Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering

Relevanta dokument
Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Klimatcertifiering för mat 2010:3

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby

IP sigill prydnadsväxter och plantskola

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

Rådgivningsmoduler inom området energieffektivisering i Greppa Näringen verksamhetsåren 2012 och 2013

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

Enkät i förskoleklass

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Salnecke 1:110

Placering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:

Bilaga 1. Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan. Gårdsbesök krävs. Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Ja.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lofsdalen 26:292

Övningar. Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Ersättning 2016 eget val hemtjänst, revidering till följd av beslut om definitivt OPI 2016

VERSION 1.0 ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Utredning av systematisk ökning av solenergi i Västra Götalandsregionen förslag till solenergiplan

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Lokalkostnader vid universitet och högskolor

Riksantikvarieämbetets. Miljöredovisning 2015

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Handlingsplan med anledning av länsstyrelsens revision av livsmedelskontrollen

Hänsyn har tagits till terrängförhållanden, väghöjder samt befintlig bebyggelse.

Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tvärflöjten 3

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

ANSÖKAN OM FÖRETAGSCERTIFIKAT enligt SFS 2007:846 (med ändringar), EU 517/2014 och EU 2015/2067

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

Historisk avkastning med Sigmastocks portföljmodeller

Konsoliderad version av NFS 2002:26

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

garanti garanti för fjärrvärme- och fjärrkyledistributionssystem Tekniska bestämmelser D:206 Januari 2008

Miljöbilar i hemtjänsten

Värmlands läns författningssamling Grums kommun

ÅRSREDOVISNING 2013 HSB BRF BROGÅRDEN

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

NORM SBF 2005:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten

Rutin för att förebygga och behandla undernäring

Regional balans för ekologiskt foder

Pemco Energi, Pär Westborg

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Motion om uthyrning av tak på stadens fastigheter för installation av solceller. Remissvar.

Ekokvitto för Arla Foods

Utforma insatser utifrån den enskildes dagsaktuella behov

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Skattefrågor m.m. vid vindkraftsproduktion 31 mars 2015

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Finansinspektionens författningssamling

Syfte med

Ekologisk djurproduktion

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Dnr 2015:1209

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Ekonomiska grundbegrepp

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

SERVICENIVÅER V

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Det utsända förslaget till beslut lydde:

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

ZA5458. Flash Eurobarometer 305 (Innobarometer 2010) Country Specific Questionnaire Sweden

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER

Information inför kommande redovisning av 2014 års miljöledningsarbete. Webbinarium

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan med gårdsbesök Modulens inriktning:

ÅRSREDOVISNING 2015 BRF SKÖRDEN 1

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning

Transkript:

Ändringar i IP SIGILL Nöt_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning i företaget Rubrik: 1K Energianvändning i företaget köldmedia 1.1 K En energikartläggning en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. : Företaget ska a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel bränslen. för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. c) revidera kartläggningen vart femte år. d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen, där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). En energikartläggning ska upprättas för den certifierade produktionsanläggningen. : a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra drivmedel bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande REKOMMENDATION: b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel mineralgödsel. 1.2 K Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar) b) använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål ev torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurplats eller djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). 1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta

fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 K Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. : a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande varaktighet för avtalet. fossila bränslen med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande varaktighet för avtalet. 1.6 (Ny regel) Baserat på energikartlägggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras visa att åtgärder i planen genomförs. : Företaget ska kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner beteenden, t ex trimma underhålla ventilation, belysning transportplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision åtgärder som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas i femårsintervall. 1.7 (Ny regel) Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad köldmediemängd Sammanlagd påfylld köldmediemängd Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd

Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården 1.8 (Ny regel) Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering 2.1 K En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt 3.2 K Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande ska finnas. Nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. 3.3 K Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel /eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för den certifierade enhetens kväveutnyttjande i syfte att visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvändningen på gården. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp som ett medelvärde över en femårsperiod e) Om nyckeltalen inte visar på förbättring ska detta analyseras en åtgärdsplan tas fram. Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel /eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor.

skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt b) följa upp n.. Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dok. 3.4 K Nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över ett treårsperspektiv. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt För ytterligare vägledning se stödmaterial. Regeln stryks helt. a) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition kvävefixering b) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag c) genomföra åtgärderna inom tre år 4.3 K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören. Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från med 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören.

