Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30. Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster

Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30 Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster

Rapportnummer PTSER-2012:14 Diarienummer ISSN 1650-9862 Författare Pär Lindberg, Malin Walhquist och Helena Granborg Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster Post- och telestyrelsen 3

Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 8 2 Fortsatt utveckling av de statliga insatserna 9 3 Projektaktiviteter 11 3.1 Upphandling av övergångslösningar 11 4 Kostnadsberäkning 13 5 Betalserviceställen 15 5.1 Tendens 15 5.2 Betalserviceställenas verksamhet 15 5.3 Länsstyrelsernas arbete med omställningen. 16 6 Brevgirotjänsten 17 6.1 Förändringar på marknaden förstärker behovet av lösningar för utsatta grupper 18 6.2 Kommunernas roll 18 6.3 Status idag 19 7 Rapportering av regionala insatser som fått stöd av PTS 20 BILAGA 1 22 Post- och telestyrelsen 4

Tabeller Tabell 1: Kostnadsberäkning 2013-2016... 13 Figurer Figur 1: Fördelning av brevgiroanvändarna... 17 Post- och telestyrelsen 5

Sammanfattning Marsrapporten 2012 från Post- och Telestyrelsen (PTS) för grundläggande betaltjänster ger främst en nulägesanalys av det regionala omställningsarbete, vars operationella fas intensifierats under 2012. PTS har en viktig roll i detta arbete tillsammans med länsstyrelserna runt om i landet. Rapporten berör också hur betaltjänstmarknadens pågående strukturomvandling kan komma att påverka äldre och/eller funktionsnedsatta individer i samhället. PTS lämnar också en bedömning i rapporten av kostnader för statliga insatser för att tryga tillgången till grundläggande betaltjänster för åren 2012-2016. Utöver detta redovisar PTS även de beslut som fattats om stöd till regionala insatser enligt det uppdrag som myndigheten fick enligt regeringens beslut 2011-06-09 (N2011/3874ITP) att stödja insatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster. Behovet av att diskutera det fortsatta arbetet med att utveckla de statliga insatserna och den framtida ansvarsfördelningen i denna fråga lyfts fram i ett eget avsnitt. Post- och telestyrelsen 6

1 Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) har i ett regeringsbeslut (N2010/5062/ITP), daterat den 15 juli 2010, getts i uppdrag att kartlägga och analysera behov av grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att beräkna kostnaderna för dessa eventuella insatser och vid behov vidta åtgärder som syftar till att utveckla lösningar för grundläggande betaltjänster, särskilt vad avser dagskassehantering. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2012 och slutredovisas senast den 1 oktober 2012. Även enligt PTS regleringsbrev för år 2012 har myndigheten i uppdrag att arbeta med grundläggande betaltjänster. PTS ska analysera behov och möjligheter att utveckla mer användarvänliga elektroniska kommunikationstjänster för betaltjänster. PTS ska också, i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Myndigheterna ska också samverka med andra berörda myndigheter, näringsliv samt med intresse- och branschorganisationer. I arbetet med grundläggande betaltjänster ska myndigheterna särskilt uppmärksamma de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har. Dessa uppdrag ska enligt regleringsbrevet samordnas och redovisas tillsammans med uppdrag N2010/5062/ITP. I denna rapport redovisar PTS hur arbetet med att utveckla mer användarvänliga elektroniska kommunikationstjänster för betaltjänster samt att stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma regionala stöd- och utvecklingsinsatser har bedrivits samt hur PTS avser att fortsätta bedriva detta under 2012. Post- och telestyrelsen 8

