Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel
|
|
- Stefan Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 /909 Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet
2
3 Innehåll 1 Uppdraget Uppdragets genomförande Tidplan för konsekvensutredningarna Utgångspunkter Tidplanen Dammanläggningar med utredda konsekvenser Dammanläggningar där konsekvenserna inte utretts Länsstyrelsernas klassificering Svenska kraftnät vägleder Länsstyrelsen planerar, följer upp och rapporterar Länsstyrelsen handlägger konsekvensutredningar Särskilt om dammar på gränsen mellan två län Ersättningen till länsstyrelserna Utgångspunkt Fördelningsnyckel Startbelopp Schablonbelopp per dammanläggning Fördelning av medel för fas 1 och Fördelning av medel för fas Former för överföringen av medel... 21
4
5 1 Uppdraget Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2014 uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät att ta fram en tidplan för arbetet med klassificering av dammar och en fördelningsnyckel för medel som ska överföras till länsstyrelserna för deras arbete med klassificering av dammar. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med länsstyrelserna. Fördelningsnyckeln ska vara baserad på antalet dammanläggningar som omfattas av kravet på utredning av konsekvenser i respektive län. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juli /22
6 6/22
7 2 Uppdragets genomförande Svenska kraftnät har under våren upprättat en tidplan för damminnehavares inlämning av konsekvensutredningar till länsstyrelserna, arbetsgång för länsstyrelserna i att handlägga konsekvensutredningarna och fatta beslut om dammsäkerhetsklass samt former för hur medel ska överföras till länsstyrelserna för deras arbete med klassificeringen av dammarna. Svenska kraftnät har haft löpande samråd med länsstyrelsens ledamot i Svenska kraftnäts dammsäkerhetsråd, som varit sammanhållande för länsstyrelsernas synpunkter. Därutöver har Svenska kraftnät och representanter för länsstyrelserna haft ett möte där Svenska kraftnäts förslag diskuterats. Svenska kraftnät har slutligen inhämtat synpunkter från ledamöterna i Dammsäkerhetsrådet samt från dammägarrepresentanter i Svensk Energis dammsäkerhetskommitté. 7/22
8 8/22
9 3 Tidplan för konsekvensutredningarna 3.1 Utgångspunkter Av prop. 2013/14:38 Dammsäkerhet framgår att samtliga konsekvensutredningar ska vara ingivna till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli I propositionen anges att den som är underhållsskyldig för en damm måste få rimlig tid att upprätta och ge in en konsekvensutredning till tillsynsmyndigheten, efter det att den nya regleringen har trätt i kraft. Regeringen har ansett det lämpligt att sprida ingivandet av de första konsekvensutredningarna, eftersom tillsynsmyndigheten annars kan få svårigheter att inom rimlig tid behandla dem och besluta om klassificeringen. I 2 4 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet nämns följande om konsekvensutredningarna. 2 Den som är skyldig att underhålla en damm ska se till att det alltid finns en dokumenterad aktuell utredning och bedömning av vilka konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra (konsekvensutredning). En konsekvensutredning ska beskriva 1. hur ett dammhaveri antas ske, 2. vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri, och 3. vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas vid ett dammhaveri. 3 En konsekvensutredning behöver dock inte utföras om 1. dammen är lägre än 5 meter, och 2. ett dammhaveri vid dammen inte skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten okontrollerat strömmar ut mer än kubikmeter vatten eller blandning av vatten och annat material. 4 Den som är skyldig att underhålla en damm som omfattas av kravet på konsekvensutredning ska lämna denna till tillsynsmyndigheten tillsammans med ett förslag till klassificering enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken. Av 9 10 samma förordning framgår vidare att Svenska kraftnät bemyndigas att meddela föreskrifter om dels när en konsekvensutredning senast ska ges in till tillsynsmyndigheten, dels innehållet i samt omfattningen och dokumentationen av konsekvensutredningen. 9/22
