Uppdragsbeskrivning daglig verksamhet 9 10 enligt Lag om stöd och service till visa funktionshindrade och dag verksamhet 4 kap. 1 enligt Socialtjänstlagen Skapad av: Uppdragsenheten Beslutad av: Förvaltningschef Gäller från: 2015-12-01 Reviderad den: Diarienummer: 1286-2015 Uppdragsbeskrivning Daglig verksamhet 9 10 enligt LSS och Dag verksamhet 4 kap. 1 enligt SoL 1(10)
Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Kvalitetskrav Riktlinjer social dokumentation LSS Plan för vård- och omsorg Vård- och omsorgsnämndens effektmål Rehabilitering HSL Enhetschef Dokumenthanteringsplan Ledningsplan Miljöpolicy Verksamhetssystem Sekretess/tystnadsplikt Lex Sarah Samordnad individuell plan, SIP Strategisk ledning Avvikelsehantering LSS Blankett avvikelse LSS Mall Genomförandeplan 2(10)
Uppdragsbeskrivning för daglig verksamhet och dag verksamhet Uppdragsbeskrivningen är ett styrdokument och en beställning för den verksamhet som enheten ska utföra. Den innehåller bland annat kvalitetskrav för de olika verksamheterna. Det är vård- och omsorgsnämnden som fastställt uppdragsbeskrivningen och den är underlag när kontrakt tecknas mellan förvaltningschef och enhetschef för daglig verksamhet och dag verksamhet. 1 Uppdraget Daglig verksamhet och dagverksamhet Enheten ska bedriva daglig verksamhet och dagverksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, personkrets 1 eller 2 enligt 9 10 LSS samt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) för personkrets 3. Den dagliga verksamheten ska ha tydliga mål och ett strukturerat arbetssätt. Insatsen ska vara individuellt utformad av såväl innehåll som stöd, utifrån den enskilda deltagarens förutsättningar och vilja. Det kan innebära verksamhet som huvudsakligen är inriktad på att behålla och utveckla olika färdigheter, men också verksamhet som riktar sig mot ett framtida deltagande i arbetslivet genom lönearbete. Enheten ska grunda sin verksamhet på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den enskilde ska ha inflytande över de insatser som ges. Den dagliga verksamheten och dagverksamheten ska främja den enskildes delaktighet i samhället. Verksamheten ska bedrivas med en inriktning att den enskilde så långt som möjligt får delaktighet i de erfarenhet som yrket innebär och känner stolthet i de arbetsuppgifter som utförs. Enheten kan erbjuda daglig verksamhet/dagverksamhet i grupp och /eller individuellt integrerad daglig verksamhet/dagverksamhet inom arbetsplatser på ordinarie arbetsmarknad. Vid daglig verksamhet som är individuellt integrerad inom ordinarie arbetsmarkand följer arbetskonsult från daglig verksamhet upp med viss regelbundenhet och ger stöd till deltagaren och handledaren på arbetsplatsen. Enheten ska erbjuda daglig verksamhet/dagverksamhet Helgfri måndag-fredag under hela året förutom planerade utbildningsdagar, klämdagar och semesterstängning Från 8:30-15:30 på hel eller deltid Verksamheten ska bedrivas så att den är förenlig med kommunens ansvar enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt övrig lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom området. 3(10)
Verksamheten ska också vara förenlig med kommunens vård och omsorgsplan, riktlinjer och fastställda inriktningsmål. Verksamheten ska bedrivas utifrån en evidensbaserad praktik Verksamhetsområdet omfattar hela kommunen. Enheten har en aktiv informationsskyldighet om lagarna och deras innehåll, framförallt i de delar som rör den egna verksamheten till den enskilde, närstående, god man/förvaltare och andra myndigheter. Enheten ska också vid förfrågan informera allmänheten i kommunen om sin verksamhet. Enheten ansvarar för att verkställa uppdrag från biståndsenheten enligt gällande delegationsordning. Enheten ska på begäran av förvaltningschef utföra utredningsuppdrag inom kunskapsområdet. Under avtalsperioden kan det ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet. Enheten ska samordna transporter mellan hem och arbetsplats i samarbete med upphandlad transportör. Enheten ska utbetala habiliteringsersättning för deltagande i daglig verksamhet/dagverksamhet. Enheten ska möjliggöra att den enskilde har möjlighet att förvara, värma och inta lunch och mellanmål inom eller i anslutning till den dagliga verksamheten/dagverksamhet. Enheten ska även på annat sätt underlätta för den enskilde att äta lunch till exempel på närbelägen lunchservering eller lunchbeställning. Den enskilde bekostar själv sin mat. Enheten ansvarar för att den enskilde får nödvändig och individuellt