2 Fortsatt utveckling av de statliga insatserna Marknaden för betaltjänster är i snabb utveckling. Alltfler betaltjänster blir tillgängliga i mobiltelefonen, allt fler betalningar görs oberoende av kontanthantering och användandet av Internetbankernas tjänster ökar. Som ett led i utvecklingen mot en minskad kontantanvändning i samhället har också den pågående strukturförändringen vad gäller kontanthanteringen intensifierats och antalet uttagsautomater och bankkontor som hanterar kontanter har minskat under det senaste året. Denna utveckling väntas fortsätta i snabb takt de närmaste åren. Men även om andelen köp där man använder elektroniska betalningar väntas fortsätta öka kommer det finnas behov av kontanter hos allmänheten även kommande år för att kunna hantera de olika ekonomiska transaktioner som vardagslivet kräver. En orsak till det kan vara kortavgifternas storlek som gör att handlare inte godtar kortbetalning vid mindre belopp, eftersom det skulle medföra att köpet skulle ge ett negativt bidrag till rörelsen. Goda möjligheter till kontantuttag kan också spela en stor roll för att det lokala näringslivet på turistorter ska kunna överleva och utvecklas. PTS har tidigare konstaterat att de fortsatta strukturförändringar reser delvis nya frågor om behovet av samhällsinsatser för att säkerställa en kontanthantering som motsvarar samhällets behov av tillgängliga, användbara och välfungerande betaltjänster. Genom regeringens beslut att regionala stöd- och utvecklingsinsatser ska vara en central del i statens arbete med att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster ges möjligheter att utgå från lokala förutsättningar och behov när insatserna utformas. På så sätt kan mer användarvänliga och kostnadseffektiva lösningar skapas och en god tillgång till grundläggande betaltjänster kan säkras i områden där marknaden inte på egen hand tillhandahåller dessa tjänster. PTS avser att intensifiera dialogen med de samverkande myndigheterna Länsstyrelsen Dalarna, Tillväxtverket och Tillväxtanalys om hur förutsättningar kan skapas för att långsiktigt utveckla arbetet med regionala stöd- och utvecklingsinsatser. I denna dialog kommer PTS bland annat lyfta fram frågor om långsiktig myndighets- och budgetstyrning. PTS avser även att återkomma till Näringsdepartementet i denna fråga. Post- och telestyrelsen 9

Mot bakgrund av förändringarna på betaltjänstmarknaden och i utformning av de statliga insatserna ser PTS också anledning att, i enlighet med myndighetens uppdrag enligt regleringsbrev för 2012, att samråda och samverka med andra berörda myndigheter, näringsliv samt med intresse- och branschorganisationer. Även i dessa kontakter kan det vara aktuellt för PTS att diskutera behovet och utformningen av statliga insatser för att säkerställa tillgången till alternativa betaltjänster, inklusive kontanthantering, som motsvarar samhällets behov. PTS avser bland annat att samråda med berörda aktörer för att närmare belysa hur samhällets intressen när det gäller hushållens och företagens tillgång till en effektiv och säker kontanthantering kan definieras och bevakas. Även i denna fråga kan det finnas anledning för PTS att återkomma till Näringsdepartementet. Post- och telestyrelsen 10

3 Projektaktiviteter Projektet befinner sig under hela första halvåret 2012 i ett intensivt operativt skede. Projektupplägget och arbetet planerades i januari/februari 2012 och den nationella konferens (6-7 mars 2012) som hölls i Stockholm, dit alla länsstyrelser var inbjudna, blev startskottet för det arbete som nu tagit vid. PTS har för projektets räkning anlitat konsulter för att de, genom befintliga nätverk och kompetens, ska bidra till att regionala betallösningar etableras med ett långsiktigt perspektiv. Konsulterna arbetar framför allt med att bistå länsstyrelserna med att strukturera arbetet samt att föreslå lämpliga lösningar. Konsulterna har dessutom en viktig roll i kommunikationen mellan PTS och länsstyrelserna. Utöver detta har PTS stärkt projektet internt genom att anlita en projektledare, samt att knyta fler interna resurser till projektet. Projektet arbetar dessutom i nära samarbete med länsstyrelsen Dalarna, som även är samordnare av det bevakningsuppdrag som regeringen initierat för länsstyrelsernas räkning. Ytterligare kompetens som upphandlats av PTS för projektets räkning är en tillgänglighetskonsult som kommer bidra med sin speciella sakkunskap för att kunna validera de betallösningar som länen arbetar fram, så att de även anpassas till äldre och funktionshindrade. 3.1 Upphandling av övergångslösningar Parallellt med det externa arbetet som genomförs i samarbete med länsstyrelserna förbereder PTS upphandling av så kallade övergångslösningar, som kan komma att bli aktuell för flera av de hushåll som idag använder brevgirot samt för de betalserviceorter, som inkluderades i den tidigare nationella upphandlingen. Dessa lösningar blir en nödvändighet i de län där arbetet med att etablera lösningar, varken under en övergångsperiod eller i ett längre perspektiv, har hunnits med att genomföras till och med den sista augusti 2012. Upphandlingarna utesluter inte andra lösningar och kommer således inte heller att gå emot länsstyrelsernas långisktiga lösningar, eftersom PTS endast kommer att upphandla så kallade övergångslöningar, giltiga för maximalt ett år framåt. Därefter bedömer PTS att länsstyrelserna haft tid att förbereda regionala lösningar och fått god hjälp med detta arbete från myndighetens sida. PTS avser att i slutet av april fatta beslut om i vilken omfattning upphandlingen måste genomföras. PTS kommer vid det laget ha fört en dialog med samtliga Post- och telestyrelsen 11