10 3.2 Tidplanen Regelverk i kombination med tillsyn är samhällets huvudsakliga verktyg för att säkerställa nivån på dammsäkerheten. Därvid är klassificeringen grunden för vidare implementering av den nya regleringen. Kravställningen i regleringen differentieras utgående från konsekvenserna vid ett dammhaveri. Svenska kraftnät anser att även tidplanen för ingivande av konsekvensutredningarna bör ta sin utgångspunkt i konsekvenserna vid ett dammhaveri. Regleringen bör implementeras och dammsäkerhetstillsynen påbörjas först för de dammar där det är viktigast att säkerställa en hög dammsäkerhet. Tidplanen bygger därför på en prioriteringsordning där konsekvensutredningar för de dammar som skulle medföra störst konsekvenser vid ett dammhaveri ska ges in först. Svenska kraftnät anser att befintlig klassning av dammar enligt det system som används för konsekvensklassificering av dammar inom kraft- och gruvindustrin kan utgöra basen för prioriteringsordningen i tidplanen. Enligt branschernas riktlinjer för dammsäkerhet RIDAS [1] och GruvRIDAS [2] ska dammar konsekvensklassificeras av damminnehavaren, baserat på de konsekvenser som ett dammhaveri skulle kunna medföra. Svenska kraftnät bedömer att majoriteten av dammar som skulle kunna medföra samhälleliga konsekvenser vid ett dammhaveri har klassificerats enligt detta system. Enligt RIDAS ska konsekvenserna av dammhaveri utvärderas vad gäller sannolikheten för svår påfrestning på samhället, förlust av människoliv eller allvarlig personskada samt övriga skador på miljö, samhällsanläggningar och ekonomiska värden. RIDAS delar upp dammarna i fyra konsekvensklasser, 1+, 1, 2 och 3. Dammar med störst konsekvens i händelse av dammhaveri tillhör klass 1+ (se tabell 1). 10/22
11 Tabell 1. Konsekvens vid dammhaveri uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall för konsekvensklass 1+, 1, 2 och 3 enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammhaveri uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser Allvarliga störningar i landets elförsörjning Allvarliga störningar i samfärdsel och transporter Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar Förstörelse av betydande miljövärden Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för allvarlig skada på Viktiga samhällsanläggningar Betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: Stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för beaktansvärd skada på Samhällsanläggningar Miljövärde Ekonomisk skadegörelse 3 (Sannolikheten är försumbar för skadeutfall enligt ovan) För att sprida ingivandet av konsekvensutredningar och prioritera klassificeringen av dammar med utgångspunkt från dammhaverikonsekvenser föreslår Svenska kraftnät följande tidplan (tabell 2 och figur 1). Tabell 2. Övergripande tidplan för ingivande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten. Fas Dammanläggningar som ska konsekvensutredas Tider för damminnehavarens ingivande av konsekvensutredning till tillsynsmyndigheten Fas 1 Fas 2 Fas 3 Dammanläggningar med utredda konsekvenser som omfattar risk för människoliv och/eller nationell kris Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 1+ Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 1 1 januari juni januari december 2015 Dammanläggningar med utredda betydande samhälleliga konsekvenser Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 2 1 januari december 2016 Dammanläggningar där konsekvenser inte utretts och som inte undantas enligt 3, Förordningen om dammsäkerhet Dammanläggningar med damm i konsekvensklass 3 samt oklassificerade dammanläggningar 1 jan juni /22
