Elektromagnetiska fält och 3G

Elektromagnetiska fält och 3G Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Basgrupp 5 läk T4 HT07 Malin Briland, Björn Due, Hanna Jonsson, Daniel Loord, Klara Nordell, Ragnar Rosenqvist

Elektromagnetisk strålning Strålning är naturligt och har alltid funnits på jorden. I all materia som har en temperatur över den absoluta nollpunkten (0 K) rör sig partiklarna och ger upphov till (emitterar) elektromagnetisk strålning 1. Vi utsätts ständigt för strålning från solen och rymden (bakgrundstrålning), dessutom befinner vi oss alltid i jordens magnetfält. Elektromagnetisk strålning (EMS) är en vågrörelse som med ljusets hastighet fortplantar sig i rummet. Den består av en elektrisk och en magnetisk komponent. EMS uppvisar både vågegenskaper (elektromagnetiska vågor som bärare av energi) och partikelegenskaper (ström av energipaket, kvanta/fotoner), detta kallas våg-partikeldualitet och behandlas inom kvantmekaniken 2. I denna text används elektromagnetisk strålning (EMS) och elektromagnetiska fält (EMF) synonymt. EMS klassificeras utifrån våglängd till, radiovågor, mikrovågor, infrarött ljus, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgenstrålning och gammastrålning (bild 1). Benämningen radiofrekvent strålning kan användas för EMS i frekvenserna 10 MHz till 300 GHz. En annan viktig indelning är i joniserande respektive icke-joniserande strålning, baserat på om strålningen är kapabel att jonisera atomer. Bild 1: Klassificeringen av elektromagnetisk strålning utifrån våglängd EMS kan beskrivas med dess våglängd (λ), frekvens (f) och hastighet (v), där följande samband råder: f = v / λ Där v oftast är mycket nära ljusets hastighet i vakuum 2,99x10 8 m/s Den av elektromagnetiska vågor burna energin benämns strålningsenergi. Vilken bestäms av två komponenter, strålningens frekvens och innehåll av fotoner (intensitet). Energin (E) per foton kan beräknas med Planck's ekvation, enligt E=hf där h är Planck's konstant 6,626 x 10-34 J s Ju högre frekvens och foton-täthet desto mer energi bär strålningen. Denna energi kan komma till uttryck då strålningen interagerar med materia. Materia som placeras i EMS absorberar energi från fältet, absorptionen leder ofta till att temperaturen höjs i materian (2), jämför med klippor som värms av solstrålar. Mikrovågor Mikrovågor skiljer sig från radiovågor av längre våglängd genom att de beter sig mer som ljus. De kan brytas i linser och reflekteras mot ytor, till exempel parabolantenner. Mikrovågor kan färdas igenom regn, snö och inte minst de flesta väggar. Mikrovågor är lättare att kontrollera än längre våglängder, eftersom de kan riktas väldigt exakt. En fördel med det är att energin kan koncentreras till en smal stråle och fokuseras till en annan antenn många mil bort, vilket gör det svårt för någon annan att avlyssna informationen. Dessutom gör de höga frekvenserna att mycket information kan skickas, man får stor bandbredd. Dessa egenskaper gör att mikrovågor passar bra för både radar och olika sorters kommunikation. Till exempel använder mobiltelefoner frekvenser från 450 MHz till 2,2 GHz 3.

