Dnr: 2014/1286 2014-06-24, rev. 2014-11-26. Konsekvensutredning

Dnr: 2014/1286 2014-06-24, rev. 2014-11-26 Konsekvensutredning Avseende Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordning (2014:214) om dammsäkerhet

Innehåll 1 Inledning... 5 2 Om föreskriftsprocessen... 7 3 Allmänt om innehållet i föreskrifterna... 7 4 Konsekvensutredning... 9 4.1 Konsekvensutredningars innehåll, omfattning och dokumentation... 9 4.1.1 Problemställning... 9 4.1.2 Förslag till lösningar... 10 4.1.3 Berörda... 11 4.1.4 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser... 11 4.2 Tidpunkt för inlämnande av konsekvensutredningar... 12 4.2.1 Problemställning... 12 4.2.2 Förslag till lösningar... 12 4.2.3 Berörda... 14 4.2.4 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser... 14 4.3 Skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen... 14 4.4 Tidpunkt för ikraftträdande och informationsinsatser... 15

1 Inledning Om ett dammhaveri inträffar kan det medföra konsekvenser av olika art och omfattning för samhället och omgivningen samt människors liv och hälsa. Brister någon av de större dammarna i landet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Dessa konsekvenser kan uppkomma direkt av det utströmmande vattnet eller som en följd av andra skador, såsom ras och skred omfattande byggnader, vägar och järnvägar. Skador på vägar, järnvägar, el-, tele-, vatten- och avloppssystem kan ge allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner. I vissa fall kan ett dammhaveri leda till omfattande och långvarig utslagning av infrastruktur längs en hel älvdal. Det kan även avse avbrott i elförsörjningen i stora delar av landet. Miljöskador av olika slag kan också uppkomma. Det kan vara dels miljöskador till följd av att vattnet orsakar utströmning eller urlakning av miljöfarliga ämnen, dels direkta skador på värdefull naturmiljö. Även värdefulla kulturmiljöer kan skadas av ett dammhaveri. För majoriteten av Sveriges cirka 10 000 dammar skulle ett dammhaveri enbart få mindre konsekvenser. För drygt 500 dammanläggningar skulle ett dammhaveri däremot kunna medföra betydande nationella, regionala eller lokala konsekvenser. För drygt tjugo dammanläggningar skulle ett dammhaveri kunna innebära en svår påfrestning på samhället under lång tid. På uppdrag av regeringen utarbetade Svenska kraftnät rapporten Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet, Rapport till regeringen, Svenska kraftnät, (2010), som överlämnades till regeringen 2010. I rapporten framförde Svenska kraftnät att dammsäkerheten behöver utvecklas och att det nuvarande systemet för dammsäkerhet inte motsvarar de säkerhetskrav som idag måste ställas. Svenska kraftnät framförde också att tillsynen av dammsäkerheten är svag och att det saknas styrande principer och utförliga regler för arbetet med dammsäkerhet. Dessutom påpekade Svenska kraftnät att det saknas bestämmelser om vad kravet på dammägarnas egenkontroll egentligen innebär. Svenska kraftnät föreslog därför att ett särskilt regelverk för dammsäkerhet skulle införas. Regeringen beslutade den 22 juni 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över de statliga insatserna för dammsäkerhet. Utredningen tog namnet Utredningen om översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet. Utredaren överlämnade i juni 2012 sitt betänkande Dammsäkerhet Tydliga regler och effektiv tillsyn (SOU 2012:46). Utredningen remissbehandlades under hösten 2012. 5/15

