FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni Publicerad -07-27 Bild av Kirstie Ekelund
Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.16 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål 7.16.1 Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer 7.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.16.2 Banker 7.1.2 Banker 7.17 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet 7.1.3 Bostadsinstitut 7.17.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.1.4 Finansbolag 7.17.2 Banker 4. Tillväxttakt 7.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.17.3 Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.18 Derivatinstrument 4.1.1 Tillväxttakt utlåning och penningmängd 7.2.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.18.1 Monetära finansinstitut (MFI) 4.1.2 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet 7.18.2 Banker 4.2 Köpta och sålda lån 7.3.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.3.2 Banker 8. Räntor 5. Penningmängd 7.3.3 Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen 7.3.4 Finansbolag 8.1.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 7.3.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.1.2 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål 5.1.3 Monetära basen 7.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.2.1 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal 7.4.2 Banker 8.2.2 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning 7.4.3 Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid 8.3.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.5.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.2 Banker, nya avtal 6.1.2 Banker 7.5.2 Banker 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal 6.1.3 Bostadsinstitut 7.5.3 Bostadsinstitut 8.3.4 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 6.1.4 Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit 8.3.5 Banker, utestående avtal 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.6.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.6 Bostadsinstitut, utestående avtal 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker 7.6.2 Banker 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.6.3 Bostadsinstitut 8.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 6.2.1 MFI:s tillgångar 7.6.4 Finansbolag 8.4.2 Banker 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital 7.6.5 Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.4.3 Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid 6.3.1 Bankernas tillgångar 7.7.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.5.1 Banker, nya avtal 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital 7.7.2 Banker 8.5.2 Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier 7.7.3 Finansbolag 6.4.1 Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder 6.4.2 Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier 7.10 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till icke-finansiella företag efter lånestorlek 9.1.1 Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder 6.5.1 Finansbolagens tillgångar 7.11 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning, oreglerade lånefordringar 9.1.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar 6.5.2 Finansbolagens skulder och eget kapital 7.12 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.12.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.2.1 Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar 6.6.1 Övriga MFI:s tillgångar 7.12.2 Banker 9.2.2 Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder 6.6.2 Övriga MFI:s skulder och eget kapital 7.12.3 Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.13 Leasing, fördelat på motpart 9.3.1 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart 6.7.1 MFI:s filialer i utlandet, tillgångar 7.13.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.3.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk 6.7.2 MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital 7.13.2 Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier 7.13.3 Finansbolag 10. Noter 6.8.1 Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.14 In- och upplåning från hushåll 6.8.2 Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital 7.14.1 Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier 7.14.2 Banker 6.9.1 Sparbankernas tillgångar 7.15 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss 6.9.2 Sparbanker, skulder och eget kapital Sida 1 (1)
1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal 1 2004. Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari 2006. Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag samt tillväxttakt för penningmängden. En kombinerad tillväxttakt och motsvarande tillväxtindex för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag redovisas också. Dessutom redovisas stockar för köpta och sålda lån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. av Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma
2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [1221+1222] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2014 (MIS 2014:1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)
Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2014:2. Vid utgången av november 2014 fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del 5.1.1. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november 2014. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)
3. Finansstatistik i korthet -06-30 Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M1 2 376 522 Miljoner kronor (Mnkr 9,2 Procent (%) M2 2 814 128 Mnkr 6,7 % M3 2 903 463 Mnkr 6,8 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt 3 424 016 Mnkr 7,7 % till hushåll, för bostadsändamål 2 806 172 Mnkr 8,6 % till icke-finansiella företag, totalt 2 066 096 Mnkr 7,1 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt 1 688 423 Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,55 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,62 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,60 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,31 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,07 Procent (%)
4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan försvåra jämförelser över tiden. För penningmängden och serier i avsnitt 7.1 7.2 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och i vissa fall omvärderingar, för att på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår p.g.a. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. För att få korrekta uppgifter bakåt i tiden justeras historiska ställningsvärden vid behov, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår p.g.a. tidsseriebrottet. Att inte ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Tillväxttakten där värdepapper emitterade av icke-finansiella företag ingår kompenseras även för omvärderingar, alltså värdeförändringar Detta då marknadsvärdet på de emitterade värdepapperna antas påverkas av marknadsfluktuationer. Värdet på utlåningsstockar och penningmängd antas inte i lika stor utsträckning påverkas av omvärderingar. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag, och MFI:s utlåning till samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finaniella företag 20 15 10 5 0-5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushåll Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag: utlåning samt emitterade värdepapper Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: II tt = II tt 1 1 + UB tt IB tt Omklassificeringar Lånetransfereringar Omvärderingar IB t + Omklassificeringar + Lånetransfereringar där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Omvärderingar antas däremot ske jämnt utspridda över månaden och justeras därför inte för i nämnaren. Sida 1 (1)
4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 4.1.1 Tillväxttakt för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Tillväxttakt, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella Årlig stockförändring, Årlig tillväxttakt, företag företag procent procent Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning Utlåning och innehav av värdepapper Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt Juni 6,8 6,8 3,6 7,4 4,3 2,5 2,0 Juni 15,2 8,8 7,4 Jul 7,0 7,0 3,6 7,7 4,3 3,0 2,4 Jul 15,4 9,0 8,1 Aug 7,0 7,0 3,1 7,8 4,1 2,5 2,0 Aug 14,7 8,6 8,8 Sep 7,2 7,2 2,7 8,0 4,2 2,9 2,2 Sep 14,7 8,6 7,4 Okt 7,4 7,2 2,8 8,1 3,8 3,3 2,7 Okt 15,8 9,1 9,4 Nov 7,3 7,3 3,2 8,2 3,8 4,2 3,5 Nov 15,2 9,2 8,0 Dec 7,4 7,5 3,7 8,4 3,8 4,0 3,4 Dec 13,0 8,2 7,6 Jan 7,4 7,5 3,6 8,4 3,6 4,7 4,2 Jan 14,8 9,6 9,9 Feb 7,4 7,5 3,4 8,4 3,8 4,2 3,8 Feb 13,5 8,9 8,9 Mar 7,4 7,5 2,8 8,5 3,7 4,2 3,7 Mar 12,3 8,6 8,7 Apr 7,5 7,7 3,3 8,5 4,1 4,9 4,5 Apr 12,5 9,2 8,9 Maj 7,7 7,8 2,9 8,7 4,3 5,6 5,2 Maj 10,3 7,5 7,4 Juni 7,6 7,7 3,3 8,6 4,1 7,1 6,5 Juni 9,2 6,7 6,8 För att se ingående stockar, se avsnitt 7.1 För att se ingående stockar, se avsnitt 5.1 b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. 4.1.2 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificering samt köpta och sålda lån. Tillväxtindex, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod januari 2005, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella företag företag Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning och innehav av Utlåning värdepapper M1 M2 M3 Jun 227 201 246 159 176 178 Jun 247 250 239 Jul 228 201 247 160 177 179 Jul 245 249 238 Aug 229 200 249 160 177 179 Aug 246 249 238 Sep 231 201 251 161 178 179 Sep 249 251 239 Okt 232 201 253 161 180 181 Okt 253 254 243 Nov 234 202 254 162 181 183 Nov 255 256 243 Dec 235 202 257 161 180 181 Dec 259 259 245 Jan 236 203 258 162 182 183 Jan 261 261 248 Feb 237 202 259 163 183 185 Feb 260 259 247 Mar 239 202 261 163 183 184 Mar 265 263 250 Apr 240 205 262 164 185 186 Apr 267 264 252 Maj 242 206 265 165 187 188 Maj 266 264 251 Jun 244 208 267 166 189 190 Jun 270 267 255 4.2 Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska icke-finansiella företag varav lån till svenska hushåll Jun -1 535 0-1 647 Jul -605-1 -588 Aug -112 0-106 Sep -5 910-5 115-69 Okt -4 841-4 624-11 Nov -10 854-10 838-12 Dec -1 762-1 246-530 Jan -1 605-1 683-11 Feb 51 0-12 Mar -1 069-876 -42 Apr 15 0-12 Maj 7 0-2 Jun -4 687-2 317-162 Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.
