Innehåll 1. FÖRORD... 1 2. TILL LÄSAREN... 2 3. UTFORMNINGSPROCESS FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET... 2 3.1. Miljöarbetsgrupp eller miljöansvarig... 2 3.2.

GRANKULLA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET MILJÖGRANSKNING OCH MILJÖPROGRAM 2012 2015

Innehåll 1. FÖRORD... 1 2. TILL LÄSAREN... 2 3. UTFORMNINGSPROCESS FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET... 2 3.1. Miljöarbetsgrupp eller miljöansvarig... 2 3.2. Intern miljögranskning... 3 3.3. Miljöprogram... 3 3.4. Ledningen förbinder sig och miljöansvarig tillsätts... 3 3.5. Utbildning av personalen... 3 3.6. Auditering (extern miljögranskning)... 4 3.7. Miljöansvariga för uppgiftsområdena... 4 3.8. Intern fortbildning... 4 3.9. Extern information... 4 3.10. Övriga åtgärder... 5 3.11. Miljömål för perioden 2009 2015... 5 4. VERKSAMHET OCH EKONOMI... 6 4.1. Verksamhets- och ekonomiplan... 6 4.2. Byggnadsverksamhet och markanvändning... 6 4.3. Upphandlingar... 6 4.4. Etisk placeringsverksamhet... 6 4.5. Missionsarbetets och den internationella diakonins andel av skatteintäkterna... 7 4.6. Ekologisk byggnadsverksamhet och investeringar... 7 4.7. Miljömärkta produkter... 7 4.8. Miljöindikatorer... 8 4.9. Övriga åtgärder... 8 4.10. Miljömål för perioden 2012 2015... 8 5. MILJÖFOSTRAN... 9 5.1. Plan för miljöfostran... 9 5.2. Skapelsens söndag och övrigt gudstjänstliv... 10 5.3. Miljöaspekter i de olika uppgiftsområdena... 10 5.4. Specialgudstjänster med miljön som tema... 12 5.5. Miljöfostran enligt genomslagsprincipen... 12 5.6. Särskilda miljöevenemang... 12 5.7. Samarbete med olika aktörer... 13 5.8. Ställningstaganden i miljöfrågor... 13 5.9. Övriga åtgärder... 13 5.10. Miljömål för perioden 2010 2015... 13 6. AVFALLSHANTERING... 14 6.1. Miljöutredning av avfallshanteringen... 14 6.2. Avfallshanteringsplan... 15 6.3. Hantering av miljöfarligt avfall... 15 6.4. Hantering av bioavfall... 16 6.5. Insamling av nyttoavfall... 16 6.6. Gravljus... 16 6.7. Frivillig insamling av nyttoavfall... 16 6.8. Minskning av engångsprodukter... 16 6.9. Övriga åtgärder för att minska på avfallsmängden... 17 6.10. Minskning av restavfall (till avstjälpningsplatser)... 17 6.11. Övriga åtgärder... 17 6.12 Miljömål för perioden 2010 2015... 17 7. STÄDNING... 19 7.1. Miljöutredning av städning... 19 7.2. Miljömärkta produkter... 19 7.3. Miljökriterier för upphandling... 19 7.4. Ordnandet av avfallshanteringen... 19

7.5. Utbildning av personalen... 20 7.6. Avstående från skadliga ämnen... 20 7.7. Alternativa produkter... 20 7.8. Övriga åtgärder... 20 7.9. Miljömål för perioden 2011 2015... 20 8. FASTIGHETSSKÖTSEL... 21 8.1. Uppföljning av energi- och vattenförbrukningen... 21 8.2. Energibesiktning... 22 8.3. Utnämning av energiansvarig... 22 8.4. Utbildning av personalen... 22 8.5. Realisering av sparmålen... 22 8.6. Användning av förnybar energi... 22 8.7. Grön el och värme... 23 8.8. Energisparvecka... 23 8.9. Övriga åtgärder... 23 8.10. Miljömål för perioden 2010 2015... 23 9. KÖK OCH MATBESPISNING... 24 9.1. Miljöutredning av avfallshanteringen... 24 9.2. Energibesiktning... 24 9.3. Miljömärkta produkter... 24 9.4. Rättvisemärkta produkter... 25 9.5. Näringsrekommendationer... 25 9.6. Närproducerade produkter... 25 9.7. Ekologiska produkter... 25 9.8. Vegetarisk kost... 25 9.9. Tilläggspoäng för rättvisemärkta produkter... 25 9.10. Tilläggspoäng för avfallshanteringen... 25 9.11. Övriga åtgärder... 26 9.12. Miljömål för perioden 2011 2015... 26 10. KONTORSARBETE... 27 10.1. Miljöutredning av avfallshanteringen... 27 10.2. Energispartips... 27 10.3. Miljömärkta produkter... 27 10.4. Upphandling... 27 10.5. Minskning av pappersåtgången... 28 10.6. Minskning av engångsprodukter... 28 10.7. Övriga åtgärder... 28 10.8. Miljömål för perioden 2010 2015... 29 11. BEGRAVNINGSPLATSER OCH GRÖNOMRÅDEN... 30 11.1. Miljöutredning... 30 11.2. Skötselanvisningar och utbildning... 30 11.3. Ordnandet av avfallshanteringen... 30 11.4. Inventering av begravningsplatsens kulturhistoriska värden... 30 11.5. Områden för naturenlig skötsel... 31 11.6. Minneslundar i naturtillstånd... 31 11.7. Perennor och övriga planteringar... 31 11.8. Minskning av skadliga kemikalier... 31 11.9. Alternativ till gravlyktor med plasthölje... 31 11.10. Insamlingsplatser för nyttoavfall... 31 11.11. Minskning av bevattningsvatten... 31 11.12. Arbetsmaskiner och bränslen med lågutsläpp... 31 11.13. Övriga åtgärder... 31 11.14. Miljömål för perioden 2010 2015... 32 12. LÄGERGÅRDAR OCH KURSCENTER... 32 12.1. Miljöutredning... 32