Utbyggnaden av 3G och kritiken mot den eller Vi tänker mer på tredje generationens Trelleborgare än tredje generationens mobiler 4 Den teknik som använts för mobil telefoni kan delas in i tre stadier, eller generationer. Den första hette Nordiskt mobiltelefonisystem (NMT) och lanserade 1981. Det var ett analogt system med jämförelsevis låg kvalitet på telefoner och tjänster. NMT planeras att stängas ned den 31e december 2007. Efter detta följde Globalt system för mobil kommunikation, GSM. Detta system sänder på 900 och 1800 MHz och togs i bruk i Sverige 1992 5. Parallellt med dessa system har under de senaste åren ett nytt system utvecklats och tagits i bruk, det kallas för Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) eller 3G och sänder på 1900-1980 MHz. I Sverige startade driften 2003 och i juni 2006 levde nästan hela Sveriges befolkning under täckning av 3G. Den för konsumenterna största förändringen är att hastigheten på dataöverföring höjs och möjliggör för till exempel videotjänster och e-post 6. För att erhålla täckning över hela Sverige byggdes nya master och många master som redan fanns utrustades med 3G-utrustning. Täckningen som erhålls från varje mast är inte likvärdig med tidigare system, bl.a. för att täckningsområdet, cellen, för varje mast förändras efter hur många som är uppkopplad mot varje mast 7 samt p.g.a. problem med att få täckning inomhus 8. Frekvensen som används för 3G är högre än den för GSM vilket också gör att radiovågorna får kortare räckvidd 9. Detta ledde till ett av Sveriges största industriprojekt i modern tid 10, att bygga ca 7000 11 nya master och 50 000 4 nya sändare för att placera dessa på hustak, i flaggstänger och liknande. I städer har de placerats med ca 250 meters mellanrum 4. Samtidigt upplever ca en tredjedel av Sveriges befolkning oro över strålning från mobiler, mobilmaster och kraftledningar 12. Många har överklagat beslut där de har fått 3G-sändare placerade till exempel på hustaken till sina bostäder 13 eller nära deras barns dagis 14 men operatörerna har, i de fall vi studerat, alltid fått rätt. I Uppsala tillät inte, bland andra, fastighetsbolagen Uppsalahem och AP Fastigheter 3G-operatörerna att sätta upp sändare på deras fastigheter 15. Trelleborg kommun förklarade sig som 3G-fri zon och avslog alla bygglov för master och förklarade att de inte skulle behandla nya ansökningar förrän bevis på att det inte fanns några risken för allmänheten presenterats 16. I Falun och Sunne krävde kommunerna ett tillfälligt stopp av nybyggnationer tills det att eventuella risker utretts 16. Protester har alltså kommit från många håll och till stor del baserats på oro omkring hälsorisker vid långvarig exponering av strålning från masterna. I dessa kommuner har en utbyggnad till slut skett och i juni 2004 ändrade riksdagen lagen om ledningsrätt så att mobilmaster kan sättas upp mot mark- och fastighetsägares vilja 17. Flera av dem som är kritiska mot utbyggnaden av 3G har ifrågasatt nyttan i projektet som kostar stora summor pengar och vars hälsorisker ej är helt utredda. Efterfrågan hos den svenska befolkningen anses inte stå i proportion till de ansträngningar som gjordes för att driva igenom ett heltäckande 3G-nät. Många i Sverige exponeras idag från strålning från mobilmaster mot sin vilja. Då det finns potentiella risker med tekniken och samhällsnyttan kan vara svår att se, vill många använda sig av försiktighetsprincipen, att vänta med en utbyggnad tills det att det vetenskapliga läget angående långsiktiga effekter är klarlagt till en större grad än vad det är i dag 18. Efter att miljööverdomstolen i en dom klassat mobilmaster och sändare för 3G som miljöfarlig verksamhet 19 åberopade flera att försiktighetsprincipen borde tillämpas och utbyggnaden avstanna 20. Försiktighetsprincipen formuleras i miljöbalken enligt följande: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt

som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön." 21 Varför är det viktigt att känna till detta som läkare? Det finns en stor oro bland människor hur mobilmaster och strålning ska påverka deras egna och deras barns hälsa. Många känner sig kränkta och överkörda av operatörer och myndigheter. Att ta den oron och frustrationen på allvar och kunna upplysa patienter om det aktuella vetenskapsläget kan vara mycket viktigt för en läkare. Att förmedla saklig information och kunna se både patientens och vetenskapens perspektiv. Strålning från basstationer och gränsvärden Basstationer Basstationerna fungerar både som mottagare och sändare av radiovågor. När man ringer från en mobiltelefon skickas radiosignaler till närmaste basstation, därefter vidareförmedlas signalen via marknätet fram till en stationär telefon eller en annan basstation som då i sin tur sänder ut signaler till en mottagande mobiltelefon. Intensiteten av basstationernas signalstyrka avtar med kvadraten av avståndet. Om avståndet till exempel görs tre gånger längre så blir strålningsstyrkan nio gånger svagare. Eftersom strålningen från basstationens antenner oftast är riktad åt ett håll koncentreras det mesta av strålningen i antennens