Invid Annelövs bytomt

uv syd rapport 2008:32 arkeologisk Förundersökning Invid Annelövs bytomt Förhistoriskt härdområde och diken tillhörande byn Skåne, Landskrona kommun, Annelöv socken, fastighet Annelöv 48:4 och 48:5 (tidigare del av 48:1), RAÄ 29 Dnr 422-2561-2008 Anna Lagergren Invid Annelövs bytomt 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:32 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Naturgeografiska förutsättningar, fornlämningssituation och tidigare undersökningar... 5 Förundersökningens syfte och metod... 7 Resultat... 8 Utvärdering...11 Referenser...13 Administrativa uppgifter...14

Hittarp Ödåkra l HELSINGBORG Billesholm Ljungbyhed Bjuv Påarp R Bårslöv Ekeby Rydebäck Ven Svalöv LANDSKRONA Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Lödde å Bjärred LUND S Sandb Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp MALMÖ Bara 0 5 10 km Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1:300 000. Oxie 4 Invid Annelövs bytomt

Invid Annelövs bytomt Förhistoriskt härdområde och diken tillhörande byn Anna Lagergren Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Syd har på Länsstyrelsens uppdrag utfört en arkeologisk förundersökning av en mindre yta i Annelövs by. Förundersökningen påvisade under mark bevarade lämningar i form av vad som preliminärt tolkas som ett härdområde, gränsdiken tillhörande byn samt aktivitetsspår från neolitikum. Lämningar finns inom större delen av ytan och bevarande eller fortsatta undersökningar förordas. Bakgrund Söderbostäder AB har för avsikt att uppföra villor inom rubricerat område (fig. 1 och 2). Området är ca 3 600 m 2 och är till en mindre del beläget inom RAÄ 29. Utifrån fornlämningsbild och tidigare undersökningar bedömdes ytan kunna hysa lämningar från både förhistorisk tid och medeltid. På uppdrag av Länsstyrelsen (dnr 431 50138 08, beslut 2008-07-31) har Riksantikvarieämbetet, UV Syd i Lund den 25 26 augusti 2008 därför utfört för en arkeologisk förundersökning av ytan. Naturgeografiska förutsättningar, fornlämningssituation och tidigare undersökningar Förundersökningsområdet ligger på en flack förhöjning, mellan Saxån en knapp km mot sydost och en numera utdikad större våtmarksområde i väster (fig. 3). Alven består av sand. Fosfathalten är medelhög, men kraftigt förhöjd i anslutning till de centrala delarna av Annelövs bytomt strax intill (fig. 4). Undersökningsområdet tangerar norra delen av Annelövs bytomt (RAÄ 29:1, fig. 2). Enligt en karta från 1759 berör det sydöstra hörnet bygatan (fig. 5). En arkeologisk utredning 2005 utfördes av ett större område drygt 100 meter mot sydost (fig. 2). Här påträffades gårdslämningar i form av lager och anläggningar och öster därom även boplatslämningar från järnålder (Strömberg 2006). Södra delen av området förundersöktes våren 2007, varvid lämningar påträffades från både förhistorisk och nyare tid (Ericson 2007). Inom RAÄ 29 har också Regionmuseet Kristianstad utfört förundersökningar i form av schaktningsövervakningar. Drygt 200 meter sydost om undersökningsområdet, i anslutning till gårdsläge nr 15, Invid Annelövs bytomt 5

Billeberga 10:1 Annelöv 21:1 Solhäll Annelöv 23:1 Annelöv 22:1 Annelöv 16:1 Annelöv 17:1 Kvärlöv Annelöv 30:1 AU 2006, avbruten Annelöv 5:1 Gamlegård Annelöv 27:1 Annelöv 4:1-2 AU 2005 och FU 2007 södra delan Annelöv 28:1 Annelövs boställe Annelöv 37:1 Annelöv 11:1 Kvärlövsgården Annelöv 7:1 Annelöv 24:1 Annelöv 8:1 Annelöv 29:1-2 Annelöv 6:1-2 Annelöv Annelöv 35:1 Annelöv 31:1 Saxån Västra Karaby 117:1 Västra Karaby 10:1-3 Furunäs Västra Karaby 126:1 Ålstorps mölla Annelöv 13:1 Registrerade fornlämningar, Ålstorp punkt Registrerade fornlämningar, yta Tidigare undersökningar Undersökningsområde Västra Karaby 125:1-2 Annelöv 39 Annelöv 18:1 Annelöv 12:1 Västra Karaby 130 Västra Karaby 129 Annelöv 36:1 Annelöv 1:1 Annelöv 3:1-2 Annelöv 34:1 Västra Karaby 9:1-3 Dagstorp 12:1 Dagstorp 7:1 Västra Karaby 27:1 Annelöv 2:1-2 Dagstorp 10:1 Krångeltofta Dagstorp 11:1 Västra Karaby 101:1 Figur 2. Utdrag ur fastighetskartan med undersökningsområdet och registrerade fornlämningar. Skala 1:20 000. 6 Invid Annelövs bytomt

