Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter samt levnadsförhållanden Sammanfattning, slutsatser och funderingar 1
Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 8-12-19) Tidigare nationella kartläggningar där Göteborg deltagit/ingått På nationell nivå har denna typ av kartläggningar endast genomförts vid tre tillfällen; 1979, UNO-undersökningen (Utredning av Narkotikamissbrukets Omfattning) 1992, UNO-undersökningen (Utredning av Narkotikamissbrukets Omfattning) Göteborg hade just genomfört NOG-undersökningen (Narkotikamissbrukets Omfattning i Göteborg). Göteborg ingick i UNO 1992 genom att en beräkning gjordes på resultatet från NOG och senast den så kallade MAX-studien 1998. 2
Syfte Syftet med kartläggningen är att få en tillförlitlig bild av förekomsten av denna problematik, där kunskapen är tänkt att utgöra ett stöd för staden i planerings- och utvecklingsarbetet inom missbruksområdet. Framtiden Tanken är att fortlöpande kunna följa utvecklingen genom att liknande undersökningar genomförs vart femte/sjätte år. 3
Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer, oavsett ålder, som under de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika eller som intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller mer i veckan) de senaste 3 dagarna. Genomförande Kunskapskällar n, Socialresursförvaltning har ansvarat för projektet. Vetenskapligt ansvariga: fil dr Mats Anderberg och fil dr Mikael Dahlberg. Det har funnits 72 kontaktpersoner vid sammanlagt ca 1 enheter från stadsdelarnas socialkontor, Social resursförvaltnings verksamheter, Beroendekliniken, Kriminalvården och fyra frivilligorganisationer. 4
Genomförande (fortsättning) Rapportering genom enkät eller via dokumentationssystem, DOK/ASI. Rapporteringarna från båda materialen har varit anonymiserade. För att kunna identifiera dubbelrapporteringar har en så kallad individkod använts (födelseår, -dag och initialer). Uppgiftslämnare 5 45 4 35 3 25 29 28 18 15 14 5 Socialkontor Beroendevård Boende- och öppenvårdsverksamhet Kriminalvård Frivilligorganisationer Diagram 1. Total rapportering, fördelning av uppgiftslämnare, i procent (N= 2 148) 5
Skattningen av tungt narkotikamissbruk 1. Tidigare undersökningar och andra indikatorer (CAN ). 2. Case-finding studien (1 78). 3. Skattning av mörkertal med hjälp av två statistiska metoder, capture-recapture och truncated poisson samt två empiriska material. Tidigare undersökningar Göteborg Hela landet 1979 1 8 17 1992 1 9 19 1998 2 26 1999 2 * 26 2 * 27 7 1 2 4* 27 7 2 2 5* 27 3 3 2 * 25 7 4 2 8* 25 6 7-29 5 6
Individrapporteringar i relation till de fem källorna Individrapportering Antal Procent Förekommer i en källa 1 385 81 Förekommer i två källor 234 14 Förekommer i tre källor 74 4 Förekommer i fyra källor 13 1 Förekommer i samtliga fem källor 1 - Totalt 1 78 Slutenvård för narkotikarelaterad diagnos 8 7 6 5 4 3 669 5 4 5 25 13 13 3 3 11 1 2 3 4 5 6 7 8 9 eller fler 7
Mörkertalsberäkning med olika analysmodeller Metodik Faktisk uppgift Mörkertal Total skattning Truncated poisson* 1 96 1 2 Truncated poisson (Chao) 1 96 2 3 3 Truncated poisson (Zelterman) 1 96 2 4 3 5 Capture-recapture (fem källor) 1 78 2 3 7 Capture-recapture (tre källor) 1 78 2 7 4 4 Misstänkta för narkotikabrott N=634 Procentuell fördelning (%) Kön Män Kvinnor Ålder 19 år och yngre -29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Antal misstänkta brott 1 tillfälle 2 tillfällen 3 tillfällen 9 46 4 87 3 8
Åldersfördelning 5 45 4 35 3 29 25 25 24 18 15 5 5 19 år och yngre -29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Diagram 2. Åldersfördelning, i procent (N=1 78) Kön och ålder (1 78) 76 procent män och 24 procent kvinnor Medelålder 36 år procent är 25 år eller yngre 7 procent är år eller yngre 9
Stadsdelstillhörighet 18 16 14 12 14 12 11 11 8 6 9 8 8 7 6 6 8 4 2 Diagram 3. Stadsdelstillhörighet, i procent (N=1 78) Primär drog 5 45 4 35 37 3 25 19 19 15 11 7 5 2 2 1,5,3,1 Diagram 4. Primär drog, i procent (N=1 699)
Primär drog Amfetamin 37 procent Cannabis 19 procent Heroin 19 procent Primär drog i olika åldrar 9 8 75 7 6 5 4 3 54 5 38 31 31 22 22 21 18 14 11 11 9 6 7 8 6 7 8 8 6 6 4 2 2 2 1 19 år och yngre -29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre % Amfetamin % Heroin och andra opiater % Cannabis* % Alkohol % Läkemedel** % Övriga preparat*** Diagram 6. Primär drog i relation till ålder, i procent (N=1 699) 11
Primär drog och ålder För åldersgruppen år eller yngre dominerar cannabis med 75 procent Cannabis vanligaste drogen även i åldersgruppen -29 år Indikationer på en ökning av cannabis och opiater Vanligaste intagningssätt, primär drog 5 45 4 37 41 38 39 35 3 25 31 27 29 31 % Män % Kvinnor 18 % Totalt 15 5 4 3 4 Oralt Sniffning Rökning, inhalering Injicering Diagram 7. Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, kopplat till kön, i procent (N=1 493) 12