huvudstrålriktning medan mycket lite utstrålas i andra riktningar. Detta innebär att det praktiskt taget inte finns något elektromagnetiskt fält bakom, under eller ovanför basstationen. Både att strålningsstyrkan avtar och att strålningen är riktad måste man ta hänsyn till då man beräknar strålningsstyrkan kring antennen. Ett exempel på detta är att strålningsstyrkan på marknivå nära en mast med en högt placerad antenn kan vara låg. 22 Gränsvärden Den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har utifrån forskning rörande elektromagnetisk strålning beräknat gränsvärden för vad som anses hälsofarligt. Dessa gränsvärden ligger till grund för de allmänna råd som Statens strålskyddsinstitut (SSI) infört i Sverige. Gränsvärdet för allmänheten vid frekvensen 2000 MHz är 10 W/m 2 uttryckt i strålningstäthet eller 61 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka 23. För mobiltelefoner finns det också ett rekommenderat värde för hur mycket strålning en användare bör absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet (Specific absorption rate). SAR-värdet baseras på radiovågors uppvärmningseffekt av människan. När radiovågor träffar kroppen kommer en del reflekteras och en del absorberas av kroppen och omvandlas till värme. Forskning har visat att hälsoeffekter kan uppstå om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1 grad Celsius. Uppvärmningseffekten beräknas genom att placera en mobiltelefon intill en modell av ett människohuvud som är fyllt med vätska som har samma elektriska egenskaper som hjärnan och därefter mäta det elektriska fält som genereras i modellen. Om mätningen görs vid högsta möjliga sändareffekt från mobiltelefonen får man fram det maximala SAR-värdet. I Sverige har SARgränsen satts till 2 W/kg. Detta värde är satt med en stor 24, 25, 26. säkerhetsmarginal På allmänna platser är strålningsstyrkan från basstationerna mycket låg. Gränsvärdena överskrids endast på några få meters avstånd rakt framför antennens strålande yta (se det skuggade området i bild 2). Exponerade yrkesgrupper som riskerar att utsättas för strålningsnivåer över gränsvärdet är sotare eller plåtslagare eftersom dessa i sitt arbete kan komma i kontakt med starka strålningsfält

nära basstationer placerade på hustak. Exponeringen från basstationen är alltid lägre än den från mobiltelefonen. Även om det finns flera basstationer i omgivningen är exponeringen från dessa betydligt lägre än den man får från mobiltelefonen under samtal. Mobiltelefonerna anpassar sin sändningsstyrka utifrån täckninggrad. Ju bättre täckning man har desto mindre strålning från mobiltelefonen. Med fler basstationer ökar täckningsnivån och därmed minskar strålningseffekten från mobiltelefonerna. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Man är dock osäker på strålningens långsiktiga effekter. SSI hänvisar till de TV-master som vi i över 50 år haft i Sverige vilka har en betydligt högre strålningsenergi än sändarna för mobiltelefoni och för vilka inga skadliga effekter visats 27. Patofysiologiska mekanismer Bild 2: Volym där gränsvärden överskrids Man har genomfört studier för att undersöka eventuella skadliga effekter till följd av exponering för elektromagnetiska fält sedan 70-talet. På senare tid har dessa alltmer inriktat sig på de mikrovågor 28 29 30 18 som uppstår i takt med att mobiltelefonanvändning blir allt vanligare. I studierna har man noterat termala och icke-termala effekter: De termala effekterna uppstår när energin i de elektromagnetiska fälten absorberas av kroppens beståndsdelar vilket resulterar i en värmealstring i de exponerade kroppsdelarna. Dessa effekter har bekräftats i ett stort antal vetenskapliga studier. De icke-termala effekterna är mer kontroversiella och innebär att även strålning vars effekt ej kan framkalla uppvärmning ändå kan påverka de biologiska processerna i vävnaderna. Vissa experiment har lyft fram tänkbara patofysiologiska mekanismer, men har i allmänhet ej kunnat reproduceras. En hypotes är att en viss frekvens kan skapa resonans hos olika vävnadskomponenter. Andra teorier berör cellmembranens oförutsägbara ledningsförmåga, förändringar i cellernas polaritet med mera. 31 Vilken forskning bedrivs? WHO bedriver tongivande forskning på detta område och samarbetar med såväl olika FN-organ som diverse fristående vetenskapliga kommissioner, bland andra International Comission on Non- Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och The Research Association for Radio Applications (FGF, har även tunga namn från mobilindustrin som medlemmar). WHO omfattar bl.a. the International Agency for Research on Cancer (IARC) som hållit i den s.k. Interphonestudien (första resultaten färdigställda 2005) där man undersökt eventuella samband mellan exponering för EMF och tidigt debuterande cancerformer. 32 Den brittiska regeringen har via sitt hälsodepartement legat bakom bildandet av en forskningsgrupp