Figur 3. Utdrag ur skånska rekognosceringskartan. Skala 1:20 000. påträffades 2003 ett ca 10 cm tjockt kulturlager med tegelflis, yngre rödgods och flintavslag (Salminen 2003). Trakten är rik på förhistoriska lämningar i form av lösfynd, boplatser och gravar. Bland annat ligger en gravhög (RAÄ 4) drygt 100 meter västerut och en ytinventerad boplats (RAÄ 17) på samma avstånd norrut. Knappt 500 meter söder om undersökningsområdet finns en ytinventerad boplats med fynd från mellan- och senneolitikum (RAÄ 29:2). Undersökningar inom två stora linjeprojekt, Sydgas och Västkustbanan, har ägt rum i närheten av Annelöv och påvisat ett stort antal lämningar av mycket varierande typ och ålder. Förundersökningens syfte och metod Målsättningen med förundersökningen var att klargöra den aktuella fornlämningssituationen inom området med avseende på om och var det finns under mark dolda fornlämningar. Det framtagna materialet skall utgöra planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. I ett första steg grävdes sökschakt över hela undersökningsområdet. Därefter banades en yta av där anläggningstätheten i sökschakten var hög och den ena villans garage ska ligga enligt exploatörens Invid Annelövs bytomt 7

Figur 4. Utdrag ur Arrhenius fosfatkarta. Skala 1:20 000. planritning. Matjordsfynd samlades in för att bidra till datering. I samband med schaktningen metalldetekterades matjordens undre del. Alla anläggningar dokumenterades i Intrasis och ett urval anläggningar grävdes ut helt eller delvis för att undersöka fyndförekomst och bevaringsförhållanden. Sektioner ritades för hand. Påträffade fynd togs tillvara, liksom prover för 14 C-analys. Två prover är inlämnade för vedartsanalys och datering. Resultat Fyra skopbreda sökschakt till en sammanlagd längd av 180 meter samt en 180 m 2 stor yta banades av (fig. 6). Det betyder att ca 15% av exploateringsytan blottlades. I matjorden påträffades i samband med avbaningen 12 bitar bearbetad flinta, 5 skärvor förhistorisk keramik, 1 skärva senmedeltida/tidig historisk keramik, ett beslag, troligen i silver, från sen tid samt 4 bleck i koppar eller kopparlegering, sannolikt sentida. De bevarade anläggningarna domineras av gropar och härdar. Likheter i form, begränsning och fyllningskaraktär samt läget i förhål 8 Invid Annelövs bytomt

Figur 5. Utdrag ur lantmäterikarta från 1759. Skala 1:10 000. lande till varandra gör att huvuddelen av gropar och härdar bedöms tillhöra samma skede. Man kan ana grupperingar av härdarna och endast ett fåtal stolphål dokumenterades. Lämningen tolkas preliminärt som ett härdområde. 5 härdar och 4 gropar undersöktes, samtliga till 50%, utom två som undersöktes till mindre delar. De flesta härdarna är runda med diametrar huvudsakligen en knapp meter, någon upp till 2 meter. De undersökta härdarnas bevarade djup varierade mellan 0,07 och 0,19 meter. Groparna är också i huvudsak runda och av ungefär samma storlek som härdarna. De undersökta groparnas bevarade djup låg mellan 0,06 och 0,19 meter. En härd och en grop som undersöktes låg alldeles intill varandra (1441 och 1461) och bedöms ha använts samtidigt. Båda anläggningarna var flatbottnade, härden något djupare och fylld med skärvsten. Ett avslag påträffades i härden. Fynd i övriga undersökta härdar utgörs av en liten skärva keramik i härd 1842. Den bearbetade flintan i matjorden kan dateras till stenålder, sannolikt neolitikum. Till denna fas kan också eventuellt en grop (1671) knytas, vars fyllning avvek något från huvuddelen av övriga gropar. Den innehöll i ytan starkt fragmenterad keramik av förhistorisk karaktär. I ett dike som skär gropen påträffades en skärva av neolitisk Invid Annelövs bytomt 9