12.2. Miljöprogram... 33 12.3. Ordnande av avfallshanteringen... 33 12.4. Behandlingen av avfallsvatten... 33 12.5. Skydd av naturvärden... 33 12.6. Kompostering av bioavfall... 33 12.7. Fågelholkar och naturstigar... 34 12.8. Frivilliga naturskyddsobjekt... 34 12.9. Transporter... 34 12.10. Övriga åtgärder... 34 12.11. Miljömål för perioden 2012 2015... 34 13. SKOGSSKÖTSEL... 35 13.1. Efterfölja skogslagens miljönormer... 35 13.2. Efterfölja naturskyddslagen... 35 13.3. Certifiering av skogar... 35 13.4. Bevara stora rovfåglars och flygekorrars bon... 35 13.5. Växelverkande skogsplanering... 35 13.6. Utbildning av ansvarspersoner... 35 13.7. Inrätta naturminnesmärke eller naturskyddsområde... 36 13.8. Traditionsskog... 36 13.9. Återställa skogar... 36 13.10. Avstå från sommaravverkningar... 36 13.11. Övriga åtgärder... 36 13.12. Miljömål för perioden 2010 2015... 36 14. TRAFIK... 37 14.1. Trafikutredning... 37 14.2. Fordonens energiförbrukning och service... 37 14.3. Miljökrieterier vid upphandling... 38 14.4. Val av bränsle... 38 14.5. Utbildning i ekonomisk körstil... 38 14.6. Samåkning och gemensamma transporter... 38 14.7. Ökning av lätt och kollektivtrafik... 38 14.8. Utvecklingen av logistiken för funktionerna... 38 14.9. Övriga åtgärder... 38 14.10. Miljömål för perioden 2010 2015... 39 BILAGOR... 40 Bilaga nr 1: Upphandlingsstadga... 40 Bilaga nr 2: Förfrågan om ljus... 41 UPPSKATTNING AV TILLÄGGSPOÄNG... 42 Översättning till svenska: Tage Lampén

1 1. FÖRORD Kärnan i det kristliga livet är tro på Gud, som världsalltets skapare. Vår tro är att världen, där vi lever och de begränsningar som gäller, är Guds vilja skapade och bra. Gud har gett åt människan i den av Gud skapade världen en speciell ställning och uppgift. Människan är en levande själ, som avviker från allt annat som Gud skapat. Gud har gett åt oss en fri vilja, förmåga att planera framtiden och se den, som ännu inte syns. Han har gett oss förmågan att förstå vad ansvar betyder. Bland de skapade är det bara människan som kan förstöra världen där vi lever i. Vi har dock ingen rätt till det. Vi har fått en skyldighet att sörja för att även kommande släktled samt representanter för växt- och djurriket kan leva i denna världen. I miljöfrågor räcker inte tal, det behövs även handlingar. Miljöprogrammet för Grankulla samfällighet är ett sätt, som vi gemensamt strävar att bära vårt ansvar för naturen. Vi hör även själva till naturen och är beroende av den. Jag vill tacka alla de förtroendevalda och arbetstagare i församlingarna som varit med om att göra upp detta program. Det har behandlats bl.a. i alla gemensamma arbetsmöten under år 2010. Ett stort tack riktar jag till diakon Sinikka Salomaa samt till miljöarbetsgruppens medlemmar. Utan Tage Lampéns och Juhani Manninens insats hade det inte varit möjligt att få arbetet färdigt. Ett tack till er! Miljöprogrammet är nu utarbetat. Det är början. Den förbinder oss alla att genomföra de riktlinjer, som finns i detta program. Således gemensamt framåt. Tack för att du är med! Mauri Vihko kyrkoherde ordförande för gemensamma kyrkorådet