bestående av oberoende forskare; the Independent Expert Group on Mobile Phones (IEGMP) som år 2000 publicerade The Stuart Report där man summerade den samlade vittnesbörden av vetenskapliga studier på elektromagnetiska fälts icke-termala effekter. 35 Det publicerade resultatet ledde till bildningen av yttrligare expertgrupper; Mobile Telecommunications and Health Research Program (MTHR), som fortsätter bedöma och stödja studier i ämnet, 33 samt Advisory Group on Non-Ionizing Radiation (AGNIR) vars senaste rapport publicerades år 2006. 34 Europeiska Unionen ligger bakom The Reflex project - Risk evaluation of potential environmental hazards from low energy electromagnetic fields exposure using sensitive in vitro methods, som publicerades 2004. 35 De senaste åren har flera studier i olika delar världen gjorts som belyst skadliga hälsoeffekter i samband med mobiltelefonanvändning. SSI hävdar dock att bias och slumpen är den troligaste förklaring till den riskökning för diverse sjukdomar som rapporterats i vissa studier. 29 Socialstyrelsen understryker även att den epidemiologiska forskningen ännu inte har den omfattning eller antal publicerade studier, som krävs för att säkert dra några definitiva slutsatser. Man ser även ett problem i den relativt korta exponeringstiden, samt en svaghet i upplägg och genomförande av många av dessa studier. Alla tolkningar bör därför göras med försiktighet. 30 Vi vill ändå redovisa några studier som berör biologisk påverkan i samband med exponering för radiofrekventa fält. Fertilitetspåverkan Flera studier har gjorts angående detta. En ungersk studie publicerad 2004 undersökte spermiers kvalitet och rörlighet hos frekventa mobiltelefonanvändare jämfört med en kontrollgrupp. De fann att mobiltelefonanvändarna hade 30 % mindre spermieantal än kontrollerna samt att en större del hade ett onormalt rörelsemönster. Detta menade forskargruppen kunde ha en negativ effekt på fertiliteten. Även en annan studie publicerad 2002 ansåg sig ha funnit belägg för detta, och de framlade hypotesen att mikrovågorna påverkade kalciumkoncentrationen i spermierna, vilket skulle kunna påverka deras rörlighet. 18 I djurförsök har man dock inte kunnat fastställa någon negativ påverkan på fertiliteten. 31 Cancerrisk Ökad cancerrisk på grund av mobiltelefonanvändning har varit en källa till oro i medier och bland befolkningen. Man har genomfört studier inriktade på olika cancerformer, och i vissa djurförsök och in vitro-studier funnit en ökad incidens, men vid försök att reproducera studien har inte samma resultat kunnat påvisas. I en svensk studie som genomfördes mellan 1999 och 2002, visades att risken att få hörselnervstumör fördubblades efter tio års användning, samt fyrdubblades för den sida mot vilken man hållit mobilen under samtal. Forskarna vill dock påpeka att tillförlitligheten är svårbedömd då den uppskattade exponeringstiden bygger på deltagarnas egna hågkomst. Forskargruppen har därför gått ut med att en ny studie ska genomföras där uppgifterna om exponering hämtas från mobilleverantörernas samtalslistor. 18 Man har i in vitro-studier kunnat se att produktionen av ornithin dekarboxylas (ODC), ett kinas inblandat ibland annat cellproliferation och tillväxt, ökat med upp till 100 % i celler som exponerats för RF-strålning med en frekvens på mellan 450-915 MHz. Halterna har dock inte uppgått till de nivåer som skapas av etablerade carcinogena substanser. Cellulär påverkan I studier på masken C elegans har man sett en ökad produktion av heat chock proteins (HSP) vid exponering för radiofrekventa fält, frekvens 750 MHz, utan någon föregående signifikant

upphettning av organismen. Detta har från vissa håll tolkats som en bekräftelse av misstankar om att radiofrekventa fält har en cytoxisk effekt, och att det är därför produktionen av HSP ökar. Andra menar att HSP kan medverka till att inducera eller promotera carcinogenes. Viktigt att nämna är dock att samband mellan denna typ av fält och cellulär stress inte har kunnat visas i någon studie. 31 Övriga angreppspunkter På följande punkter har forskning också bedrivits men inte heller här har man kommit fram till några entydiga svar 31 : Neurogen påverkan har undersökts med anledning av rapporter om subjektiva besvär såsom försämrat minne och trötthet bland personer som exponeras för radiofrekventa fält i arbetet. Man har bland annat undersökt eventuella förändringar i kalciumkoncentrationen i neuroner, men resultaten har ej varit samstämmiga. Påverkan på blod-hjärn barriären har också rönt uppmärksamhet. Många studier har utförts, med varierande resultat, för att utröna huruvida elektromagnetiska fält kan öka permeabiliteten i blod-hjärn barriären, vilket potentiellt kan leda till exponering för toxiska ämnen i CNS. Slutligen kan man konstatera att man än så länge inte funnit något säkert samband mellan exponering för elektromagnetisk strålning och sjuklighet. Mycket av osäkerheten kring sambandet beror på studier med svagt upplägg, litet deltagarantal, osäkra mätmetoder för exponering med mera. Det kanske största problemet är dock att den typ av strålning som befolkningen idag exponeras för i form av mobiltelefoner och mobilmaster är ett relativt nytt fenomen, och långtidsstudier har därför ännu inte kunnat utföras. Mer forskning behövs på ett flertal områden, och bedrivs även i olika projekt.