A1671 A1666 A1842 A1109 A1441 A1461 A1148 Dike/undersökt del av dike Grop/ränna Härd Stolphål Störning Schakt Figur 6. Schakt och anläggningar. Skala 1:600. godskaraktär. Diket som anläggningstyp och dess utseende i schaktytan gör att det är osannolikt att det skulle tillhöra neolitikum och skärvan bedöms därför härröra från äldre aktiviteter på platsen. Godstypen liknar den hos skärvorna i den intilliggande gropen (1671) och godsytan har spår av växtavtryck, vilket också kunde iakttas på de skärvorna. Detta gör att skärvan skulle kunna knytas till grop 1671. En preliminär tolkning är att gropen tillhör en neolitisk aktivitetsfas som också avspeglar sig i fynden av bearbetad flinta i matjorden och att keramiken i diket hamnat där när man grävt det genom det neolitiska. En mindre del av gropen undersöktes och den befanns vara endast 6 cm djup. Två diken kunde följas i 18 respektive 27 meter i schakten (1109 och 1666). Deras riktning var ONO-VSV, det vill säga ungefär vinkelrätt ut från bygatan såsom den avbildas på en karta från 1759. En möjlig tolkning är att det rör sig om gränsdiken tillhörande byn, till exempel mellan tegar. Båda dikena undersöktes i mindre sektioner ca 0,3 respektive 0,6 meter breda. Ytterligare ett, smalare dike (1148) med en annan riktning dokumenterades. Fyllningen i detta gjorde att det tolkas som yngre än de andra två. Den sandiga alven gör att det antagligen inte rör sig om ett täckdike, varför det behandlas som en anläggning av intresse. 10 Invid Annelövs bytomt

Utvärdering Bevarade lämningar påträffades på större delen av ytan. Nedgrävningar är bevarade upp till ett djup av ett par decimeter. Fynd av keramik, både förhistorisk och medeltida/äldre historisk tid påträffades både i matjorden och i anläggningar, vilket talar för att bevaringsförhållandena är normalgoda. Detta tillsammans med anläggningstätheten gör att bevarande eller fortsatta undersökningar förordas. Huvuddelen av lämningarna tolkas preliminärt som delar av ett härdområde. Härdområden är en relativt nyidentifierad fornlämningstyp som tidigare ofta uppfattades som spår av boplatser. Ett samlat grepp på platserna togs 1989 av Sigrid Heidelk-Schacht som i en artikel sammanställde vad hon ansåg karaktärisera härdområden i norra delen av före detta Östtyskland. 29 lokaler var då kända och hon menade att de gemensamma egenskaperna hos dessa var: högt exponerat läge, närhet till vattendrag, avsides läge i förhållande till samtida bo- och gravplatser, stort antal anläggningar, runda eller ovala anläggningar, fyllning med en stor andel träkol, rikligt med skörbränd sten samt fyndfattigdom (Heidelk-Schacht 1989, s. 229). Raymond Thörn har i en uppsats 1993 utifrån 75 lokaler från Skåne, Halland, Danmark, Tyskland och Polen formulerat medelfornlämningslokalen (avseende eldstadssystem ) utifrån följande karaktäristika: högt belägen (hög exponeringsgrad), belägen vid vattendrag, avsides läge eller i relativ närhet till gravplatser, fler än 30 oreglerade eldstäder, runda anläggningar med diametern 1 meter och djupet 0,6 meter, innehållande skörbränd sten och träkol, stor fyndfattigdom, daterad till yngre bronsålder (Thörn 1993, s. 24). Härdområdena dateras till yngre bronsålder, i några fall förromersk järnålder (Thörn 1993, s. 15 och 17; Heidelk-Schacht 1989, s. 227). De har givit upphov till en lång rad tolkningar vad gäller funktion och betydelse för de människor som anlade dem under bronsoch äldre järnålder. Tolkningarna spänner från de rituella (t.ex. Heidelk-Schacht 1989; Thörn 1993; Fendin 2005) till de som ger dem betydelse som rena produktionsplatser (t. ex. Thrane 1974) och naturligtvis tolkningar som framhåller en flerfunktionell betydelse. Någon rådande huvuduppfattning om hur och varför dessa områden med eldar anlagts går inte att urskilja, även om de tolkningar som framhäver de rituella aspekterna överväger. Ett par undersökta härdområden i närområdet kan nämnas som jämförelse. 1998 undersöktes en mindre del av ett härdområde i Hofterup, ca 5 km sydväst om Annelöv (Svanberg 1999). Ett stort härdområde hade några år tidigare undersökts i Löddeköpinge 3 km söder om Hofterup (Andersson 1996). I samband med bearbetningen av materialet från Hofterup analyserade Fredrik Svanberg de två härdområdenas placering i landskapet i förhållande till jordart, våtmarker samt samtida boplatser och gravar (Svanberg 1999). Han menade att härdområdena ska knytas till närliggande boplatsgrupper och mindre sannolikt till gravplatser. Han påpekar också att de inte ligger i typiska exponerade gravlägen utan är exponerade mot obebodda våtmarksområden (Svanberg 1999, s. 23). Det förmodade härdområdet i Annelöv är inte beläget i ett topografiskt markerat läge, men ett par, tre hundra meter från en nu utdikad våtmark i väster (fig. 3). Det finns indikationer i närområdet Invid Annelövs bytomt 11