12 Figur 1. Övergripande tidplan för ingivande av konsekvensutredningar till tillsynsmyndigheten (respektive läns tidplan kan anpassas efter länsstyrelsens samråd med damminnehavare i länet) Fas 1 Dammanläggningar med utredda konsekvenser - nationell kris (1+) Dammanläggningar med utredda konsekvenser - risk för liv (1) Fas 2 Dammanläggningar med utredda betydande samhälleliga konsekvenser (2) Fas 3 Nationell kartläggning Dammanläggningar där konsekvenser inte utretts Tidsangivelserna i den övergripande tidplanen är inte exakta, utan ska ses som ett sätt att ange prioriteringsordningen. Syftet med den övergripande tidplanen är att ingivandet av konsekvensutredningarna ska spridas under perioden. Tillsynsmyndigheten kan i samråd med damminnehavare komma överens om andra tidsangivelser för ingivandet av konsekvensutredningar, exempelvis om en damminnehavare har många dammanläggningar i en viss konsekvensklass. Eftersom länens dammbestånd är olika, med avseende på både antalet dammanläggningar och samhälleliga dammhaverikonsekvenser, bör utgångspunkten för länen vara att dammanläggningar med störst samhällskonsekvenser hanteras först. Om dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 finns i ett län ska dessa hanteras före anläggningar i konsekvensklass 2, dvs. fas 1 ska genomföras före fas 2. Om det inte finns någon anläggning med dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ett län kan fas 2 påbörjas tidigare. Fas 1 och stora delar av fas 2 ska vara genomförda innan fas 3 påbörjas. Se vidare avsnitt 3.4. En dammanläggning kan innehålla mer än en damm. Konsekvensutredningarna ska upprättas per anläggning men varje ingående damms konsekvenser vid ett dammhaveri ska beskrivas var för sig. För varje i dammanläggningen ingående damm med samhälleliga konsekvenser och/eller som uppfyller angivna minimimått ska damminnehavaren föreslå en dammsäkerhetsklass i konsekvensutredningen. Detta beskrivs i de föreskrifter om konsekvensutredningar som Svenska kraftnät avser att fastställa i höst. Om en dammanläggning innehåller dammar i olika konsekvensklasser är den högsta konsekvensklassen styrande för när konsekvensutredningen ska inges. 12/22
13 3.3 Dammanläggningar med utredda konsekvenser För de dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som tidigare har inrapporterats till länsstyrelserna i årsrapporteringen om dammsäkerhet ska konsekvensutredningar upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten under fas 1 och fas 2. Årsrapporteringen om dammsäkerhet för 2013 [3] omfattar uppgifter om 541 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna. De har 72 olika damminnehavare. 22 i konsekvensklass i konsekvensklass i konsekvensklass Dammanläggningar där konsekvenserna inte utretts Dammanläggningar utan utredda samhälleliga konsekvenser och som inte undantas enligt 3 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska konsekvensutredas under fas 3. Det är fr.o.m. 1 januari 2016 t.o.m. 30 juni 2017 dvs. senare än för dammar med utredda konsekvenser. Det finns två anledningar till detta. Dels anser Svenska kraftnät att dammar som redan konstaterats ha betydande samhällskonsekvenser vid dammhaveri bör klassificeras först. Dels finns mindre kunskap om vilka dammar som berörs, vilket föranleder att en utredning för att höja kunskapsnivån om dessa dammar behöver göras. För att identifiera dessa dammar avser Svenska kraftnät att genomföra en nationell kartläggning i samverkan med SMHI och länsstyrelserna. Uppgifter från SMHI:s sjöregister och dammregister samt länsstyrelsernas tillsynsdatabaser/register kommer att utgöra underlag för kartläggningen. Den är tänkt att genomföras under Målsättningen är att kartläggningen ska bidra till att ge ökad kunskap om hur många dammanläggningar som ska konsekvensutredas utgående ifrån kriterierna i 3 förordningen, var de ligger och vilka som äger dem. Troligtvis kommer inte samtliga dammanläggningar som ska konsekvensutredas enligt förordningen att identifieras i utredningen. Svenska kraftnäts målsättning är därför att konsekvensutredningar ska upprättas för dammar med en höjd på minst fem meter och en magasinsvolym på mer än m 3 och där ägandeskapet är fastställt före den 30 juni Svenska kraftnät upprättar en övergripande plan för fas 3 och därefter uppdaterar respektive länsstyrelse planen för klassificeringsarbetet i länet med utgångspunkt från den övergripande planen (se vidare avsnitt 4.2). 13/22
14 14/22