5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten 2010. Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november 2013. Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september 2010. Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)
Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt som inte är äldre än tio år. I december 2015 var det nominella värdet för minnesmynt 58 miljoner kronor. Allmänhetens innehav av ogiltiga sedlar ingår normalt i utelöpande sedlar och mynt tio år efter att de upphört att vara lagliga betalningsmedel. Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)
Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)
5.1 Penningmängd och monetära basen 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och sedlar och mynt i svenska mynt MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta Jun 78 252 1 991 76 261 2 110 718 1 963 399 147 319 205 281 702 012 59 343 1 085 284 58 798 2 186 979 Jul 78 262 2 025 76 237 2 094 240 1 952 681 141 559 197 833 697 971 49 181 1 088 366 60 889 2 170 477 Aug 77 446 1 855 75 591 2 097 113 1 970 732 126 381 194 627 689 866 51 905 1 098 075 62 641 2 172 704 Sep 75 470 1 843 73 627 2 127 893 1 997 638 130 255 192 443 706 890 52 865 1 113 122 62 573 2 201 520 Okt 74 268 1 747 72 521 2 168 548 2 035 261 133 286 208 626 717 244 53 930 1 125 929 62 819 2 241 068 Nov 72 317 1 919 70 398 2 188 094 2 047 692 140 403 205 160 741 379 57 479 1 127 952 56 124 2 258 492 Dec 73 451 1 915 71 536 2 217 887 2 087 222 130 666 201 902 761 495 66 524 1 133 996 53 970 2 289 423 Jan 68 936 1 798 67 138 2 232 548 2 092 937 139 611 196 854 776 754 56 507 1 146 810 55 624 2 299 687 Feb 67 536 1 697 65 839 2 223 654 2 090 030 133 624 202 981 750 328 71 358 1 141 396 57 591 2 289 493 Mar 66 655 1 656 64 999 2 266 332 2 124 122 142 210 232 188 760 029 59 950 1 156 257 57 908 2 331 331 Apr 66 094 1 774 64 320 2 284 399 2 141 192 143 207 219 746 757 588 64 484 1 182 366 60 216 2 348 719 Maj 65 202 1 675 63 527 2 279 843 2 139 811 140 031 210 258 761 110 56 637 1 190 545 61 293 2 343 370 Jun 65 200 1 911 63 289 2 313 233 2 182 819 130 414 194 834 774 204 53 329 1 230 534 60 333 2 376 522 Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta Jun 451 122 440 659 10 463 15 475 56 274 3 732 370 126 5 514 2 638 101 53 794 21 116 5 819 2 718 829 Jul 446 753 435 455 11 298 13 764 55 390 3 587 368 770 5 242 2 617 231 63 088 21 363 5 819 2 707 501 Aug 447 233 435 337 11 897 13 594 54 358 6 899 367 332 5 049 2 619 938 58 760 21 119 5 819 2 705 635 Sep 439 139 431 513 7 626 11 671 51 428 3 988 367 005 5 046 2 640 658 49 355 21 761 4 057 2 715 832 Okt 434 194 425 257 8 937 8 491 49 833 3 329 367 504 5 037 2 675 262 64 216 21 760 4 057 2 765 296 Nov 436 026 424 646 11 381 8 546 51 433 3 074 368 363 4 610 2 694 519 42 800 21 923 4 057 2 763 298 Dec 439 494 428 381 11 114 7 239 52 770 2 773 371 970 4 743 2 728 918 33 556 23 398 1 896 2 787 768 Jan 449 197 438 905 10 292 6 254 52 211 2 841 383 311 4 581 2 748 884 51 668 23 398 1 896 2 825 846 Feb 442 877 433 584 9 293 4 267 50 775 2 907 380 447 4 481 2 732 370 53 741 23 378 1 896 2 811 384 Mar 435 163 425 389 9 775 2 858 51 268 2 486 374 212 4 339 2 766 495 51 046 23 715 4 035 2 845 291 Apr 432 774 422 579 10 195 3 318 51 754 2 390 371 063 4 247 2 781 493 52 848 23 734 4 035 2 862 110 Maj 433 012 424 782 8 230 3 812 51 949 3 292 369 806 4 153 2 776 382 54 699 23 735 4 035 2 858 851 Jun 437 606 432 977 4 629 4 841 54 615 2 396 371 829 3 925 2 814 128 61 535 23 764 4 035 2 903 463 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag Övriga M3 Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Jun 76 244 2 385 428 158 807 1 419 400 8 795 642 794 125 112 323 234 24 900 13 355 2 633 835 Jul 76 220 2 372 278 155 783 1 420 825 9 049 642 157 121 480 309 296 25 253 6 920 2 611 200 Aug 75 574 2 399 631 137 821 1 429 173 9 021 646 324 108 039 324 134 20 761 3 095 2 616 120 Sep 73 611 