länsstyrelser och gett dem en möjlighet att ta ansvar för övergångslösningar såväl som långsiktiga lösningar. Post- och telestyrelsen 12

4 Kostnadsberäkning Tabell 1: Kostnadsberäkning 2013-2016 Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 1. Marknadspåverkan och bevakning (anslag 2:3) 3. Regionala stöd- och utvecklingsinsatser (anslag 2:3) 5 5 5 5 24 24 24 24 4. Nationell omställning och samordning (anslag 2:3) 8 8 8 8 Totalt, anslag 2:3 37 37 37 37 I mars 2011 lämnade PTS en bedömning av kostnader för statliga insatser för att tryga tillgången till grundläggande betaltjänster för åren 2012-2016. För åren 2013-2014 gör PTS samma bedömning av kostnaden som i mars 2011. Beträffande åren 2015-2016 gör dock PTS idag en något annorlunda bedömning. Se tabell 1. PTS gjorde i mars 2011 bedömningen att kostnaderna för områden Marknadspåverkan och bevakning och Nationell omställning och samordning kunde minska något under åren 2015-2016 jämfört med föregåenden år. Motivet var att behovet av insatser inom dessa områden bedömdes avta efter att ett nytt sätt att utforma de statliga insatserna hade etablerats under åren 2012-2014. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen på betaltjänstmarknaden gör PTS idag bedömningen att behovet av insatser inom dessa områden kommer att ligga kvar på samma nivå 2015-2016 som 2013-2014. Mycket tyder på att övergång till elektroniska betaltjänster kommer att accelerera. Men även om efterfrågan av traditionell kontanthantering kan förväntas minska kan man befara att särskilt för vissa användargrupper kommer denna minskning inte motsvara den takt som kontanthanteringen avvecklas. Post- och telestyrelsen 13

För att undvika att utveckling ökar det digitala utanförskapet och leder till att landsändar får försämrade möjligheter till boende och näringsverksamhet bör nivån på Marknadspåverkan och bevakning (anslag 2:3) och Nationell omställning och samordning (anslag 2:3) vara 5 respektive 8 miljoner kronor under hela perioden 2013-2016. Som tidigare gör PTS bedömningen att nivån för Regionala stöd- och utvecklingsinsatser bör vara 24 miljoner kronor för åren 2013-2016. PTS gör därför idag bedömningen att kostnadsnivån 37 miljoner kronor, som PTS tidigare föreslagit för åren 2013-2014, även bör gälla för åren 2015-2016 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster. Utöver de regionala stöd- och utvecklingsinsatser som enligt vårt förslag finansieras genom anslag 2:3 grundläggande betaltjänster har PTS beräknat att insatser på upp till 8 miljoner kronor per år kan finansieras genom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, utgiftsområde 19 (t ex stöd till kommersiell service och projektmedel). I mars 2011 föreslog PTS också att insatser inom området Teknikutveckling skulle finansieras av medel från anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade. PTS gör fortfarande bedömningen att nödvändiga teknikutvecklingsinsatser kan finansernas genom anslag 2:2. Om det visar sig att det krävs mer resurser för teknikutveckling än vad anslag 2:2 kan bidra med kommer PTS återkomma till regeringen i kommande budgetunderlag. Som omnämnts tidigare i rapporten, i avsnitt 2, så kommer PTS att återkomma till regeringen för att diskutera den långsiktiga budget- och myndighetsstyrning inom området grundläggande betaltjänster. Post- och telestyrelsen 14