Vanligaste intagningssätt, primär drog Vanligaste sättet att ta drogen är oralt, 38 procent Näst vanligast är injicering, 31 procent Följt av rökning 27 procent 54 procent uppges ha injicerat någon gång under det senaste året Annan drog 5 45 4 35 3 25 25 21 19 25 21 23 24 22 % Cannabis % Läkemedel % Amfetamin % Alkohol % Övriga preparat 15 % Heroin/andra opiater 5 6 6 5 7 6 6 Män Kvinnor Totalt Diagram 9. Annan drog totalt, i procent. (n=1 273) 13
Annan drog 75 procent använder även andra preparat vid sidan av sin primära drog Vanligast förekommande sidodrogerna är cannabis, läkemedel, amfetamin och alkohol Bland män är cannabis vanligare som sidodrog, medan läkemedel är vanligare bland kvinnor Cannabis som sidodrog vanligast bland äldre Vård och behandlingskontakter 9 8 82 7 6 64 63 56 55 59 5 4 3 19 år och yngre -29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Diagram. Pågående vård och behandlingskontakter, ålder och totalt, i procent. (n=1491) 14
Vård och behandlingskontakter 59 procent uppges ha någon form av pågående behandlingskontakt 82 procent av dem under år har sådan kontakt medan det i de äldsta åldersgrupperna enbart är cirka 55 procent Fler kvinnor än män har behandlingskontakt (65 respektive 57 procent) 8 procent av vård och behandlingskontakterna uppges totalt vara öppenvård i olika former HIV-testning I den genomförda kartläggningen har 36 procent angivit svar på frågan (621 personer) och det framkommer att 78 procent har HIV-testats. 15
Boendeform 5 45 4 35 37 3 25 15 25 28 15 8 14 12 9 11 28 26 27 19 % Män % Kvinnor % Totalt 5 Diagram 11. Boendeform de senaste 6 månaderna, i procent. (N=1 619) Boendeform procent saknar fast bostad 27 procent bor på någon form av institution Vanligare bland kvinnor att ha egen bostad 76 procent av dem under år bor hemma hos förälder 16
Levnadsform 9 8 7 6 66 62 65 % Ensamlevande % Ensamlevande med barn 5 4 % Samlevande med partner och barn % Samlevande med partner (utan barn) % Samlevande med föräldrar/släktingar 3 % Annan levnadsform 2 6 14 11 9 6 6 7 7 5 6 3 6 Män Kvinnor Totalt Diagram 12. Levnadsform senaste 6 månaderna, i procent. (N=1 577) Levnadsform 65 procent lever ensamma 3 procent har barn under 18 år 9 procent (136 personer) lever tillsammans med barn 17
Försörjning 9 8 7 6 5 4 3 73 62 63 56 53 38 32 28 21 16 17 1819 14 14 11 12 9 7 8 4 5 4 5 5 1 1 2 < 19 år -29 år 3-39 år 4-49 år > 5 år Totalt % Lönebaserad inkomst* % Ersättning från Frösäkringskassan** % Försörjningsstöd % Försörjd av förälder % Annan försörjning*** Tabell 13. Försörjning de senaste 6 månaderna, i procent. (N=1 568) Försörjning Drygt 5 procent har försörjning i form av försörjningsstöd Ytterligare 19 procent får någon form av ersättning från försäkringskassan 18
Sammanfattning/Slutsatser Skattningar av tungt/problematiskt narkotikamissbruk ger inga enkla svar. Kartläggningen innefattar 1 78 rapporterade individer. 81 procent av de 1 78 personerna är enbart rapporterade från en av källorna, d.v.s. de flesta har kontakt med t.ex. antingen socialkontor eller beroendekliniken. Sammanfattning/Slutsatser (fortsättning) Amfetamin vanligaste drogen, cannabis dominerar bland de yngre. Undersökningen ger indikationer om en framtida ökning av cannabis och opiater som huvudpreparat. 75 procent använder även andra preparat vid sidan av sin primära drog. 19
Sammanfattning/Slutsatser (fortsättning) 8 procent av vård och behandlingskontakterna uppges totalt vara i olika former av öppenvård och fler äldre saknar behandlingskontakt. Få har kunskap om huruvida personerna har HIV-testats (vissa frågor kan vara svåra att besvara). Sammanfattning/Slutsatser (fortsättning) Många befinner sig i en socialt utsatt situation där man saknar bostad, egen försörjning och lever ensam 9 procent (136 personer) som rapporteras ha ett tungt narkotikamissbruk lever tillsammans med barn
Våra funderingar Räcker en vårdkontakt vid tungt narkotikamissbruk? Är öppenvård tillräckligt? Behöver missbruksvården i Göteborg förändras om antalet personer med cannabis- och opiatmissbruk ökar? Hur kan vi arbeta för att uppmärksamma de barn som lever tillsammans med en förälder med tungt narkotikamissbruk?..? TACK! Kunskapskällar ns hemsida Här hittar du rapporterna: Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 & Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Metodrapport http://socialutveckling.goteborg.se Klicka på Kunskapskällar n och sedan på rapport och dokumentation 21
Denna presentation kommer att finnas på: www.grkom.se/sociala Tack!!!! 22