Epidemiologisk studie Radiofrekventa elektromagnetiska fält av den frekvens som används i 3G-nätet är som redan nämnts inte särskilt annorlunda från den som används i GSM-nätet. Ändå tycks det finnas en betydande oro från allmänhet och media angående eventuella negativa hälsoeffekter knutna till exponering av allmänheten för strålning från framförallt basstationerna. Då forskningen som utförts på denna typ av strålning inte har kunnat ge några entydiga svar på detta skulle vi vilja konstruera en epidemiologisk studie som undersöker en aspekt av den möjliga biologiska påverkan. Vi vill i stort undersöka om elektromagnetisk strålning från 3G-basstationer orsakar cancer. Hypotesen är: Elektromagnetisk strålning med frekvens 2000 MHz (3G- eller UMTS-strålning), från 3G-basstationer ökar incidensen av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn i åldern 0-9 år. Anledningen till att vi studerar barn är att de i allmänhet inte har en tidigare historia av annan strålning, dessutom skulle det ge basgrupp 5 ett enormt massmedialt genomslag om hypotesen kan styrkas. För att begränsa studietiden väljer vi en cancerform som anses ha kort latenstid, leukemi. För att specificera oss väljer vi ALL, den leukemi som statistiskt sett är vanligast förekommande hos barn, utvecklas relativt tidigt samt bör leda till en diagnos omgående efter uppvisande av symptom. Akut lymfatisk leukemi ALL drabbar årligen endast ca 100 personer i Sverige, men är den vanligaste tumörsjukdomen hos barn, då den utgör ca 20 % av cancerfallen i denna kategori. 36 Den högsta incidensen för ALL hos barn ses vid 2-5 års ålder. 37 ALL innebär en klonal expansion av omogna lymfatiska celler sedan en somatisk mutation ägt rum, vilket leder till ett ökat antal lymfoblaster i benmärg, cirkulation och vävnader. 38 Insjuknandet sker vanligtvis abrupt, och diagnos brukar kunna ställas någon vecka efter symtomen börjar uppträda. Symptomen orsakas främst av benmärgssvikt (ökad infektionskänslighet, anemi, blödningsbenägenhet), andra vanliga tecken är subfebrilitet och skelettsmärtor. Lymfocytära infiltrat kan påverka lymfkörtlar, mjälte, lever, hud och CNS. ALL liknar i mångt och mycket akut myeloblastisk leukemi (AML), men man kan särskilja på typerna genom dess morfologi, immunofenotypning och enzymcytokemisk färgning. 39 Ett flertal faktorer har föreslagits öka risken för insjuknande i ALL bland barn. Endast exponering för joniserande strålning ses som en etablerad riskfaktor för att utveckla ALL. Detta gäller framförallt då barnet självt utsätts för exponeringen och riskökningen korrelerar med stråldosen och durationen. Studier har även gjorts på huruvida exponering in utero samt exponering av fadern innan befruktningen skulle kunna utgöra en riskfaktor, men man har inget entydigt svar på detta. 38 Man har även studerat icke-joniserande strålning och socialstyrelsen anser att man med utgångspunkt i tillgänglig forskning kan anta att så kallad kraftfrekvent strålning som uppstår kring bland annat kraftledningar bär ansvar för något barnleukemifall per år. 30 Carciogena kemikalier uppvisar i en del studier ett samband med ALL. Barn kan exponeras för kolväten såsom benzen, dioxiner och benso-a-pyrener genom luftföroreningar, förenade marker, användning av lösningsmedel med mera i hemmet, samt via kontaminering av föräldrarnas arbetsplatser. Vissa insektsmedel misstänks också kunna öka risken för insjuknande i ALL. Det är ännu osäkert huruvida användning av tobak och/eller berusningsmedel bland föräldrarna före, under eller efter graviditeten utgör en riskfaktor. Risken att insjukna ökar bland barn vars syskon diagnostiserats med leukemi, samt med förekomst av andra typer av maligna hematopoietiska sjukdomar bland nära släktingar. En möjlig genetisk faktor som kan påverka insjuknandet är polymorfism i metaboliska enzymer.

