Fungerar Sfi-undervisningen på distans?

Fungerar Sfi-undervisningen på distans? En kvalitativ studie om en förändrad undervisningssituation bland lärarna på sfi. Jeannette Alvarez Examensarbete 15 hp Handledare: Johan Bäcklund Inom VAL Examinator: Rebecka Florin Sädbom Lärarutbildningen Vårterminen 2021

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Jönköping University Vårterminen 2021 Examensarbete 15 hp. Inom VAL Lärarutbildningen SAMMANFATTNING Jeannette Alvarez Fungerar Sfi-undervisningen på distans? En kvalitativ studie om förändrad undervisningssituation bland lärarna på sfi. Antal sidor: 32 I studien undersöktes om coronapandemin har påverkat undervisningen för elever som läser svenska för invandrare (sfi). Undervisningen gick på kort tid från klassrumsbaserat lärande till utbildning via länk. Vilka var konsekvenserna av nedstängningen och hur fungerade övergången till distansutbildning enligt lärarna? I studien tillämpades en kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Respondenter i studien är fyra sfi-pedagoger och dessa valdes enligt ett bekvämlighetsurval. Undersökningen bygger på tolkningar av lärarnas egna tankar och erfarenheter. Slutsatsen är att eleverna på sfi hade stora svårigheter med distansutbildningen och att lärarna inte var förberedda på den förändringen i undervisningen. Samtliga lärare uttryckte behov av mer utbildning inom det digitala området. Denna virusinfektion orsakade anmärkningsvärda effekter på undervisningen och det var intressant att undersöka dessa effekter. Sökord: Sfi-utbildning, coronapandemin, sfi-elever, distansutbildning. Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036-162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Innehåll Inledning... 1 1 Bakgrund... 2 1.1 Vad är sfi... 2 1.1.1 Sfi skapas... 2 1.2 Tidigare forskning... 3 1.3 Digital undervisning... 3 1.3.1 Digitala infödda, digitala immigranter... 4 1.3.2 Nationell digitaliseringsstrategi... 5 1.4 Distansundervisning... 5 1.5 Betygssvårigheter... 6 1.6 Stigande frånvaro på vuxenutbildningen... 7 1.7 Teoretiska perspektiv i studien... 8 2 Syfte & Frågeställningar... 10 3 Metod... 11 3.1 Metodval... 11 3.2 Urval... 11 3.3 Genomförande... 12 3.4 Analys... 12 3.5 Etiska överväganden... 13

4 Resultat... 14 4.1 Lärarna hittar lösningar för kommunikation... 14 4.2 Datorvana... 15 4.3 Social interaktion... 16 4.4 Pandemin påverkar... 17 4.5 Sfi-utbildningen anpassas... 19 4.6 Oförberedda lärare... 22 5 Diskussion... 23 5.1 Resultatdiskussion... 23 5.1.1 Lärandet sker digitalt... 23 5.1.2 Eleverna ej datorkunniga och lärarna saknar kompetens... 24 5.1.3 Avsaknad av interaktion i utbildning... 24 6.1.4 Att använda sig av den proximala utvecklingszonen i undervisningen... 25 6.1.5 Att sätta betyg... 25 6.1.6 Det som överraskade mig i min studie... 25 6.2 Metoddiskussion... 26 6.3 Vidare studier... 27 Referenser... 28 Bilaga 1- intervjufrågor... 33

Inledning Som en konsekvens av coronapandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten (2020) att alla kommuner skulle stänga både gymnasie- och vuxenutbildningen, istället skulle all undervisning genomföras via fjärr- eller distansutbildning. Inget tidigare fenomen i världen har som pandemin så fundamentalt påverkat utbildningen, vilket knappt 1,6 miljarder elever i över 190 länder fått uppleva och därmed anpassat sina studier (Ossiannilsson, 2020). Mitt intresse väcktes för att undersöka eventuella konsekvenser för den grupp elever som utbildas inom Svenska för invandrare (sfi). Dessa elever lär sig svenska för en snabbare och enklare integration i samhället. Detta är en studie som vill ta reda på hur lärarna uppfattar situationen för elever på sfi under pandemin. Urvalet i undersökningen är lärare på sfi. Svärdemo Åberg (2004, s.22) skriver i sin doktorsavhandling att: under de tre senaste decennierna har intresset för utveckling och forskning av datoranvändning i skolan varit stort. Hen tillägger att staten, kommuner och skolor samt olika företag har varit mån om att genom omfattande satsningar förbättra tillgängligheten av IKT. Frågan är om dessa ekonomiska satsningar var tillräckliga nu när klassrummen stängdes. Denna studie ska belysa lärarnas syn på eventuella skillnader mellan lektioner i klassrum, med elever på plats, och någon form av fjärr- eller distansundervisning. Mitt mål är att analysera om sfi-lärare upplevt någon pandemipåverkan på elevers lärande och, i så fall, på vilket sätt anpassar lärarna distansutbildningen. Har frånvaron av fysiska möten med lärare och andra elever en negativ påverkan på studenters uttal och känsla för språket? Forskningsproblemet består i om lärarna upplever ett sådant problem och hur de i så fall möter och motverkar denna utveckling. Att det är nödvändigt att forska i hur dessa nya utbildningsmodeller fungerade, där ett samarbete mellan forskare, myndigheter och samhälle är mycket viktigt. Att fokusera på situationen inom sfi efter pandemins framfart under drygt ett år. I vårt land är allt detta en del av en process som är pågående och det kräver reflektion och analys. Målet med denna undersökning är att analysera om sfi-lärare märkte av någon pandemipåverkan på elevers lärande och, i så fall, hur anpassar lärarna distansutbildning. 1