2 437 821 139 578 1 443 128 9 058 659 059 112 083 335 634 18 437 2 802 2 653 811 Okt 72 505 2 431 309 142 890 1 456 190 9 369 667 910 110 206 307 209 23 316 1 253 2 647 958 Nov 70 383 2 452 079 155 814 1 465 774 9 699 682 653 120 155 303 652 25 960 475 2 678 751 Dec 71 683 2 464 083 143 557 1 474 301 9 957 711 095 112 209 278 687 21 391 475 2 679 798 Jan 67 285 2 523 593 151 106 1 498 350 10 078 718 330 120 673 306 913 20 355 475 2 742 459 Feb 65 986 2 522 510 142 837 1 490 411 9 779 697 884 111 919 334 215 21 139 456 2 731 788 Mar 65 150 2 568 688 151 128 1 497 597 9 897 708 803 114 022 362 287 27 209 1 508 2 786 474 Apr 64 470 2 582 329 152 424 1 521 470 10 102 706 499 109 923 354 360 32 399 1 508 2 800 732 Maj 63 678 2 557 056 149 532 1 528 357 10 076 710 228 108 103 318 472 31 353 1 509 2 771 775 Jun 63 434 2 589 368 137 802 1 569 413 10 198 733 952 100 334 286 003 27 271 1 509 2 792 112 a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. Svenska kronor 5.1.3 Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Jun 78 252 73 590 102 73 488.. 0 65 703 217 545 Jul 78 262 44 241 96 44 145.. 0 100 307 222 810 Aug 77 446 45 678 90 45 588.. 0 112 508 235 632 Sep 75 470 85 934 111 85 823.. 0 90 706 252 110 Okt 74 268 28 642 74 28 568.. 0 165 311 268 221 Nov 72 317 34 671 82 34 589.. 0 180 312 287 300 Dec 73 451 70 922 96 70 826.. 0 143 420 287 793 Jan 68 936 59 953 76 59 877.. 0 176 512 305 401 Feb 67 536 58 877 73 58 804.. 0 195 769 322 182 Mar 66 655 52 826 121 52 705.. 0 212 321 331 802 Apr 66 094 99 855 78 99 777.. 0 178 267 344 216 Maj 65 202 95 289 80 95 209.. 0 201 020 361 511 Jun 65 200 110 578 134 110 444.. 0 197 619 373 397
6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 11% 6% 4% 9% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In- och upplåning 37% 48% Emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden 1975-1995 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Diagram 3: Bankernas tillgångar 14% 7% 6% 63% 10% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital 28% 6% 6% 6% 54% In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Sida 1 (1)
6.1 Balansräkning, senaste period 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 Utlåning 10 165 235 In- och upplåning 6 952 387 Icke-MFI 7 548 318 Icke-MFI 4 066 263 Svenska icke-mfi 5 885 707 Svenska icke-mfi 2 957 231 Finansiella företag, ej MFI 166 097 Finansiella företag, ej MFI 292 970 Icke-finansiella företag 2 066 096 Icke-finansiella företag 841 808 Offentlig sektor 229 498 Offentlig sektor 134 031 Hushåll 3 424 016 Hushåll 1 688 423 Utländska icke-mfi 1 662 610 Utländska icke-mfi 1 109 032 Övriga EU-länder 917 974 Övriga EU-länder 666 672 Övriga utlandet 744 636 Övriga utlandet 442 360 MFI 2 616 918 MFI 2 886 124 Svenska MFI 1 462 129 Svenska MFI 1 382 368 Banker 375 380 Banker 1 241 577 Bostadsinstitut 995 645 Bostadsinstitut 101 738 Andra monetära kreditmarknadsföretag 91 078 Andra monetära kreditmarknadsföretag 34 825 Övriga MFI 26 Övriga MFI 4 227 Utländska MFI 1 154 789 Utländska MFI 1 503 756 Övriga EU-länder 766 270 Övriga EU-länder 850 948 Övriga utlandet 388 519 Övriga utlandet 652 808 Räntebärande värdepapper 1 182 904 Emitterade värdepapper 5 136 184 Aktier och andelar 571 594 Certifikat 960 708 Derivatinstrument 835 669 Obligationer 3 871 546 Övriga tillgångar 1 463 499 Förlagslån 217 986 SUMMA TILLGÅNGAR 14 218 900 Övriga emitterade värdepapper 85 943 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 24 425 Derivatinstrument 694 946 Övriga skulder 621 734 Eget kapital 789 225 SUMMA SKULDER 14 218 900 6.1.2 Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 Utlåning 6 504 640 In- och upplåning 5 619 972 Icke-MFI 4 050 075 Icke-MFI 3 982 592 Svenska icke-mfi 2 725 892 Svenska icke-mfi 2 911 720 Finansiella företag, ej MFI 164 116 Finansiella företag, ej MFI 292 956 Icke-finansiella företag 1 302 129 Icke-finansiella företag 834 286 Offentlig sektor 102 052 Offentlig sektor 134 029 Hushåll 1 157 596 Hushåll 1 650 449 Utländska icke-mfi 1 324 183 Utländska icke-mfi 1 070 872 Övriga EU-länder 757 166 Övriga EU-länder 632 714 Övriga utlandet 567 017 Övriga utlandet 438 159 MFI 2 454 565 MFI 1 637 380 Svenska MFI 1 329 928 Svenska MFI 304 041 Banker 250 982 Banker 171 196 Bostadsinstitut 995 645 Bostadsinstitut 101 738 Andra monetära kreditmarknadsföretag 83 280 Andra monetära kreditmarknadsföretag 27 266 Övriga MFI 22 Övriga MFI 3 839 Utländska MFI 1 124 637 Utländska MFI 1 333 340 Övriga EU-länder 748 097 Övriga EU-länder 736 536 Övriga utlandet 376 540 Övriga utlandet 596 803 Räntebärande värdepapper 965 375 Emitterade värdepapper 2 681 699 Aktier och andelar 567 132 Certifikat 925 494 Derivatinstrument 717 602 Obligationer 1 486 564 Övriga tillgångar 1 307 150 Förlagslån 183 747 SUMMA TILLGÅNGAR 10 061 899 Övriga emitterade värdepapper 85 894 Derivatinstrument 640 950 Övriga skulder 540 665 Eget kapital 578 613 SUMMA SKULDER 10 061 899
6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 Utlåning 3 021 717 In- och upplåning 1 097 597 Icke-MFI 2 917 933 Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi 2 758 786 MFI 1 097 597 Finansiella företag, ej MFI 393 Svenska MFI 997 233 Icke-finansiella företag 551 340 Utländska MFI 100 364 Offentlig sektor 11 082 Emitterade värdepapper 1 841 205 Hushåll 2 195 970 Certifikat 285 Utländska icke-mfi 159 147 Obligationer 1 811 219 MFI 103 784 Förlagslån 29 701 Svenska MFI 99 930 Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI 3 854 Derivatinstrument 17 826 Räntebärande värdepapper 9 838 Övriga skulder 56 129 Aktier och andelar 1 Eget kapital 117 503 Derivatinstrument 77 346 SUMMA SKULDER 3 130 259 Övriga tillgångar 21 358 SUMMA TILLGÅNGAR 3 130 259 6.1.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 Utlåning 168 852 In- och upplåning 219 409 Icke-MFI 156 877 Icke-MFI 82 429 Svenska icke-mfi 103 087 Svenska icke-mfi 44 542 Finansiella företag, ej MFI 286 Utländska icke-mfi 37 887 Icke-finansiella företag 31 710 MFI 136 980 Offentlig sektor 733 Svenska MFI 74 667 Hushåll 70 358 Utländska MFI 62 313 Utländska icke-mfi 53 790 Emitterade värdepapper 5 808 MFI 11 975 Certifikat 3 126 Svenska MFI 10 230 Obligationer 1 278 Utländska MFI 1 745 Förlagslån 1 354 Räntebärande värdepapper 13 335 Övriga emitterade värdepapper 50 Aktier och andelar 4 385 Derivatinstrument 23 Derivatinstrument 227 Övriga skulder 18 920 Övriga tillgångar 124 782 Eget kapital 67 420 SUMMA TILLGÅNGAR 311 581 SUMMA SKULDER 311 581
6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 Utlåning 470 026 In- och upplåning 15 409 Icke-MFI 423 433 Icke-MFI 1 242 MFI 46 594 MFI 14 167 Räntebärande värdepapper 194 356 Emitterade värdepapper 607 472 Aktier och andelar 76 Certifikat 31 804 Derivatinstrument 40 494 Obligationer 572 484 Övriga tillgångar 10 209 Förlagslån 3 184 SUMMA TILLGÅNGAR 715 161 Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 24 425 Derivatinstrument 36 146 Övriga skulder 6 019 Eget kapital 25 690 SUMMA SKULDER 715 161 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -06-30 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning 1 238 699 698 624 152 369 Icke-MFI 1 018 910 561 450 139 252 MFI 219 789 137 174 13 117 Räntebärande värdepapper 84 158 86 471 24 763 Aktier och andelar 28 591 3 663 10 705 Derivatinstrument 66 627 188 506 16 Övriga tillgångar 1 034 755 143 750 4 752 SUMMA TILLGÅNGAR 2 452 829 1 121 014 192 606 Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr) Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -06-30 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning 1 438 409 721 021 158 906 Icke-MFI 810 226 345 722 156 492 MFI 628 183 375 299 2 413 Emitterade värdepapper 479 973 4 289 1 656 Derivatinstrument 59 716 188 408 217 Övriga skulder 414 200 196 977 1 103 Eget kapital 60 531 10 320 30 724 SUMMA SKULDER 2 452 829 1 121 014 192 606