Anvisningar för kursplaner vid Malmö högskola

2013-06-28 (Dnr Mahr 50-2013/393) 1 (av 15) Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd Lindha Makne, Kvalitetskoordinator Beslut Anvisningar för kursplaner vid Malmö högskola Föreliggande anvisningarna är fastställda av Rektor 2013-06-28 och ersätter tidigare anvisningar fastställda 2009-04-23 (rev. 2010-03-11), dnr Mahr 59-2009/313. Anvisningarna gäller för kursplaner fastställda från och med 2013-09-01. Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska det för varje kurs finnas en kursplan. Kursplanen är, tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, det centrala dokumentet för styrning av högskolans utbildning. Den ska vara ett stöd för studenter och lärare i det pedagogiska arbetet. Kursplanen ska garantera både studentens rättsäkerhet och lärarnas pedagogiska handlingsutrymme och är juridiskt bindande för båda parter. Det övergripande syftet med anvisningarna är att de ska vara ett stöd för dem som skriver kursplaner. Svenska är myndighetsspråk vilket innebär att en kursplan fastställs på svenska, men kan publiceras i översättning. Gällande kursplan ska vara fastställd före aktuell anmälningsperiod samt föras in i utbildningsdatabasen i samband med att den fastställs. Enligt högskoleförordningen ska en kursplan innehålla uppgifter om följande: Antal högskolepoäng Lärandemål Krav på särskild behörighet Formerna för bedömning av studenternas prestationer De övriga föreskrifter som behövs I enlighet med SUHF:s rekommendationer om kursplaner REK 2011:1, ska en kursplan dessutom innehålla uppgifter om följande: Fastställande Kursens benämning på svenska och engelska Utbildningsnivå Huvudområde, fördjupningsnivå och fördjupning i förhållande till examensfordringarna Syfte och innehåll Arbetsformer Betygsskala Kurslitteratur Kursvärdering Övergångsregler Bilaga 1: Definitioner och begrepp Bilaga 2: Fördjupningsnivåer Bilaga 3: Guide för kursplaneskrivning Bilaga 4: Mall för kursplan

Dnr Mahr 50-2013/393 2 1 Fastställande Här anges den termin då kursen ska ges första gången. I beslutad kursplan anges därefter fastställandedatum, beslutande instans, gällandedatum - terminen då kursplanen börjar gälla, och om den ersätter en tidigare fastställd kursplan. 2 Namn, kod, omfattning och betygsskala 2.1 Svensk benämning Här anges kursens namn. Se beslut dnr Mahr 59-2013/339, för anvisningar för kurs- och programbenämningar vid Malmö högskola. 2.2 Engelsk benämning Här anges kursens namn översatt till engelska. Enligt beslut dnr Mahr 59-2013/339, ska engelska namn konsekvent skrivas med brittiskengelsk stavning och följa engelska regler för rubriker och titlar, vilket innebär att innehållsord ska inledas med stor bokstav medan formord (konjunktioner o. dyl) inleds med liten bokstav. 2.3 Kod Här anges kursens unika kod i Ladok-systemet. Ny kurskod måste sättas när: Svensk benämning eller engelsk översättning ändras. Högskolepoängtal ändras. Betygsskala ändras. Innehållet förändras väsentligt (exempelvis om lärandemålen ändras väsentligt eller kursens huvudsakliga innehåll ändras). Behörighet ändras. 2.4 Omfattning Här anges kursens omfattning i högskolepoäng. Kurser vid Malmö högskola måste normalt omfatta minst 7,5 högskolepoäng (dnr Mahr 50-2013/395). 2.5 Betygsskala Här anges betygsskalan för kursen. Betygsskala för svenskspråkiga kurser anges i enlighet med av högskolan inrättade betygsskalor (se även rektorsbeslut 2011-10-06, dnr Mahr 50-2011/534):