1 Bakgrund I detta kapitel redogörs för vad sfi är och dess historia. Vidare beskrivs skolans digitalisering och dess betydelse med distansutbildning och dess konsekvenser. I kapitlet återges även vad tidigare forskning säger och i sista avsnittet belyses det teoretiska perspektiv denna studie utgår från. 1.1 Vad är sfi Akronymen sfi betyder svenska för invandrare och det är en utbildning för personer som inte har svenska som modersmål. Syftet är att erbjuda grundläggande och funktionella språkkunskaper inom vardags-, samhälls- och yrkesliv samt förbereda för fortsatta studier. Svenskundervisningen är berättigad för alla invandrare som har fyllt 16 år och saknar grundläggande kunskaper i svenska samt är folkbokförd i en kommun. För att elever ska lyckas bör de framför allt ha en övertygelse, vara motiverade och ha mål. Studenterna bör kunna integrera med varandra samt relatera studierna till samhället. Dessa är viktiga beståndsdelar vid inlärning och språkutveckling. Al-Baldawi (2011) skriver i sin bok, att det är viktigt att stödja och vägleda invandrare och deras erfarenheter för att de ska överleva och anpassa sig till det nya livet. Nya metoder och modeller för anpassning erbjuds samtidigt som deras resurser och erfarenheter stärks. Invandrare som kommer till Sverige behöver en bra handledare och lärare, och inte en ny förälder. I kursplanen betonas även det viktiga i att eleven interagerar med läraren. Det finns en stor spridning när det gäller elevernas utbildningsbakgrund, allt från helt illitterata till högutbildade studenter (Skolverket, 2020). 1.1.1 Sfi skapas Carlson (2002) anser att sfi:s historia börjar i mitten av 1960-talet när riksdagen beslöt att alla invandrare skulle få möjligheten att kostnadsfritt delta i svenskundervisning. Ur detta växer det fram en stark tilltro till formell utbildning där skolan, enligt Carlson (2002, s. 77), ska skapa nya medborgare för ett nytt samhälle. Sfi har bedrivits i över 55 år i Sverige, men när det startades var det något helt annorlunda än det är idag. Carlson (2002) skriver att i mitten av 1960-talet saknades läro- och kursplaner, det fanns nämligen ingen lärarutbildning för sfi-lärare. Lärarna hade inte tillräcklig kunskap i svenskundervisning för 2

invandrare och därför arrangerades utbildningen av studieförbund, folkhögskolor eller via AMU (Arbetsmarknadsutbildning). Verksamheten utvecklades då utanför själva skolväsendet och genomgick drastiska förändringar från det ena decenniet till det andra. Såväl 1986 som 1991 reformerades utbildningen och många kommuner valde vid 1986 års reform att ta över undervisningen och bedriva den i egen regi. I samband med att läroplanen från 1991 upphörde att gälla 1994 och undervisningen sedan dess vilar på värdegrunden i läroplanen för frivilliga skolformer, Lpf-94, fastställde regeringen också en ny kursplan och betyg med centralt bestämda prov (Carlson, 2002, s. 21). Den kommunala vuxenutbildningen i sfi består av tre olika studievägar, 1, 2 och 3 samt fyra olika kurser, A, B, C och D. Studieväg 1 utgörs av kurserna A, B, C, D, studieväg 2 av kurserna B, C, D och studieväg 3 av kurserna C och D. Det ingår också inom sfi att eleverna ska ges möjlighet att lära sig den digitala tekniken, vilket eleverna ska använda för sitt eget lärande och för att kommunicera med andra (Skolverket, 2018, s. 7). Sfi:s uppdrag är inte bara att lära ut svenska, eleverna ska även inom den digitala undervisningen lära sig olika typ av medier. I Skolverkets (a.a.) kursplan för sfi krävs att eleverna når betyget E för att bli godkända. De måste då behärska: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. För att utveckla språket bör eleven träna interaktion i klassen, med sina klasskamrater och pedagogen. Produktion av muntlig interaktion är en av de fem centrala begreppen med vilka eleven kan etablera social kontakt och med stöd kommunicera i konkreta, vardagsnära situationer (Skolverket, 2018, s. 18). 1.2 Tidigare forskning Forskning som har betydelse kring sfi-undervisning på distans presenteras nedan och hur sfilärarna hittar strategier. Dessutom presenteras forskning som behandlar problemområdet som denna studie handlar om. Senare i detta kapitel motiveras också vilken teoretisk inriktning studien har. 1.3 Digital undervisning Förra året genomfördes den digitala undervisningen utan större förberedelser som ett sätt att mildra bristen på lektioner i klassrummen (From, Pettersson & Pettersson, 2020). Det var en snabb lösning för att övervinna de svårigheter som uppstod i utbildningen. Det var inte det 3

bästa utgångsläget för att bedriva digital undervisning. Lärarna vill ju ha de bästa pedagogiska förutsättningarna för att ge en kvalitetsmässigt god nätbaserad utbildning. Den vanliga undervisningen i klassrum innebär nära samordning i tid och rum, det vill säga utbildning sker på samma plats och samtidigt med både lärare och elev. Men vid sidan av denna form av utbildning finns distansutbildning där lärare och elev är åtskilda fysiskt. Distansutbildning är inget nytt och den expanderade som mest på 1960-talet. Alla erkänner dess betydelse som utbildningsalternativ menar García Aretio (2001). Han anser att man måste kombinera distansutbildningen med den utbildning som sker i klassrummen. Han ser dem inte som rivaler utan som två sidor av samma mynt om utbildning för alla. Med onlinekurser genomförs utbildning inte i samma rum och då måste eleven ha någon typ av elektronisk enhet ansluten till internet, antingen via PC, surfplatta eller mobil. I online-läget kan då eleven själv planera sitt schema. Då möjliggörs ett utökat individualiserat lärande via en digital plattform. Via denna kan eleven, även utanför lektionstid, komma åt och välja material och övningar som kan upprepas vid behov skriver Aldrin (2017). Enligt Skolverket (2020) är fjärrundervisning en samverkan i undervisning via informations- och kommunikationsteknik (IKT) med elever och lärare i skilda rum men inte i tid. Undervisningen sker i realtid och lektionerna kan ske via videosamtal. 1.3.1 Digitala infödda, digitala immigranter Efter satsningar från samhället har det varit möjligt att tillföra digitala verktyg och bygga hållbara strukturer. Dessa resurser har innefattat allt inom digitala hjälpmedel samt kompetens att genomföra processen. Trots detta visar forskning, enligt From, Pettersson & Pettersson (2020) att mycket litet har hänt inom skolans värld vad gäller pedagogiska och organisatoriska framsteg. I vanliga fall har de flesta skolor digitaliserade utbildningsresurser, till exempel läroböcker, bibliotek, utbildningsportaler och resurser online för studenter och 4