2 2. TILL LÄSAREN Du har framför dig Grankulla kyrkliga samfällighets miljöutredning och miljöprogram för åren 2012 2015, som har tagits fram för ansökan om Kyrkans miljödiplom. Dess rubriksättning och styckeindelning följer den struktur som finns i 2005 års handbok för kyrkans miljödiplom. Detta underlättar jämförelsen mellan miljöprogrammet och de krav som miljödiplomet ställer. Handboken för kyrkans miljödiplom är indelad i 14 huvudkapitel, som omfattar alla temaområden som ingår i diplomet börjande från presentation av diplomet och slutande med trafiktemat. Detta miljöprogram innehåller motsvarande kapitel med samma underrubriker. Som fortsättning på dessa finns i varje kapitel ännu Miljömål för perioden 2012 2015. Man strävar att genomföra dessa miljömål inom den uppsatta tidsplanen och i den årliga ekonomi- och verksamhetsplanen finns en utredning hur de genomförts. Miljöprogrammets kriterier grundar sig på samfällighetens egna samt på god beprövad praxis som presenteras i handboken för kyrkans miljödiplom. Verksamheten utvecklas för att svara på yttre och inre förändringar. Miljömålen tas med som en punkt i de i de årliga verksamhetsplanerna. De personer som är ansvariga för de olika åtgärderna kan inte ensamma upprätthålla och utveckla systemet. Inte heller miljöarbetsgruppens verksamhet är tillräcklig, utan hela personalen och de som använder samfällighetens tjänster inverkar för sin egen del hur målsättningarna uppfylls. 3. UTFORMNINGSPROCESS FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET 3.1. Miljöarbetsgrupp eller miljöansvarig Det gemensamma församlingsrådet beslöt vid sitt möte 23.3.2009 att ansöka om miljödiplom och tillsatte 1.9.2009 följande medlemmar till miljöarbetsgruppen: Tage Lampén ordförande, förtroendevald, svenska församlingen Satu Luode sekreterare, diakon, suomalainen seurakunta (till 31.12.2009) Sinikka Salomaa sekreterare, diakon, suomalainen seurakunta (fr.o.m. 31.12.2009) Pippi Collander medlem, förtroendevald, svenska församlingen Juhani Manninen medlem, förtroendevald, suomalainen seurakunta Sari Laamanen ekonomichef, representant för samfälligheten (fr.o.m. 27.11.2009) Jukka Sipponen övervaktmästare, representant för samfälligheten (fr.o.m. 1.2.2010) Ola Byfält tf. kaplan, svenska församlingen (21.1 31.3.2011) Carola-Tonberg-Skogström kaplan, svenska församlingen (fr.o.m. 1.4.2011)

3 3.2. Intern miljögranskning Miljöarbetsgruppen gjorde en intern miljögranskning år 2010. I den granskade man de olika verksamhetsformerna tillsammans med personer som ansvarar för ifrågavarande verksamhet. I granskningen behandlades samfällighetens alla verksamhetsformer och den miljöpåverkan som de ger upphov till. 3.3. Miljöprogram Med miljögranskningen som bas gjordes upp ett miljöprogram för åren 2012-2015, i vilket man framlade konkreta miljömål och ansvarspersoner för dem. Det gemensamma församlingsrådet godkände miljöprogrammet i juni 2011. Församlingarnas personal och de förtroendevalda informeras om miljöprogrammet. En av stiftet utnämnd auditerare granskar miljöledningssystemet under hösten 2011. Årligen följer man upp i samfällighetens bokslut och verksamhetsberättelse hur de miljömål som fanns i miljöprogrammet genomförts. I verksamhets- och ekonomiplanen presenteras följande års miljömål noggrannare för varje verksamhetsform. 3.4. Ledningen förbinder sig och miljöansvarig tillsätts Det gemensamma församlingsrådet förband sig till Grankulla samfällighets miljöprogram då det beslöt den 23.3.2009 att ansöka om Kyrkans miljödiplom för åren 2012-2015. Det gemensamma kyrkorådet förband sig till miljömålen genom att godkänna miljöprogrammet. Det gemensamma kyrkorådet valde i juni 2011 ekonomichef Sari Laamanen till miljöansvarig för samfälligheten. Till personens uppgifter hör att följa upp hur miljöprogrammets miljömål genomförts, utbildning av personalen och andra uppgifter som man kommit överens om i arbetsfördelningen. Det gemensamma församlingsrådet beslöt att miljöansvarige även i fortsättningen kan använda miljöarbetsgruppens sakkunskap vid skötseln av sina uppgifter. Efter att det gemensamma församlingsrådet godkänt miljöprogrammet, skickas det till kännedom till det gemensamma församlingsfullmäktige samt till församlingsråden och då får alla förtroendevalda vetskap om programmet. 3.5. Utbildning av personalen I samband med miljögranskningen berättade miljöarbetsgruppen om miljöpåverkans betydelse och poängterade varje arbetstagares eget ansvar i miljöärenden. Dessutom har temat behandlats i församlingarnas interna arbetsmöten samt i samfällighetens gemensamma arbetsmöten. På ett av miljöarbetsgruppens möten gästade en representant