Genetiska syndrom som inkluderar abnormt kromosomantal och/eller ofullständig DNAreparationssystem, t.ex. Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom, innebär en riskökning. Slutligen har infektion med Epstein-Barr virus, samt hög ålder hos modern vid graviditeten länkats till en ökad incidens av ALL hos barn. 38 Studiedesign Vid valet av studiedesign utgick vi från frågeställningen och kom fram till att det var mest lämpligt att använda en retrospektiv fall-kontrollstudie. Anledningen till att det blev en fall-kontrollstudie och inte en kohortstudie beror på att incidensen av ALL är så pass låg, vilket ger problem med att samla ihop en tillräckligt stor studiepopulation. Annars skulle en kohortstudie vara tilltalande, då man minskar inverkan från confounders och kan med regelbundna stickprov kontrollera strålningens påverkan på människan. Eftersom 3G-nätet precis har blivit färdigställt så är det i dagsläget svårt att säga något vad strålningen kommer få för konsekvenser. Forskare är oense om strålningens skadande verkan, det är främst de långsiktiga konsekvenserna man är orolig för. Med anledning av detta planerar vi att utföra studien år 2018 då eventuella följder av strålningen förhoppningsvis har visat sig. På grund av ALLs låga incidens sätts studietiden till 10 år. Anledningen till att vi väljer att studera barn födda efter 2005 är att 3G-systemet då ansågs vara fullt utbyggt. Förskjutningen av diagnosperioden i förhållande till födelseperioden beror av att vi räknar med en latenstid på 2 år för ALL. Definition av fall: Samtliga barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som registrerats i nationella cancerregistret med diagnoskoden ICD10C91.0 (akut lymfatisk leukemi) under perioden 1 januari 2008 till 31 december 2017. Definition av studiebas: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015, som är folkbokförda i Sverige och som omfattas av nationella cancerregistret under tidsperioden 1 januari 2008 till 31 december 2017. Eftersom vi vet att ALL har en låg incidens väljer vi största möjliga geografiska område, det vill säga hela Sverige. Definition av kontroller: Barn födda under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2015 som inte diagnostiserats med ALL. Barnen är slumpmässigt valda ur folkbokföringsregistret. Kontrollgruppens storlek beror av hur stor fallgruppen blir men vi avser att ha relationen 1:4 mellan fall- och kontrollgrupp. Definition av exponering: Individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Vår kunskap är för begränsad för att kunna argumentera för valet av minst 1 år, men vid tycker det är en bra tid då den täcker upp alla årstider. Svårigheten att exakt bestämma var i en bostad en person vistas, samt vår önskan att använda kartmaterial gör att vi drar gränsen vid ytterdörren. Här ställer dock den tredje dimensionen, höjd över havet, till med en del problem. I analysen av våra resultat tänker vi göra en fyrfältstabell och beräkna oddsratio för att se om det finns något samband mellan 3G-strålning och ALL. Studiens tillförlitlighet Strålning från 3G-master är inte något lätt studieobjekt. Master finns nästan överallt och de flesta människor exponeras i mer eller mindre grad av strålningen. Det är därför svårt att åtskilja grupper med stora kontrastskillnader i avseende på exponeringsstyrka. I vårt samhälle idag finns det dessutom strålning från ett flertal andra källor såsom TV, radio och GSM vars effekt skulle kunna interferera med 3G-strålningens effekt, vilken vi avser att studera. Vi är medvetna om att vår studie

innefattar en del brister. Då vi ändå valt att undersöka detta agens har vi på bästa sätt försökt att utforma en studie utifrån de förutsättningar som råder. Studiens precision Studien innefattar samtliga fall från cancerregistret vilket innebär att fallgruppens antal inte kan ökas. Kontrollgruppens storlek skulle givetvis kunna ökas markant utöver det antal som valts att användas, vilket därmed skulle påverka studiens precision i positiv riktning. Anledningen till begränsning av kontrollgruppens storlek är att för varje kontroll som tas med i studien behöver ytterligare data insamlas. Med obegränsade resurser skulle hela studiebasen kunna användas som kontrollgrupp och därmed skulle den effektiva studiestorleken och precisionen bli maximal. Diskussion kring den interna validiteten Studiens fall är utvalda utifrån