anpassad introduktion på arbetsplatsen och därefter kontinuerligt individuell stöd. Enheten ansvarar för att erbjuda en god anpassad arbetsmiljö till den enskilde på arbetsplatsen. Vid steg tre regleras anpassad arbetsmiljö i avtal melllan företaget och Mica. I individuella ärende kontaktas stödfunktioner via habiliteringsteamet. Verksamhetsområden och volymuppgifter MICA-människan i centrum Mica erbjuder sysselsättning uifrån beslut om daglig verksamhet eller dagverksamhet på olika sätt. Verksamheten är indelad i tre olika steg. Det slutgiltiga målet för daglig verksamhet och dagverksamhe i steg tre är ett eget arbete. Hösten 2015 fanns följande antal personer aktuella inom Mica i de olika stegen. Steg 1: 117 personer varav 98-Lss och 19 SoL Personer med stora omvårdnadsbehov som behöver personalstöd. Steg 1 har en egen hyrd arbetsplats med 1-2 personal som ger stöd till 4-6 brukare. Tillverkning av egna produkter, legoarbete, sinnesträning med en strukturerad verksamhet består verksamheten av. 4(10)
Steg 2: 229 personer varav 194 Lss och 35 SoL Finns ute på ett företag, 1 personal ger stöd till 4-6 brukare Steg 2 tränar sina förmågor där man befinner sig. Steg 3: 89 personer varav 80 Lss och 9 SoL Arbetskonsult besöker arbetsplatserna vid behov. Brukaren arbetar själv ute på företaget. 1.12 Hälso- och sjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 18 ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård upp till läkarnivå åt dem som efter beslut vistas i daglig verksamhet, enligt gällande rutiner. 1.13 Livsstilsfrågor och kost Enheten ska utifrån ett friskvårdsperspektiv arbeta med livsstilsfrågor. Enheten ska även ha erforderlig kompetens inom sex och samlevnad, risk och missbruk samt andra behov kopplade till livsstilsproblematik. Avsikten är att ge stöd och vägledning till målgruppen när det gäller riskbeteenden. Enheten ingår i en livsstilgrupp som har uppdrag från sektor Lss och förvaltningsövergripande sektor. 1.2 Genomförandeplan och individuell plan Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). Enhetschef ansvarar för att ny genomförandeplan upprättas. Enhetschef deltar när det är möjligt tillsammans med arbetshandledare, den enskilde, kontaktman, eventuell företrädare god man/förvaltare/anhöriga/närstående. Vid upprättande och uppföljning av genomförandplanen ska stor hänsyn tas till den enskildes funktionsnivå och diskussioner ska föras med hänsyn tagen till den enskildes integritet. Genomförandeplanen ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer för social dokumentation LSS. Bilaga 2, Bilaga 7 I genomförandeplanen ska det framgå hur personalen ska arbeta för att ge det stöd och den service som behövs och på vilket sätt den enskilde föredrar. Enheten har en skyldighet att informera de som omfattas av LSS om rättigheten till individuell plan. Beslut om upprättande av denna plan fattas av kommunens LSShandläggare. Om den enskilde önskar det ska enheten medverka vid upprättandet av den individuella planen. 1 Kvalitetskrav Nämndens kvalitetskrav är en sammanställning av kvalitetskritiska områden som verksamheten skall se som den lägsta nivå som stödet och omsorgen skall säkerställa inte 5(10)
underskrids. Dessa krav kan förändras med tiden om nya kvalitetskritiska områden upptäcks vid granskningar och uppföljningar som nämnden har rätten att genomföra. Vissa krav kan även utgå om de inte längre anse som relevanta för god kvalitet. Insatserna inom LSS och SoL ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS 6 och SoL 3 Kap, 3 ). Insatser enligt LSS och SoL ska, där de verkställs samtidigt, integreras på ett säkert och tryggt sätt för personen. Den enskilde ska genom insatserna i LSS garanteras goda levnadsvillkor. I kvalitetskarv Lss, bilaga 1, finns de krav och uppföljningsrutiner som ska gälla. Under avtalsperioden kan det ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet. 2 Dokumentation Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). Verksamheten ska följa vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan avseende SoL, LSS och HSL, bilaga 7. Verksamheten ska se till att samtliga journalhandlingar överlämnas till kommunens centralarkiv enligt gällande gallringsregler när den enskilde flyttar, avslutar insatsen eller avlider. Detta gäller också om ansvaret för verksamheten övergår till annan. 3 Kompetens Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 är vägledande för hur kompetensen bör vara för personal som arbetar inom enheten. Enheten ska ha kompetens som svarar mot målgruppens sociala, pedagogiska och omvårdnadsmässiga behov. Enheten ska ha god teoretisk kunskap om personer, med nedsatt kognitiv- och exekutiv funktionsnivå samt vanliga diagnoser inom LSS. Enheten ska ha kompetens om åldrandet för personer med funktionsnedsättning och de särskilda behov det kan medföra. Personal ska ha grundläggande kompetens inom området. Personal ska ha specifik kompetens för att kunna ge stöd och service till just de personer som behöver det stödet. 4 Verksamhetschef Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det förvaltningschefen som är verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 6(10)