4 för Esbo kyrkliga samfällighet som berättade om utarbetning och ansökningsprocess för Esbo kyrkliga samfällighets miljödiplom. På ett annat möte har Grankulla stads representant presenterat WWF:s Green Office-emblem som staden erhållit. 3.6. Auditering (extern miljögranskning) Då miljöprogrammet har blivit färdigt och det gemensamma församlingsrådet godkänt det ska programmet auditeras dvs. man gör en extern miljögranskning. Auditeringen görs av en opartisk person som Esbo domkapitel utsett. 3.7. Miljöansvariga för uppgiftsområdena Det gemensamma församlingsrådetrådet beslöt att den egentliga miljöansvarigas uppgifter sköts av en person. De som ansvarar för olika verksamhetsområden sköter för sin del de uppgifter som hänför sig till miljön. Miljöarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet under ledning av miljöansvarig, och stöder miljöansvarige och de som är ansvariga för olika uppgiftsområden. 3.8. Intern fortbildning Personalens miljöskolning tas som en del av arbetstagarnas fortbildning. Den tas med som en del av samfällighetens interna utbildningsplan. Som en del av utvecklingssamtalen går man igenom miljöutbildningen. I de interna arbetsmötena behandlas miljöärendena som en punkt. Till kyrkans miljödagar sänds åtminstone en deltagare. Miljöarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet och ger vid behov sin sakkunskap åt personalen. 3.9. Extern information På samfällighetens och församlingarnas hemsidor informeras om miljöprogrammet och resultaten av det. I den svenska församlingens egen tidning Vår församling berättas om temat. Kyrkliga tidningar, t.ex. ESSE och Kyrkpressen kan utnyttjas vid spridning av information. Dessutom kan man använda lokalbladet Kaunis-Grani med stor upplaga för information. Miljöarbetsgruppens medlemmar delar aktivt med sig av sina synpunkter i sina sociala nätverk.

5 3.10. Övriga åtgärder Miljöarbetsgruppen gjorde en miljöattitydkartering hösten 2009. Frågeformulären skickades till samfällighetens personal och förtroendevalda. Svarsprocenten var ungefär 50 och attityden var huvudsakligen positiv. 3.11. Miljömål för perioden 2009 2015 Miljömål Förfaringssätt Tidtabell Ansvarig Ansökan om kyrkans Det gemensamma församlingsrådet 2009 Gemensamma miljödiplom och tillsättande beslöt församlingsrådet av miljöarbetsgrupp på sitt möte att söka miljödiplom och till- satte en miljöarbetsgrupp Intern miljögranskning Gjord 2010 Miljöarbetsgruppen Miljöprogram Utarbetat 2011 Miljöarbetsgruppen Ledningen förbinder sig, miljöansvarig tillsätts Framställd 2011 Gemensamma församlingsrådet och miljö- arbetsgruppen fortsätter Utbildning av Årlig utbildning Årligen Den miljöansvariga personalen och miljöarbetsgruppen Auditering (extern Auditering görs 2011 Gemensamma miljögranskning) Uppgiftsområdenas miljömedhjälpare Intern fortbildning Ansvariga för uppgiftsområdena hjälper för sin del Miljöledningssystemet och dess genomförande Extern informatrion Samfällighetens och församlingarnas hemsidor, församlingstidning, kyrkliga publikationer och lokaltidning. Årligen församlingsrådet Ansvariga för uppgiftsområden Årligen Miljöansvarig och miljöarbetsgruppen Årligen i samband med evenemangen Övriga åtgärder Attitydkartering Gjord 2009 Förnyas 2013 Miljöansvarig Miljöansvarig