Den 14 november 2013 överlämnade regeringen proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet till riksdagen. I propositionen föreslås att en samlad reglering av frågor om dammsäkerhet införs i miljöbalken. Regelverket syftar till att förebygga dammbrott, bland annat genom att stödja utvecklingen av dammsäkerhetsarbetet hos dammägarna samt stärka tillsynen av dammsäkerheten. I Försvarsutskottets betänkande 2013/14:FöU8 Dammsäkerhet behandlas regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet. Den 26 februari 2014 godkände riksdagen regeringens förslag. En samlad reglering av frågor om dammsäkerhet införs i miljöbalken samt i tre förordningar. Den nya regleringen träder i kraft den 1 juli 2014 och omfattas i huvudsak följande. > De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda samhälleliga konsekvenser. > En damminnehavare (den underhållsskyldige) ska upprätta en konsekvensutredning där en bedömning görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra. Utredningen ska tillsammans med förslag på dammsäkerhetsklass ges in till länsstyrelsen som med utgångspunkt från utredningen fattar beslut om dammsäkerhetsklass. > En damminnehavare ska utföra egenkontroll på grundval av ett säkerhetsledningssystem. > En damminnehavare ska vart tionde år låta genomföra en helhetsbedömning av dammens säkerhet. > Bestämmelser om damminnehavares rapportering införs. > En damminnehavare ska betala en årlig tillsynsavgift och regeringen får möjlighet att använda avgifterna till tillsynen av dammsäkerheten. Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv är försumbar ska dammen inte klassificeras. Dammen omfattas därmed inte heller av den föreslagna regleringen. I förordning (2014:214) om dammsäkerhet utvecklas kraven avseende konsekvensutredningar och för vilka dammar konsekvensutredning ska göras. För klassificerade dammar ställs krav avseende säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll samt årlig dammsäkerhetsrapportering. I förordningen bemyndigas Svenska kraftnät att meddela föreskrifter om när en konsekvensutredning senast ska vara ingiven till tillsynsmyndigheten samt innehållet i, omfattningen och dokumentationen av konsekvensutredning, säkerhetsledningssystem, helhetsbedömning och rapportering. 6/15

Svenska kraftnät genomförde 2014 ett regeringsuppdrag avseende framtagande av en tidplan för inlämnandet av konsekvensutredningar och en fördelningsnyckel för överförande av medel till länsstyrelserna för deras arbete med dammsäkerhetsklassificeringen. Uppdraget genomfördes i nära dialog med länsstyrelserna och rapporterades till regeringen i juni 2014. 2 Om föreskriftsprocessen Svenska kraftnät bemyndigas i förordningen att meddela föreskrifter avseende konsekvensutredningar, säkerhetsledningssystem, helhetsbedömningar och rapportering. Svenska kraftnät avser att dela upp föreskriftsarbetet i två steg för att under 2014 meddela föreskrifter om konsekvensutredningar och under 2015 om säkerhetsledningssystem, helhetsbedömningar och rapportering. Uppdelningen motiveras av att konsekvensutredningarna ska genomföras i ett första skede med syfte att ligga till grund för dammsäkerhetsklassificeringen medan krav på damminnehavares dammsäkerhetsarbete enbart berör dammar som har klassificerats. Ett förslag till föreskrifter om konsekvensutredningar togs fram under våren 2014. I arbetet har berörda aktörer, såsom dammägare och länsstyrelser, getts möjlighet att lämna synpunkter och tidiga utkast har behandlats i Svenska kraftnäts Dammsäkerhetsråd. Under sommaren skickades förslag på föreskrifter på remiss till samtliga länsstyrelser, Regelrådet, Svea Hovrätt, branschorganisationer (Svensk Energi, Svensk Vattenkraftförening, SveMin), nio stora dammägarföretag inom kraftindustrin, Sjöfartsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket samt ledamöter och suppleanter i Svenska kraftnäts Dammsäkerhetsråd. Under hösten har förslaget till föreskrifter tydliggjorts och förenklats med ledning av inkomna synpunkter. 3 Allmänt om innehållet i föreskrifterna Föreskrifterna gäller för den som är skyldig att underhålla en damm vilken omfattas av bestämmelserna om vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken. Syftet med föreskrifterna är att beskriva dels innehåll, omfattning och dokumentation av konsekvensutredningarna, dels tidpunkten för inlämnandet av konsekvensutredningar och förslag till dammsäkerhetsklass till tillsynsmyndigheten. (Vilka dammar, och därmed vilka damminnehavare, som omfattas av kraven i föreskriften regleras genom förordning (2014:214) om dammsäkerhet och 11 kap 24 miljöbalken.) 7/15