15 4 Länsstyrelsernas klassificering Länsstyrelsens arbete med dammsäkerhetsklassificering beskrivs i detta avsnitt. Figur 2 ger en översiktlig bild över de hållpunkter som nämns i avsnitt 4 och 5.3. Figur 2. Länsstyrelsens arbete med dammsäkerhetsklassificering. Svenska kraftnäts informationsdag Svenskakraftnäts informationsdag Plan för klassificeringsarbetet Plan för klassificeringsarbetet Progressrapport Progressrapport Progressrapport Progressrapport Progressrapport Faktura Faktura Faktura Faktura 4.1 Svenska kraftnät vägleder Under hösten 2014 kommer Svenska kraftnät att utarbeta vägledningar och stöd för damminnehavare och länsstyrelser och lägga ut dem på verkets hemsida. Svenska kraftnät kommer att upprätta mallar för länsstyrelsens plan för klassificeringsarbete och länsstyrelsens progressrapporter. Svenska kraftnät planerar att genomföra en informationsdag för berörda handläggare vid länsstyrelserna den 28 oktober. På informationsdagen kommer verkets dammsäkerhetshandläggare att informera om den övergripande tidplanen, arbetssätt och former för överföring av medel samt om konsekvensutredningarnas innehåll, omfattning och dokumentation. I slutet av 2015 planerar Svenska kraftnät ytterligare en informationsdag för berörda länsstyrelsehandläggare, där bl.a. den nationella progressen med klassificeringsarbetet och den övergripande planen för fas 3 ska presenteras. 4.2 Länsstyrelsen planerar, följer upp och rapporterar Varje länsstyrelse utser minst en handläggare som är Svenska kraftnäts kontaktperson under klassificeringsprocessen. 15/22
16 Varje länsstyrelse upprättar en plan för klassificeringsarbetet för fas 1 och fas 2 i länet och lämnar planen till Svenska kraftnät senast i januari I planen bör framgå hur länsstyrelsen informerar damminnehavare om skyldigheterna att upprätta och inlämna konsekvensutredningar samt vilka dammanläggningar som ska hanteras under fas 1 och fas 2. Planen ska uppdateras vid behov. Varje länsstyrelse följer upp och rapporterar till Svenska kraftnät om progressen i förhållande till upprättad plan minst två gånger per år, sista april och sista oktober, under hela klassificeringsperioden. I progressrapporten ska en uppföljning av klassificeringsarbetet göras och ändringar i planen för klassificeringsarbetet noteras. Vid behov kan även progressrapporter upprättas vid andra tidpunkter. I januari 2016 ska varje länsstyrelse på motsvarande sätt upprätta en plan för klassificeringsarbetet i fas 3 baserat på Svenska kraftnäts övergripande plan för fas Länsstyrelsen handlägger konsekvensutredningar Varje länsstyrelse informerar damminnehavare som äger/underhåller dammanläggningar med dammar med kända betydande dammhaverikonsekvenser i länet om deras skyldighetet att upprätta konsekvensutredningar, var de kan hitta blanketter, stödmaterial och vägledningar, vart de ska skicka konsekvensutredningarna, den övergripande tidplanen och hålltider för berörda damminnehavare. I samband med informationsinsatserna kan länsstyrelsens handläggare och damminnehavaren diskutera eventuella frånsteg från den övergripande tidplanen i tabell 2. Svenska kraftnät föreslår följande arbetssätt per konsekvensutredning och beslut (se figur 3): 1 Damminnehavaren skickar konsekvensutredningen för dammanläggningen till länsstyrelsen. 2 Länsstyrelsens handläggare granskar konsekvensutredningen, bedömer om den är fullständig eller om kompletteringar behövs, samt gör en preliminär bedömning om ingående dammars klass. Vid behov begärs kompletteringar eller förtydliganden från damminnehavaren. 3 Länsstyrelsens handläggare samråder internt och vid behov med berörda kommuner. Svenska kraftnäts dammsäkerhetshandläggare kan vid behov bistå med stöd. 16/22