5.1 K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mulljordar. 6.2 K Ny regel: Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark. 7.2 NK Högsta tillåtna slaktålder för tjurar är 19 månader. Högsta tillåtna slaktålder för stutar kvigor är 25 månader a) beräkna den genomsnittliga slaktåldern årsvis uträkningarna ska redovisas. Slaktåldrarna kan beräknas från stalljournal. Högsta tillåtna slaktålder för tjurar är 18 månader. Högsta tillåtna slaktålder för stutar kvigor är 25 månader a) beräkna den genomsnittliga slaktåldern årsvis uträkningarna ska redovisas. Slaktåldrarna kan beräknas från stalljournal. Undantag medges enligt följande: För djur som betar på naturbetesmarker är högsta tillåtna slaktålder 28 månader. Minst 50% av marken som används i betesdriften ska omfattas av EU:s miljöstöd för skötsel av betesmarker med allmänna värden. Djuren ska gå på naturbetesmark under minst halva betesperiodenen. För djur som är uppfödda på vallfoderbaserade foderstater, där andelen kraftfoder är högst 10%, är högsta tillåtna slaktålder 21 månader för tjurar 28 månader för stutar kvigor. 7.3 NK Riktvärdet för inkalvningsålder i dikouppfödning är högst 26 månader som ett besättningsmedelvärde. 7.5 NK Näringsinnehållet i skördat grovfoder ska analyseras med avseende på protein omsättbar energi en uppföljning av utfodringen ska göras varje år. a) uppvisa analys på skördat grovfoder, minst en analys per skörd b) uppvisa dokumentation av uppföljning av utfodringen. Regeln utgår i sin helhet. Näringsinnehållet i skördat grovfoder ska analyseras med avseende på protein omsättbar energi en uppföljning av utfodringen ska göras varje år. a) uppvisa analys på skördat grovfoder, minst en analys per skörd b) uppvisa dokumentation av uppföljning av utfodringen.

I uppföljningen ska foderåtgången jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten. I uppföljningen ingår att visa upp en beräkning av andelen foder i foderstaten som producerats på den egna gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar c) åtgärda eventuellt foderspill överutfodring. 7.6 NK Vid inköp av fodermedel ska hänsyn tas till fodrets klimatpåverkan. a) vid inköp av foderblandningar välja foder som har klimatberäknats som har verifierat låga utsläpp av klimatgaser b) uppvisa dokumentation som visar att valda fodermedel har låga utsläpp. Undantag medges vid inköp av fodermedel från närliggande gård. Vid inköp av spannmål som är gödslad med mineralgödsel bör den vara gödslad med N-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där produktionen har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören b) från med 1 januari 2012 inte köpa in mineralgödslad spannmål som är gödslad med mineralgödsel där produktionsutsläppen är mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. 7.9 NK Andelen grovfoder i foderstaten ska under stallperioden vara minst 70 %. Företaget ska uppvisa dokumentation som styrker att andelen grovfoder är 70 %. Med grovfoder avses ensilage, hö, halm, grönfoder, majs- helsädesensilage, betmassa (ej rotfrukter potatis). I uppföljningen ska foderåtgången jämföras i relation till den planerade åtgången i foderstaten. c) åtgärda eventuellt foderspill överutfodring. Vid inköp av fodermedel ska hänsyn tas till fodrets klimatpåverkan. Verifiernig a) vid inköp av foderblandningar välja foder som har klimatberäknats. b) uppvisa dokumentation som visar att valda fodermedel har låga utsläpp. Undantag medges vid inköp av fodermedel från närliggande gård. Vid inköp av spannmål som är gödslad med mineralgödsel bör den vara gödslad med N-mineralgödsel med låga produktionsutsläpp av klimatgaser. Företaget bör: a) inte köpa in spannmål som har gödslats med mineralgödsel där produktionen har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N, enligt en öppet redovisad beräkningsmodell som tillhandahålls av leverantören Andelen grovfoder i foderstaten ska under stallperioden vara minst 70 % för kvigor stutar, minst 65% för tjurar. För samtliga djurkategorier ska andelen vallfoder vara minst 50%. Företaget ska uppvisa dokumentation som styrker andelen grovfoder vallfoder. Med grovfoder avses ensilage, hö, halm, grönfoder, majs- helsädesensilage, betmassa (ej rotfrukter potatis).