6 4. VERKSAMHET OCH EKONOMI 4.1. Verksamhets- och ekonomiplan I samfällighetens verksamhets- och ekonomiplan för år 2011 finns första gången en notis om ansökan av miljödiplom. I ansökningsprocessen granskas olika delområdens miljöpåverkan. Miljömålen sätts upp i samfällighetens följande verksamhets- och ekonomiplan. I kommande verksamhetsberättelser kommer man att rapportera hur miljömålen genomförts. Då man sätter upp miljömål för år 2012 är jämförelseobjekt är valda miljöindikatorer för fastigheterna på kyrkbacken som förverkligast år 2010: Blandavfall 3,74 ton Bioavfall 0,97 ton Miljöfarligt avfall nivån bestäms år 2011 Specifik värmeförbrukning (kwh/rm 3 ) 44,62 Specifik elförbrukning (kwh/rm 3 ) 472,50 4.2. Byggnadsverksamhet och markanvändning I byggnadsverksamhet och markanvändning följer man gällande lagar och författningar samt miljöföreskrifter. 4.3. Upphandlingar I samfälligheten finns från år 2009 i kraft ett regelverk för intern tillsyn av bokföring och betalningsrörelse. Regelverket innehåller även samfällighetens upphandlingsanvisningar. Som huvudregel är att samfällighetens upphandlingar bör ske enligt god förvaltningssed och de bör följa lagen om offentlig upphandling. Till upphandlingarna hänför sig direktiv som bestäms i upphandlingsregelverket. Upphandlingsreglerna utarbetas under år 2011. I upphandlingsreglerna kommer man att beakta bl.a. upphandlingarnas miljöegenskaper och - krav samt rättvisemärkta produkter. 4.4. Etisk placeringsverksamhet Kyrkliga samfälligheten och församlingarna följer i alla sina placeringar de principer som kyrkostyrelsen gjort upp för etisk placeringsverksamhet.

7 4.5. Missionsarbetets och den internationella diakonins andel av skatteintäkterna Av samfällighetens budgeterade skatteintäkter anvisas 7 % mission och internationellt diakoniarbete. Enligt församlingsrådenas beslut delas detta belopp i förhållande till den språkliga bl.a. folkmängden till Finska Missionssällskapet, Kyrkans Utlandshjälp och Finlands Sjömanskyrka. 4.6. Ekologisk byggnadsverksamhet och investeringar För tillfället finns det inte byggnadsverksamhet eller investeringar inom synhåll. Inom byggnadsverksamhet och investeringar har beslutat följa en praxis som grundar sig på god byggsed och hållbar utveckling. 4.7. Miljömärkta produkter På kontoret strävar man till använda miljömärkta produkter i den mån det är praktiskt möjligt. Kopieringsmaskinerna kräver lämpligt papper, arkiveringen ställer också sina krav på pappret. Returfiberpapper är problematiskt, för det kan inte användas vid arkivering. Samfälligheten har mycket material som ska arkiveras bestående eller i 50-75 år, så det är inte möjligt att helt övergå till returfiberpapper. Miljömärkta produkter används i följande produktgrupper: kuvert blockpapper rengöringsmedel kontorspapper toalettpapper te pappershanddukar kaffe flytande tvål till händer socker diskmedel frukt moppar datorer inredningsmaterial kopieringsmaskiner

8 4.8. Miljöindikatorer Blandavfall Bioavfall Miljöfarligt avfall Elförbrukning Vatteförbrukning Värmeförbrukning 4.9. Övriga åtgärder Församlingarna samlar kläder, leksaker, ur bruk tagna maskiner och apparater och skickar dem 1-2 gånger i året till Sangaste församling i Estland och till andra vänförsamlingar. Sådana klädesplagg som inte kan användas förs till Grankulla Marthors insamling för vidare distribution och industriell tillverkning av lump. Församlingarna deltog år 2010 i kampanjen Läskillä lukutaitoa. Resultatet var 107,5 kg, vilket gav 1613 euro. Med denna summa stöddes Neapels barn att lära sig läsa. 4.10. Miljömål för perioden 2012 2015 Miljömål Förfaringssätt Tidtabell Ansvarig Verksamhets- och I ekonomiplanen reserveras Årligen då budgeten ekonomiplan tillräckligt görs upp med resurser för personalens miljöutbildning Upphandlingar Följs upphandlingsreglerna som utarbetats år 2011 Etisk placeringsverksamhet Kyrkliga samfälligheten och församlingarna följer i alla sina placeringar de principer som kyrkostyrelsen gjort upp för etisk placeringsverksamhet Granskas årligen Årligen då budgeten görs Kyrkoherdarna och ekonomichefen Ekonomichefen och övervaktmästaren Ekonomichefen