Dnr Mahr 50-2013/393 3 Underkänd, Godkänd Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Underkänd, 3, 4, 5 För engelskspråkiga kurser får följande betygsskala användas. Se rektorsbeslut 2011-12-08, dnr Mahr 50-2011/638 (notera att lokala beslut kan förekomma som reglerar användandet av betygsskala på engelskspråkiga kurser): A - Utmärkt (Excellent), B Mycket bra (Very good), C Bra (Good), D Tillfredsställande (Satisfactory), E Godkänd (Pass), U Underkänd (Fail) För slutbetyg för kursen får endast en av betygsskalorna ovan användas. För betyg för provkoder får dock andra betygsskalor, än den för slutbetyget, användas. Detta anges då under rubriken Formerna för att bedöma studenternas prestationer. 3 Förkunskapskrav, nivå, huvudområde och fördjupning 3.1 Förkunskapskrav (se även Högskoleförordningen 7 kap.) Här anges de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen (se VHS PM Riktlinjer för att beskriva behörighetskrav på svenska 2012-10-11). Förkunskapskraven ska inte sättas högre än vad som krävs för att studenten ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Kurs på grundnivå som vänder sig till nybörjare Grundläggande behörighet. eller Grundläggande behörighet + områdesbehörighet med eventuellt undantag. Exempel: Grundläggande behörighet + Fysik B, Matematik E. Eller: Fysik 2, Matematik 4 (Områdesbehörighet A9/9) För annan särskild behörighet krävs tillstånd från UHR. Kurs på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare Grundläggande behörighet och Särskild behörighet: t ex tidigare högskoleutbildning, gymnasiekurser eller specifik yrkeserfarenhet. Exempel: Grundläggande behörighet + Mänskliga rättigheter I, 30 hp

Dnr Mahr 50-2013/393 4 Avancerad nivå Grundläggande behörighet för kurs på avancerad nivå har den som har genomgått utbildning på grundnivå. Särskild behörighet: t ex tidigare högskoleutbildning, språkkrav, andra villkor. 3.2 Utbildningsnivå Här anges kursens utbildningsnivå enligt nedan (för förutbildning anges Gymnasienivå). Grundnivå Avancerad nivå 3.3 Huvudområde Här anges huvudområdet för kursen i förekommande fall. Huvudområdet måste vara inrättat vid Malmö högskola (se Malmö högskolas examensordning Dnr Mahr 59-2011/452). I annat fall anges ej huvudområdeskurs/yrkesexamen. 3.4 Fördjupningsnivå Här anges en av SUHFs kursklassifikationer med beskrivning enligt bilaga 2 (se rektorsbeslut Dnr Mahr 59-2009/473). 3.5 Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Här anges om kursen tillhör ett vid högskolan inrättat huvudområde samt om kursen kan ingå i en generell examen (högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen) eller en yrkesexamen. För kurser på grundnivå är det också möjligt att ange vilken nivå inom huvudområdet som är aktuell (1-30 hp, 31-60 hp eller 61-90 hp). Exempel I - Kursen ingår inte i något huvudområde: Kursen ingår inte i något huvudområde. Exempel II - Kursen ingår i ett huvudområde: Kursen ingår i huvudområdet socialt arbete på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i socialt arbete. Exempel III - Kursen ingår i examensfordringarna för yrkesexamen: Kursen ingår i examensfordringarna för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. 4 Syfte och innehåll 4.1 Syfte Här ges en kort beskrivning av kursens syfte på en övergripande nivå utifrån ett studentaktivt perspektiv. Inled gärna med Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om... förståelse inom och färdigheter i eller liknande.