5 Samarbete Enheten ska samverka med sektor LSS, sektor Hemtjänst, sektor HFE, Region Jämtland Härjedalen, övriga myndigheter, organisationer och föreningar. Det är av största vikt att samverkan fungerar mellan samtliga stödfunktioner för den enskildes bästa. Enheten ska även aktivt bidra till att personer som ej har stöd av kommunen men som skulle kunna vara i behov av stöd blir upplyst om kommens möjligheter. Detta gäller oavsett om det bedöms vara LSS eller SoL som stödet skall utgå från. Samordnad individuell plan, SIP, ska användas då detta medges och anses behövas. Bilaga 13 Blankett för samtycke att information får lämnas ut ska användas för att säkerställa sekretess. Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser ska uppmuntras och tas till vara på bästa möjliga sätt. Syftet är att utifrån den enskildes önskemål öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. 6 Verksamhetssystem Vård och omsorgsnämnden har ett IT-baserat verksamhetssystem för dokumentation av beslutsprocesser, verkställighet samt avvikelsehantering enligt lagrummen SoL, LSS och HSL. Verksamheten är skyldig att dokumentera, rapportera och kommunicera i det verksamhetssystem som nämnden anvisar och enligt de riktlinjer som upprättas. Bilaga 10 Enheten ska tillhandahålla och bekosta vid behov SITHS kort till personal. Leverantören har även skyldighet att hålla elektroniska katalogtjänsten HSA uppdaterad. 7 Praktikplatser Verksamheten ska visa öppenhet och samarbetsvilja med universitet/högskolor och andra utbildningar och verksamheten bör erbjuda praktikplatser för studerande vid universitet/högskolor och andra utbildningar. Det är av stor vikt att verksamheten bidrar till ett positivt rekryteringsarbete. 8 Ansvar 8.1 Försäkringar Kommunen har tecknat ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och patientförsäkring för alla enheter inom förvaltningen. Självriskerna är 0,5 prisbasbelopp på egendomsförsäkringen, om föreskrifterna följs, och 0,1 prisbasbelopp på ansvarsförsäkringen. Självrisken ersätts av den enhet som blivit drabbad. Kommunen har även tecknat olycksfallsförsäkring för bl a personer med insats enligt LSS eller SoL. Enheten förbinder sig att förebygga skador som kan drabba personal, brukare, anhöriga och utomstående. Vid skada i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser ska enheten informera brukaren (företrädare) om möjligheten att söka ersättning enligt patientskadelagen. 7(10)
8.2 Larm (i förekommande fall) Fast larmanläggning ägs av vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden står för service- och driftkostnader på centralenheten och viss ingående, fast trådbunden utrustning såsom brandvarnare. Vård- och omsorgsnämnden står också för kostnader för årlig funktionskontroll enligt särskilt avtal med larminstallatör. För enhetens löpande service ska vård- och omsorgsnämndens avtalsbundna larminstallatör anlitas. Enheten kontaktar själv larmleverantören för att bli informerad om vilka villkor som gäller för sådan service. Enheten ansvarar för att rapportera konstaterade fel på den fasta utrustningen till larmleverantör och till vård- och omsorgsnämndens kontaktman. Enheten ska vid förskrivning av larm följa den av MAS/MAR fastlagda rutinen. Enheten ansvarar för att regelbundet kontrollera att det röklarm (brandvarnare) som finns är i drift och följer de krav som gäller för ett inte konventionellt brandlarm. Enheten ansvarar för att meddela nämnden om ändring eller förnyelse krävs. 8.3 Systematiskt brandskyddsarbete För att upprätthålla kraven i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska fastighetsägare och verksamhetsutövare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Enheten ska årligen komma in med en skriftlig redogörelse av brandskyddet till vård- och omsorgsförvaltningens säkerhetssamordnare. Enheten ska följa kommunens brandskyddsregler och vård och omsorgsförvaltningens rutin för systematiskt brandskyddsarbete. 