9 Missionsarbetets Samfälligheten anvisar och den internationella 7 % av den diakonins budgeterade skatteintäkten andel av till inter- skatteintäkterna nationellt diakoniarbete. Församlingarna delar enligt beslut av församlingsråden ut detta belopp i förhållande till folkmängden. Miljömärkta Kyrkliga samfällighetens produkter upphand- lingsregel. Vid all upphandling är ett kriterium miljöegenskaperna. Miljöindikatorer Miljömålens genomförande följs årligen upp med hjälp av indikatorerna Övriga åtgärder projekt som hänför sig till miljön Fortsättning och utveckling av materialåtervinning Årligen då budgeten görs Granskas årligen Årligen med hjälp av sammanställningstabeller Årligen i form av lämpliga projekt Kyrkoherdarna och ekonomichefen Ekonomichefen, övervaktmästaren och husmor Övervaktmästaren Hela personalen 5. MILJÖFOSTRAN 5.1. Plan för miljöfostran Församlingens miljöfostran grundar sig på den kristna skapelsetron. Gud skapade inte växter och djur enbart för människan, utan de har också ett värde i sig. Å andra sidan satte Gud människan att bruka och bevara sin skapelse. Kristendomen satte stopp för dyrkan av naturen, men Bibelns Gud klär inte av naturen dess helighet, tvärtom, Gud välsignade fiskarna, fåglarna, människorna och jordens frukter (1 Mos.22,28,5 Mos.7:13). Det som har välsignats får inte behandlas hur som helst Bibeln förespråkar en måttlig livsstil. (Kyrkans miljöhandbok 2005). Miljöfostran ingår i den ekonomiska planeringen. I varje delområde i den ekonomiska planen har nämnts hur miljön beaktas. I verksamhetsberättelsen nämns hur miljöfostran på varje arbetsområde genomförts och miljömålen sätts upp i verksamhetsplanen. Som bäst genomförs miljöfostran i verksamheten enligt genomslagsprincipen. Kyrkliga samfälligheten strävar att med sitt eget exempel inverka på människornas attityder och beteende och att ta ställning i miljöfrågor. I fråga om skötsel av fastigheter och miljö

10 genomförs enligt hållbar utveckling. Samfälligheten deltar i den årligen återkommande WWF:s Earth Hour -kampanj genom att släcka belysningen i sina fastigheter. 5.2. Skapelsens söndag och övrigt gudstjänstliv I samfällighetens församlingar har man i förkunnelserna tagit i betraktande naturtemat bl.a. i predikan under skapelsens söndag och genom val av psalmer, samt i barn-, mor-, och kyrkokörens program som framförs i mässan. 5.3. Miljöaspekter i de olika uppgiftsområdena Barnarbete I dagklubbsverksamheten har barnen undervisats i följande teman både i klubben och hemma: föräldrarna lär sig att packa barnens matsäck i askar i stället för i plastpåsar samt att använda flaskor i stället för saftburkar man har berättat för barnen om återvinning, man har visat hur man sorterar avfall och i samband med måltider övervakat sorteringen barnen lär sig släcka onödig belysning barnen lärs att respektera naturen och djuren familjer har getts goda råd hur man sorterar bl.a. barnmatsburkar, plastaskar, små plåtburkar samt att man sätter bioavfall i rätt kärl Ungdoms- och skriftskoleverksamhet resorna till lägren sker med samtransport materialåtervinning på läger och lägerområde, eftersom förutsättningarna redan finns tomma flaskor och burkar som samlats under resor förs till butik för återvinning. De erhållna pengarna skickas till ungdomarnas eget fadderbarn (Finska Missionssällskapet)

11 man poängterar att ta bara den mängd mat, som man har för avsikt att äta. Detta gör att man kan optimera mängden mat och minska på bioavfallet. Eventuell överbliven mat (bröd och annat liknande) paketeras för att användas följande gång vid information koncentrerar man sig på att använd e-post, Facebook samt församlingarnas hemsidor och samtidigt minimerar man användningen av papper lägerbrev, tillståndslappar och andra liknande ärenden om läger skrivs ut på papper som använts förut. Kuverten är ekologiska. Man undviker onödig kopiering man dryftar naturen-skapande-skapelsen: hur lever vi, själviskt eller med tanke på andra eller hela världen? man lär sig hur man kan minska på sin egen konsumtion samt undvika onödiga köp man uppmanar använda kollektivtrafik, man uppmuntrar att promenera och cykla under ungdomarnas klubbträff 2.9.2010 hade man Ett skräp om dagen -kampanjen som tema. Ungdomarna samlade minst fem skräp i kyrkans omgivning Diakoniverksamhet I Hyvän tuulen ystäväkerho och i Tisdagsträffen har man berättat om hur viktigt det är med sortering och återanvändning samt om miljödiplomet och om dess ansökningsprocess resor till olika begivenheter sker med samtransport vid sammankomster används Rättvisemärkta produkter (kaffe, te, blommor) använda emballage och annat material (papper, kuvert och dylikt) sparas för återanvändning I kursen för frivilligarbete berättades om miljödiplomet samt om användningen av rättvisemärkta produkter en av de förtroendevalda deltog i Kyrkans miljödagar. I diakonisammankomster berättade han om föredragen på miljödagarna och om kyrkans gemensamma miljömål församlingarna samlar in ur bruk tagna kläder och adb- och andra apparater och skickar dem bl.a. till Estland, Sangaste församling kläder som inte kan användas distribueras via Grankulla Marthor för att användas inom industrin Kyrkomusik firande skapelsens söndagar skapelsetematik vid val av psalmer resor till olika evenemang med samtransport minimering av pappers programblad i verksamheten har man i likhet med andra delområden följt med hur mycket energi som sparats samt återanvänt och sorterar material i barn- och mammakörens repertoar finns sånger som hänför sig till värnande av skapelsen kantorerna rör sig i Grankulla i allmänhet till fots eller med cykel. Även arbetsresorna sker med kollektivtrafik eller med cykel i skolningstillfällen har kantorn använt tåg i stället för flyg, fastän med tanke på tidsanvändningen hade flyg hade varit ett betydligt smidigare alternativ, och det hade inte heller varit någon större skillnad