17 4 Länsstyrelsen beslutar om klass. Om länsstyrelsen har en avvikande uppfattning om klass återremitterar länsstyrelsen underlaget till damminnehavaren som omarbetar konsekvensutredningen baserat på länsstyrelsens synpunkter. Därefter beslutar länsstyrelsen om den omarbetade utredningen. 5 Länsstyrelsens beslut om klass delges damminnehavaren, kommunen och Svenska kraftnät. Figur 3. Arbetssätt per konsekvensutredning och beslut. DAMMINNEHAVAREN LÄNSSTYRELSEN Informerar Upprättar konsekvensutredning, skickar till länsstyrelsen Tar emot Granskar - bedömer fullständighet - begär eventuellt in kompletteringar - prel. bedömning om klass om länsstyrelsens beslut om klass är annat än dammägarens förslag Samråder - internt, - kommuner vid behov - länsstyrelse i annat län (gränsdammar) Upprättar beslut Delger beslut - dammägaren, - kommunen och - Svenska kraftnät Arkiverar/Avslutar 4.4 Särskilt om dammar på gränsen mellan två län Om en dammanläggning ligger på gränsen mellan två län ska båda länsstyrelserna informera damminnehavaren om skyldigheten att inge en konsekvensutredning. Damminnehavaren ska skicka konsekvensutredningen till båda länsstyrelserna. Länsstyrelserna samråder om besluten så att de fattar likalydande beslut om dammsäkerhetsklass. Båda länsstyrelserna erhåller fullt schablonbelopp från Svenska kraftnät för handläggningen av konsekvensutredningen. 17/22
18 18/22
19 5 Ersättningen till länsstyrelserna 5.1 Utgångspunkt Av prop. 2013/14:38 Dammsäkerhet framgår att länsstyrelsens klassificering ska göras inom ramen för finansieringen av tillsynsvägledningen för dammsäkerhet. Svenska kraftnät ska fördela medel från elberedskapsanslaget till länsstyrelserna efter en fördelningsnyckel, baserad på antalet dammanläggningar i resp. län som omfattas av kravet på konsekvensutredning. 5.2 Fördelningsnyckel Svenska kraftnät överför medel till varje länsstyrelse. Svenska kraftnät överför dels ett startbelopp för planering och uppföljning av klassificeringsprocessen, dels schablonbelopp per dammanläggning för handläggning av konsekvensutredningar och beslut om klass. Schablonbeloppen gäller för fas 1 och fas 2. Inför fas 3 kommer en översyn av både schablonbelopp och former för att erhålla medel att göras Startbelopp Varje länsstyrelse erhåller ett startbelopp för att delta på Svenska kraftnäts informationsdagar samt för att planera och följa upp arbetet med klassificeringen enligt avsnitt 4.2. Startbeloppet baseras på antalet dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i länet, baserat på uppgifter från årsrapporteringen om dammsäkerhet Startbeloppet är kronor för län med fler än tio sådana dammanläggningar. För län med sex till tio anläggningar är startbeloppet kr och för län med färre än sex anläggningar kr. Länsstyrelserna i Gotlands och Stockholms län erhåller inget startbelopp, eftersom de i samband med årsrapporteringen har angett att de inte har några dammar med samhällskonsekvenser vid dammhaveri. Dessa län kommer att hanteras i särskild ordning Schablonbelopp per dammanläggning Varje länsstyrelse erhåller ett schablonbelopp om kr för handläggning av en dammanläggnings konsekvensutredning och beslut om klass. Schablonbeloppet är oberoende av antalet dammar som ingår i anläggningen och av den dammsäkerhetsklass som beslutas. Medel överförs även för dammanläggningar där konsekvensutredningen ligger till grund för beslut om att dammarna inte ska tillhöra klass A, B eller C. 19/22
20 5.2.3 Fördelning av medel för fas 1 och 2 I tabell 3 redovisas antalet dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 samt uppgift om medel för handläggning av konsekvensutredningar och beslut om klass i fas 1 och 2. Sammanställningen bygger på uppgifter från årsrapporteringen från Dammar kan sedan dess ha omklassificerats och nya kan tillkomma i årsrapporteringen Ersättningsbeloppen kommer dock att baseras på det faktiska antal anläggningar som ska hanteras. Tabell 3. Antal dammanläggningar som ska hanteras under Fas 1 och Fas 2 2 samt uppskattad ersättning per län. Län Antal dammanläggningar per konsekvensklass* Startbelopp (kr) Schablonersättning för handläggning av konsekvensutredningar (kr) Total ersättning (kr) 1+, , 1 & 2 Fas 1 Fas 2 Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Södermanland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kalmar Kronoberg Halland Blekinge Skåne Summa * Dammanläggningar som ligger på gränsen mellan två län är medräknade för båda länen. 20/22