8.4 Tystnadsplikt/sekretess Enheten ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder enligt 29 LSS, 15 kap 1. Enheten ska övervaka att den tystnadsplikten efterlevs. 8.5 Miljökrav Enheten ska följa nämndens kommunens miljöpolicy i sitt arbete, se Östersunds Kommuns hemsida. Bilaga 9 8.6 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel (i förekommande fall) Enheten ska ha ett HACCP- anpassat egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i verksamheten. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat efter den verksamhet som ingår i uppdraget. Enheten står för kostnader som är förenade med godkännande av livsmedelsanläggningen. 8(10)
9 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring 9.1 Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över verksamheter som bedrivs enligt LSS, SoL och HSL. 9.2 Intern kvalitetsuppföljning Enheten ska i en plan beskriva hur de avser arbeta för att uppnå kvaliteskraven Nämnden genomför uppföljningar av verksamheten i syfte att säkerställa att uppdraget utförs på det sätt som gällande regelverk, rutiner och kvalitetskrav som nämnden ansett vara gällande för verksamheten. 9.3 Medicinskt ansvariga Inom kommunen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård. Detta m medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (rutiner, delegering, anmälningsskyldigheter etc.). 9.3.1 Lex Maria och rapportering av avvikelser HSL Leverantören ska rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och följa kommunens upprättade rutiner avseende avvikelsehantering. 9.3.2 Lex Sarah Enheten ska ha ingående kännedom om de föreskrifter som gäller vid anmälan av risk för eller missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade. Föreskrifterna och råden anges i 14 kap 1-2 socialtjänstlagen (1980:620) SOSFS 2008:10(S) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 24a LSS, SOSFS 2008:11(S) Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Lex Sarah i SoL och LSS i kraft. En viktig förändring är att Lex Sarah utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten. Vid rapportering av risk för eller missförhållanden ska enheten följa de instruktioner och rutiner som utarbetats av vård- och omsorgsnämnden. Bilaga 12 9.3.3 Avvikelsehantering LSS och SoL Enheten ska följa de rutiner som finnas för avvikelserapportering. Syftet är att säkra kvaliteten för den enskilde och att undanröja orsaker till att avvikelsen upprepas. Avvikelserapporten ska leda till att säkerställa den enskildes behov av stöd och service på det sätt som överenskommits. Bilaga 6, Bilaga 15, Bilaga 16 9.3.4 Rapportering Enheten ska lämna in de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter. 9(10)
9.3.5 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet som är under utveckling och kraven på rapportering mm kan komma att ändras under avtalsperioden. Enheten ska varje år rapportera enligt kvalitetskraven bilaga1. Rapportering sker i kvalitetsenkäten. Enheten ska vid varje tillfälle rapportera och besvara enkät för öppna jämförelser. Eller vid begäran delta i andra aktuella undersökningar/enkäter. Vård- och omsorgsnämnden kommer att göra löpande uppföljningar av hur avtalsvillkoren inklusive kvalitetskraven i bilaga 1 följs. Vård- och omsorgsnämnden har rätt till full insyn i verksamheten. Detta för att nämnden ska kunna följa upp och utvärdera att uttalade mål och riktlinjer följs och för att kunna följa upp och bedöma beviljade. Enheten ska i en plan beskriva hur de avser arbeta för att uppnå kvalitetskraven. 9.4 Lokaler, utrustning, tekniska hjälpmedel Enheten ansvarar för lokaler och utrustning. Om detta kontrakt upphör överförs hyresavtal på berörda lokaler till nämnden om den så önskar. Enheten ska kontrollera om det finns behov av renovering och vid behov kontakta lokal och bostadsenheten, teknisk förvaltning enligt rutin. Enheten står för kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel. Inköp av arbetstekniska hjälpmedel ska ske efter samråd med arbetsterapeut. 10 Ekonomi 12.1 Ersättning Enheten erhåller årligen ett anslag. Anslaget beräknas utifrån enhetens budgeterade kostnader. Förvaltningschefen godkänner budgetanslaget för varje år. Justering av anslaget kan ske under året om väsentliga förändringar i verksamhetens förutsättningar uppstår, t ex fler eller färre brukare som innebär förändrade behov av personal. 10(10)