Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Relevanta dokument
Om BIL Sweden n e d e w S IL B

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Pemco Energi, Pär Westborg

NYHETER ISO 14001:2015

Effektiv distribution av naturgas och biogas

Vågkraft och tidvattenkraft

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

Framtiden börjar i Ropsten

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

En vision om energigasernas roll i energiomställningen

Biogaspotentialen i norra Sverige

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Finns det hållbara drivmedel?

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Alternativa bränslen för järnvägsdrift

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

MINSKADE UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN MEN STORA UTMANINGAR VÄNTAR

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle

Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?

Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Syftet med en personlig handlingsplan

Preem Produkter och hållbarhet. Susanne Håkans TRBs biodrivmedelsdag 25 maj 2016

Riktlinjer för medborgardialog

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Bygga proformamodeller

Reflect AB Barnhusgatan 16 S Stockholm ndinavia AB 1/24

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Biogaskunskaper på stan

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

LNG I NYNÄSHAMN. Peter Jansson Försäljningschef LNG AGA Gas AB Region Europe North

Framtiden är vår viktigaste marknad

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Tränarguide del 1. Mattelek.

Aktivitetslista BioDriv nätverksmöte, 10 april 2015 Jan Lindstedt, Tomas Ekbom

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

FREDA-farlighetsbedömning

Fossilfrihet på väg?

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Europaforum XXII Norra Sverige

Subtraktion - Analys och bedömning av elevarbeten

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Drivmedelsfakta 2012

1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument

Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Investeringskalkyl för EcoPar

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Åsa Burman Director Lighthouse

En förskola med barnen i centrum

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Framtida skattesystem för biodrivmedel?

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

Konsoliderad version av NFS 2002:26

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Arbetsmaterial Marknadsplan Affärsidé VAD? Vad erbjuder företaget kunderna och vad är kundbehovet eller kundnyttan? (Value Proposition)

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Bild Engelska Idrott

En gemensam bild av verkligheten

AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL. Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur Miljönämnden

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Syfte med

Biologisk och termisk energiåtervinning

Privatisering av samhällsvård för barn

Socialstyrelsens författningssamling

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Transkript:

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring behöver olika aktörer göra bra val utifrån sin situation idag Vi behöver undvika de dåliga alternativen och styra mot allt bättre alternativ efterhand Vad som är ett bra val beror på det specifika systemet, men några resultat är mer generella

Utgångspunkter Fokus på olika förnybara drivmedel Drivmedel från olja (konventionell/icke-konventionell), kol och naturgas ger inte tillräckligt låg miljöpåverkan Inte nödvändigt med bara en lösning Livscykelperspektiv Med drivmedel menas en kombination av råvaror, produktionsprocesser, drivmedel och ibland också lämplig drivlina Resursanvändning och utsläpp över hela livscykeln

Råvara Produktion Drivmedel Drivlina Veg./anim. oljor/fetter Transesterifiering Hydrogenering FAME (t.ex. RME) Biodiesel Nutid Framtid Organiskt avfall Stärkelse/sockerhaltiga grödor Vedråvara (även avfall) Hydrolys Sol, vind, vatten, biomassa Rötning Jäsning Termisk förgasning Elproduktion Biogas (metan) Etanol Metanol, DME, syntetisk diesel, metan, vätgas Elektricitet Elektrolys Delvis beroende på bränsle: Otto-motor Dieselmotor Bränslecell El-hybrider Plug inhybrider Eldrift HCCI Efter: Jonas Åkerman & Max Åhman (2008) Förnybara drivmedels roll

Utgångspunkter Olika aktörer står inför olika valsituationer Politiker (även på lokal och regional nivå) Utformning av styrmedel (olika tidsperspektiv) Stöd till forskning och utveckling Producenter (av fordon, drivmedel, utrustning m.m.) Försäljning av befintliga produkter Utveckling av ny teknik Användare (myndigheter, företag, privatpersoner) Inköp av produkter (t.ex. genom upphandling) Möjlighet att vara teknikdrivande?

Utgångspunkter Viktigt att minska mängden drivmedel som används genom: Minskad mängd transporter Stadsplanering Livskvalitet Minskad förbrukning Samåkning/kollektivtrafik Mindre fordon Effektivare drivlinor

Hur väljer vi drivmedel? 5 viktiga aspekter: 1. Energieffektivitet 2. Växthusgasutsläpp 3. Övriga utsläpp 4. Biologisk mångfald 5. Teknisk förändring

1. Energieffektivitet Högre effektivitet vid användning av förnybar energi gör att vi kan ersätta mer fossil energi Resursbegränsningar för förnybar energi, främst tillgång på mark

1. Energieffektivitet Källa: Pål Börjesson (2007) Förädling och avsättning av jordbruksbaserade biobränslen

1. Energieffektivitet Högre effektivitet vid användning av förnybar energi gör att vi kan ersätta mer fossil energi Resursbegränsningar för förnybar energi, främst tillgång på mark Användning av biomassa i andra sektorer?

2. Växthusgasutsläpp Utsläpp från jordbruksredskap, produktionsprocesser och transporter Utsläpp från mark och produktion/användning av gödsel Ex. koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O)

3. Övriga utsläpp Utsläpp från mark och användning av gödsel Utsläpp från fordon Ex. kväveoxider (NO x ), kolmonoxid (CO), partiklar (PM), tungmetaller, etc.

4. Biologisk mångfald Vad trängs undan om mycket mark börjar användas för att producera drivmedel? (Energieffektivitet minskar behovet av mark)

5. Teknisk förändring Hur bidrar valet av drivmedel till en utveckling mot bättre alternativ i framtiden? För att teknisk förändring ska komma till stånd behövs inte bara tekniska lösningar, utan även Aktörer och nätverk Olika former av kunskap Nya lagar och standarder Förändrade normer och värderingar Olika aktörers val kan på olika sätt bidra till förändring av det socio-tekniska systemet

Hur väljer vi drivmedel? 1. Energieffektivitet 2. Växthusgasutsläpp 3. Övriga utsläpp 4. Biologisk mångfald 5. Teknisk förändring

Hur väljer vi drivmedel? De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring behöver olika aktörer göra bra val utifrån sin situation idag Vi behöver undvika de dåliga alternativen och styra mot allt bättre alternativ efterhand Vad som är ett bra val beror på det specifika systemet, men några resultat är mer generella

Hur väljer vi drivmedel? Flera alternativ är bra i liten skala, och kan spela en viktig roll även i framtiden Lovande alternativ för större skala i framtiden: El från förnybar energi (batteriproduktion, material?) Avfall som råvara (begränsad tillgång?) Tropiska grödor (biol. mångfald, utsläpp från mark?) Drivmedel från skogsråvara (råvarukonkurrens?) Vätgas från förnybara energikällor (material?) Kombinat-/systemlösningar (markn. för biprodukter?)

Tack! karl.hillman@chalmers.se