! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3



Relevanta dokument
" # $# % " # $#&& ' + && *

" #$# % " #$#& & ' )( #* + && *

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

Riktlinjer för personlig assistans

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Rapport från tillsyn Personlig assistans

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Svensk författningssamling

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Personlig assistans. Nordiskt seminarium april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

51 kap. Assistansersättning

Lättläst sammanfattning

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Kunduppföljning av personlig assistans i Nordanstigs kommun 2014

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Personlig assistans enligt LSS

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer.

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Cirkulärnr: 1997:140 Diarienr: 1997/2234 Handläggare: Ingrid Söderström Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Handikappomsorg

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamheter för personer med funktionsnedsättning Assistansenheten Barbro Färninger

Vård och omsorgsförvaltningens organisation

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Upphandling av personlig assistans enligt LSS

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

Personlig assistans Skellefteå kommun

Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen, Omsorgs- och handikappfrågor Utförd personlig assistans, ersättning från staten

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

DOM,Jo ;cf. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Josefin Mikaelsson Humana Assistans AB Box 184

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Personalversion

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 5

DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box Örebro

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Svensk författningssamling

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Möjlighet att leva som andra

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

Kontaktman inom äldreomsorg

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Med stöd av 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning föreskriver Försäkringskassan i fråga om Riksförsäkringsverkets föreskrifter

LSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Ronneby kommun Sammanträdesprotokoll 1(5)

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Organisera assistansen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet

Transkript:

2

! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3

Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom besök i verksamheterna. Beställaren och utföraren har ett gemensamt ansvar för att verksamheterna följs upp och utvärderas samt att dokumentera såväl egna som gemensamma uppföljningar och utvärderingar. Ett komplement till det övriga kvalitetsarbetet är att införa besök i verksamheterna, s.k. insynsbesök. Dessa besök ska genomföras av ledamöterna i omsorgsnämndens arbetsutskott, utsedda kontaktpolitiker samt av berörda tjänstemän. Det är bara den/de kontaktpolitiker som är utsedda för just den verksamheten som ska delta. Besöken ska, för både beställare och utförare, ses som ett instrument för att utveckla verksamheten. Vid besöken ska enhetschef ev. verksamhetschef, personal och brukare (där det är möjligt) träffa arbetsutskottets ledamöter, kontaktpolitiker och berörda tjänstemän. Vid besöken ska ledamöterna informeras om verksamheten, kvalitetsarbetet, hur enheten arbetar med trygghet, inflytande och bemötande, höra hur personalen och ev. brukarna upplever verksamheten m.m. För att få strukturerade besök görs en frågemall som ska gås igenom vid besöken. Dessa frågor lämnas ut till enhetschef och ledamöter innan besöket för att alla ska ha möjlighet att förbereda sig samt för att få en bra dialog vid träffarna. Enligt avtal mellan beställare och utförare skall uppföljningar och utvärderingar dokumenteras. Detta kommer att göras av deltagande tjänstemän. De verksamheter som genomfört kvalitetsmätningar ska kunna presentera dessa och redogöra för vilka åtgärder som planeras utifrån uppnådda resultat. Enhetens kvalitetsredovisning bifogas (om sådan har gjorts) så att denna kan studeras av ledamöterna innan besöket. Till de verksamheter som ännu inte genomfört någon enkätundersökning görs en liknande frågemall för att få en upplevelse av vad personalen och brukarna anser om kvalitén i just deras verksamhet. Omsorgsnämndens arbetsutskott, kontaktpolitiker och tjänstemän från beställarkansliet har träffat ledning och personal för personlig assistans. Från omsorgsnämndens arbetsutskott deltog: Doris Brodén, Ragnhild Pohanka, Janette Bäckman, Berit Kent. Kontaktpolitiker för verksamheterna som deltog: Några kontaktpolitiker för denna verksamhet har ännu inte utsetts. Deltagande tjänstemän: Linda Zetterström och Pernilla Engblom. För ledningen av personlig assistans deltog: Lena Söderqvist (verksamhetschef) samt enhetscheferna Mattias Mogren och Monica Påls. Från personalen deltog: Marcus Gustafsson och Christina Dicander. 4

