Anvisningar till blankett Standardrapport

Transkript

1 FÖRSLAG PÅ REMISS Bilaga 2 FFFS 2008:xx Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma med de års- och delårsbokslut som företagen upprättar. Redovisningsprincip ska anges på sidan med innehållsförteckning. Med utland avses i dessa anvisningar motpart utanför Sverige. Filialer till utländska kreditinstitut och värdepappersbolag i Sverige räknas som svensk motpart. Upplysningar ska lämnas om hur stor effekt den så kallade verkligt värde optionen har på balansräkning och resultaträkning på raderna A39 51 respektive B Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Till exempel: Balansomslutning tkr Avrundas till tkr Där poster i resultaträkningen har negativ inverkan på resultatet anges detta med minustecken ( ). Detta gäller även för att fylla i specifikationerna. Balansräkningens poster ska i normalfallet lämnas utan tecken. Om en balanspost påverkar balansomslutningen negativt ska minustecken ( ) användas. Det gäller även för specifikationer av balansposter. Ange samtliga belopp i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrunda enligt gällande regler. Belopp under 500 kronor anges med 0. Observera att summeringarna måste balansera även vid avrundning. Rapportering av kvartalsuppgifter Kvartalsuppgifter rapporteras enligt avsnitt A E: Balansräkning (A) Resultaträkning (B) Specifikationer: Balansräkning (C) Specifikationer: Resultaträkning (D) Uppgifter till samlad kapitalbedömning (E) Specifikationer: Årsbokslut (F) Rapportering av årsbokslutsuppgifter Förutom kvartalsuppgifter rapporteras vid årsbokslut också enligt avsnitt F. Filialers rapportering Filialer till svenska kreditinstitut och värdepappersbolag i utlandet samt filialer till utländska kreditinstitut och värdepappersbolag i Sverige, ska rapportera följande uppgifter i förekommande fall: Avsnitt A Samtliga uppgifter Avsnitt B Samtliga uppgifter Avsnitt C C52 C64

2 FFFS 2008:xx Avsnitt D D21 D30, D33 D35, D50 D51, D52 D64 Avsnitt F F11-F28, F44-F49 Rapportering under avsnitt E Kreditinstitut, värdepappersbolag, och finansiella företagsgrupper ska rapportera uppgifter under avsnitt E. När en finansiell företagsgrupp rapporterar avsnitt E, ska uppgifterna lämnas i standardrapporten för den koncern som har samma institutnummer som den finansiella företagsgruppen. Undantag från inrapportering Finansiella företagsgrupper som ingår i en koncern vars balansomslutning överstiger 500 miljarder kronor samt enskilda företag som ingår i en sådan grupp, behöver inte rapportera följande uppgifter: Avsnitt E E1 E9 Värdepappersbolag och koncerner som endast omfattar värdepappersbolag behöver inte rapportera följande uppgifter: Avsnitt C C17 C38, C76 C97 A. Balansräkning A3 A17 A4 A18 A16 A34 Kreditinstitut Kreditinstitut avses med följande av SCB:s sektorkoder: 211 Centralbanker 212 Banker (utom centralbanker) 213 Bankfilialer till banker i utlandet 214 Bostadsinstitut 215 Andra monetära kreditmarknadsföretag 217 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer 221 Icke-monetära kreditmarknadsföretag 223 Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer Allmänhet Allt som inte avser kreditinstitut definieras som allmänhet. Koncernfordringar och koncernskulder Här redovisas sådana fordringar och skulder som ett företag har på samtliga koncernföretag. Koncernföretag definieras i enlighet med 1 kap. 4 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncerner som ingår i andra koncerner ska redovisa fordringar och skulder på koncernföretag utanför den rapporterande koncernen här. A19 Emitterade värdepapper Återköpta egna emitterade värdepapper ska avräknas från denna balanspost. Avräkning ska ske med de belopp som de

3 FÖRSLAG PÅ REMISS återköpta värdepapperen ingått med i den tidigare redovisade skulden. FFFS 2008:xx A24 A39 A51 Efterställda skulder Återköpta egna efterställda skulder ska avräknas från denna balanspost. Avräkning ska ske med de belopp som de återköpta värdepapperen ingått med i tidigare redovisade skulder. Effekter av verkligt värde optionen Uppgifterna avser tillgångar och skulder värderade enligt verkligt värde optionen samt specifikationer av dessa tillgångar och skulder. De fyra beloppsmässigt största typerna av instrument av tillgångarna och skulderna ska specificeras tillsammans med en eventuell övrig post för att specifikationen ska överensstämma med totalen. Finns färre instrument än fyra anges dessa. B. Resultaträkning B33 B36 Orealiserade vinster i årets resultat per instrument Uppgifterna avser de typer av instrument med störst belopp värderade enligt verkligt värde optionen. Beloppet bör vara väsentligt och maximalt fyra typer av instrument behöver anges. C. Specifikationer: Balansräkning C2 C99 C3 C100 Svenska banker Med svenska banker avses bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt filialer till utländska bankföretag i Sverige. Svenska kreditmarknadsföretag Med kreditmarknadsföretag avses företag som har tillstånd enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Svenska kreditmarknadsföretag omfattar även: Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank samt filialer till utländska kreditföretag i Sverige. C4 C101 C5 C102 Svenska värdepappersbolag Företag som har tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt filialer till utländska värdepappersbolag i Sverige. Utländska kreditinstitut Utländska kreditinstitut inklusive internationella bankinrättningar enligt definitionen i 1 kap. 1 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. C7 C16 C65 C75 C108 C117 Sektorfördelning Sektorerna är definierade i enlighet med Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT För mer information om sektorkoder hänvisas till SCB.