cancerregistrets definition av akut lymfatisk leukemi. Detta anses vara en tillförlitlig källa som tillämpar en erkänd definition av denna leukemityp och därmed föreligger inte några tolkningssvårigheter kring vilka barn som ska klassas som fall. Då kontrollgruppen utgör en stor källa till systematiska fel i fallkontrollstudier beaktades detta i valet av kontroller. En alternativ kontrollgrupp skulle vara att använda sig av matchade kontroller, men då ökar risken för ett systematiskt urvalsfel. Valet blev att använda ett slumpmässigt urval ur studiepopulationen vilket utesluter att kontrollgruppen är upphov till systematiska urvalsfel. Eftersom studien är en retrospektiv fallkontrollstudie där deltagarna inte är medvetna om sitt deltagande kommer inga systematiska bortfall att ske. Däremot kan slumpmässiga bortfall inträffa på grund av att deltagare dör eller lämnar landet. Då vi tar all information från register undviker vi en eventuell recall bias. Informations- och mätfel som kan uppstå är felaktiga data från PTS om masternas placering och strålningens riktning. Även de metoder som använts vid mätning av avstånd mellan masterna och barnens hus kan generera sådana fel. En källa till felklassificering är den faktiska förekomsten av exponering. Problemet är inte att definiera vad som utgör själva exponeringen, däremot är det omöjligt att kontrollera att de barn som utifrån kriterierna klassats som exponerade verkligen har varit det. Exponerade barn är enligt definitionen ovan de individer som är eller har varit folkbokförda minst 1 år på en adress vars ytterdörr befinner sig inom 50 meters avstånd och inom strålfältet från en 3G-basstation. Det som komplicerar situationen är att barnen om dagarna vistas på dagis, skola och lekplatser, vilka är platser det inte går att säga något om exponeringsgrad. Samma sak gäller för de oexponerade. Även där finns säkerligen variationer i exponering som inte kan kontrolleras och som därmed inte kan sägas något om. I förberedandet av studien övervägdes om även barnets skola/dagis skulle ligga nära en 3G-mast för att barnet skulle uppfylla kriterierna för att klassas som exponerad. Med bedömningen att det skulle bli alltför arbetsintensivt valdes det att avstå från att ta hänsyn till dessa faktorer och endast ta med barnets bostad i exponeringskriterierna. Uppgifter om barnets bostad hämtas från folkbokförningsregistret. Dock finns ett problem i att barn, vars föräldrar är skilda, vanligen är bosatta på fler adresser än vad folkbokföringsregistret anger, vilket kan leda till att de inte placeras i rätt exponeringsgrupp. Tänkbara confoundingfaktorer kan vara samtidig strålning från GSM-master. 3G-nätet har främst byggts på de platser som har bra GSM-mottagning och det är inte omöjligt att denna typ av strålning skulle kunna ge upphov till barnleukemi. En annan möjlig confoundingfaktor är storstadsregioner där 3G-nätet är mer omfattande. Den miljö som ett storstadsområde utgör innehåller ofta en större mängd skadliga agens, som exempelvis luftföroreningar, vilka eventuellt kan ha en koppling till leukemi.

Diskussion kring den externa validiteten Vi anser att vår studie har god generaliserbarhet då kontrollerna är randomiserat uttagna från studiepopulationen och fallgruppen inkluderar samtliga fall av akut lymfatisk leukemi som registrerats under den aktuella studieperioden. Något som påverkar den externa validiteten är effektormodifierare vilket i detta fall skulle kunna vara genetisk predisposition för ALL samt olika genetiska syndrom, som till exempel Down s syndrom, Fanconis anemi samt Klinefelters syndrom. Efter studien Om vår studie skulle visa ett samband mellan exponering för strålning från 3G-basstationer och ALL borde det följas upp. För det första behövs mer forskning, dels för att reproducera resultaten men även för att säkerställa kausaliteten och utreda mekanismer bakom sjukdomsutvecklingens samband med exponeringen. En offentlig debatt borde lyfta problemet med en framtvingad exponering, som kan upphävas med enkla medel, och denna exponerings konsekvenser för individer och folkhälsa. I en sådan diskussion borde också ansvarsfrågan lyftas, det vill säga huruvida någon ska ställas till svars för den orsakade ohälsan. Till slut borde gränsvärden för acceptabel exponering sänkas för att ta hänsyn till långsiktiga effekter av radiofrekventa fält. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 http://www.ssi.se, hämtat 20071110 http://www.britannica.com. Hämtat 20071110 http://www.ur.se/vuxen/vetenskap/fysik/artiklar/mikrovagor---vad-ar-det/. Hämtat 20071110 I skuggan av 3G, Ordfront magasin 9/2003, Niels Hebert, s. 35 Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - Mobil telefoni, http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=1001, hämtat 20071112 Post och Telestyrelsens hemisda, PTS - 3G/UMTS, http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=1006, hämtat 20071112 3G - Strategier och drivkrafter, Roland Heickerö, Studentlitteratur 2003, ISBN 91-44-02936-5 Blåtand slår framtidens 3G-nät, http://evertiq.se/news/read.do?news=168&cat=1, hämtat 20071112 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/utbygg_mobilsystem.html?menuetype=1&menu2=mobiltele foni 10 3GIS hemsida, 3GIS Sveriges mest kostnadseffektiva nätoperatör, http://www.3gis.net/, hämtat 20071112 11 3GIS hemsida, 3GIS Frågor och svar, http://www.3gis.net/, hämtat 20071112 12 Så efterfrågar vi elektronisk kommuniktion en individundersökning 2005, 19e decemeber 2005, PTS-ER-2006:1 s. 65 13 Mobilmast blir kvar på hyreshus i Hjorthagen, DN.se 14e nov., http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=588671 Ja till omstridd mobilmast på Gustavsberg, hd.se, 24e jun 07, http://hd.se/helsingborg/2007/06/24/ja-tillomstridd-mobilmast-paa/ Detta är bara två exempel på protesterande medborgare, det finns många fler att läsa om. 14 Föräldrar rasar över mobilmast vid skola, hn.se 7 nov 2007, http://www.hn.se/m_standard.php?id=766433&avdelning_1=109&avdelning_2=169, hämtat 20071115 15 Rättstvister försenar utbyggnad av 3G-master, Unt.se 27e sep 2005, Johan Rudström, http://www2.unt.se/avd/1,1786,mc=3-av_id=435404,00.html, hämtat 20071112 16 Kommuner nobbar master, Sveriges natur 3/2003, Anders Friström 17 Markägare snuvas på pengar för 3G-master, Ny teknik 23e aug 2004, Christer Åkerman, http://www.nyteknik.se/art/35770, hämtat 20071112 18 Spelet om 3G, M Nilsson et al, Medikament förlag, 2005 19 Mobilmaster och antenner för 3G utgör miljöfarlig verksamhet, ssi.se 24e okt 2005, http://www.ssi.se/news/newsentire.asp?id=188, hämtat 20071112 20 Folkviljan mot 3G, http://www.folkviljanmot3g.se/newsr.htm, hämtat 20071112 21 Svensk författningssamling Riksdagen, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:808, hämtat 20071112

22 23 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/faq/faq2_bas_master.html?menuetype=1&menu2=mobilte lefoni, hämtat 20071112 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/mobiltele.html?menuetype=1&menu2=mobiltelefoni#grans varden, hämtat 20071112 24 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/sar_mobil_2001.html?menuetype=1&menu2=mobiltelefoni, hämtat 20071112 25 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/mobiler_och_master.pdf, hämtat 20071112 26 http://www.sos.se/fulltext/114/2002-114-69/2002-114-69.pdf#search='3g, hämtat 20071112 27 http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/faq/faq2_bas_master.html#5, hämtat 20071112 28 Vetenskap ur funktion, Ulrica Björkstén, Atlantis Stockholm, 2006 29 Arbets- och miljömedicin, C Edling et al, Studentlitteratur Lund, 2003 30 Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, 2005 31 The Stewart Report, Chairman Sir William Stewart, Independent Expert Group on Mobile Phones, http://www.iegmp.org.uk/report/text.htm, senast uppdaterad 2000, hämtat 20071113 32 International Agency for research on Cancer, http://www.iarc.fr/eng/units/rca4.php, hämtat 20071113 33 Mobile Telecommunications and Health Research, http://www.mthr.org.uk/, hämtat 20071113 34 Health protection agency, Advisory Group on Non-Ionizing Radiation, http://www.hpa.org.uk/radiation/advisory_groups/agnir/index.htm, hämtat 20071113 35 EU-rapport, Risk Evaluation of Potential Environmental Hazards From Low Energy Electromagnetic Field Exposure Using Sensitive in vitro Methods http://www.verum-foundation.de/www2004/html/pdf/euprojekte01/reflex_final%20report_part%201.pdf, hämtat 20071113 36 http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=694, hämtat 20071113 37 Risk Factors for Acute Leukemia in Children: A Review, M. Belson et al, Environmental Health Perspectives, 2007 38 Robbins Basic Pathology 7th edition, V. Kumar et al, Saunders, 2003 39 Internmedicin, K. Asplund et al, Liber AB, 2003