5 Betalserviceställen Det finns 15 stycken betalserviceställen som är upphandlade av PTS, i fem län. 1. Dalarnas län: Särna och Fredriksberg. 2. Jämtlands län: Klövsjö och Ljungdalen. 3. Norrbottens län: Karesuando, Övre Soppero, Skaula, Vittangi, Kainulasjärvi och Kangos. 4. Stockholms län: På skärgårdsöarna Nämdö, Ingemarsö, Sandhamn och Svartsö. 5. Värmlands län: Lesjöfors De flesta av betalserviceställena etablerades under år 2008 på platser där det tidigare funnits Svensk kassaservice. 5.1 Tendens Under år 2011 genomfördes 52 410 stycken transaktioner hos de femton betalserviceombuden. Det är en minskning jämfört med år 2010 med 997 stycken transaktioner, motsvarande 1,9 procent. Under det fjärde kvartalet ökade antalet transaktioner med 510 stycken transaktioner. 5.2 Betalserviceställenas verksamhet På betalserviceställena kan konsumenter ta ut kontanter på plusgiroavier, ta ut kontanter på kort och betala räkningar. Verksamhetens omfattning varierar stort mellan de olika betalserviceställena. En jämförelse mellan 2010 och 2011 års fjärde kvartal ger en god bild av betalserviceställenas verksamhet och utveckling. Under fjärde kvartalet år 2011 hade ombuden i Lesjöfors och Vittangi den mest omfattande verksamheten och svarade tillsammans för ca 40 procent av samtliga transaktioner. Under samma kvartal svarade de fyra ombuden i Stockholms skärgård tillsammans för mindre än 5 procent av transaktionerna. För ombuden i skärgården ökar dock andelen av transaktionerna under sommarmånaderna. Av antalet transaktioner utfördes det dominerande antalet som kortuttag av kontanter, mer än 75 procent, medan betalning av räkningar stod för ca 20 procent och uttag av kontanter mot avier svarade för det mindre än 5 procent av transaktioner. Post- och telestyrelsen 15

5.3 Länsstyrelsernas arbete med omställningen. Det pågår förberedelser för ersättningsverksamhet vid betalserviceställena. De berörda fem länsstyrelserna har pågående insatser för att finna ersättningsverksamhet. I samtliga län inventeras behovet av betalserviceställen. Det har framkommit att ett antal nya orter kan komma att föras in i ett kommande system och de befintliga ersättas. Det totala antalet betalserviceställen ser ut att öka. Post- och telestyrelsen 16

6 Brevgirotjänsten Det finns idag 70 personer anmälda till tjänsten, varav 57 är aktiva. Användarna har stor geografisk spridning. Aktiva användare finns i 18 län och 45 kommuner, från Norrbotten ner till Skåne. Flest brevgiroanvändare finns i Västra Götalands län (7 st.), Västernorrlands län (7 st.) och Västerbottens län (6 st.). Av de 45 kommunerna har 34 kommuner endast 1 aktiv användare. Genomsnittsåldern för aktiva brevgiroanvändare är 81 år. 15 av de 57 användarna är under 80 år, varav 5 är under 65 år. Fördelningen av brevgiroanvändarna visas i figur 1. Figur 1: Fördelning av brevgiroanvändarna Post- och telestyrelsen 17