Syftet med besöket är att få kunskap om verksamheten se att verksamheten följer gällande lagar och förordningar se hur kvalitetsarbetat fungerar praktiskt ute i verksamheten följa resultat och analys av kvalitetsmätningarna se vilka åtgärder/insatser som görs utifrån resultaten av nämndens kvalitetsmätningar se hur delaktig personalen är i verksamhetens kvalitetsarbete Arbetsutskottet har genomfört intervjuer/samtal med ledningen för personlig assistans och personal. Frågorna och besökets syfte och innehåll har delgivits berörda innan besöket. De intervjuade personerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll. Rätten till personlig assistans regleras i LSS (Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Målgruppen är funktionshindrade personer med stort och varaktigt funktionshinder som behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Detta utgör de grundläggande behoven. Viktiga kompletterande bestämmelser finns i LSS. Enligt lagen om assistansersättning (LASS) har Försäkringskassan till uppgift att pröva och betala ut assistansersättning till funktionshindrade med ett behov av personlig assistans överstigande 20 timmar i veckan. Kommunen har alltid ett finansieringsansvar för de 20 första assistanstimmarna per vecka. Regeringen fästställer timbeloppet för statlig assistansersättning. Den personliga assistansen ska vara utformad så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen ska ges. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ till placering av barn i familjehem eller för vuxna i stället för boende i gruppbostad. Lagen ger den enskilde mjölighet att själv vara arbetsgivare eller att anlita annan assistansanordnare än kommunen. För tillfällig utökning av assistansen utöver vad som beviljats inom ramen för den statliga ersättningen, ansvarar kommunen både för att tillhandahålla och för att finansiera assistansen. Som exempel på ett tillfälligt behov anges behov av utökning vid semesterresa eller om en person som bor i gruppboende i vissa fall behöver assistans utanför gruppbostaden. Då det gäller behov av personalig assistans till barn har vårdnadshavare till barn med funktionshinder liksom andra vårdnadshavare ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Barn med funktionshinder har ofta särskilda behov av stöd i förskolan, skolbarnomsorgen och i skolan. En provning måste göras i varje enskilt fall utifrån barnets behov och förutsättningar. 5

Intervjufrågor till ledningen för personalig assistans Närvarande: Lena Söderqvist (verksamhetschef) samt enhetscheferna Mattias Mogren och Monica Påls. 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för er verksamhet? Värdegrunden baseras på begreppen trygghet, inflytande och bemötande. Detta innebär att brukarna ska uppleva trygghet i hur insatsen blir utförd, att personalen i sitt arbeta ska ha ett gott bemötande samt att brukarna ska känna möjlighet till inflytande på vilket sätt som insatsen utförs. Verksamheten regleras av lagar och avtal som inte alltid gör att det går att uppfylla alla individers behov och önskemål. Assistansen är en speciell verksamhet i och med att personalen arbetar i någon annans hem. 2. Vilka kvalitéer har ni i eran verksamhet? Vad kan brukarna/anhöriga förvänta sig av er? Det är inte alltid de kan uppfylla individens behov/önskemål eftersom lagar och avtal leder dem i många fall. 3. Hög kvalité innebär inte att man ska behandla alla lika. Vad som är hög kvalité är olika för olika individer. Anser ni att ni behandlar era brukare enligt deras individuella behov? Ledningen anser absolut att de ser till brukarnas individuella behov. En personlig arbetsplan utformas mellan brukaren och kommunen. Arbetsplanen är till för att assistenterna ska veta hur brukarnas assistansbehov ska utföras samt för att säkerställa kvalitén på insatsens genomförande. Planen ska även beskriva vilket ev. ansvar assistenterna har kring hantering av bl.a. mediciner och privata medel. Arbetsplanen ska vara ett levande dokument som uppdateras vid behov tillsammans med ansvarig enhetschef. 4. Hur ser ni på eran roll som ledare? Cheferna anser att det är mycket viktigt att vara en bra ledare då de inte finns med på arbetsplatsen. Personalens arbetsplatsen är ju i någon annans hem tillsammans med brukaren. Viktigt att cheferna är tillgängliga för personalen. Personalmöten sker ofta och kan vara tillsamman med en eller upp till tio personal beroende på hur stor personalgrupp som en brukare har. I Borlänge kommun ges de personliga assistenterna en fast anställning. Detta innebär en trygghet för personalen, men innebär att när en brukare blir sjuk eller avlider så måste kommunen ordna ett nytt jobb till personalen. Personal som inte för tillfället jobbar som assistent går ofta in i hemtjänsten och hjälper till där. I vissa fall kan detta innebära en konflikt mellan brukarens behov/önskemål om val av personal och övertalighet bland kommunens personal. Vissa andra kommuner inriktar sig på att ha mera Pan-anställningar (timanställning). Som ledare inom personlig assistans möter cheferna många olika situationer. Ibland uppstår svårigheter när anhöriga/föräldrar blir assistenter. Det kan bli svårt när de får olika roller så som att både vara förälder, assistent och i vissa fall även god man. I dessa situationer är det viktigt att vara en god ledare och kunna se till många olika behov och önskemål. 6