Inriktningen har varit att möjliggöra en enhetlig tillämpning över landet, samt att damminnehavarna så långt det är möjligt ska kunna utnyttja befintliga underlag om dammbrottberäkningar, översvämningskarteringar och konsekvensutredningar. Det har också varit en målsättning att ange en tidplan för genomförande av konsekvensutredningar som tar utgångspunkt från allvarlighetsgraden av redan kända konsekvenser vid dammhaveri, att undvika detaljstyrning samt att medge förenklad dokumentation av konsekvensutredningar för dammar där detta är tillräckligt för att uppfylla avsett syfte. Som komplement till föreskrifterna avser Svenska kraftnät att upprätta vägledningar i samverkan med berörda parter. Föreskrifterna inleds med att definiera några relevanta begrepp, bland annat dammanläggning och dammhöjd. Föreskrifterna anger att konsekvensutredningarna ska upprättas per dammanläggning och omfatta samtliga ingående dammar som inte utesluts genom kriterier i 3 förordningen om dammsäkerhet. Vidare anges konsekvensutredningen ska ha en sådan omfattning att den för respektive damm ger underlag för en samlad bedömning av konsekvensernas betydelse från samhällssynpunkt, och förslag på dammsäkerhetsklass. Föreskrifterna anger att beräkningsmetoder och bedömningssätt som är lämpade för ändamålet ska användas samt att valda metoder och antaganden ska anges och motiveras. Avseende konsekvensutredningarnas innehåll anges kortfattat vad som ska redovisas avseende hur ett dammhaveri antas ske, vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri samt vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas, men att förenklad redovisning av ovanstående får göras där så är tillräckligt för att uppfylla syftet. Föreskrifterna anger vidare att konsekvensutredningen ska innefatta en samlad bedömning av betydelsen från samhällelig synpunkt av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra, uttryckt på en skala från mycket stor betydelse till liten betydelse. Avseende dokumentation av konsekvensutredningarna biläggs en blankett som alltid ska användas vid inlämnande till tillsynsmyndigheten. I blanketten ska utöver uppgifter om företaget (den underhållsskyldige) och dammanläggningen innefatta uppgifter om vilka skadetyper som bedöms kunna uppkomma, en samlad bedömning av konsekvenserna från samhällelig synpunkt, förslag på dammsäkerhetsklass och en förteckning över underlag. Avseende tidpunkt för att lämna in konsekvensutredningen samt hålla denna aktuell anges att konsekvensutredningar ska ses över och aktualiseras minst vart tionde år, i 8/15

samband med helhetsbedömningen. Därutöver anges att konsekvensutredningar ska aktualiseras vid förändringar i dammanläggningens omgivning som har avgörande betydelse för de samhälleliga konsekvenserna av dammhaveri samt vid reparation, ombyggnad eller annan åtgärd som har avgörande betydelse för konsekvenser av dammhaveri. För nya dammar gäller att i samband med prövning av ansökan om tillstånd hos mark- och miljödomstolen för uppförande av ny dammanläggning ska en konsekvensutredning och förslag på dammsäkerhetsklass lämnas in till tillsynsmyndigheten. För befintliga dammar ska konsekvensutredning tillställas tillsynsmyndigheten när denna begär det. Dock ska konsekvensutredning tillställas tillsynsmyndigheten utan särskild begäran därom för dammar där befintliga uppgifter, som den underhållsskyldige sedan tidigare har delgett tillsynsmyndigheten genom rapportering om dammsäkerhet eller annan redovisning, indikerar att ett dammhaveri kan leda till betydande konsekvenser från samhällelig synpunkt. Detta gäller även dammar med en dammhöjd om minst fem meter där ett dammhaveri skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten strömmar ut mer än 0,1 miljoner kubikmeter vatten. Datum för senaste ingivande framgår i övergångsbestämmelser. Tidpunkterna styrs av vilka befintliga uppgifter om konsekvenser ett dammhaveri som den underhållsskyldige har delgett tillsynsmyndigheten. Även förutsättningar för tillsynsmyndigheten att medge senareläggning av inlämnandet, om den underhållsskyldige ansöker om detta, tydliggörs.. 4 Konsekvensutredning 4.1 Konsekvensutredningars innehåll, omfattning och dokumentation 4.1.1 Problemställning Ägare (de underhållsskyldiga) till berörda dammanläggningar ska ta fram en konsekvensutredning som beskriver de konsekvenser ett haveri vid anläggningen kan medföra. Både konsekvenserna av ett dammhaveri samt innehåll, omfattning och dokumentation av ägarnas befintliga utredningar av konsekvenser varierar stort. Tidsåtgången och de administrativa kostnaderna för upprättande av konsekvensutredningen kommer därför att variera. Dammsäkerhetsklasserna A, B och C i regleringen överensstämmer i stort med de konsekvensklasser som anges i kraftindustrins och gruvindustrins riktlinjer, RIDAS och GruvRIDAS, 1+, 1 och 2. 9/15