6.1 Förändringar på marknaden förstärker behovet av lösningar för utsatta grupper I och med den pågående strukturomvandlingen för marknaden av betalningar och kontanthantering riskerar gruppen äldre och personer med funktionsnedsättning att bli en extra utsatt grupp genom att de alternativ som de kan använda sig av blir färre, men också dyrare än de gängse lösningarna på marknaden. Äldre personer är vanligen mindre vana och villiga att använda modern teknik som datorer, internet eller avancerade mobiltelefoner. De känner också en större tveksamhet till att använda betalkort, vilket gör dem mer beroende av tillgång till kontanter. Likaså kan en funktionsnedsättning (t.ex. syn, hörsel, skrivförmåga, rörlighet, kognition) hos en person påverka dennes förutsättning att använda olika tjänster, både vad gäller hantering av digital teknik samt fysiska svårigheter att ta sig till ställen där betalservice ges. 6.2 Kommunernas roll Det finns ingen universallösning som löser alla behov för denna målgrupp. Lösningarna behöver utgå från individens förmåga, vilket gör att det blir mer ändamålsenligt att lösa detta på regional/lokal nivå jämfört med nationellt. Många länsstyrelser anser dock att frågan om lösningar för brevgiroanvändare och målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning är svår att hantera på länsstyrelsenivå eftersom länsstyrelserna inte arbetar med lösningar för individer. Flera länsstyrelser som intervjuats hittills har framfört att de kommer att ta kontakt med berörda kommuner i denna fråga. Kommunerna arbetar redan idag på individnivå, med behovsbedömningar och att anpassa lösningar utifrån individens behov och förutsättningar. Länsstyrelserna ser därför kommunerna som en viktig part både för att de har befintliga processer och ett fungerande regelverk, men också för att de inom ramen för sin verksamhet tillhandahåller olika möjliga lösningar som skulle kunna vara tillämpbara på individnivå, exempelvis via hemtjänst, färdtjänst eller inom ramen för hemsändningsbidrag. Det har också efterfrågats att samverkan med kommunerna borde lyftas fram i dokumentation och utfästelser om roller. PTS ser fördelar med en sådan samverkan och anser att kommunernas roll och möjligheter till samarbete med länsstyrelserna i denna fråga är något som behöver belysas ytterligare. PTS analys är att det, svårigheterna till trots, finns flera möjliga alternativ till nuvarande lösning när det gäller att betala räkningar, dock med reservation för att vissa av dessa alternativ är kostsamma för kunden. Däremot saknas det än så länge lösningar som tillgodoser behovet av att få ut kontanter. Information om alternativen finns i bilaga 1. Post- och telestyrelsen 18

6.3 Status idag Länsstyrelserna har ett uppdrag att bevaka tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. I vilken utsträckning de därutöver aktivt arbetar för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster skiljer sig åt mellan länen. Beträffande brevgiroanvändarna har merparten av länsstyrelserna hittills gjort mycket lite eller inget alls. Flera länsstyrelser har ännu inte beslutat vad de skall göra, och vissa länsstyrelser verkar vara tveksamma till om de skall ha en aktiv roll i att säkerställa tillgången till grundläggande betaltjänster för målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning, inklusive de nuvarande användarna av brevgirotjänsten. Det innebär en risk att vissa länsstyrelser kan komma att avvakta, och överlåta ansvaret till PTS att ta ansvar för brevgiroanvändarna genom att upphandla övergångslösningar. Post- och telestyrelsen 19

7 Rapportering av regionala insatser som fått stöd av PTS Enligt regeringens beslut 2011-06-09 (N2011/3874/ITP) uppdrar regeringen åt PTS att, i olika delar av landet, stödja insatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster. Regeringen beslutar också att PTS ska genomföra uppdraget till en kostnad av högst 2 500 000 kronor. Under hösten 2011 beviljade PTS bidrag till sex län för genomförandet av regionala insatser för att följa upp och vid behov upphandla grundläggande betaltjänster. Projekten finns uppräknade nedan. Samtliga projekt har lämnat sina delrapporter till PTS. PTS generella bedömning av länsstyrelsernas arbete så här långt, är att det är positivt att arbetet har kommit igång och att det finns väl utarbetade planer för projektarbetet. PTS anser dock att det är viktigt att länen alltmer inriktar processen från kartläggning och omvärldsbevakning till att precisera konkreta planer för genomförande och finansiering av betallösningar. Nästa avrapportering sker i slutet av april och slutredovisning ska göras till PTS i maj. 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen: Uppföljning av pågående förstudier, utvecklingsprojekt och marknadsutveckling för att utveckla lokalt anpassade lösningar för kontanthantering. 2. Länsstyrelsen i Stockholms län: Insatserna för att lösa dagskassehantering i Stockholms skärgård 2011 samt för att utveckla hållbara framtida lösningar från och med 2012. 3. Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Ett samverkansprojekt med fem län med syfte att undersöka kontanthantering genom lantbrevbäringen. 4. Länsstyrelsen i Jämtlands län: Kartläggning av tillgången till dagskasseservice och uttagsservice i Jämtlands län samt test med dagskassa eller bankomat. 5. Länsstyrelsen i Östergötlands län: Filtreringsprojekt i fem län. Undersökning av kontanthanteringen på geografiskt viktiga servicepunkter i respektive län. 6. Länsstyrelsen i Dalarnas län: Betaltjänster bredband & ny teknik, ett samverkansprojekt med 7 län. Undersökning av avgörande faktorer för bredbandsutvecklingen samt identifiering av användarvänliga tekniska lösningar på betalområdet. Post- och telestyrelsen 20