12 Invid Annelövs bytomt på att det eventuella härdområdet kan vara del av ett större. Ett par hundra meter norrut (RAÄ 17, Annelöv sn) har rikligt med skärvsten påträffats och 600 meter mot SSV har likaledes rikliga mängder sot och brända stenar (RAÄ 8, Annelöv sn) tidigare påträffats. Båda dessa platser är belägna utmed våtmarken. Ytterligare cirka en halv km mot söder, i en tänkt förlängning av de nämnda platserna undersöktes år 1983 en yta med tätt liggande härdar (Linderoth 1996). I trakten finns ett flertal gravhögar från bronsålder och även boplatslämningar från flera skeden av brons- och äldre järnålder. Omkring 1,5 km sydväst om undersökningsytan undersöktes till exempel 1998 ett gravfält från bronsålder (Cademar Nilsson m.fl. 1999) och boplatslämningar från mellersta bronsålder. Vid en slutundersökning finns alltså möjligheter att sätta härdområdet i relation till topografiska element, samtida gravar och boplatser i trakten och utveckla Svanbergs resonemang. De två dikena bör vid en slutundersökning dateras och deras relationen till byn och dess organisation studeras. Lämningar från neolitikum inte så många eller välbevarade, varför dessa vid eventuella fortsatta undersökningar kan ges lägre prioritet.

Referenser Andersson, M. 1996. Arkeologisk utredning och slutundersökning. Skåne, Löddeköpinge sn, Löddeköpinge 14:7 m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:74. Cademar Nilsson, Å., Ericson Lagerås, K. med bidrag av Fendin, T. 1999. Gravfältet vid Annelöv. Ett gravfält från bronsålder och boplatslämningar från senneolitikum till äldre järnålder. Skåne, Annelöv sn, Annelöv 38:1, VKB SU13. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:104. Ericson, T. 2007. Annelövs bytomt. Skåne, Annelöv socken, Annelöv 11:54 och 11:104, RAÄ 29, Landskrona kommun. Arkeologisk förundersökning 2007. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:22. Fendin, T. 2005. De rituella fälten på Glumslövs backar. I Lagerås, P. & Strömberg, B. (red.). Bronsåldersbygd 2300 500 f.kr. Skånska spår arkeologi längs Västkustbanan. s. 366 419. Heidelk-Schacht, S. 1989. Jungbronzezeitliche und früheisenzeitliche Kultfeuerplätze im Norden der DDR. I Schlette, F. & Kaufmann, D. (red.) Religion und Kult in ur- und frühgeschichtlicher Zeit. Berlin. Linderoth, T. 1996. Boplats. Annelöv 38:1, Annelövs socken, RAÄ 13, Stamledning P40, P 41. I: Räf, E. (red.) Skåne på längden. Sydgasundersökningarna 1983 1985. Riksantikvarieämbetet Lund, Rapport UV Syd 1996:58. Salminen, L. 2003. Rödgods, tegelflis och flinta en schaktövervakning i Annelöv bytomt. Arkeologisk förundersökning 2003. Fornlämning nr 29, Annelöv socken, Landskrona kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2003:104. Strömberg, B. 2006. Arkeologisk utredning 2005. En bytomt i Annelöv. Skåne, Annelövs socken, Annelöv 48:1, RAÄ 29, Landskrona kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2006:5. Svanberg, F. 1999. Ett härdområde i Hofterup. Skåne, Hofterup sn, Hofterup 3:14. Arkeologisk utredning och undersökning 1998. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:74. Thrane, H. 1974. Hundredvis af energikilder fra yngre broncealder. Fynske Minder 1974. Odense. Thörn, R. 1993. Eldstadssystem fysiska spår av bronsålderskult. Ett försök att spåra kultplatser och kulturinfluenser. C-uppsats i arkeologi, Lunds Universitet. Digitala fornminnesregistret, FMIS Invid Annelövs bytomt 13