Dnr Mahr 50-2013/393 5 4.2 Innehåll Här ges en närmare beskrivning av kursens innehåll samt om kursen är indelad i olika delar (om kursen är indelad i flera delar kan innehållet beskrivas under respektive del). 5 Lärandemål, arbetsformer och formerna för att bedöma studenternas prestationer konstruktiv länkning och progression Utbildningen vid Malmö högskola ska präglas av konstruktiv länkning (constructive alignment) vilket innebär att ett tydligt samband mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer ska finnas. Begreppet konstruktiv innebär att studenter konstruerar kunskap genom aktiviteter som bygger på vad de redan kan och vet. Länkning betonar kopplingen mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer. Denna koppling innebär att samtliga lärandemål ska bedömas samt att arbetsformerna ska utgå från kursens lärandemål och utformas så att de stödjer studentens lärande och tydligt leder mot bedömningsformer där samtliga de kunskaper och kompetenser som uttrycks som lärandemål prövas. Varje utbildning som leder fram till en examen ska utformas så att lärandemålen i de ingående kurserna tillsammans och i progression ger studenten möjlighet att uppnå de nationella examensmålen samt eventuella lokala mål. 5.1 Lärandemål Här anges lärandemålen för kursen. Om kursen består av delar kan lärandemålen anges under respektive del. Lärandemålen ska vara examinerbara och formuleras så att det tydligt framgår hur och på vilken nivå en student ska visa erhållen kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärandemålen kan antingen listas under rubrikerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt eller formuleras som mål där de olika kunskapsformerna integreras. Lärandemålen kan numreras för att underlätta beskrivningen av hur de bedöms. 5.2 Arbetsformer Här anges kursens arbetsformer (om kursen är indelad i flera delar kan kursens arbetsformer anges under respektive del). Arbetsformerna ska utvecklas med utgångspunkt från kursens lärandemål och ska stödja studentens lärande för nå lärandemålen. Arbetsformerna anges så att det för studenten klargörs vilka resurser för lärande som finns tillgängliga och vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Obligatorisk närvaro kan endast krävas när deltagande är en förutsättning för att lärandemålen ska kunna uppnås.

Dnr Mahr 50-2013/393 6 5.3 Formerna för att bedöma studenternas prestationer Här redovisas de former för bedömning av studentens prestationer som används i kursen (om kursen är indelad i flera delar kan formerna för att bedöma studenternas prestationer anges under respektive del). Ange vilka bedömningsformer som förekommer i kursen. Bedömningen av studentens prestationer ska beskrivas på ett sätt som tydliggör kopplingen mellan lärandemål och bedömningsform. Studentens måluppfyllelse ska bedömas individuellt. Detta gäller även bedömningar baserade på projekt- och/eller grupparbete vilket följande exempel illustrerar: Inom ramen för ett grupparbete förbereder och presenterar studenten en gestaltning/muntlig presentation baserat på.... Om en utbildning innehåller VFU/praktik kan särskilda regler gälla avseende antalet omprovtillfällen. Dessa regler ska tydligt framgå av kursplanen. Minst två provtillfällen ska alltid erbjudas för VFU/praktik eller motsvarande. Om det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs begränsas, på grund av att det skulle kunna leda till orimligt resursslöseri, ska antalet tillfällen bestämmas till minst fem. (Högskoleförordningen 6 kap. 21 ). Detta ska i så fall framgå av kursplanen. Det ska framgå hur studenten erhåller godkänt betyg på (hela) kursen. Om omprov sker i annan form än ordinarie prov ska det framgå hur detta ska genomföras Student som har godkänts på en kurs eller en del av en kurs får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Undantag från denna regel får endast göras för naturvetenskaplig/teknisk förutbildning och högskoleingenjörsutbildning och ska då framgå av aktuell kursplan. Exempel (förutsätter numrerade lärandemål): Lärandemål 1 och 2 prövas genom skriftlig tentamen. Lärandemål 3 prövas genom inlämningsuppgift. För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov. 6 Kurslitteratur, kursvärdering och övergångsbestämmelser 6.1 Kurslitteratur och övriga läromedel Här anges den litteratur och övriga läromedel som används på kursen (om kursen är indelad i flera delar kan kurslitteratur och övriga läromedel anges under respektive del). System för referenser väljs fritt, men det ska vara ett vedertaget system, t ex Harvard eller APA. Vid val av litteratur bör man, där så är relevant, beakta att kursinnehållet belyses ur flera olika perspektiv.