lärare. Men för att få eleverna att förstå hur det går till, måste en lärare vara med elevgruppen för att visa dem hur man använder sig av dessa. Det är dock viktigt att förstå att dessa resurser var utformade för en utbildning som annars skulle levereras i klassrum och inte helt eller delvis på distans. Carlson (2002) skriver att bland de högutbildade studenterna nådde bara hälften av dem en godkänd nivå efter 18 månaders studier. Bland elever med ett fåtal år i skolan hade bara sju procent nått godkänd nivå. Enligt Prensky (2001) finns det människor som är digitalt infödda och de som är digitala immigranter. Med de uttrycken ville författaren förklara skillnaden mellan de som vuxit upp med digitaliseringen och de människor som lär sig hantera tekniken i vuxen ålder. Hilli hävdar i sin avhandling (2016) att gymnasieelever har svårigheter med tekniken och att det även är svårt för dem att lära sig programmen. Dessa gymnasielevers svårigheter visar ännu tydligare de problem som sfi-studenter möter i sina studier. 1.3.2 Nationell digitaliseringsstrategi År 2017 utfärdade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi som definierar mål för skolans verksamhet. Där framgår det att alla elever i det svenska skolväsendet ska ges förutsättningar att kunna utveckla digitala kunskaper (Utbildningsdepartementet, 2019). Regeringen beslutade att staten skulle ta mer ansvar för att främja en hållbar digitalisering för skolväsendet. Dock är regeringen medveten om att detta beslut om digitalisering riskerar att ta kraft och uppmärksamhet från själva undervisningen av eleverna. Därför är det evident att eleverna måste ofrånkomligen lära sig att hantera dessa verktyg och använda dem på adekvat sätt. Regeringen menar att en väl planerad och integrerad digitalisering inom skolan öppnar en ny värld och ett mer demokratiskt samhälle (a.a.). 1.4 Distansundervisning För undervisning där deltagarna skiljs av både tid och rum används begreppet "distansundervisning". Enligt Skolverket (2020) kan distansundervisning innefatta svårigheter för eleverna som läser på sfi. För det första kan de bara lite eller ingen svenska, för det andra är de ovana att använda sig av digitala verktyg. När undervisning sker på distans blir de 5

individuella studieplanerna och elevernas utbildningsmål extra viktiga. De behövs för att skolan ska veta vad som måste prioriteras i elevernas utbildning. Under introduktionen har elevens mentor en viktig roll i att se elevens skolsituation i sin helhet. Mentorn är skolans förlängda arm och har till uppgift att granska sfi-eleverna och deras skolgång. Det är viktigt att de studerande hamnar på rätt nivå i svenskundervisningen. Tillsammans med personalen, menar Skolverket (a.a.), kan rektorn hitta de bästa lösningarna för verksamheten. Via lärarnas återkoppling från eleverna skapas rutiner och strukturer som fungerar samt vilka undantag som kan göras och på vilka sätt. Det här kan vara en utmaning, men det finns också fördelar. När undervisningen sker på distans kan läraren individualisera undervisningen på ett annat sätt och få en djupare insikt i enskilda elevers kunskaper. Skolinspektionen har, enligt Skolforskningsinstitutet (2019), regelbundet belyst att vuxenutbildning på distans uppvisar stora utvecklingsbehov. Exempelvis har de fastställt att elever ofta inte får den handledning och stöd de behöver, även påpekat brister i utbildningen när det gäller att uppmuntra eleverna till samarbete och att lära av varandra. 1.5 Betygssvårigheter Det framkom i Skolverkets (2020) fördjupning att lärarna upplevde en stor utmaning med de elever inom sfi som har svårt med svenska språket, eller har särskilda behov, eftersom dessa elever behöver enskild handledning och därmed ökat lärarstöd. En särskilt problematisk situation var det för lärarna att betygsätta vid distansutbildning, eftersom Det kan vara svårt att säkerställa att det verkligen är eleverna själva som gjort de uppgifter som lämnas in. Respondenter i Skolverket (2020, s. 11) uppger att lärarna upplever betygssättningen som en särskild utmaning i den nya situationen: [ ] Det är svårt och tidskrävande att få ett tillräckligt underlag för bedömningen. Det uttrycks en viss oro för att den formativa bedömningen blir lidande och att lärarna halkar tillbaka till en summativ bedömning när allt ska samlas in digitalt. Rättssäkerhet och likvärdighet i bedömningarna är särskilda osäkerhetsfaktorer. Flera av kommunerna framhåller att situationen nödvändiggör mer dialog i lärarlagen kring betygssättning och nya former för examination. Generellt uttrycks en viss oro för att lärarnas bristande underlag ger svårigheter i bedömningen av elevernas kunskaper. En trolig följd av detta, som en huvudman lyfter, är att det kommer att bli vanligare med betyget E (a.a.). När man analyserar betyg är formativ bedömning det som är effektivt för att 6

förstå elevernas lärande och prestationer. Summativ bedömning däremot är bland annat test och prov. Enligt Dylan (2015) får läraren reda på vilka elever som har lärt sig ämnesinnehållet och vilka som inte har lärt sig när denne rättar proven. Proven fungerar formativt om läraren använder denna information som feedback för att föra lärandet framåt. 1.6 Stigande frånvaro på vuxenutbildningen I en fördjupning som Skolverket genomförde 2020, angående coronapandemins påverkan på vuxenutbildningen, är det ett antal rektorer och verksamhetschefer i elva kommuner som har intervjuats. Där deltar även ett samverkansområde med fem kommuner och en utomstående utbildare (NTI-skolan). Ingår gör även material från Skolverkets 2020-dialoger om vuxenutbildning som de har med sex regioner och inkluderar 55 kommuner. Å ena sidan tyder resultat från några kommuner på en ökad komplexitet vid distansutbildning med en stigande frånvaro, framför allt inom sfi. Man kan även se ett ökat antal studieavbrott på grundläggande nivå bland sfi-studerande. Å andra sidan hävdar andra kommuner att det är för tidigt att prata om studieavbrott eftersom undersökningen gjordes under kort tid. I rapporten som Skolverket (2020) genomförde framkom att en del kommuner hade möjlighet att låna ut datorer till elever, men det var fortfarande problem för många som saknade tillgång till internetuppkoppling och det fanns elever som inte hade fördel av egen dator. Skolverket skriver i rapporten att Det finns naturligt skillnader mellan kommunerna när det gäller tillgång och möjligheter till tekniska lösningar för eleverna (Skolverket 2020, s.11). I granskningen från Skolverket beskrivs också att digital undervisning ger eleverna ett ofullständigt stöd, till skillnad från det som erbjuds på plats i skolan. Svårigheterna att ge digital studiehandledning på modersmål är ett exempel på bristande stöd. Detta är särskilt svårt för elever på introduktionsprogram och språkintroduktion, eftersom det i vanliga fall ges möjlighet att komma till skolan för att få stöd. I rapporten från Skolverket (2020) står att eleverna kände sig oroliga och omotiverade till studier på grund av bristen på social gemenskap. Vidare lyfter man att dessa ungdomar behöver ett socialt stöd. Det poängteras att samtliga ovanstående grupper av elever kräver mer handledning och direktkontakt med lärare. Flera av kommunerna framhåller att situationen nödvändiggör mer dialog (Skolverket, 2020). Pedagogerna behöver använda mer digitala hjälpmedel i undervisningen på grund av 7