12 då man skriver ut eller kopierar med klubblokalens lilla skrivare, strävar man i musikarbetet att använda papper som redan använts förut körmaterial har så ofta som möjligt skrivits på papprets båda sidor i fråga om gåvor och uppvaktning med blommor samt vid körens eller konsertartister servering används nära producerade produkter eller Rättvisemärkta produkter samt vegetariska alternativ 5.4. Specialgudstjänster med miljön som tema Skapelsens söndagsmässor firades i september och oktober år 2010 i svenska församlingen var under påsken 2011 var pilgrimsvandring som tema i val av psalmer beaktas miljöteman 5.5. Miljöfostran enligt genomslagsprincipen miljöfostran har getts på följande delområden: o barnverksamhet o ungdoms- och skriftskoleverksamhet o diakonin o kyrkomusiken Själva genomförandet beskrivs i punkt 5.3. 5.6. Särskilda miljöevenemang församlingsmedlemmarna har deltagit i stadens vårliga städtalkon

13 5.7. Samarbete med olika aktörer samarbete med skolor, daghem och -klubbar har pågått under årtionden man har haft täta kontakter med olika partier via förtroendevalda har man haft täta kontakter med Suomen Latu, Natur och Miljö samt Suomen luonnonsuojeluliitto och ståndpunkterna kommer väl fram tillsammans med Suomen Ramattuopisto har man haft samarbete i musikverksamheten 5.8. Ställningstaganden i miljöfrågor Miljöarbetsgruppen gjorde en förfrågan till en stearinljusfabrikant om möjligheten att få ekoljus i stället för värmeljus med aluminiumhölje. Producenten kan inte för tillfället producera dem, men är färdig att utreda, om det finns möjlighet att på nytt börja tillverka dem. Svaret finns i bilaga nr 2. 5.9. Övriga åtgärder församlingarna har arrangerat pilgrimsvandringar 1-2 gånger i året. 5.10. Miljömål för perioden 2010 2015 Miljöaspekter i de olika uppgiftsområdena Specialgudstjänster med miljön som tema Miljömål Förfaringssätt Tidtabell Ansvarig Plan för miljöfostran Tas med i år 2012 2012 Sektoransvariga verksamhetsplan Skapelsens söndag och Skapelsens söndag Hela året Kyrkoherdarna och övrigt gudstjänstliv samt val av psalmer kantorerna vid olika sammankomster Inom församlingarnas alla uppgiftsområden dryftar och utvecklar man teman som hänför sig till miljön Gudstjänster med pilgrimsvandring som tema samt genom att beakta temat vid val av psalmer Hela året Sektoransvariga Hela året Kyrkoherdarna och kantorerna

14 Miljöfostran enligt genomslagsprincipen Samarbete med olika aktörer Ställningstaganden miljöfrågor i Miljötemat tas upp i gudstjänster och i alla arbetsområden enligt situationen I daghem och skolor har man fört fram miljöaspekterna. Utbyte av erfarenheter med stadens representanter Gjorts en förfrågan till tillverkaren om det är möjligt att i stället för värmeljus med aluminiumhölje tillverka ekoljus Hela året Årligen Sektoransvariga Sektoransvariga 2011 Miljöarbetsgruppen Övriga åtgärder Pilgrimsvandringar Årligen Sektoransvariga 6. AVFALLSHANTERING 6.1. Miljöutredning av avfallshanteringen Avfallshanteringen i Grankulla kyrkliga samfällighet följer Grankulla stads anvisningar för avfallshantering. Staden är delaktig i regionens allmänna avfallshantering, som sköts av HRM. Kyrkan och församlingsbyggnaden Kyrkan har ett separat avfallsskjul. För blandavfall finns två 300 liters kärl, för bioavfall finns ett 140 liters kärls, för kartong finns ett separat rullstöd samt en låda för returpapper. För energiavfall finns ännu inte något separat insamlingsplats, men planeringen av den har påbörjats. Kartongförpackningar för drycker läggs tills vidare i blandavfallskärlet. I kontoret har varje enskild arbetsplats en papperskorg för blandavfall samt en separat insamlingslåda för returpapper. En ansvarig person tömmer lådorna då det blivit fyllda. I köket finns en sopsäck för blandavfall samt en separat säck för bioavfall. Det uppkommer obetydligt med miljöfarligt avfall och det återvinns på ett korrekt sätt via varuleverantörerna eller förs till kommunens olika sorteringsplatser.