Dnr Mahr 50-2013/393 7 Om ingen obligatorisk litteratur/läromedel förekommer kan följande formuleringar (eller motsvarande) användas: Studenten förväntas söka, värdera och använda relevant litteratur på egen hand. (Detta bör i så fall motsvaras av ett lärandemål.) Kurslitteratur väljs i samråd med lärare/handledare. 6.2 Kursvärdering Här anges texten nedan. Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14). 6.3 Övergångsbestämmelser Här anges texten nedan. Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen. 7 Övrigt Här anges undervisningsspråk. Om det förekommer inslag på annat språk än det huvudsakliga undervisningsspråket ska detta anges. Här anges även sådant av vikt som inte passar under någon av rubrikerna ovan.

Dnr Mahr 50-2013/393 8 Bilaga 1: Definitioner och begrepp Nedan definieras och förklaras några av de begrepp som förekommer i liggande anvisningar. Begrepp Prov Provkod Grundläggande behörighet Särskild behörighet Områdesbehörighet Utbildningsnivå Grundnivå Avancerad nivå Huvudområde Definition/förklaring Bedömning av studenters prestationer Betygsgrundande bedömning av en students måluppfyllelse av kursens lärandemål. Koden i Ladok för ett eller flera examinerande moment. Behörighet Normalt den minsta behörighet som krävs för att påbörja en högskoleutbildning på grundnivå. Se HSVFS 2012:6. Den behörighet, utöver grundläggande behörighet, som krävs för att påbörja en utbildning. Består av behörighetskurser (utöver de som ingår i grundläggande behörighet) och meritkurser och gäller för utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Se HSVFS 2011:10-11. Utbildningsnivå Utbildningens nivå uttryckt som grundnivå eller avancerad nivå. Till kurser på grundnivå kan räknas kurser som ingår i kursfordringarna för högskole-, kandidat- och två- eller treårig yrkesexamen. Kurser som bygger på utbildning på grundnivå. Huvudområde Inrättat ämne med möjlighet till de fördjupade studier, inklusive självständigt arbete, som krävs för kandidat-, magister- respektive masterexamen.

Dnr Mahr 50-2013/393 9 Bilaga 2: Fördjupningsnivåer Nivå och beskrivning G1N (grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav) G1F (grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav) G2F (grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav) G1E (grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen) G2E (grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen) GXX (grundnivå, kurs/er som inte kan klassificeras) A1N (avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav) A1F (avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav) A1E (avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen) A2E (avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen) AXX (avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras)

Dnr Mahr 50-2013/393 10 Bilaga 3: Guide för kursplaneskrivning Lärandemål, arbetsformer och former för att bedöma studenternas prestationer konstruktiv länkning och progression Inledning Denna guide är avsedd som stöd i arbetet med att utveckla kurser och skriva kursplaner i enlighet med konstruktiv länkning (constructive alignment) något som ska prägla utbildning vid Malmö högskola. Konstruktiv länkning innebär ett tydligt samband mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer. Begreppet konstruktiv innebär att studenten konstruerar kunskap genom aktiviteter som bygger på vad man redan kan och vet. Länkning betonar kopplingen mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer. Denna koppling innebär att samtliga lärandemål ska bedömas samt att arbetsformerna ska utgå från kursens lärandemål och utformas så att de stödjer studentens lärande och tydligt leder mot bedömningsformer där samtliga kunskaper och kompetenser som uttrycks som lärandemål prövas. Varje utbildning som leder fram till en examen ska utformas så att lärandemålen, arbetsformerna och bedömningsformerna i de ingående kurserna tillsammans och i progression ger studenten möjlighet att uppnå de nationella examensmålen samt eventuella lokala mål. I det arbetet bör mål- och bedömningsmatriser användas. Lärandemål I anvisningarna för kursplaner står följande: Lärandemålen ska vara examinerbara och formuleras så att det tydligt framgår hur och på vilken nivå studenten ska visa erhållen kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt Lärandemålen kan antingen listas under rubrikerna för målparen Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt eller formuleras som mål där de olika kunskapsformerna integreras. Lärandemålen kan numreras för att underlätta beskrivningen av hur de bedöms. Oavsett om lärandemålen skrivs integrerat eller listade under rubrikerna ovan ska de omfatta såväl ämnesspecifika som generiska lärandemål (se nedan). Lärandemål ska vara realistiska d v s möjliga att uppnå under kurstiden och examinerbara. De ska vara så konkreta att det blir tydligt för studenterna vad som krävs av dem. Målen har fokus på vad studenten ska kunna prestera och uttrycker den lägsta graden av det som studenten ska kunna, kunna göra eller kunna förhålla sig till för att uppnå betyget Godkänd. Det är således ett tröskelmått. När lärandemål för kurser utarbetas är det viktigt att inkorporera mål som beskriver de generiska färdigheter studenten tillägnar sig i kursen. Generiska färdigheter är kunskaper och