Coronapandemin, som tvingar eleverna att få undervisning på distans. Rekommendationen om undervisning på distans ersätts från och med måndagen den 25 januari med en rekommendation om delvis distansundervisning för gymnasiet [...]Varje elev bör ges minst 20 procent närundervisning. Rekommendationen gäller till och med den 1 april (Folkhälsomyndigheten, 2021). Det finns ett behov av att undersöka mer om situationen för studenterna vid sfi, där problemområdet påverkar många av de dryga 153 000 elever som studerar på sfi i Sverige (Skolverket, 2019). Utredningen visar att svaga språkkunskaper bland sfi-elever gör övergången till distansundervisning mer besvärlig. En del huvudmän omnämner svåra hemförhållanden och ostrukturerade skoldagar som orsak, där avsaknad av internetuppkoppling samt social oro hemma är några av förklaringarna. Dessa nyanlända elever, som ofta har en komplicerad migrationsbakgrund, uteblir från distansundervisning på grund av språkliga hinder, men även på grund av en begränsad digital kompetens. Detta gäller i synnerhet de som deltar inom studieväg 1 och 2, elevgrupper för vilka distansutbildningen fungerar mindre bra (Skolverket, 2020), eller där situationen innebär särskilda utmaningar. Elever som omfattas av möjligheten till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (den s.k. gymnasielagen) samt elever i särvux. För dessa elever krävs ofta särskilda lösningar i form av mer lärarstöd och enskild handledningen. 1.7 Teoretiska perspektiv i studien I studien används den sociokulturella teorin där man framför allt lär i samspel med andra, mellan individ och miljö, och genom stöttning klarar saker man inte når på egen hand. En central gestalt inom det sociokulturella perspektivet är Vygotskij, (Säljö, 2017). Studien utgår från Vygotskij och antaganden om att människors lärande är beroende av kontexten (miljön) och deras tidigare erfarenheter. Vygotskijs syn på kunskap och hur lärande sker blev den dominerande synen i skolans styrdokument från slutet på 1980-talet. Hirsh (2017, s. 27) yttrar sig att: Sociokulturella och verksamhetsteoretiska perspektiv utgår från att lärandet inte enbart försiggår inne i någons huvud utan snarare äger rum i situerade sociala sammanhang och sociala relationer. Hirsh menar att vi skapar kunskap i möten mellan människor. Vygotskij benämner även medierande verktyg, artefakter, som kan användas som begrepp i teoribildning. Säljö menar att Vygotskij skiljer ut två klasser av medierande redskap, beroende på vilken typ av aktivitet de möjliggör: verktyget och tecknen. 8

Ett verktyg modifierar miljön materiellt, medan tecknet är en beståndsdel av kultur och fungerar som en medlare i våra handlingar. Säljö (2005, s. 117) skriver också att: även om lärandet sker på distans kan det sociokulturella perspektivet appliceras på undervisningen. Eftersom vi enligt det sociokulturella perspektivet är i behov av att ha ett socialt samspel för inlärning kan eleverna genom samarbetsövningar genom videokonferenser tillägna sig ett språkutvecklande arbetssätt. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon för att förklara hur det är möjligt att hjälpa utvecklingen hos elevernas lärande. Proximal utveckling består av en metod som tillämpas i klassrummet. Det som är mellan vad eleven kan och vad eleven inte kan, kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Det innebär att lärare bör kartlägga omedelbara utvecklingsmöjligheter i form av den närmaste utvecklingszonen, som pekar på de steg som eleven ska ta och vilka som är i den närmaste zonen ( Kroksmark, 2011, s.452). I Skogbergs (2020) studie finns tankegången att när eleven är utanför sin proximala utvecklingszon, kan det resultera i att eleven känner frustration och att det inte sker något lärande. Utmaningen blir för stor och de digitala hjälpmedlen löser inte elevens problem. Det krävs att lärare går in och stöttar eleven för att hen själv ska kunna klara uppgiften. 9

2 Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur utbildningsprocessen har varit under pandemin, där lärandet har gått från lektioner i klassrum till utbildning på distans. Syftet skall besvaras genom följande forskningsfrågor: Vilka upplevelser har pedagogerna av lärandet efter skiftet till distansutbildning? På vilka sätt har lärarna anpassat sin undervisning i relation till kravet på distansutbildningen? 10

3 Metod Tillvägagångssättet i studien består av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Orsakerna till metodvalet redovisas, valet av respondenter, genomförande och bearbetning av data granskas och förklaras. Slutligen beskrivs också de etiska perspektiv som har beaktats i studien. 3.1 Metodval Intervju var det som lämpade sig bäst för att möta studiens syfte. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket innebär att det ska likna ett samtal men att intervjuaren har en bestämd inriktning på samtalet. Undersökningen bygger på tolkningar av lärarnas egna tankar och erfarenheter. I intervjun användes öppna frågor, det vill säga att frågorna inte har ett ja eller nej svar, att det finns ett bestämt fokus och att frågorna har en svag struktur till skillnad från slutna frågor. Detta innebär att det blir mer beskrivande svar. Utgångspunkt kan också vara något som hände i verksamheten som du vill veta mer om och därför vill undersöka (Dimenäs, 2020 s. 7). Den intervjumetod som avses var den mest lämpliga och är en halvstrukturerad form med en kvalitativ utgångspunkt, i enlighet med Jarl Backman (2008, s. 56) den kvalitativa forskningsprocessen[...]innehåller ett stort mått av flexibilitet och dynamik och ger således stort utrymme för variationer. Frågorna har utarbetats i enlighet med syftet med denna undersökning, men kunde vid behov ändras eller kompletteras med uppföljningsfrågor så att svaren blir lika omfattande som möjligt. Frågorna fungerade som en utgångspunkt för intervjuerna men fokus var själva konversationen. Innan intervjun påbörjades informerade jag respondenten om min forskning. Intervjun gjordes via dator och med en samtidig inspelningen av samtalet med en smartphone i ett tyst rum där det inte finns annat ljud i bakgrunden. Tanken var också att låta läraren tala fritt, men samtalet skulle baseras kring de frågor forskaren tidigare återgett. Den kronologiska ordningen hade inte någon betydelse för samtalets genomförande. 3.2 Urval Pedagogerna ingår i en sluten grupp på sociala media, ett forum för sfi-lärare. Sfipedagogerna kontaktades på en digital plattform och fyra verksamma pedagoger ställde upp, 11