21 Den totala överföringen av medel från Svenska kraftnät till länsstyrelserna för genomförande av dammsäkerhetsklassificeringen i fas 1 och 2 uppskattas till 7,3 mnkr Fördelning av medel för fas 3 Eftersom de dammar som ska konsekvensutredas i fas 3 ännu inte är kartlagda är det inte möjligt att i nuläget redovisa var dessa dammar finns, hur många de är och vilka belopp resp. länsstyrelse ska erhålla. Den kartläggning som planeras 2015 kommer att ge information om det. Även Gotlands och Stockholms län kommer att ingå i denna kartläggning. När kartläggningen är gjord kommer Svenska kraftnät att upprätta en övergripande plan för fas 3, där fördelningen kommer att framgå. 5.3 Former för överföringen av medel För att erhålla medel för klassificeringen ska varje länsstyrelse fakturera Svenska kraftnät. Medlen överförs i förskott dvs. före konsekvensutredningarna handläggning. Fakturorna ska skickas vid följande ungefärliga tidpunkter: i slutet av 2014 för planeringen av klassificeringsarbetet, i början av 2015 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under 2015, i början av 2016 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under 2016, i början av 2017 för de dammanläggningar där konsekvensutredningar ska ges in till länsstyrelsen under Vid informationsdagen i oktober informerar Svenska kraftnät berörda länsstyrelsehandläggare om detaljerna runt faktureringen. Svenska kraftnät ställer följande krav för att överföra medel. Länsstyrelsen ska ha skickat planen för klassificeringsarbetet till Svenska kraftnät innan medel överförs för länsstyrelsens handläggning av konsekvensutredningar. Detta gäller både för fas 1 och 2 och för fas 3. Länsstyrelsen ska ha skickat progressrapporterna för aktuellt år till Svenska kraftnät innan medel överförs för handläggning av konsekvensutredningar för kommande år. 21/22
22 Referenser [1] RIDAS, Kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, Svensk Energi, 2012 [2] GruvRIDAS, Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, SveMin, 2012 [3] Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012, Svenska kraftnät, , Dnr: 2012/ /22
Dnr: 2014/1286 2014-06-24, rev. 2014-11-26. Konsekvensutredning
Dnr: 2014/1286 2014-06-24, rev. 2014-11-26 Konsekvensutredning Avseende Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordning (2014:214) om dammsäkerhet
Läs merKonsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering
Ärendenr: 2015/2186 Datum: 2015-12-02 Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering Rekommendationer till länsstyrelsen för dammar som ska konsekvensutredas i fas 3 Förord En samlad reglering av
Läs merFyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Läs merDe ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige
De ekonomiska effekterna av kvinnors i Sverige Statistik från SCB:S RAMS-databas (2006 och 2008) och Tillväxtverkets rapport Det bortglömda andet. 1 Sverige 2006 120 938 262 244 549 317 534 56 584 686
Läs merErsättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter
ANVISNINGAR Datum Sida 1/5 Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Enligt 37a, förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar
Läs mer1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merMigrationsverket uppdras att särskilt utvärdera hur de införda idkontrollernas effekter på migrationsinströmningen har påverkat
Kopia Regeringsbeslut II:4 2016-06-09 Ju2016/04463/PO Justitiedepartementet Adressater: Se bilaga 1 Uppdrag till länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten,
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merFinansiering andra miljösamverkan
Finansiering andra miljösamverkan Sammanfattning Miljösamverkan Västerbotten har under den första projektperioden på tre år finansierats genom att kommunerna har betalat ungefär 15 000 kr per år och kommun
Läs merInformation om nyheter inom Sevesolagstiftningen
1(5) Miljöskyddsavdelningen Birgitta Alexandersson 010-224 46 86 Sevesoverksamheter i Västra Götalands län Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen Den 1 juni 2015 trädde nya regler ikraft som
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merMer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merSvenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498
Läs merArbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Läs merFASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2015 SVERIGES SMÅHUS:
Läs merStudieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan 2008-2009
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2008-2009 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen.
Läs merÄrendenr: 2016/301 Version: 2016-02-25. Övergripande plan för Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet
Ärendenr: 2016/301 Version: 2016-02-25 Övergripande plan för Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet Inriktning 2016-2018 Förord I januari 1998 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät en central
Läs merKommittédirektiv. En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Dir.
Kommittédirektiv En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter Dir. 2009:97 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Sammanfattning
Läs merDammsäkerhet och beredskap för dammbrott. Information om tillsyn enligt miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor
Dammsäkerhet och beredskap för dammbrott Information om tillsyn enligt miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor 2 För den som äger eller utövar verksamhet vid en damm finns flera lagar och regler att
Läs merUppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014
Regeringsbeslut III:6 2015-03-05 S2013/8788/FS Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014 1 bilaga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merUppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning
Regeringsbeslut I:7 2014-03-20 U2014/2222/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden
1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Åtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden Uppdraget I regleringsbrevet för 2010 har Försäkringskassan fått i uppdrag
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år
Läs merKomplettering av områden för centralupphandling - bevakningstjänster
Utlåtande 2008: RI (Dnr 125-1267/2008) Komplettering av områden för centralupphandling - bevakningstjänster och larm samt terminalglasögon Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande. 1.
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merUtredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända
Sverige för nyanlända Sverige för nyanlända SOU 2010:16 1. Utgångspunkter 2. Direktivet 3. Arbetssätt 4. Betänkandet & förslagen 5. Pedagogiska utgångspunkter 6. Omfattning & tidpunkt 7. Innehåll 8. Språk
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merEn tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
Läs merRiskkartor Hur gör man kartan?
Riskkartor Hur gör man kartan? Observera: Denna presentation bygger på den information som finns i dag, vägledningen för kartdelen kommer att revideras efter synpunkter och nya fastighetskartan. Data och
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merRutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Gotlands Kommun
Dokumentnamn Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Gotlands Kommun. Framtagen av: Marie Klintberg Lena Jacobsson Godkänd av: Börje Martell Cecilia Krook Enhet: HMC Datum: 2008-06-18 Område: Nr:
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merAnvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2016
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2016 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merSå når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.
Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund. Jimmy Nilsson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Jämtlands län, jimmy.nilsson@lansstyrelsen.se Miljömålen 1 generationsmål 16 nationella
Läs merENKLARE REGLER FÖR AVFALLSTRANSPORTÖRER Remiss från kommunstyrelsen, Rll Stadsbyggnads- och trafikroteln, med dnr 303-593/2008
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\22 Enklare regler för avfallstransportörer.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5)
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merVägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013
Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013 Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.