Utöver dessa sex beslut fattade PTS ytterligare två beslut om regionala insatser. Dessa beslut har en annan inriktning än de övriga besluten då de framför allt syftar till att förbättra förutsättningarna för regionala insatser, oavsett om det handlar om kartläggnings- eller utvecklingsinsatser. Det ena beslutet rör projektet Stöd- och uppföljningsinsatser vid genomförandet av länsstyrelsernas regionala utvecklingsprojekt som genomförs av Länsstyrelsen Dalarna. Inom ramen för projektet kommer två nationella konferenser hållas samt ett antal regionala möten. Projektet syftar till att höja kunskaps- och kompetensnivån hos länsstyrelsernas handläggare av grundläggande betaltjänster. Det andra beslutet rör finansiering av en komplettering av de befolknings- och familjedata som PTS har tillgång till och som används i den kart- och statistiktjänst som PTS låtit utveckla inom ramen för arbetet med grundläggande betaltjänster. Syftet med tjänsten är att underlätta länsstyrelsernas arbete med deras bevakningsuppdrag gällande betaltjänster samt att förbättra länsstyrelsernas underlag för beslut om olika insatser för att förbättra tillgängligheten till betaltjänster. Genom att komplettera befolkningsoch familjedata skapas förutsättningar för att göra de redovisningar som kartoch statistiktjänsten tillhandahåller än mer ändamålsenliga. Post- och telestyrelsen 21

BILAGA 1 1.1 Befintliga banktjänster alternativ för målgruppen 1.1.1 Giro via brev (Bankernas brevledes tjänst) Användaren fyller i en betalorder, summerar, signerar och postar denna tillsammans med räkningarna i ett särskilt portofritt kuvert till banken. Löser behovet att betala räkningar. Löser inte kontantbehov. Fördelar/ krav: Enkel att förstå. Trygghet med pappersförfarande. Tjänsten liknar i viss utsträckning brevgirot, såtillvida att användaren för hand fyller i en betalorder som stoppas i ett kuvert tillsammans med räkningarna och skickas brevledes. Tjänsten förutsätter att personen är ansluten till en bank. Användaren måste klara av att skriva och själv summera korrekt. En felaktigt ifylld order returneras i sin helhet till användaren. Kostnader: Årsavgiften är vanligen mellan 0-350 kronor, beroende på bank och typ av kund. Ett par banker har begränsat antalet betalorder som ingår till 16 stycken per år och i dessa fall debiteras ytterligare betalorders med 15 kronor per styck. 1.1.2 Telefonbanken personlig service Kunden ringer till banken och kan, efter identifiering enligt bankens säkerhetsrutiner, få hjälp att betala räkningar över telefon. Löser behovet att betala räkningar. Löser ej kontantbehov. Fördelar/ krav Enkel att förstå. Trygghet med en personlig kontakt. Tjänsten kräver förmåga att kommunicera via telefon och läsa upp många betaluppgifter. Förutsätter att personen är ansluten till en bank. Möjligheten att betala räkningar över telefon finns på alla banker, men vissa banker är mer återhållsamma vad gäller användning av tjänsten, och ser det mer som ett undantag än en allmänt erbjuden tjänst. I de Post- och telestyrelsen 22