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2561-2008 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-50138-08, 2008-07-31. Projektnummer: 11032. Undersökningstid: 25 26 augusti 2008 Projektgrupp: Anna Lagergren (projektledare), Maj-Lis Nilsson Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening AB, Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Exploateringsyta: 3 600 m 2 Undersökt yta: 543 m 2 Beräknad kostnad: 79 460 SEK Faktisk kostnad: 75 936 SEK Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 8f, edition 70, x 619356 y 132543. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 profilritningar i skala 1:20 på ritfilm, A3, foto 3437:1 6 Fynd: Fnr 1 17, inlämnade till Lunds Universitets Historiska museum, med LUHM nr 31848. 14 Invid Annelövs bytomt

Tabell 1. Anläggningar Id Typ Undersökt Metod Undersökt andel Fyllning Fyllningsmaterial 100 Lager 0 1004 Stolphål 0 Kraftigt humös Sand 1018 Grop 0 1033 Stolphål Ja Skärslev 50 Sotfärgad Sand 1045 Härd 0 1064 Grop 0 1074 Grop 0 Kraftigt humös 1095 Härd 0 1109 Dike Ja Maskin 10 Sotfärgad Sand 1114 Härd Ja Skärslev 0 Sotfärgad Sand 1133 Grop 0 1148 Dike 0 1155 Härd 0 1193 Härd 0 1210 Härd 0 1234 Härd 0 1251 Härd 0 1269 Grop 0 1290 Härd 0 1311 Härd 0 1331 Stolphål 0 1346 Grop 0 1362 Härd 0 1378 Härd 0 1393 Grop 0 1409 Stolphål 0 1422 Grop 0 1441 Grop Ja Skärslev 50 Humös Sand 1461 Härd Ja Skärslev 50 Sotfärgad Sand 1479 Härd 0 1496 Ränna 0 1519 Härd 0 1557 Grop 0 1582 Härd 0 1597 Grop 0 1619 Grop 0 1644 Grop 0 1657 Stolphål 0 1666 Dike Ja Skärslev 0 Kraftigt humös Sand 1671 Grop Ja Skärslev 20 Svagt humös Sand 1686 Grop Ja Skärslev 50 Humös Sand 1706 Grop 0 1717 Grop 0 1730 Grop Ja Skärslev 40 Humös Sand 1744 Utgår Ja 0 1757 Störning 0 1764 Störning 0 1779 Grop 0 Invid Annelövs bytomt 15

Id Typ Undersökt Metod Undersökt andel Fyllning Fyllningsmaterial 1792 Dike 0 1796 Stolphål 0 1810 Grop 0 1842 Härd Ja Skärslev 50 Sotfärgad Sand 1881 Härd 0 1901 Härd 0 1912 Härd Ja Skärslev 20 Sotfärgad Sand 1973 Grop 0 100001 Härd Ja Maskin 5 Sotfärgad Sand 100003 Grop 0 Tabell 2. Fynd Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Anmärkning 1 Keramik Skärvor 1 1 Schakt 1830, södra delen, ej förhistoriskt 2 Keramik Skärvor 2 22 Sannolikt neolitisk keramik 3 Ädelmetall Beslag 1 2 Schakt 1830. Silver? historisk tid 4 Flinta Avslag 6 19 Schakt 141, västra delen, stenålder 5 Bränd lera Lerklining 1 5 Schakt 1941, centrala delen 6 Flinta Avslag 2 32 Schakt 1826 7 Keramik Skärvor 1 8 Schakt 1826, norra delen, förhistoriskt 8 Keramik Skärvor 1 1 förhistoriskt 9 Flinta Avslag 1 3 10 Keramik Skärvor 23 20 Ytan påminner om skärva i dike 1666. Kan vara neolitisk 11 Keramik Skärvor 0 2 Helt smulad, rött gods, förhistoriskt 12 Keramik Skärvor 1 8 Schakt 1941, sydöstra delen, förhistoriskt 13 Flinta Avslag 4 28 Schakt 1941, sydöstra delen, stenålder 14 Keramik Skärvor 2 5 förhistoriskt 15 Flinta Avslag 1 2 16 Keramik Skärvor 1 8 Schakt1941, SV delen, förhistorisk, formad som korv/plugg 17 CU-leg Bleck 4 4 Schakt 1826 16 Invid Annelövs bytomt