För de ägare som redan har utrett konsekvenserna av dammhaverier och klassificerat sina dammar enligt RIDAS och GruvRIDAS bedömer Svenska kraftnät att upprättandet av konsekvensutredningar inte kommer att medföra några större administrativa åtgärder eller kostnader. Detta då befintlig dokumentation bedöms kunna ligga till grund för och utgöra det huvudsakliga underlaget för konsekvensutredningarna. För de ägare som har dammanläggningar där konsekvenserna inte tidigare har utretts kan bedömningar eller beräkningar avseende tänkbara dammhaverier, översvämmade områden och skadeobjekt behöva göras innan konsekvensutredningen kan lämnas in till tillsynsmyndigheten. Om flodvågsberäkningar och identifiering av skadeobjekt behöver göras kan en konsult behöva anlitas av dammägaren för att göra detta. Flodvågsberäkningar och identifiering av skadeobjekt som finns i översvämningsområdet kan kosta från något tiotusental kronor till hundratusentals kronor beroende på omfattning och detaljeringsgrad. För de ägare som äger dammanläggningar i de stora kraftverksälvarna kommer underlag för utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammhaverier och höga flöden och framväxande kunskaper om potentiella översvämningar till följd av dammhaverier kunna nyttiggöras även i dammägarnas arbete med konsekvensutredningar. Svenska kraftnät bedömer att nya hydrauliska modelleringar och flodvågsberäkningar inte behöver göras för att kunna upprätta en konsekvensutredning för dammanläggningar som redan studerats i beredskapsprojekten i de stora kraftverksälvarna. Svenska kraftnät bedömer att det i första hand är dammägare med mindre dammar, och som inte arbetar enligt RIDAS, som inte tidigare har utrett konsekvenserna av dammhaveri. För sådana mindre dammanläggningar bör det i allmänhet vara tillräckligt att göra en sakkunnig bedömning av tänkbara dammhaverier, en beräkning eller likvärdig bedömning av översvämningen samt en kartläggning av potentiella skadeobjekt i det översvämmade området. För de minsta dammarna som berörs av kravet på konsekvensutredning (dammar med en dammhöjd mindre än fem meter eller en frisläppt volym vatten vid haveritidpunkten om mindre än 100 000 kubikmeter vatten) bedömer Svensk kraftnät att det i de flesta fall bör vara möjligt att genom en översiktlig beskrivning klargöra att ett haveri endast skulle medföra konsekvenser med liten betydelse från samhällelig synpunkt. 4.1.2 Förslag till lösningar Konsekvensutredningen ska innehålla en redovisning avseende gjorda antaganden och valda beräknings- och bestämningsmetoder, en beskrivning av dammhaveriet, vilka områden som kan översvämmas samt vad som kan skadas av översvämningen. Konsekvensutredningen ska även innehålla en samla bedömning av om ett dammhaveri kan 10/15

leda till betydande konsekvenser (skador och störningar) från samhällelig synpunkt samt förslag på dammsäkerhetsklassificering. För små dammar där det är uppenbart att konsekvenserna vid dammhaveri inte föranleder klassificering i dammsäkerhetsklass A-C, ska dock förenklad redovisning medges. Till föreskriften hör en blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering som ska användas för dokumentation av konsekvensutredningen och förslag på dammsäkerhetsklassificering. Avsikten med blanketten är att skapa enhetlighet och underlätta för dammägare att dokumentera nyckeluppgifter i konsekvensutredningarna. Blanketten ska också genom likriktning av underlaget underlätta för länsstyrelserna som ska besluta om dammsäkerhetsklass baserat på konsekvensutredningen. Strävan har varit att endast begära in nödvändiga uppgifter på blanketten. I blanketten ska hänvisningar göras till underlag avseende redovisningar av gjorda antaganden, beräkningar, kartläggningar och uppskattningar. Underlaget bifogas om länsstyrelsen inte redan har tillgång till det. I föreskrifterna ställs grundläggande krav avseende underlagets innehåll och omfattning. Svenska kraftnät anser att den närmare utformningen bör avgöras av dammägaren och att befintligt underlag ska kunna användas så långt möjligt. Tillsynsmyndigheten kan begära kompletteringar av materialet om det bedöms vara otillräckligt för att beslut om klass ska kunna fattas. 4.1.3 Berörda De som är berörda av föreskrifterna och omfattas av kravet på att upprätta konsekvensutredningar och lämna in dessa till tillsynsmyndigheten är de som är skyldiga att underhålla en damm vilken omfattas av bestämmelser om vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken. I 3 förordning (2014:214) om dammsäkerhet anges dock att konsekvensutredning inte behöver utföras om 1 dammen är lägre än 5 meter, och 2 ett dammhaveri vid dammen inte skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten okontrollerat strömmar ut mer än 100 000 kubikmeter vatten eller blandning av vatten och annat material. Underhållsskyldiga för sådana dammar berörs således inte av föreskrifterna. 4.1.4 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser I SOU 2012:46 uppskattades att kostnaden för att upprätta en konsekvensutredning kan uppgå till 4 000 16 000 kronor per anläggning om ägaren har genomfört konsekvensklassificering enligt branschriktlinjerna RIDAS eller GruvRIDAS. De ägare som har fler anläggningar kan enligt utredningen uppnå s.k. stordriftsfördelar. Ju fler kon- 11/15