Dnr Mahr 50-2013/393 11 kompetenser som studenten utvecklar tillsammans med ämneskunskaperna och som även kan användas i andra sammanhang. Bland de generiska färdigheterna ingår t ex att kunna kommunicera effektivt och konstruktivt muntligt och skriftligt, att kunna söka och värdera information, att kunna använda digitala verktyg, att kunna lösa problem, att kunna tänka kritiskt, att kunna samarbeta, att kunna reflektera över sitt eget lärande. För mer information om de generiska färdigheter som anges för olika examina, se Högskoleförordningen, Bilaga 2. I de flesta fall kan det vara bra att integrera ämnesspecifika och generiska lärandemål. Exempel: Efter genomförd kurs ska studenten kunna genomföra en självständig klassrumsundersökning och presentera sina resultat med högt ställda krav på forskningsmetodik, analysförmåga och språklig klarhet. Ett tydligt formulerat lärandemål uttrycks med s k aktiva verb och ett klargörande sammanhang. Aktiva verb (som med fördel förtydligas i ett sammanhang) som på ett beskrivande sätt och på lämplig komplexitetsnivå anger vad studenten ska kunna, kunna tillämpa och förhålla sig till som ett resultat av lärandet och hur studenten ska demonstrera resultatet av lärandet. Skriv hellre t ex analysera och redogöra för än ha förståelse för eller visa förmåga att eftersom mål som de senare är svåra att tolka såväl som examinera. Sammanhang som, tillsammans med verbet, beskriver ämnesinnehåll och komplexitetsnivå. Exempel: Studenten ska utifrån givna källor kunna redogöra för X (en avgränsad del av ett forskningsfält) i en uppsats. Studenten ska utifrån självständigt valda källor kunna redogöra för olika perspektiv inom X (ett forskningsfält) och i formatet av en populärvetenskaplig artikel kunna synliggöra sin kompetens. Båda målen avser förmågan att kunna följa kunskapsutvecklingen inom ett område samt förmågan att använda källor - men med olika grad av kunskapsdjup och självständighet. Även förmågan att kommunicera uttrycks på olika nivåer genom att den tänkta mottagaren kräver olika djup och komplexitet av texterna som skrivs i olika genrer. I båda målen används verbet redogöra, och det är sammanhanget som anger nivån. Ett alternativ är att låta val av verb ange komplexiteten och i det andra exemplet ersätta redogöra för med exempelvis värdera. Muntlig och skriftlig förmåga För att studenten ska uppnå examensmål som rör muntlig och skriftlig förmåga inom ramen för sin utbildning behöver det på kursnivå finnas lärandemål (och därtill kopplade arbetsformer och former för att bedöma studentens prestationer) som med ökad progressionsnivå syftar till att studenten ska kunna uppnå detta mål. Kursernas lärandemål kan med fördel integreras med ämnesspecifika mål:

Dnr Mahr 50-2013/393 12 Exempel: Studenten ska kunna redogöra för relationen mellan X och Y med korrekt använda termer och ett för uppgiften lämpligt språkbruk adresserad till student på samma utbildningsnivå Studenten ska med hjälp av lämpliga termer och ett korrekt språkbruk kunna diskutera forskningsresultat inom ämne Z med grupper utanför det specifika ämnesområdet. Att hantera komplexa frågeställningar och situationer samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar Studentens förmåga att, med tilltagande grad av självständighet, kunna hantera komplex information behöver konkretiseras i lärandemål. Studenten ska exempelvis kunna analysera med systematik och struktur. En annan konkretisering kan vara att studenten ska kunna argumentera utifrån bedömningar med hänsyn till olika etiska aspekter. Det kan också handla om att studenten utöver att kunna använda källor också ska kunna välja och värdera och motivera valet av dem samt utöver detta även kunna utvärdera användandet av dem. Förmågan att genomföra uppgifter inom givna tidsramar handlar inte enbart om att lämna in uppgifter i tid utan kan prövas med uppgifter som ställer studenten inför ett problem eller en situation som ska lösas inom ett par timmar, ett par dagar eller vad som kan anses rimligt. Det kan handla om att studenten ska kunna identifiera en frågeställning och formulera och redogöra för hanterbara, alternativa sätt att lösa problem med hänsyn till etiska aspekter alternativt att faktiskt lösa en uppgift - kanske i form av projekt. Lärandemål som avser förmågan att hantera komplexa situationer och förmågor som avser värderingsförmåga och förhållningssätt bör även finnas i kurser som har anknytning till arbetslivet och naturligtvis i kurser med verksamhetsförlagd utbildning. Arbetsformer Arbetsformerna ska utvecklas med utgångspunkt från kursens lärandemål och stödja studentens lärande för att nå lärandemålen samt ha relevans för framtida arbetsliv och fortsatta studier. Valet av arbetsformer ska utgå från studentens lärande och lärarens olika sätt att aktivera denna process. Arbetsformerna bör bygga på aktivt deltagande och synliggöra såväl det egna som det kollaborativa lärandet. Arbetsformerna bör presenteras - i relation till lärandemålen så att kopplingen framgår tydligt snarare än att enbart listas utan kommentar. - så att det för studenten klargörs vilka resurser för lärande som finns tillgängliga. - så att det framgår att studenten förutsätts ta initiativ och ansvar för sitt lärande samt konstruktivt nyttja den tid som avsatts för studier. Exempel: Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att

Dnr Mahr 50-2013/393 13 studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare, och genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Bedömning Bedömningsformerna är styrande för studentens lärande och utvecklandet av lärandestrategier. Bedömningsformerna ska vara tydligt kopplande till lärandemål och arbetsformer och ses som ett lärtillfälle. Bedömningsformer ska väljas så att de: - är tydliga och tillämpbara att utvärdera vad studenten ska kunna, kunna göra och kunna förhålla sig till efter avslutad kurs och därmed ge stöd i synliggörandet och utvecklandet av goda lärandestrategier - har relevans för framtida arbetsliv och fortsatta studier - är motiverande - är varierande - prövar allt mer avancerade kunskaper och kompetenser i progression i kurser som ingår i en utbildning Vid val av bedömningsformer bör det också beaktas att man utifrån examinationen ska kunna dra slutsatser som underlag för att ge återkoppling till studenten och lärare samt möjliggöra kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av kursen/utbildningen. Bedömningen av studentens prestationer ska presenteras så att det framgår vilka bedömningsformer som förekommer i kursen och att kopplingen mellan lärandemål och bedömningsform är tydlig. Bedömningskriterier ska presenteras för studenterna före bedömningen och med fördel användas vid återkoppling till studenten av genomförd prestation.

Dnr Mahr 50-2013/393 14 Bilaga 4: Mall för kursplan Fastställande Fastställandedatum Beslutande instans Gällandedatum Namn, kod, omfattning och betygsskala Svensk benämning Engelsk översättning Ladok-kod Omfattning Betygsskala Förkunskapskrav, nivå, huvudområde och fördjupning Förkunskapskrav Utbildningsnivå Huvudområde Fördjupningsnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Syfte och innehåll Syfte

Dnr Mahr 50-2013/393 15 Innehåll Lärandemål, arbetsformer och formerna för att bedöma studenternas prestationer konstruktiv länkning och progression Lärandemål Arbetsformer Formerna för att bedöma studenternas prestationer Kurslitteratur, kursvärdering och övergångsbestämmelser Kurslitteratur och övriga läromedel Kursvärdering Övergångsbestämmelser Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14). Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen. Övrigt Undervisningsspråk