I dagsläget finns ca 450 personliga assistenter anställda i kommunen. Ledningen informerar om att det är få som väljer att gå över till privata utförare. En viss ökning har skett sedan 2004. De anser att det är viktigt att informera om vad den kommunala assistansen innebär och vad de kan erbjuda. Därför håller enheten för närvarande på och gör ett informationsmaterial om vad det innebär att få assistans från Borlänge kommun. 5. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Ledningen anser att det finns möjligheter att påverka och utveckla nya arbetsformer och att mycket har hänt de senaste åren. De anser att Borlänge har varit duktiga på att driva på samt få professionell och stolt personal. Många av personalen har varit i yrket många år och att vara assistent är inget genomgångsyrke. 6. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? Ledningen uppfattar att det finns förändrings- och utvecklingsvilja i verksamheten. 7. Vet personalen vilket uppdrag de har? Ledningen anser absolut att personalen vet vilket uppdrag de har. Ytterst få som inte vet/vill och då handlar det oftast om bemötande och personlighet. 8. Vad står orden Trygghet, Inflytande och Bemötande för i er verksamhet? Enhetens värdegrund baseras på dessa begrepp. Detta innebär att brukaren ska uppleva trygghet i hur insatsen utförs, Personalen ska i sitt arbete ha ett gott bemötande samt att brukaren ska känna möjlighet till inflytande på vilket sätt insatsen utförs. 9. Har ni jobbat aktivt för att informera brukare/anhöriga och personal om varför vi gör dessa mätningar? Personalen informerades om mätningarna på planeringsdagar. De anser att information är svårt, men ett viktigt område. Speciellt eftersom de har sina anställda spridda i olika hem hos olika brukare. 10. Hur har kvalitetsmätningen mottagits av brukare/anhöriga och personal? Ledningen anser att mätningarna mottagits positivt. De anser att det är ett bra verktyg för att utveckla och veta vad de ska lägga fokus på. 11. Vilken svarsfrekvens har ni? Varför var den så bra/dålig? Ledningen anser att vissa har haft svårt att få ut enkäterna pga. stora grupper. 12. Varför har ni fått så höga/låga resultat? Enheten är stolt över det höga resultat de fått. De anser att det är höga betyg för en verksamhet där personalen ofta jobbar 24 timmar/dygn hos brukare. Enheten anser att de höga betygen beror mycket på att det är en god kontakt/relation mellan personal och brukare. 7

13. Hur gör ni för att förändra/förbättra eran verksamhet utifrån de resultat ni fått? Varje enhetschef har jobbat med resultaten utifrån sin grupp. 14. Har personalen fått varit med och analyserat resultaten och ta fram åtgärder? Ledningen anser att personalen fått vara med och analysera resultaten på planeringsmöte och i sina arbetsgrupper. 15. Är all personal väl medveten om vilka åtgärder som ska genomföras för att förbättra verksamheten? Ledningen anser att de allra flesta i personalen är medvetna om vad som ska genomföras för att utveckla verksamheten. 16. Har brukare, närstående/anhöriga och gode män informerats om resultat och åtgärder? Ledningen anser att de har informerats. Övrigt 17. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Ledningen informerar om att det kommer bli höga kostnader när brukare får beslut om t.ex. korta förflyttningar på fem minuter som ska genoföras många gånger per dag. Det blir svårt för personalen att genomföra detta på ett professionellt sätt. Ledningen anser att det är viktigt att brukarna får beslut som är rimliga att genomföra. Ledningen för personlig assistans påpekar behovet av att kontaktpolitiker utses även för deras verksamhet. 8

Intervjufrågor till personalrepresentanter för personalig assistans Närvarande: Personliga assistenterna Marcus Gustafsson och Christina Dicander. 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för er verksamhet? Personalen pratar om trygghet i sin personalgrupp. Personlig arbetsplan har de inte arbetat med än, men hört talas om det på personalmöten. 2. Vilka kvalitéer har ni i eran verksamhet? Vad kan brukarna/anhöriga förvänta sig av er? Brukarna/anhöriga kan förvänta sig att de gör det som står i beslutet. Diskussioner förs med både chef, brukare, anhöriga och behovsbedömare. 3. Hög kvalité innebär inte att man ska behandla alla lika. Vad som är hög kvalité är olika för olika individer. Anser ni att ni behandlar era brukare enligt deras individuella behov? Personalen anser att det ibland är svårt att veta vad som är individuella behov. De får ofta gå efter en känsla av vad som är individens behov då brukaren inte kan förmedla sig. Behoven förändras även efterhand om de är hos en brukare en längre tid. Personalen anser att det varit dåligt med uppföljning från behovsbedömningen när nya behov uppstår och det påtalas. 4. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Personalen anser att det finns möjlighet att påverka och utveckla nya arbetsformer. De anser att kontakten med enhetscheferna fungerar bra. 5. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? Personalen uppfattar att det finns förändrings- och utvecklingsvilja i verksamheten. De anser att cheferna är mån om dem och vill att de ska utvecklas. De får gå specifika utbildningar som rör just deras brukare, vilket de upplever som positivt. 6. Är det klart vilket uppdrag ni har? Personalen anser att de vet vilket uppdrag de har. De anser att arbetet som personlig assistens har förändrats mycket. Personalen tycker att många förut tyckte att de hade ett enkelt/slappt jobb, nu är det inte så längre. De anser att det är oklart många gånger vad de ska eller inte ska göra och vad man får och inte får göra. 7. Vad står orden Trygghet, Inflytande och Bemötande för i er verksamhet? Trygghet innebär att det för brukaren är viktigt att veta vem som kommer och vad som ska hända. Inflytande innebär att brukaren får vara med och bestämma. Viktigt att personalen har ett gott bemötande. 8. Har ledningen informerat om kvalitetsmätningarna och varför dessa görs? Oklart om personalen informerats om kvalitetsmätningarna. 9