flesta fall är dock alla välkomna att använda möjligheten, så länge de betalar de relativt höga avgifterna. Kostnader: Vanligen 50-150 kr per räkning för kund i banken. 1.1.3 Autogiro Används ofta som komplement till andra sätt att betala räkningar Erbjuds inte av alla leverantörer, och är inte lämplig för alla räkningar. Det krävs att man aktivt söker för autogiro hos respektive leverantör. 1.1.4 Andra vanliga men för målgruppen mindre hanterbara alternativ: Internet banken Mobilbanken E-faktura (komplement) 1.1.5 Alternativa möjligheter att ta ut kontanter: Uttag i livsmedelsaffärer: Det är vanligt att man vid köp har möjlighet att avrunda uppåt vid köp i butik (vanligen med 500 kr), förutsatt att tillräckligt med kontanter finns. Swedbank och Nordea erbjuder sina kunder möjlighet att göra regelrätta uttag på upp till 2000 kr i hos ICA ombud, förutsatt att handlaren har tillräckligt med kontanter. Nordea erbjuder även motsvarande i Coop butiker. För båda ovanstående fall krävs att personen fysiskt tar sig till butiken för att ta del av dessa tjänster. 1.2 Girotjänster i butik (ombud) Hos ombud till t ex Giroservice och Kassagirot kan kunder över disk uträtta olika betalningsärenden: Betala räkningar med kort eller kontanter Lösa in PlusGirot Utbetalningskort/ Värdeavi (tillgänglighet varierar) Ta ut kontanter (möjlighet varierar) Fördelar/ krav: Enkel att förstå. Trygghet att utföra betalning över disk (personligt möte). Kunden måste ta sig till ombudet Post- och telestyrelsen 23

Kostnader: Fakturabetalning: 32-35 kronor per räkning, Inlösning av PlusGirot Utbetalningskort/ Värdeavi: 25-30 kronor 1.3 Taxi Kunden kan skjutsas till en bank eller ett ombud. Fördelar/ krav Enkel att förstå. Trygghet att utföra betalning över disk (personligt möte). Kunden måste kunna åka i bil. Kostnader: Taxikostnader varierar beroende på taxibolag och distans. Taxi tur och retur för en sträcka om 40 km beräknas till ca 2000 kr. Tjänsten kan begränsas till t ex 1 resa i månaden. Eventuellt kan en avgift tas ut av användaren. Möjliga statliga/kommunala insatser 1.4 Färdtjänst Kan vara tillämplig om man har en långvarig/ varaktig funktionsnedsättning. Behov och omfattning bedöms av kommunen. Kostnad för kunden varierar 1.5 God man Kan bistå med hjälp i ekonomiska frågor. Ofta är det en nära anhörig eller vän. Fastställs av tingsrätten. En enskild som tar hjälp av en god man har kvar sin rättshandlingsförmåga. Huvudmannen ersätter sin god man för arbetet (kommunen kan ersätta vid låga inkomster). Överförmyndaren bestämmer arvodets storlek. Kan vara ett alternativ om personen inte kan utföra sina betalningsärenden. Post- och telestyrelsen 24

1.6 Oreglerade lösningar Hemtjänst Hemsändning via lanthandlare Anhöriga/ vänner 1.7 Framtida möjliga lösningar 1.7.1 Ippi Ippi medger att en tv kan användas som alternativ terminal för vissa anpassade tjänster som annars vanligen nås genom en dator eller mobiltelefon. Idag håller Ippi att utveckla en lösning för att kunna nå och utföra betaltjänster via mobilbanken. Denna tjänst kommer tidigast att vara klar till senhösten 2012. 1.7.2 Abuni Abuni har en tjänst som medger att användare kan få alla sina fakturor elektroniskt och betala dessa via en dator, mobiltelefon eller ipad. Abuni har fått beviljade medel för att utveckla en app. som fungerar för Ippi. Denna tjänst skall vara klar mars 2013. Post- och telestyrelsen 25