Läs merAnmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:9) om anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Version 1, september 2008 Postadress/Postal address:
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merInternkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund
Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund Godkänd av direktionen 2014-01-XX 2014-01-13 Sida 1 Förslag till internkontrollplan för 2014 Direktionen fastställer varje år områden för intern
Läs merKORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS
Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merKrishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
Läs merUngdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
Läs merLägesbild EU, asylsökande 2008-2013
Kv 1-2008 Kv 2-2008 Kv 3-2008 Kv 4-2008 Kv 1-2009 Kv 2-2009 Kv 3-2009 Kv 4-2009 Kv 1-2010 Kv 2-2010 Kv 3-2010 Kv 4-2010 Kv 1-2011 Kv 2-2011 Kv 3-2011 Kv 4-2011 Kv 1-2012 Kv 2-2012 Kv 3-2012 Kv 4-2012 Kv
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merDSA 1-dagskurs Dammägarnas egna arbete
DSA 1-dagskurs Dammägarnas egna arbete Camilla Årebäck, Boliden Mineral AB Dammar som gruvbolagen förvaltar Boliden Mineral AB ansvarar för ca 50 dammar fördelat på ca 20 olika magasin LKAB ansvarar för
Läs merVÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012
2012-04-16 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser är fortsatt högt i Stockholms län. Totalt anmäldes under mars månad
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merKonjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Läs merÖverenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-06-09 Sida 40(64) 31 Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende Innan styrelsens sammanträde har ledamöterna fått information i detta
Läs merFöreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-05-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden 2015-06-11 familjedaghemmet
Läs merVägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete.
Vägledningen i Redovisningsrevision Vad är på gång i vårt gemensamma arbete. Hans Gavin Karin Selander 2014-09-19 Projektets historik God sed kommittén gick 2007 genom RS och Intosai. Styrelsen svarade
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merVERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Läs merPolicy för bedömning i skolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Läs merDEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5
1 DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5 2 3 KAPITEL 8 KOMMUNEN Kommunens uppgifter i samband med ett epizootiutbrott regleras
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merFöretagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merHalvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2016. Rapport 2016:7
Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2016 Rapport 2016:7 Halvårsrapport januari - juni 2016 Register för företag som utstationerar arbetstagare
Läs merFolkbildningen och högskolan
1998-02-03 26 u,98, 12 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Folkbildningen och högskolan Samverkan mellan universitet/högskolor och folkhögskolor och studieförbund har funnits sedan
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merSamhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
Läs merINSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014
1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) skall bolag som omfattas av Koden ha en valberedning som representerar
Läs merMSB 18-årsundersökning 120815
MSB 18-årsundersökning 120815 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Fördelning av svar i riket 4. Resultat 5. Jämförelser mellan län 6. Resultat per län Syfte och mål
Läs merFöretagsamheten 2014 Västerbottens län
Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merRegion Skåne. Granskning av Gemensam Service Funktion, GSF. Revision KPMG AB 2012-02-16 Antal sidor: 7
Granskning av Gemensam Service Funktion, Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merKonjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Läs merINFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET
INFORMATION, 2015-03-19 1 (6) INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET Arbeten i vatten kräver normalt tillstånd eller anmälan enligt miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Läs merRehabiliteringskedjan Syftet
Syftet Syftet är att underlätta för personer med sjukpenning att snabbt komma tillbaka till arbete Preciserade tidsgränser för när och hur arbetsförmågan skall bedömas Resultatet av denna prövning avgör
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster Socialdepartementet 2015-12-09 Dokumentbeteckning KOM (2015) 615 final Förslag till EUROPA
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0039(COD) 4 april 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för konstitutionella frågor över förslaget till Europaparlamentets
Läs merVaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000
Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus
Läs merSTART Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Läs merUppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende årsredovisningar m.m.
--~-- REGERINGEN Regeringsbeslut 2016-07-21 12 ~2016/04957/SlJ~ Näringsdepartementet Bolagsverket Stuvarvägen 21 851 81 Sundsvall Uppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell information avseende
Läs mer