9. Hur har kvalitetsmätningen mottagits av brukare, anhöriga och av er i personalen? Synpunkter? Personalen har inte hört några synpunkter. 10. Har ni varit med och analyserat resultatet av kvalitetsmätningen? Personalen anser att resultaten tagits upp på planeringsdagar, men att de inte känner att de varit delaktig i analyserandet av resultaten. De har dock pratat om kvalitetsmätningarna på personalmöten. 11. Har ni varit med och tagit fram förslag på hur verksamheten ska förändras/förbättras utifrån resultaten av mätningen? Pratat om åtgärder, men oklart om hur mycket personalen varit delaktig. 12. Är det klart för er vilka åtgärder som ska genomföras för att förbättra verksamheten? Personalen är inte helt medveten om vilka åtgärder som ska genomföras för att utveckla/förbättra verksamheten. 13. Har det under senaste året framkommit några synpunkter/klagomål från brukare/anhöriga? Vad gör ni när det kommer sådana? Synpunkter har inkommit i samband med att brukare flyttats från ett ställe till ett annat. Informationen i och med flytten fungerade inte och det blev jobbigt både för brukare och för personal. Efter flytten blev det jättebra för både brukare och personal, men att det var rörigt innan det blev klart. Personalen poängterar vikten av tydlig information. Övrigt 14. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Personalen påpekar att färdtjänsten fungerar dåligt för deras brukare. Arbetsutskottet meddelar att de är fullt medvetna om problemet. Det är svårt för personalen med de nya arbetstidslagen vid tex. resor till Tandådalen. Personalen anser att personalbemanningen bör ses över vid sådana tillfällen. 10

Representanter vid besöket Nämnden anser att det var för få personalrepresentanter med vid besöket. Intervjufrågorna hade inte delgetts personalrepresentanterna förrän dagen innan besöket och de hade därmed inte hunnit förankra svaren med sina kollegor. Detta gör det svårt att dra några slutsatser om vad personalen inom personlig assistent egentligen anser inom de olika områdena. Värdegrund/verksamhetsidé Ledning och personal uppfattas ha en gemensam värdegrund och verksamhetsidé. Dock verkar det inte vara självklart för personalen vilken värdegrund som finns i verksamheten. De upplevs ha samma bild av vilka kvalitéer som finns i verksamheten. Dock verkar inte personalen vara fullt medveten om ledningens mål om att införa personliga arbetsplaner för alla brukare. Uppdrag Både ledning och personal har samma uppfattning när det gäller vilket uppdrag verksamheten har. Personalen anser att de får relevant utbildning för specifika behov. Nämnden uppfattar att ledning och personal anser att det finns möjlighet att påverka och utveckla nya arbetsformer samt att en vilja finns i verksamheten att vara med och påverka. Den personal som deltog anser att de har en god relation till sin enhetschef. Dock poängterar de att informationen ut till personalen kunde vara tydligare i vissa fall. Trygghet, inflytande och bemötande Ledning och personal upplevs ha samma bild av vad som inryms i begreppen trygghet, inflytande och bemötande. Kvalitetsarbete Det är oklart hur mycket personalen varit delaktig i kvalitetsarbetet. Dock anser nämnden att det måste förankras bättre ute i verksamheten innan mätningen. Personalen tycks inte i någon större utsträckning varit delaktig i analysen av resultaten och framtagandet av förbättringsåtgärder. Det är inte heller klart om personalen är medveten om vilka mål som finns inom verksamheten för kommande år. Nämnden anser att det bättre måste förmedlas ut i verksamheten vad som är verksamhetens värdegrund och målsättning. Enheten måste även arbeta mer med att förankra kvalitetsarbetet ute i verksamheten samt göra personalen delaktig i analysarbetet och framtagandet av prioriterade förbättringsåtgärder.! Omsorgsnämnden kommer att besöka ledning och personal för personlig assistans redan under nästa år. Då förväntas fler personal delta samt att de har möjlighet att ta del av intervjufrågorna långt i förväg för att kunna förankra och diskutera med kollegor innan besöket. 11