4 FFFS 2008:xx De företag som har tillgång till SCB:s företagsdatabas kan använda denna för att sektorfördela enligt specifikationens uppställning. C17 C38 C76 C97 Branschfördelning Branschfördelning av sektorn svenska icke-finansiella företag (sektorkod 110). Branscherna är definierade i enlighet med Struktur för Svensk näringsgrensindelning 2007, SNI För mer information om SNI-koder hänvisas till SCB. De företag som har tillgång till SCB:s företagsdatabas kan använda denna för branschfördelning enligt specifikationens uppställning. C39 Utlåning över belåningsvärdet Avser utlåning som inte täcks av säkerheter utifrån den nationella branschföreningens rekommenderade belåningsvärden eller företagets internt satta belåningsvärden. Om företagets interna belåningsvärden överskrider den nationella branschföreningens rekommendationer, ska överbelåningen räknas från branschföreningens rekommenderade belåningsvärde. Beloppet redovisas brutto utan hänsyn till eventuellt ställda tilläggssäkerheter. C40 C52 C53 C54 C63 Av kunder ställda tilläggssäkerheter Värdet av tilläggssäkerheter avseende utlåning över belåningsvärdet. Bedömt återvinningsvärde av lånefordringar efter reservering Avser det bokförda värdet av osäkra lånefordringar efter reservering Lånefordringar före beviljad eftergift Avser det bokförda värdet av ursprungliga lånefordringar som under räkenskapsperioden har beviljats en eftergift. Lånefordringar efter beviljad eftergift Det bokförda värdet av lånefordringar som under räkenskapsperioden har beviljats en eftergift, med avdrag för de eftergifter som medgivits. Reservering avseende leasing Här redovisas reserveringar avseende finansiella leasingavtal som ingår i posterna Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. Jämför Redovisningsrådets rekommendation Redovisning av leasingavtal (RR 32:06 alternativt IAS 17 Leasingavtal).

5 FÖRSLAG PÅ REMISS D. Specifikationer: Resultaträkning FFFS 2008:xx D36 D40 Personalkostnader Avsättningar till vinstandelssystem redovisas under Bonus och provisioner. D52 D64 Kreditförluster, netto Konstaterade kreditförluster Hela eller den del av en lånefordran som institutet bedömer att det inte kan driva in från låntagaren och inte heller få in genom att realisera säkerheten. E. Samlad kapitalbedömning E1 E9 Företagets kapitalbehov och diversifieringseffekter (Med företag avses i detta avsnitt företag och finansiella företagsgrupper). Företag ska i sin interna kapitalutvärdering kartlägga samtliga risker samt beräkna ett samlat bedömt kapitalbehov för alla risker som är eller kan komma att bli aktuella i verksamheten. Företag ska lämna uppgifter om detta kapitalbehov till Finansinspektionen. Kapitalkravet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk beräknas och rapporteras enligt Finansinspektionen föreskrifter och allmänna råd (2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Kraven på att också upprätthålla kapital för andra risker man är eller kan komma att bli exponerad för regleras i 8 kap. 4 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller 6 kap. 2 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Andra risker än kredit-, marknads- och operativa risker Under E1 E5 ska företag redogöra för kapitalbehovet för de fem största identifierade riskerna utöver kreditrisk, marknads- och operativa risker. Företag som identifierar färre än fem andra risker anger kapitalbehovet för dessa. E6 ska innehålla summan av kapitalbehovet för eventuellt ytterligare andra risker. Under E7 har företaget möjlighet att göra en justering av kapitalkravet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Företaget kan till exempel vid antaganden om en annan konfidensnivå för kreditrisker komma fram till ett större kapitalbehov än det som beräknats enligt FFFS 2007:1. Skillnaden ska då rapporteras som ett positivt belopp under E7. Företag som kan visa att diversifieringseffekter existerar och där beräkningarna baseras på tillförlitliga data, kan under E9 ange det belopp som det totala kapitalbehovet kan justeras med för diversifieringseffekter. Ett belopp som minskar det totala kapitalbehovet anges med minustecken.

6 FFFS 2008:xx F. Specifikationer: Årsbokslut F44 F45 F46 F49 Antal anställda Till anställda räknas även personer som tillfälligt är frånvarande, men med fortsatt arbetsplatsanknytning. Även deltidsarbetare och säsongsarbetare ska inkluderas. Frivilliga arbetare räknas inte. Antal anställda ska beräknas som årsgenomsnitt. Antal anställda omräknat till heltidstjänster Antal anställda ska mätas som årsgenomsnitt och omräknas till heltidstjänster enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:11 punkterna Antal arbetsställen Ett arbetsställe är ett företag eller del därav med hemvist på en bestämd geografisk plats. Exempel på arbetsställen: kontor, så kallade call-center, arkiv, IT-lokaler. Arbetsstället ska ha varit aktivt under hela/delar av räkenskapsåret och verksamheten ska ha bedrivits minst fyra timmar/dag. Hemarbete och liknande räknas inte. Antal bankautomater ägda av kreditinstitut Med bankautomater avses olika maskiner som utför elektroniska banktjänster: uttagsautomater, automater för insättning, överföring och valutaväxling.