15 El- och elektronikavfall, hushållsmaskiner, kontorsapparater, färgkasetter och dylikt förs till deras egna sorteringsplatser. ADB-apparaterna är hyrda, så att uthyraren sköter deras återvinning. Sebastos I köket finns tre separata egna kärl för blandavfall, bioavfall och energiavfall. De töms i husbolagets sopterminal. Det insamlade glas- och småmetallsavfallet (bl.a. barnmatsburkar) används i produkter som säljs vid basarer. Miljöfarligt avfall ges tillbaka till leverantörerna. I kontorsrummen finns vid varje enskild arbetsplats en papperskorg för blandavfall samt en separat låda för returpapper. En bestämd ansvarsperson sköter deras tömning vid behov. Kolumbariet I Kolumbariet uppkommer bioavfall samt småmetallavfall. För dem finns separata insamlingskärl. De töms i ändamålsenliga insamlingsplatser. 6.2. Avfallshanteringsplan Planeringen med att utvidga avfallsskjulet har getts i uppdrag åt en arkitektbyrå. Utvidgningen ger utrymme för energiavfall och möjlighet att även ha ett eget kärl för glasavfall. Genom att samla energiavfall kan man minska på mängden blandavfall som samtidigt ger inbesparingar i avfallskostnaderna. Genom att följa med hur kärlen fylls kan man optimera storleken på kärlen och kärlens tömningsintervall vilket även medför kostnadsbesparingar i avfallskostnaderna. Övervaktmästaren ansvarar för avfallshanteringen. En elplanerare undersöker möjligheten att övergå från energisparlampor till led-belysning. Detta är en plan på lång sikt, men visar att samfälligheten är intresserad att använda ny teknologi. Samtidigt kan man minska på miljöfarligt avfall. 6.3. Hantering av miljöfarligt avfall Det miljöfarliga avfall som uppkommer i verksamheten är i huvudsak lysrör från belysningen, batterier, söndriga mobiltelefoner samt deras periferienheter (bl.a. laddare och ackumulatorer) Lysrör och energilampor returneras till varuleverantörerna. Mobiltelefoner och deras periferienheter återvinns via tjänsten Kierrätäkännykkä. Den utbetalda ersättningen för mobilen skänks till Kyrkand Utlandshjälp. Batterier samlas i ett eget insamlingskärl och kärlet töms och förs till stadens sopterminal. Övervaktmästaren ansvarar för insamling och återvinning av miljöfarligt avfall.

16 6.4. Hantering av bioavfall Bioavfallet samlas i de separata bioavfallskärlen i kyrko-, klubb- och ämbetsbyggnadens samt Sebastos köksutrymmen. Bestämda personer ansvarar för att kärlen dagligen töms och förs till anvisade platser. Man har gjort ett avtal med HRM om avhämtning av bioavfall. Avfallet insamlas i ett 140 liters kärl, som avhämtas en gång i veckan och förs till Käringmossens avfallshanteringscentral. I Sebastos ansvarar husbolaget för avfallshanteringen. 6.5. Insamling av nyttoavfall Den kyrkliga samfälligheten har separata avtal om avhämtning av returkartong och -papper. De insamlas i kärlen som finns i avfallsskjulet. Glas och småmetall förs till stadens sopterminal. En arkitekt gör en plan för att utvidga avfallsskjulet. I utvidgningsdelen kommer det att finnas plats för energi- och glasavfall. 6.6. Gravljus I Kolumbariet används de stearin- och värmeljus som de anhöriga hämtar med sig. Resterna av ljusen samlas ihop och förs antingen ihop med blandavfall eller i kärl för småmetaller. 6.7. Frivillig insamling av nyttoavfall Församlingarna samlar urbruktagna kläder och ännu användbara kontors- och andra apparater och skickar dem till vänförsamlingarna i närområdena. Kläder som inte kan användas, distribueras via Grankulla Marthor till industriändamål för tillverkning av lump. I samband med barnklubbarna samlas och tvättas använda barnmatsburkar. De används bl.a. i basarer som förpackningar till produkter som är till salu. 6.8. Minskning av engångsprodukter Engångsmuggarna i samband med aulakaffet har bytts ut mot flergångsmuggar. I kansli byggnadens kafferum har börjat använda porslinskärl.