varav tre arbetar på kommunala skolor och en på en privat. Lärarnas identiteter är skyddade och återges med fingerade namn. Tanken var att de kunde ge en bild av undervisning på distans. Studien omfattar lärarnas syn på skillnader mellan lektioner i klassrum med elever på plats och med undervisning på distans. Fokus i den kvalitativa forskningen ligger dock på att göra djupgående analyser vilket gör att kravet på representativitet inte är lika stort som i kvantitativa studier enligt Bryman (2002, s.39). Av hänsyn till respondenternas integritet och anonymitet ges ingen ingående beskrivning av lärarnas bakgrund utan de presenteras som: L1, L2, L3, L4. I undersökningen användes primära källor, som omfattas av information som jag fick från intervjuer. Sekundära källor består av den information som hittats i dokument, antingen digitala eller fysiska, på webbportaler, tidigare studier, andra databaser, vetenskapliga tidskrifter och framför allt av ett stort antal böcker. 3.3 Genomförande Intervjun var ett datainsamlingsinstrument från interaktion mellan två parter: intervjuaren och respondenten. Intervjuerna gjordes via plattformen Zoom och fungerade bra under den rådande coronapandemin. Då efterföljdes myndighetens nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Målet var att ta reda på pedagogernas uppfattning om eleverna på sfi och deras skolsituation. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter och utgångspunkten var att få svar på frågeställningar om hur eleverna fortsatte att lära sig det svenska språket. Det var viktigt att få lärarnas upplevelser och observationer om de har iakttagit någon förändring i lärandet från sfi-eleverna. 3.4 Analys Analysen fokuserade på hur sfi-lärarna upplevde undervisningen under coronapandemin och hur lärare hanterar den digitala och pedagogiska förändringen. Respondenternas utsagor gav svar på frågeställningarna som i sin tur har ett syfte. Vid transkribering omvandlas ljud till bearbetad text, sedan läses respondenternas svar för att sortera texten i olika kategorier, därefter görs en kvalitativ innehållsanalys. För det första grupperas respondenternas utsagor i syfte att upptäcka mönster som i sin tur kunde utgöra innehåll i de potentiella temana. Utfallet har delats in i sex huvudteman. Genom intervjuerna med lärarna erhölls en utvecklad kunskap kring elevers skolgång. Lärare ställs ofta inför den komplexa situationen att eleverna har olika 12

utgångspunkter i sin utbildning. När man vill förstå något rent intellektuellt på djupet, och inte bara skrapa något på ytan, kan hermeneutiken fungera bra för att identifiera sig med och känna empati med (Thurén, 2019). Jag gjorde mina egna anteckningar från de transkriberade intervjuerna för att enkelt kunna koda materialet för att hitta likheter och skillnader i intervjuresultaten. Med kodning menar Kvale och Brinkmann (2014: 241 243) att man läser avskrifterna och delar upp och kategoriserar data. Jag sammanställde resultaten av intervjuerna, begränsade och grupperade dem i sex kategorier. Detta för att göra det lättare för mig att hitta kopplingar och skillnader i intervjusvar. Jag utelämnade en del av det sammanställda materialet och använde bara de avsnitt som jag ansåg vara relevanta för min studie. 3.5 Etiska överväganden Vetenskapsrådet (2020) rekommenderar att forskning ska följa etiska regler. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Som forskare informerade jag lärarna om syftet med den aktuella forskningen samt om uppgift och villkor som gällde för deras deltagande, allt enligt informationskravet. Enligt samtyckeskravet gav alla lärare sitt godkännande och de deltog fritt i studien och kunde om de ville lämna den. I enlighet med konfidentialitetskravet upplyste jag deltagarna om att ingen obehörig ska få ta del av deras uppgifter. Slutligen förklarade jag för sif-lärarna att alla insamlade uppgifter endast kommer att användas för denna forskningsstudie (Vetenskapsrådet, 2020). Respondenterna informerades om att inspelningar och transkribering skulle raderas så fort min studie har examinerats. 13

4 Resultat Studiens syfte har varit att undersöka hur lärarna på sfi upplever lärandet hos sina elever och vilka strategier dessa lärare har skapat för en fungerande utbildning. I den här delen redovisas åsikter och upplevelser från genomförda intervjuer med pedagogerna. Kapitlet delas in i sex olika teman som förklarar hur situationen är för både lärare och eleverna under pandemin. Det återges hur sfi-lärarna klarar av att genomföra lektioner på distans. 4.1 Lärarna hittar lösningar för kommunikation Sfi-lärarna behövde besluta om hur undervisningen skulle bedrivas på distans. Även om utgångsläget såg olika ut i grupperna, utgick samtliga lärare från deltagarnas befintliga kunskaper i utformandet av distansundervisningen. För att överhuvudtaget kunna bedriva undervisning behövde lärarna ha kontakt med eleverna digitalt, för vilket det krävdes ett digitalt verktyg. Valet för L3 föll på mobiltelefonen då hen motiverades av att: Nästan inga deltagare hade dator hemma, någon enstaka hade tillgång till en surfplatta, men alla hade en mobil. Däremot menar L3 att här i Sverige är vi mycket framåt på många områden och inte minst vad gäller den digitala delen, men man ska inte förvänta sig att folk kan hantera den. (L3) L3 berättade att klassen hade Youtube-kanal och att det fanns telefon att ringa upp med. Hen menade att just med trauma-eleverna så var det mycket individuellt. Jag fick ju ringa upp, - kan du läsa för mig?, hur mår du idag?. L2 har delvis varit föräldraledig och var då borta några månader under sommaren och hösten, men jobbade när pandemin bröt ut. Eftersom skolans lärare inte trodde att detta skulle vara långvarigt, testade pedagogerna först en modell där alla elever fick ett vecko-häfte att jobba med hemma. Sedan kom de till skolan och lämnade in det häftet och fick ett nytt. I början fungerade det bra för L2:s elever. Hen har många studenter med låg utbildningsbakgrund som läser studieväg 1. Det visade sig dock inte fungera när smittan drog ut på tiden. I stället fick de samla in elevernas telefonnummer och mejladresser, men många elever hade inte en smartphone och inte något internet hemma. Detta gjorde att skolan fick jobba mycket med att lyfta den digitala kunskapen både bland lärare och elever, 14

