Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter DAVID HÅKANSSON ANNA-MALIN KARLSSON (red.) (Q) Studentlitteratur
Författare 9 1 Språkvetenskapen i ett sammanhang 13 DAVID HÅKANSSON & ANNA-MALIN KARLSSON Varför språkvetenskap? 13 Kunskapsintressen 14 Ett fält i förändring 15 Bokens kapitel 16 Avslutning 17 Litteratur 17 2 Nordistiken som vetenskap - 30 år senare 19 JAN SVENSSON Utgångspunkten 21 Det tekniska kunskapsintresset parat med det emancipatoriska 22 Läsbarhetsforskning 22 Didaktisk forskning 23 Skrivforskning 24 Svenska som andraspråk 25 Det emancipatoriska kunskapsintresset parat med det praktiska 25 Språksociologin 26 Textforskning 28 Det tekniska kunskapsintresset parat med det praktiska 30 Grammatik 31 Språkhistoria 32 Den förändrade bilden 33 Litteratur 36 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 3
3 Språkvetenskapen och teorierna 39 DAVID HÅKANSSON Teorianknytning - några olika perspektiv 41 Studieobjektet 43 Kunskapsintresset 47 Diversifieringen 50 Sammanfattning 52 Litteratur 53 4 Från korrelation till konstruktion 57 Om språkvetarna och det sociala, från variationslingvistik till diskursanalys LARS-ERIK JOHANSSON & ANNA-MALIN KARLSSON Språket som en spegling av social struktur 58 Variationslingvistikens rötter 58 Varför variationslingvistik? 60 Arbetssätt: teori och metod 62 Variationslingvistikens språksyn och positionering 64 Språket som ett verktyg för socialt aktörskap 65 Vetenskapshistoriska rötter 65 Varför diskursanalys? 67 Arbetssätt: teorier och metoder 68 Diskursanalysens språksyn och positionering 69 Kärna och periferi inom sociolingvistiken 69 Varför ett socialt perspektiv på språk? 70 Litteratur 72
5 Från sats och mening till form och färg 75 Språkvetenskaplig textforskning och dess samtida utmaningar PER LEDIN & CATHARINA NYSTRÖM HÖÖG Historisk och internationell utblick 75 Teoretiska och metodologiska förskjutningar 76 Kunskapsintressen 79 En praktik i förändring: myndigheters texter 81 Exempelanalys 1: skriftspråk i boxar 82 Exempelanalys 2: när skriftspråket förlorar huvudrollen 85 Diskussion 87 Litteratur 89 6 Språkvetenskap och interaktionsforskning 91 LEELO KEEVALLIK & JAN LINDSTRÖM Kultur i samtal 93 Språkhandlingar i samtalskontext 97 Interaktion, kroppar och artefakter 101 Samhället i samtal 104 Slutord 107 Material 108 Transkriptionsnyckel 109 Litteratur 110 7 Språkhistorien och den mänskliga språkförmågan 111 IDA LARSSON & ERIK MAGNUSSON PETZELL Bakgrund och något om den grammatiska språkhistorikerns problem 112 Varför språkhistoria? 117 Språkförändring ger insikter om språkförmågan 118 Rekonstruktion av förändring för att förklara nutida variation 124 Sammanfattning 126 Litteratur 127
8 Forskning om språksystemet - olika traditioner med olika syften 129 BENJAMIN LYNGEELT, ERIK MAGNUSSON PETZELL & CAMILLA WIDE Systemforskning i minimalistisk mening 132 Interaktionell lingvistik 138 Jämförande perspektiv 143 Generativ grammatik - modulär eller integrerad 143 Bruksbaserad grammatik - dynamisk och multigranulär 146 Några jämförelsepunkter 147 Litteratur 150 9 Forholdet mellom allmenn lingvistisk forskning og forskning på individuelle språk 153 TERJE LOHNDAL En delvis konstruert motsetning 154 Vekselvirkning mellom teori og empiri 156 Den menneskelige språkkompetansen 164 Oppsummering 170 Litteratur 170 10 Språkvetenskap och utbildningsvetenskap 171 PER HOLMBERG Bernsteins utbildningssociologi: discipliner och praktikfält 172 Tidigare metastudier och avgränsningar 174 'Svenska med didaktisk inriktning - i praktikfält och discipliner 176 'Svenska med didaktisk inriktning - forskning om språkliga färdigheter 179 'Svenska med didaktisk inriktning - språk- och utbildningsvetenskap? 182 'Svenska med didaktisk inriktning - några tankar om vad som ännu saknas 183 Litteratur 185
11 När språkvetarens studieobjekt inte är språk: Sopor som texter i ett globalt perspektiv 187 ANDERS BJÖRKVALL Upcycling ur ett textvetenskapligt och semiotiskt perspektiv 192 Upcycling som multimodalt betydelseskapande 193 Upcycling -artefakter som varumärkesbärare 195 Social praktik och värdets dynamik 197 Avslutning 200 Litteratur 202 12 Filologi är kärleken till ordet: om litteraturforskning och språkvetenskap 205 PAULA HENRIKSON & INGELA NILSSON Från filologi till språkvetenskap respektive litteraturvetenskap 205 Återvändandet till filologin 208 Integration av språkligt och litterärt studium 211 Litteratur 216 13 Finns det någon gräns för språkvetenskapen? 219 ANNA W GUSTAFSSON & VICTORIA JOHANSSON Bakgrund - ett forskningsfält i rörelse 221 Hur förstår språkvetare sitt fält? 223 Ämnesområden 224 Syften och forskningsfrågor 226 Nyttan, betydelsen och gränserna 227 Den dynamiska gränsen 229 Avslutande diskussion 232 Litteratur 235
14 Gränsdragningar som språkideologisk praktik 237 DAVID KARLANDER, TOMMASO M. MILANI & RICKARD JONSSON Språkideologi 238 Språkliga gränsers sociala existens 241 Icke-standardens betydelser 242 När språkliga gränser blir föremål för strid 244 Kampen om språkliga gränser fortsätter - motstånd och acceptans i skolvardagen 247 Avslutande kommentarer 251 Litteratur 252 15 Språkvetenskaplig kompetens i praktiken 255 FANNY FORSBERG LUNDELL & LINA NYROOS Språkvetenskapen - ett otypiskt humanistiskt kunskapsfält? 256 Generiska och specifika kompetenser inom högre utbildning 258 Språkvetares egen bild av sina kompetenser 259 Vilken kunskap och kompetens formuleras? 261 Generiska kompetenser 262 Ämnesspecifika kompetenser 264 Att artikulera sin kompetens 266 Litteratur 267 16 Aktivistisk språkvetenskap 269 LANN HORNSCHEIDT & DANIEL WOJAHN En konstruktivistisk språksyn 271 Aktivistisk språkvetenskap - premisser och konsekvenser 273 Att positionera sig som forskare 275 Att ställa forskningsfrågor 279 Att välja analysmaterial och analysmetod 281 Mot en aktivistisk språkforskning 283 Litteratur 287 Person- och sakregister 291 8 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR