Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.



Relevanta dokument
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Nu är höstvetet i axgång

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling

Nederbörd Brunnby

Sorter ekologisk odling

Sortförsök i spannmål och trindsäd

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Jordbrukaredagar 2013

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sorter ekologisk odling

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde

Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde

Jordbrukardagarna 2010

sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Utv.st

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

R E S U L T A T B L A N K E T T

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Lägre upptag i nollrutorna igen

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Sortegenskaper. Höstvete

Växjö möte 4 december 2012

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011

Växjö möte 8 december 2009

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Markens mineralisering högre än normalt

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Sortförsök i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Kväve i höstvete 2013

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

SORTVALSTABELLER 2005

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Fältbesiktning 2010 Fröburna växtslag

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Liten mineralisering denna vecka

Fältbesiktning 2006 * Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis

Yara N-Tester. Bruksanvisning

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Varmt väder ger snabb utveckling

SORTVALSTABELLER 2004

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Sista mätningen för den här säsongen

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Oväntat högt kväveupptag

Årets kvävemätningar har startat

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptaget har tagit fart

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Kvävestrategi i höstvete

Lågt kväveupptag senaste veckan

Transkript:

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en klorofyll eller grönfärgsmätare. Klorofyllkoncentrationen i bladen är ett indirekt mått på grödans kvävekoncentration. Utifrån ett genomsnittligt mätvärde ger Yara N-Tester en gödslingsrekommendation. Rekommendationen tar ingen hänsyn till beståndstätheten utan utgår från ett normalbestånd. Hänsyn tas inte heller till hur mycket växttillgängligt kväve det finns i marken. Läs mer på nästa uppslag hur du bedömer kompletteringsbehovet och justerar den rekommenderade givan!

Bedöm kompletteringsbehovet 1. Bedöm grödan visuellt status, täthet, skördepotential etc 2. Mät med Yara N-Tester: Mät vid rätt utvecklingsstadium och på rätt blad, se resp. gröda. Grödan får inte lida av svavelbrist eftersom grödan då får ljusare blad vilket ger fel mätvärde. Grödan måste vara fri från sjukdomar som påverkar bladet färg. 3. Justera rekommendationen utifrån: Grödans täthet. Temperatur och nederbörd. Har det t ex varit torrt väder sedan grödan gödslades kan det finnas stora mängder kväve kvar i marken. Marken mineraliseringspotential. Har markens mineralisering kommit igång? Har marken en stor eller liten förmåga att själv leverera kväve?

Bedöm kompletteringsbehovet 4. Ta en titt på Yara N-Prognos. Den ger en bild av hur årsmånen påverkat markens kväveleverans och grödans kväveupptag. Yara N-Prognos skickas med ett digitalt Nyhetsbrev veckovis under maj juni. Anmäl dig på www.yara.se. 5. Besluta hur stor N-giva som ska ges. 6. Variera gärna kvävegivan med Yara N-Sensor.

Mät så här Mät vid korrekt utvecklingsstadium, se resp gröda. Håll mätytan ihopklämd tills mätningen registrerats. Ett värde erhålls efter 30 registrerade blad. Korrigera för sortavvikelser. Gå in i diagrammet för aktuell gröda (ex. region Södra Götaland för höstvete) och läs av gödselgivan. Ex. Mätvärde för Kris höstvete 680 Korrigeringsvärde -50 Korrigerat mätvärde 570 Gödselrekommendation vid priskvot 7 55 kg N/ha

Kväverekommendation i höstvete Stadium 37-45 Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. Grafen gäller ek. optimum utifrån skörd. Vid odling av brödvete, förutom Harnesk, lägg till ytterligare 10-20 kg N/ha. För Harnesk lägg istället till ytterligare 40-50 kg N/ha 100 90 80 Kg N/ha 70 60 50 40 30 20 10 Priskvot= N-pris/vetepris 5 7 9 0 580 600 620 640 660 680 700 720 Mätvärde

Sortkorrigeringar i höstvete Sort Korr.värde Sort Korr.värde Akteur -20 Kosack +60 Audi +10 Kranich +10 Boomer +30 Kris -50 Brons 0 Loyal +10 Cubus -10 Mariboss 0 Cumulus -30 Mulan -10 Ellvis +20 Nimbus -20 Event -20 Norin -10 Frontal +20 Olivin +30 Gnejs -20 Opus +20 Harnesk +40 Premio -30 Hereford -10 Skalmeje -20 Julius -10 Tulsa -10

Kväverekommendation i rågvete Stadium 37-45, bladet under flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. 70 60 50 kg N/ha 40 30 20 10 0 500 510 520 530 540 550 560 570 580 590 600 610 620 Mätvärde Mätarvärde

Sortkorrigeringar i rågvete Sort Korr.värde Dinaro -50 Empero +30 Falmoro +40 Fidelio +30 Remiko -50 Sequenz -40 Tritikon +10 Tulus +10

Kväverekommendation i råg Stadium 37-45, bladet under flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. kg N/ha 40 35 30 25 20 15 10 5 0 540 550 560 570 580 590 600 610 620 630 640 Mätarvärde

Sortkorrigeringar i råg Sort Korr.värde Amilo +30 Evolo -70 Herakles +20 Kaskelott -10 Marcelo +60 Palazzo -20 Picasso -10 Visello -30

Kväverekommendation i höstkorn Stadium 37-45, bladet under flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. kg N/ha 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 540 550 560 570 580 590 600 610 620 630 640 650 660 Mätvärde Mätarvärde

Sortkorrigeringar i höstkorn Sort Korr.värde Anisette +20 Bombay +40 Matros +20 Nickela +30 Wintmalt +10

Kväverekommendation i vårvete Stadium 37-45, bladet under flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. kg N/ha 80 70 60 50 40 30 20 10 0 460 470 480 490 500 510 520 530 540 550 560 570 580 590 600 Mätarvärde Mätvärde

Sortkorrigeringar i vårvete Sort Korr.värde Dacke +20 Dragon 0 Quarna -30 Triso -10 Vinjett +10

Kväverekommendation i vårkorn Stadium 30-32, yngsta fullt utvecklade bladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. 60 50 40 kg N/ha 30 20 10 0 420 440 460 480 500 520 Mätarvärde Mätvärde

Sortkorrigeringar i vårkorn Sort Korr.värde Sort Korr.värde Astoria 0 Prestige 0 Baronesse +50 Propino -10 Columbus -20 Quench 0 Gustav -70 Rosalina 0 Henley -10 Salome 0 Kinnan +50 Sebastian -40 Makof -60 Shandy +10 Mitja* 0 Tipple* +10 Otira +40 Vilgott* -20 Passenger +20 * Litet underlag, prel. värde

Kompletteringsgödsling i potatis Referensmetod 1 mätvärde tas från ordinarie bestånd samt från referensrutan. Mätningen görs på yttersta småbladet på tredje bladet uppifrån 5-6 veckor efter uppkomst. Beräkna följande: Mätvärdet i beståndet dividerat med mätvärdet i referensrutan = A Om A är lägre än 0,96 Gödsla!

forts. Anläggning av referensruta Välj en plats där beståndet är representativt för hela skiftet. Mät ut en ruta på 3,5 x 4 meter (5 rader). Gödsla rutan med 50-100 kg extra kväve/ha.

Yara N-Tester 2015