vilket de inte hade arbetat med förut. Det är lämpligt att under kursens gång bedöma och utvärdera. L3 förklarar att: Studieväg 1, kurs A har ingen skolbakgrund överhuvudtaget tidigare, de är jättemotiverade, men de kunde inte själva hemma, så vi började redan där göra specialanpassningar. (L3) L3 tillägger att de successivt fick försöka ta det här till någon sorts distans- eller fjärrundervisning. L3 berättar att hen fick dela en grupp på två för att kunna möta dem och då fick de ju egentligen halva sin undervisning under hösten. Lärarna fick sitta med visir, handskar och delade grupper. Lärarna har elevgrupper på 35 stycken elever, vilket är helt galet menar L3. Hen anser vidare att det är viktigt att man som sfi-lärare nås av all information om vad som händer i samhället. Hen berättar att eftersom många av alfa-deltagarna är nya i skolvärlden, behövs det extra mycket stöttning för att de ska förstå vad det innebär att studera, att ta eget ansvar. Spår 1 och Alpha, vi måste vara nära, jag måste ju pilla på deras telefoner. Dom kan ju inte logga in, kan de logga in en dag, nästa dag är det borta. Bristen på datorvana bland eleverna ställer högre krav på lärarnas egen datorkunskap. L3 menar att trots begränsningarna för att undvika smitta måste hen vända sig till eleverna för att hjälpa dem att ansluta sina telefoner och kunna följa undervisningen på distans. 4.2 Datorvana De intervjuade lärarna i studien berättade att det var svårare för deras elever på sfi. Eleverna kunde inte hantera och därmed inte använda sig av datorer under utbildning. De hade inte datorvana menar L3 och kraven ökar väldigt mycket på läraren när sfi-elever inte är så digitala. De flesta av eleverna hade barn och då var det en fördel att kunde jobba när det passade dem bäst. Ytterligare en sak som framkom i intervjuerna var att sfi-eleverna bad sina barn om hjälp vid inloggning. Att barnen kunde hjälpa till med just den digitala delen var en tillfällig lösning. Undervisningen skulle anpassas till varje elev, speciellt när det gäller den nätbaserade teknik som används, då behöver eleverna extra hjälp för att gå vidare med utbildningen. Sedan tror L3 att sfi har just den extra utmaningen eftersom eleverna inte har digital kompetens, vilket har gjort att omställningen har tagit lite längre tid. Det är ju mycket med digitaliseringen för dom, kommenterar hen och säger att: 15

Det handlar ju också om att du känner igen bokstäverna och tangentbordet och kunna följa instruktioner i ett papper bredvid dig. Så den stora konsekvensen känner jag det har ju varit framför allt ju mindre datorvana du har, desto svårare blir det att kunna följa studierna på något sätt. (L3) Hen menar också att datorvana har stor betydelse och hur besvärligt det blir när kunskapen saknas, lärandet avstannar och produktion sjunker. Å andra sidan menar L4 att nu kan eleverna hantera distansutbildningen, vilket de inte kunde våren-20. Då fick hen och medarbetarna jobba mycket med att eleverna skulle vara på plats. I början gick eleverna till skolan var för sig och lärarnas undervisning fick vara mer individuell med instruktioner om hur de skulle göra. Men nu när de kommer är de redan vana. Tidigare innan coronapandemin hade eleverna datorlektion två gånger i veckan. Då gick nästan hela lektionen ut på att de hade glömt sitt lösenord och man fick hålla på med det. Det har utvecklats enormt så det vi ser nu i framtiden är att vi ska kunna fortsätta använda den här digitaliseringen, som vi nu har skapat, även när det blir närundervisning hävdar L4. I dagsläget ser hen datorn som ett redskap för själva undervisningen, alltså för lärandet. Nu när eleverna väl har lärt sig att använda en dator, ja dels för undervisningen, men också för eleverna i framtiden när dom får jobb, att dom redan är digitaliserade, menar L4. Att det finns mycket nyttigt i det här påpekar L2 och exemplifierar med att hen nu har telefonnummer till alla sina elever, vilket innebär en bättre kommunikation. Hen anpassade sig till eleverna, de använde What s App och då gjorde hen det också. L2 hade använt Google Classroom om hen hade fått bestämma helt själv, men viktigast var att mötas i elevernas egna miljöer. Detta var ett nytt sätt att få kontakt med studenterna. 4.3 Social interaktion L3 påtalade att frånvaron av social interaktion inte var bra för sfi-elever, eftersom det inte bara handlar om att undervisa, utan också om att möta sina elever i klassrummet, att ha tid att prata och upprepa olika moment. Hen menar att just sfi-elever har behov av en pedagog i klassrummet och: att det digitala borde användas bara när dom är hemma, hen betonar att man behöver sin lärare i klassrummet. Även de som är högutbildade behöver en lärare i klassrummet. (L3) 16

En teori som L2 framförde, är att de digitala verktygen kan få sociala konsekvenser; så hen frågade eleverna vad ville de göra. Vi vill tala, för det kan vi inte göra hemma. Våra familjer talar inte svenska. Jag kan inte gå på språkkafé. Allt det här som hen brukar uppmana eleverna att göra finns inte längre. L3 berättar att hen och sfi-eleverna satt en timme och pratade enbart svenska, eftersom det är något som de inte hade möjlighet att göra hemma. Även hen nämnde då den sociala aspekten, att eleverna träffade färre personer, att de inte hade ett kontaktnät i Sverige. L2 menar att de isoleras som en konsekvens av att de inte kan språket, vilket blir ett stort problem som drabbar främst elever på låg studienivå. L1 säger att man lär sig bättre i grupp, då är distansutbildning ett hinder eftersom man sitter och jobbar ensam hemma. En del elever behöver etablera relationer för att fungera bättre i en undervisningsmiljö. L1 delade upp eleverna i smågrupper i breakout-rooms. Då är det 2-3 stycken i varje grupp och läraren går in och lyssnar på varje grupp. Hen spelar också in samtalen för att höra vad de behöver hjälp med. Det fungerar, men är givetvis inte optimalt att läsa helt och hållet på distans. Hen anser att sfi inte fullt ut är lämpligt som en distanskurs. L3 anser att relationen till eleverna är a och o vad gäller lärande. Hen berättar att när pandemin började jobbade hen med traumatiserade elever och det var också väldigt problematiskt när de gick över till distans. L4 berättar att eleverna har fått mer talutbildning med fjärrundervisningen. I klassrummet var det ofta de modiga som vågade prata, som alltid tog över lektionen. Man kan säga att detta har inneburit större deltagande av elever som är mer blyga och som inte vågade prata i klassrummet, hen tillägger att: det är lite lättare att gömma sig ner i bordet i klassrummet. Konsekvenserna är ju naturligtvis att det är ju den här interaktionen. Dom blir mer ensamma nu i pandemin. Dom går inte på språkcafé, dom träffar inte så många andra. (L4) Det har inneburit att eleverna har lärt sig mindre under pandemin, avsaknaden av en känsla av sammanhang och mening drabbar utan tvekan sfi-eleverna också, menade L4. 4.4 Pandemin påverkar L2 berättar att eleverna inte har några nationella prov, dessa är annars lärarnas viktigaste verktyg vid kunskapsbedömning. Det innebär att eleverna inte får samma möjligheter som tidigare, då med vanliga lektioner på plats kan man: 17

