andra verksamhetsutövare inom kommunens geografiska område. 4.2.1 Kommunens olycksförebyggande arbete Respektive nämnd och styrelse ska delta i kommunens säkerhetsarbete. Det sker genom representation och delaktighet i den övergripande säkerhetshandläggargruppen. 4.2.2 Kommunens tillsynsansvar över det brandförebyggande arbetet Tekniska nämnden fullgör kommunens tillsynsansvar för den brandförebyggande verksamheten, dvs. myndighetsrollen, samt ansvaret för sotningsfrågor. Utifrån handlingsprogrammet ger Kommunfullmäktige uppdraget till Tekniska nämnden att skapa en tillsynsplan. I planen ska beskrivas vilka beslutsunderlag som ligger till grund för tillsyn samt var och hur tillsyn ska genomföras. Planen ska revideras minst 1gångr/år. Tekniska nämnden ska även hålla ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsyn och i vilken omfattning tillsynen ska ske. Räddningstjänsten är delaktig i det olycksförebyggande arbetet på samma villkor som andra förvaltningar. 9

4.2.3 Räddningstjänstens utryckande verksamhet Tekniska nämnden ansvarar för den kommunala Räddningstjänstens utryckande verksamhet enligt Lag om skydd mot olyckor. För Räddningstjänsten ligger extra fokus på trafikolyckor och bränder under det här handlingsprogrammet. Om behov finns ska Räddningstjänsten samarbeta med andra förvaltningar. 5 Samverkansavtal Samarbetsavtalet mellan Ale och Kungälvs kommuner, som gäller från och med 2004-10-01, reglerar att Kungälv skall tillhandahålla och utföra såväl strategisk som operativ ledning, stöd till det förebyggande brandskyddsarbetet och driftledningsstöd åt Ales Räddningstjänst. Det innebär bland annat att kommunerna har gemensam räddningschef och gemensam chefsberedskap. Kungälvs kommun har tecknat följande samverkansavtal. 5.1 Kommunens tillsyn över det brandförebyggande arbetet Genom avtalet med Ale kommun betjänar Räddningstjänstens förebyggande avdelning även Ale kommun. 5.2 Räddningstjänstens utryckande verksamhet Gränslös samverkan med Räddningstjänsterna i närområdet. Avtal om gemensam ledningsorganisation med Ale kommun. Alarmeringsavtal med SOS Alarm AB. Samverkan kring ledningsstöd i Västra Götaland, VG-stab. Avtal om första insats i Göteborgs kommun, Rödbo, norra Hisingen. Avtal om första insats i Stenungsunds kommuns södra delar. Avtal om Akut-RVR med Larmtjänst AB 6 Uppföljning och Utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker i samband med årsbokslut. I samband med revidering av handlingsprogrammet, vid ny mandatperiod, sammanställs en utförligare utvärderingsrapport. 10

Referenser Svenska brandskyddsföreningen LSO, beskrivningar och kommentarer. Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778 Kungälvs sjukhus (Skadade som sökt vård på Kungälvs sjukhus - ett hälsofrämjande sjukhus- en sammanställning av resultatet från åren 1990-1999 för Tjörn, Kungälv och Ale kommuner. NCO: s rapport 2004:2 Olyckor i siffror Räddningstjänstens insatsstatistik 2003 Värdering av befintlig riskanalys för Kungälvs Räddningstjänst, 2004-04-20 Räddningsverket, Äldres skador i Sverige Kvalitetsrapport 2003 från medicinskt ansvariga sjuksköterskan (Mas) Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Marstrands hamn i Kungälvs kommun, Kommunal författningssamling, Reglemente, 1996, nr 4, Kungälvs kommun, 1995-12-11 11