sekvensutredningar som behöver upprättas desto mer effektivt kan de genomföras. För de större dammägarna kan den sammanlagda kostnaden för att ställa samman konsekvensutredningarna uppgå till 0,2 0,8 miljoner kronor per företag. Detta förutsätter att befintliga underlag kan användas. För de mindre ägarna som bara har en eller ett fåtal anläggningar uppgår kostnaderna till i storleksordningen 10 000 kronor. Kostnaderna kan bli större för ägare till dammanläggningar där konsekvenserna inte tidigare har utretts om hydrauliska modelleringar, flodvågsberäkningar och kartläggning av skadeobjekt behöver göras. Sådana beräkningar kan kosta från några tiotusentals kronor till några hundratusentals kronor beroende på omfattning och detaljeringsgrad. För ägare till de minsta anläggningarna, där det normalt är närmast uppenbart att endast konsekvenser med liten betydelse ur samhällelig synpunkt kan uppkomma vid ett dammhaveri, bedöms endast en ringa insats behöva göras för att kunna fylla i blanketten. 4.2 Tidpunkt för inlämnande av konsekvensutredningar 4.2.1 Problemställning I propositionen 2013/14:38 Dammsäkerhet påpekas att konsekvensutredningar för befintliga dammar ska vara inlämnade till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2017. I propositionen framhålls att den som är underhållsskyldig för en damm måste få rimlig tid att upprätta och ge in en konsekvensutredning till tillsynsmyndigheten efter det att den nya regleringen har trätt i kraft samt att det är lämpligt att sprida inlämnandet av de första konsekvensutredningarna eftersom tillsynsmyndigheten annars kan få svårigheter att inom rimlig tid behandla alla konsekvensutredningar och fatta beslut om dammsäkerhetsklassificering på grundval av varje konsekvensutredning. Under klassificeringsperioden måste konsekvensutredningar upprättas för i storleksordningen 1 000 dammanläggningar som är ojämnt spridda över landet. Antalet dammar per dammägare varierar stort, från ca tio ägare med ett stort antal dammanläggningar till ett 100-tal ägare med enstaka anläggningar (Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013, Svenska kraftnät). 4.2.2 Förslag till lösningar Svenska kraftnät anser att tidplanen för inlämnande av konsekvensutredningar för befintliga dammanläggningar bör ta utgångspunkt från allvarlighetsgraden i redan kända dammbrottskonsekvenser och prioritera dammar med stora samhälleliga dammbrottskonsekvenser. Detta angreppssätt medför att regleringen implementeras 12/15