liksom, på ett, betygsäkert sätt gå vidare till nästa nivå eller då avsluta sfi. Det här har ju jättestora konsekvenser. (L2) L2 nämner att inlärningsprocessen blev långsammare och eleverna fick inte samma möjlighet att visa upp sina kunskaper. De fick inte samma möjligheter till feedback och färre möjligheter till bedömning. L1 hade pratat väldigt mycket med sina elever om det här med att inga nationella prov skulle verkställas den terminen. Betyget blir mindre säkert eftersom eleverna får färre tillfälligheter att visa upp sina kunskaper. Sedan har hen gjort en lösning, att eleven kommer in till skolan och det har elever också velat göra: eleverna får komma in till skolan och göra ett gammalt nationellt prov i vårt fall. (L1) Då tycker hen att det fungerar, men eftersom hen träffar dom en gång i veckan då blir det ett bedömningstillfälle till skillnad från fem bedömningstillfällen som det var innan coronatiden. Men om en elev inte vill göra det då visste hen inte riktigt hur man skulle sätta betyg. L1 tillägger att situationen har gjort att hen har blivit bättre på att dokumentera och att det har blivit viktigare att hela tiden ha i åtanke. Hen menar att det blir lättare att individualisera lärandet och elevers behov, hen tillägger: Vem är det som behöver jobba med vad? Vem är nästan färdig? De olika bitarna vi håller på med. Vem har kommit olika långt?. (L1) L3 menar att det var svårt att sätta betyg när eleverna inte var tillräckliga digitala och det fanns inte tillfredsställande produktion att sätta betyg för. Hen berättade om en lär-plattform som läraren själv hade gjort: där eleverna kunde jobba hela tiden och många har ju barn, man räknar ju lite kallt med det som lärare, att fråga dina barn om att logga in, alltså. Lite så att dom hjälper till med just det digitala för att det ska bli en anpass-fas, de behöver ju den hjälpen. (L3) Det fungerade inte riktigt, menar L4, dock försökte hen att hitta praktiska lösningar, men betygen blev sämre för sfi-elever. L4 påpekade att i slutet av terminen ska betyget spegla nivån på elevens kunnande i svenska. Hen har noterat att sfi-eleverna fått sämre kunskaper när campuskurser förvandlades till improviserade distanskurser. Elever har fått stora 18

kunskapsluckor som försvårar vidare studier. Att sätta betyg har inneburit att läraren i slutet av terminen har bedömt i vilken mån eleven uppnått kunskapskraven. Den summativa bedömningen (betyget) ska grundas på både informella och formella bedömningssituationer och informell bedömning sker kontinuerligt. Under processer kan det vara genom samtal eller observation, medan den formella bedömningen oftast avser hela undervisningen enligt L4. 4.5 Sfi-utbildningen anpassas På grund av pandemin har skolan gjort olika anpassningar enligt L1, men att inledningsvis stängdes skolan ned helt och hållet för att undvika spridningen av corona. All undervisning gick helt på distans i mars 2020. Efteråt kom två deltagare som inte var med på det digitala, det funkade inte för dessa elever. Lärarna började redan där göra specialanpassningar. De som inte kunde det mest basala hade dispens fast allt var nedstängt i skolan. L1 menar att man fick börja från grunden och ha tålamod. Eleverna på sfi fick lära sig det mest enkla för att kunna använda en dator, hen säger: Man ska kunna öppna en dator och logga in och förstå en instruktion. Innan dess så hjälper det inte hur mycket verktyg eleven har. Det är mycket med digitaliseringen kring sfi-eleverna. (L1) Det handlar också om att det fanns elever som kände igen bokstäverna och tangentbordet och kunde följa instruktioner i ett papper bredvid sig. Hen kände att det främst var bristande datorvana bland sfi-eleverna, som gjorde det problematiskt att hänga med i studierna. Många elever har också barn som i sin tur hade stängda högstadieskolor och då blev det ju plötsligt det också. Som förälder finns möjligheten att man studerar hemma, men det kan också ett barn eller två göra. Även små barn som vid minsta lilla symptom ska stanna hemma och som inte lämnar dig ifred för din videolektion. Men den största konsekvensen är att i ett sfi-klassrum så är det många språk, många kulturer och lärarna behöver var på plats med sina elever. Det är ju lättare tycker jag att vara i ett fysiskt klassrum, säger L1. Hen ser här och nu vad är det elever undrar över och hen kan visa här, men å andra sidan måste hen kunna förklara sig fram dit och det kan bli en större svårighet på det sättet. L1 har märkt att själva lärandet också har till viss del blivit långsammare. Sedan har hen lagt väldigt mycket energi på att försöka se till att sfi-elever har alla möjligheter i så stor utsträckning som möjligt. Hen arbetar parallellt med en kollega och de har alla studievägar och alla fyra kurser. Hen har både eleverna som knappt 19

