Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö



Relevanta dokument
Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys? Under behandlingen Var ska dialysen uföras?...

Att donera en njure. En första information

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Riktlinjer för dialysbehandling

Fresenius Medical Care Sverige AB Djupdalsvägen Sollentuna

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Baxter APDmaskintillbehör ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Dialys. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

LiÖ LiÖ-2012-xxx. Respondent. Egenvård. Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Central venkateter CVK

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Blod och blodomloppet

Viktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet

Dialysbehandling av kronisk njursjukdom i dag

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Hydrocephalus och shunt

Venös insufficiens 2010

GUIDE FÖR NJURPATIENTER

Svar på medborgarförslag från Leif Hansson om uremienhet vid Strömsunds kommun

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

CRRT kontinuerlig dialysbehandling på IVA

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

Användarmanual Blodtrycksmätare

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Dialysen/ Njurpolikliniken /

efter knä- eller höftledsoperation

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Du ska få cytostatika

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel

kärlröntgenundersökning

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Ta hand om din hjärna

att att Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Reglering av avgasningen i en dialysmaskin

opereras för förträngning i halspulsådern

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Ditt liv med Peritonealdialys

Att leva med cystnjurar Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD

Eporatio (epoetin theta)

Njursvikt den tysta sjukdomen

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Utvecklingsplan för dialysvården

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Poliklinisk angiografi/pta på AV-fistel avsedd för dialysbruk avsedd för dialysbruk

kompetensutveckling och senaste nytt!

Celsite Implanterbara injektionsportar

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Fakta om stroke. Pressmaterial

Bruksanvisning Svensk. Larmenhet & Sensorplåster

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Att leva med hemodialys Patientens upplevelse

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Ditt liv med Peritonealdialys

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

RELATIONEN MELLAN SJUKSKÖTERSKAN OCH PATIENTEN PÅ EN HEMODIALYSMOTTAGNING

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Produkt: Aranesp (darbepoetin alfa) Riskhanteringsplan, EU RMP Version 4 Datum: 08 oktober 2013 Sida 176

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Transkript:

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från restprodukter och att avlägsna överflödigt vatten ur kroppen. Har man njursvikt klarar njurarna inte av dessa uppgifter, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen. En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten. De flesta som börjar gå i dialys har bestående njurskador och behöver dialys resten av livet, eller tills de får en njurtransplantation. Ibland kan njursvikten vara tillfällig och man behöver dialys under en kortare tid.

Det finns två olika typer av dialys, bloddialys (hemodialys) och påsdialys (peritonealdialys). På bilden ser vi en patient som genomgår en bloddialys. En bloddialys tar ca 4 timmar och vanligast är att man genomför behandlingen 3 eller 4 gånger i veckan. Man kan ha sin behandling på en dialysmottagning eller utföra den själv i sitt hem, efter att man har fått utbildning på sjukhuset.

I den konstgjorda njuren pumpas blodet i tunna rör omgivna av dialysvätska. Små hål i rören gör att restprodukter i blodet filtreras ut i dialysvätskan och på så sätt avlägsnas från blodet. Även överflödigt vatten avlägsnas från blodet genom att det skapas tryckskillnad mellan blodet och dialysvätskan. Dialysvätskan är vanligt kranvatten som renats noggrant, uppvärmts till kroppstemperatur och tillförts bikarbonat och andra salter.

För att kunna ha dialys krävs det ett högt blodflöde i armen. För att det ska kunna vara tillräckligt stort flöde opereras vanligtvis en AV-fistel i armen innan man börjar med dialys. Detta innebär att en ven och en artär kopplas samman och bildar ett stort kärl där flödet är tillräckligt stort för att dialysen ska fungera.

För att koppla in dialysmaskinen använder man två nålar som antingen sjuksköterskan eller patienten själv sätter in. Genom den ena nålen förs blodet ut ur kroppen och genom den andra nålen förs det tillbaka in i kroppen igen.

En person med friska njurar har konstant rening av blodet dygnet runt. För en dialyspatient renas allt blod under ett par timmar några gånger i veckan vilket gör att reningstillfällena blir väldigt ansträngande för kroppen. Därför kan man känna sig trött och hängig efter en dialysbehandling.

Förutom att rena blodet och kontrollera vätskebalansen har njurarna även stor påverkan på blodtrycket. Därför kontrolleras blodtrycket innan och efter varje dialysbehandling.

För att blodet inte ska koagulera när dialysen genomförs krävs det att patienten får blodförtunnande läkemedel. Efter dialysen stoppas blödningen med hjälp utav tryck och förband. Om blödningen inte vill sluta kan vara ett tecken på att doseringen av blodförtunnande medel måste sänkas.

På dialysapparatens skärm ser man bland annat om ven- och artärtrycket i armen förändras. Är trycket för lågt skickas patienten på ultraljudsundersökning för att se om det finns någon förträngning i kärlet. I så fall kan en ballongvidgning göras.

Vid varje dialysbehandling har patienten ett formulär där alla uppgifter om den aktuella dialysen skrivs upp. Allt från vilka nålar och filter patienten använder till aktuellt blodtryck, ven- och artärtryck och allmäntillstånd hos patienten. Formuläret fylls i dels i början av dialysen och sen efter varje timme av behandlingen.

Förutom bloddialys finns det även påsdialys. Om man behandlas med påsdialys används den egna bukhinnan som filter. Man har då alltid dialysvätska i buken som byts ut flera gånger om dagen, eller under natten med en påsdialysmaskin, så kallad PDmaskin. De flesta som använder påsdialys sköter det själva i hemmet efter att ha blivit utbildade på sjukhuset.

Ett reportage från Pildammsdialysen i Malmö vid Skånes Universitetssjukhus. Reportaget är gjort av Aktuellt om Vetenskap & Hälsa www.vetenskaphalsa.se Text och layout: Sally Cloodt Foto: Roger Lundholm Källa: Marita Nilsson, enhetschef på njurkliniken i Malmö, och 1177.se Stort tack till personal och patienter på Pildammsdialysen i Malmö.