och dammsäkerhetstillsynen påbörjas först för de dammar där det är viktigast att säkerställa en god dammsäkerhet. Svenska kraftnät har upprättat en övergripande tidplan för damminnehavares inlämnande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten där detta beaktas. I övergångsbestämmelser till föreskrifterna anges senaste tidpunkt för inlämnande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten: 1 Senast den 1 juli 2015 för dammanläggningar med minst en damm där dammhaveri enligt befintliga uppgifter kan leda till en nationell kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner. 2 Senast den 31 december 2015 för dammanläggningar med minst en damm där dammhaveri enligt befintliga uppgifter kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar, dock ej nationell kris, och/eller dammhaveri kan medföra icke försumbar risk för förlust av människoliv. 3 Senast den 31 december 2016 för dammanläggningar med minst en damm där dammhaveri enligt befintliga uppgifter kan leda till betydande lokala konsekvenser. 4 Senast den 1 juli 2017 för övriga dammanläggningar med minst en damm med en dammhöjd om minst fem meter där ett dammhaveri skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten strömmar ut mer än 100 000 kubikmeter vatten, eller blandningar av vatten och annat material. Begreppet befintliga uppgifter ovan syftar här på uppgifter om konsekvenser av dammhaveri, som den underhållsskyldige sedan tidigare har delgett tillsynsmyndigheten genom rapportering om dammsäkerhet eller annan redovisning. Svenska kraftnät anser att redovisade uppgifter om befintlig klassning 1+, 1 och 2 av dammar enligt det system som används för konsekvensklassificering av dammar inom kraft- och gruvindustrin kan utgöra grunden för prioriteringsordningen i tidplanen. Konsekvensutredningar ska lämnas in till tillsynsmyndigheten först för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som tidigare har inrapporterats till länsstyrelsen i årsrapporteringen om dammsäkerhet. Totalt omfattar årsrapporteringen om dammsäkerhet ca 550 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna som sammantaget ägs av ca 70 damminnehavare (Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013, Svenska kraftnät). 13/15

För övriga dammanläggningar av en viss minsta storlek där krav på konsekvensutredning föreligger anges 1 juli 2017 som sista inlämningsdag, dvs senare än för dammar där befintliga utredningar pekar på att dammhaveri kan orsaka betydande samhällskonsekvenser. Det finns två motiv till detta. Svenska kraftnät anser att det är angeläget att dammar som redan konstaterats ha betydande samhällskonsekvenser vid dammhaveri klassificeras utan dröjsmål. Dessutom saknas underlag om vilka dammar som berörs, vilket föranleder att en nationell kartläggning av dessa dammar bör göras som grund för det vidare arbetet med konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering. För att identifiera dessa dammar avser Svenska kraftnät att genomföra en nationell kartläggning i samverkan med SMHI, länsstyrelser och branschföreningar. Uppgifter från bland annat SMHI:s sjöregister och dammregister, länsstyrelsernas tillsynsdatabaser/register och branschregister avses att utgöra underlag för kartläggningen som planeras genomföras under 2015. Målsättningen är att kartläggningen ska bidra till att ge ökad kunskap avseende hur många dammanläggningar som ska konsekvensutredas utgående ifrån kriterierna i 3 i förordningen om dammsäkerhet, var de ligger och ungefärliga uppgifter om dammhöjder och indämda vattenvolymer. 4.2.3 Berörda Se 4.1.3. 4.2.4 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Att ange differentierade tidpunkter för inlämnande av konsekvensutredningar bedöms främst kunna medföra svårigheter för de dammägare som äger ett stort antal dammanläggningar. Det kan innebära begränsningar i ägarens möjlighet att organisera arbetet och förhållandevis stora arbetsinsatser för att under korta tidsperioder upprätta konsekvensutredningar och sammanställa den underliggande dokumentationen. I föreskriften framgår därför att den underhållsskyldige kan ansöka om att få lämna konsekvensutredningen tillsammans med förslag på dammsäkerhetsklassificering vid en senare tidpunkt, och att tillsynmyndigheten får medge detta, dock senast 1 juli 2017. 4.3 Skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Svenska Kraftnäts bedömning är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 14/15

4.4 Tidpunkt för ikraftträdande och informationsinsatser Svenska kraftnäts bedömning är att föreskriften kan träda i kraft den 1 januari 2015. Under hösten 2014 har Svenska kraftnät anordnat en särskild informationsdag för länsstyrelsernas handläggare avseende den nya reglering och deras arbete med dammsäkerhetsklassificeringen. Svenska kraftnät har även medverkat i informationstillfällen för branschen. Svenska kraftnät har upprättat en plan för arbetet med implementeringen av den nya dammsäkerhetsregleringen där det ingår att upprätta vägledningar och annat stödmaterial för både dammägare och länsstyrelser. På Svenska kraftnäts hemsida kommer föreskrifter och annan information samt uppföljning av klassificeringsarbetets genomförande löpande att läggas ut. 15/15