har gått i skola och de som är högutbildade akademiker och allt däremellan. Har eleverna ganska mycket skolbakgrund, är yngre, inte har så mycket annat ansvar och inte har barn ännu, då har det inte varit så stora skillnader. Men när eleven plötsligt måste ha sin skolgång i hemmet också och som har annat, då blir det konkurrerande. L4 hade fjärrundervisning varje dag och eleverna hade uppgifter som de skulle göra i Google Classroom. Hen tycker att det fungerar väldigt bra med studieväg 1 i kurs C. Eleverna kan lite, de klarar lite svenska eftersom de har gått både A- och B-kurs tidigare. Ofta gjorde eleverna kanske inte sina uppgifter på dagen utan de jobbade med uppgifterna på kvällen. Nu under ramadan så gör eleverna det på natten. Då finns ju inte jag tillgänglig och kan hjälpa dom, så då har jag fått lägga upp många filmer och instruktioner i Google Classroom som dom kommer åt själva. Skolan hade gjort anpassningar vilket innebar att de var nivåindelade och då var det inte rakt av enligt kurs A, B, C utan utifrån hur eleverna fungerar tillsammans. L1 hade fyra större grupper och i de grupperna så gjorde hen mindre grupper och där hade hen jobbat mycket med Google-Meet. L1 hade videolektioner varje dag. Eleverna hade fått fysiskt material som de fick komma in och hämta på skolan och att jobba med hemma. Efteråt diskuterade lärare och eleverna på videolänk och då gick hen igenom material under förutsättningen att eleverna till exempel hade gått igenom ordlistan. På wake-up-rooms där hade lärare och eleverna videolektioner där de alltid kunde chatta individuellt med lärare. På lektionerna hade eleverna med sitt material och sedan gick lärare igenom det med sina studenter. De diskuterade och eleverna ställde frågor, hen förklarade och förtydligade saker, allt utifrån vad var och en förstår. Läraren har sin dokumentation där hen kollar av att alla följer med, berättade L1. L4 menar att för de eleverna som har bott i Sverige kort tid och börjar läsa på sfi, så får de prata sitt hemspråk och när det finns elever som har kommit längre så kan de hjälpa eleverna som är nya i klassen och förklara på hemspråk. Utifrån det kan de bygga upp svenskan och all undervisning har eleverna på fjärr. L2 säger att lärarna på sfi tar fram olika strategier för att komma vidare med undervisningen, hen säger att: det har varit ett stort arbete att digitalisera allting. Vidare berättar hen att på studieväg 2 gestikulerar man mycket, man använder ansiktsuttryck. Hen hade uttalsundervisning varje tisdag och då satte hen på kameran och sa till eleverna titta på min mun så ska man göra, liksom. (L2) 20

Men det blir ett hinder för hen ser inte eleverna och hen kräver inte att hens elever ska ha kameran på. L2 tänker på elevernas och deras familjers integritet. Hen menar att: Det är klart att det blir ett hinder, att inte kunna se sina elever. Det är svårare definitivt. Jag tror att det är just uttalet och talet som är mest problematiskt att göra, liksom. (L2) Hen tar även upp att lärarna har halva lektionen på zoom för både eleverna som är i klassrummet och de som är online hemifrån. L2 sitter då i klassrummet och har en hybridundervisning där grundreglerna för digitala möten fortfarande gäller, men dynamiken blir helt annorlunda. Hen brukar ha ungefär tio elever i klassrummet och tjugo elever på zoom. Lektionerna brukar hen ha i två timmar och sedan efter rasten så har hen enskild bedömning och utvecklingssamtal och då stänges zoom av. För L2 handlar läro-perspektivet om att behålla de rutiner som hen har haft med klassen tidigare. Hen har alltid en presentation av målen kl. 8 på morgonen, där klassen diskuterar vad eleverna ska göra på dagens lektion och repetera vad som gjordes dagen innan. Sedan övergår hen till dagens huvuduppgift och kör en stor föreläsning på zoom för eleverna. L2 ger dem sedan en webbanpassad uppgift som de i klassrummet får lösa på ett papper och de på zoom gör via webben. Detta går de sedan igenom tillsammans. Men hen är inte nöjd med metoden och menar: Det är inte optimalt, det hade jag nog inte gjort om det inte hade varit corona, men... så det är väl.... jag (L2) blir begränsad när det kommer till tal och uttal men om jag ska göra en grammatikuppgift väldigt så där och fylla i, då går det ju, även om det inte är optimalt. Däremot menar L4 att hen är nöjd med undervisningens utveckling, hen ser att: vi haft pandemi i ett år ungefär, så man kanske kan säga att jag har haft en god produktion, så att det var i början, för ett år sen, så var det väldigt svårt. Då var produktionen låg för att alla behöver digitaliseras och det var lite kämpigt i början, men nu under höst och vår nu skulle jag säga att produktionen är i samma takt som i klassrummet. (L4) 21

Hen ansåg att på en viss del har pandemin bidragit till ett positivt lärandet bland eleverna på sfi. Eleverna har varit tvungna att prestera mer och lära sig att hantera en dator samt att våga prata svenska. L4 ansåg att eleverna gömde sig längs bak i klassrummet när de hade ansikte mot ansikte undervisning. 4.6 Oförberedda lärare Pandemin tvingade skolan att höja den digitala medvetenheten bland både lärare och elever. Detta var något de inte tidigare hade arbetat med enligt L2. Hen tycker att hela samhället har fått ställa om och det har även skolan fått göra. Sedan tror L2 att sfi har just den extra utmaningen att deras elever inte har digital kompetens, vilket har gjort att omställningen har tagit lite längre tid. Bland lärarna finns ett intresse av att börja reflektera över behovet av kollegial utväxling med andra pedagoger. En strävan efter en tillfredsställande fjärrundervisning av god kvalitet. L2 menar att coronapandemin har påverkat jättemycket eftersom det inte funnits någon central modell om hur man ska göra. Det kändes lite som att alla skolor fick uppfinna sin lösning och vår skola har nog under den här tiden provat väldigt många lösningar. Enligt L3 ökar kraven väldigt mycket på läraren när sfi-elever inte är så digitala. Hen var tvungen att lära sig att använda den digitala lär-plattformen i undervisningen, så att eleverna skulle ha möjlighet att jobba när som helst på dygnet. L3 berättar att på grund av pandemin blev all undervisningen mycket svårare för sfi-eleverna, hen menar att: det var ju en chock först, såklart. Det var ju liksom, vad gör vi nu?, hur ska vi göra? och på vårt företag var vi faktiskt, väldigt icke-digitala. Det var ju skrämmande och vi hade precis börjat med lär-plattformen, med att lära oss allting, direkt. Vi kommunicerar mellan varandra digitalt, alltså det hade vi inte heller gjort särskilt mycket förut, förutom mejl och vanliga saker, det är en hel revolution så initialt var det jättetufft faktiskt. (L3) L3 var tvungen att lära sig själv med allt det tekniska och det har varit svettigt. Lärarna på sfi har fått känna sig fram och alla lärare gjorde olika. Kollegorna till L3 jobbade på spår 2 och 3 och mötte bara eleverna på distans, medan hen var tvungen att åka in till skolan. Det har varit jättejobbigt psykiskt och fysiskt. De var ju även tvungna att följa pandemins utveckling och vara rädda om sig själva, allt detta krävde tålamod. 22