Rapport Kartläggning av statliga myndigheters och organisationers medieköp Undersökning maj 2010 Nowa Kommunikation Götgatan 14, 118 46 Stockholm Fabriksgatan 21 25, 412 50 Göteborg Tel. 020-564 564 www.nowakommunikation.se
Sammanfattning För cirka ett år sedan tecknades ett statligt ramavtal för annonsförmedlingstjänster. Det finns ca 450 myndigheter/organisationer som omfattas av detta avtal. De köpte under förra året annonser (samhällsinformation, kungörelser och platsannonser) för sammanlagt 2,8 miljarder kronor. Nowa Kommunikation är en av fem upphandlade leverantörer. Sedan avtalet tecknades för ett år sedan har det bara dykt upp ca 40 stycken anbudsförfrågningar eller andra konkurrensutsättningar, som det heter. Vi tyckte att det var väldigt lite om man tänker på hur många myndigheter som omfattas av ramavtalet. Därför uppdrog vi åt en frilansjournalist att göra en kartläggning av statliga myndigheters medieköp. Enkäten skickades till 200 respondenter. 145 myndigheter, bolag och stiftelser som omfattas av ramavtalet besvarade enkäten. Vi kom fram till en del intressanta saker. Två tredjedelar uppger själva att de inte använder ramavtal för annonsförmedlingstjänster. 20 procent av myndigheterna känner inte ens till att de omfattas av ramavtalet. 8 procent har upphandlat egna avtal. Det är helt i sin ordning enligt reglerna. Men hela 57 procent av myndigheterna anger att de inte använder ramavtalet och att de inte heller har några egna upphandlade avtal. Slutsatsen är att de antingen själva köper medieutrymme direkt av medierna, låter någon icke upphandlad mediebyrå köpa media eller låter en helt annan sorts byrå köpa sina annonser. Att låta en icke-upphandlad mediebyrå sköta köpen av medieutrymme när det finns ett ramavtal är ett direkt brott mot lagstiftningen. Exempel på en sådan myndighet är Transportstyrelsen som köper annonser för 5 miljoner kr per år enligt egen uppgift. De låter en icke upphandlad byrå sköta medieutrymmet. I en kommentar skriver kommunikationschefen att de säkert kommer att anlita mediebyråerna i det statliga avtalet framöver. Men de är inte ensamma om att göra fel. Ett annat exempel är Naturhistoriska riksmuseet som använder en icke upphandlad byrå för att köpa medieutrymme.* Ett annat exempel då myndigheterna bryter mot reglerna är när man låter en tidigare upphandlad mediebyrå fortsätta leverera trots att de enligt det nya avtalet inte är upphandlade för den tjänst de använder. Det gäller till exempel Luleå Tekniska Universitet som köper medieutrymme för 13-15 miljoner kr per år och Försvarsmakten som köper medieutrymme för cirka 20 miljoner kr per år. De köper taktiska tjänster av en byrå de tidigare använt trots att den byrån enligt det nya avtalet enbart är upphandlad för strategiska tjänster. * *namngivna myndigheters beteende är myndigheternas egna uppgifter i enkätsvaren. 1
Det vanligast skälet som myndigheterna anger för att inte använda ramavtalet är att de själva köper media. Över en tredjedel svarar att de köper annonser på egen hand och många anger att de själva har den kompetensen. Det är i sig inget brott mot upphandlingsreglerna, men leder till sämre medieköp och lägre rabatter, vilket däremot är ett tveksamt hanterande av skattemedel. Vi i branschen vet att medierna ger bättre rabatter till den som handlar mycket jämfört med den som handlar lite och att en van medieförhandlare får större rabatt jämfört med en ovan förhandlare eller den som inte förhandlar alls. En mediebyrå får rabatter som kan vara upp mot 50 procent bättre än när en ovan förhandlare bokar själv. Den sammantagna mellanskillnaden utgör hundratals miljoner av skattemedel som går till spillo. Belopp som varje år kunde ha använts bättre om bara regelverket tillämpats. Och det är en försiktig bedömning. Dessutom tillkommer kvalitetsaspekter där mediebyråns erfarenhet och kompetens bidrar till att öka annonsens effekt genom annonsens placering, antal repetitioner etc. I vissa fall begås lagbrott, i vissa fall bryter man mot lagstiftarnas intentioner. Men i vilket fall som helst så går beteendet ut över skattebetalarna. Själva grundtanken med att det finns regler för offentlig upphandling är bland annat att leverantörer ska kunna konkurrera på lika villkor och att vi för våra allmänna skattemedel ska kunna få den bästa varan eller tjänsten till det bästa priset. Vi som en av fem upphandlade byråer som har ramavtal med statlig sektor vill och ska utsättas för en andra konkurrensutsättning när myndigheterna ska köpa medieutrymme. Men vi vill inte att andra icke upphandlade byråer ska sköta uppdragen åt myndigheterna på ett lagvidrigt och för skattebetalarna negativt sätt. Vi ser i enkätsvaren att myndigheterna har en lång rad förklaringar till varför de inte använder ramavtalet. Men det är ingen ursäkt för att bryta mot lagar och regler. I svensk lagstiftning finns en princip som heter att alla känner lagen. Den principen borde självklart också gälla svenska myndigheter. De har ett särskilt stort ansvar för att våra gemensamma skattemedel används på ett effektivt och näringspolitiskt korrekt sätt. Vår lagstiftning ger inte enskilda myndigheter rätt att på egen hand omtolka lagar och regler. Vi har med vår undersökning velat lyfta frågan och peka på ett stort problem. Ett problem som också kan bli värre för de upphandlande myndigheterna själva när reglerna ändras den 15 juli och de myndigheter som gör fel riskerar ekonomiska sanktioner. Statliga myndigheter behöver få upp ögonen för hur viktigt det är att hela organisationen är påläst och följer upphandlingsreglerna, så att alla leverantörer får möjlighet att konkurrera på lika villkor och att våra skattemedel används på bästa sätt. Precis som det är tänkt att fungera. Vad gör de statliga myndigheterna för att bli bättre på att följa upphandlingsreglerna? Vad gör politikerna? Vem ser till att skattemedel inte går till spillo? Vem ser till att det finns en fungerande konkurrens för den offentliga marknaden? Rune Nordström, VD och Anders Wallqvist, vice VD, Nowa Kommunikation 2
Undersökningen Bakgrundsfakta Det finns 450 myndigheter, bolag och stiftelser som omfattas av det statliga ramavtalet för annonsförmedlingstjänster. Avtalet löper mellan juni 2009 och juni 2012. Den enstaka avropande myndigheten ska använda förnyad konkurrensutsättning. Det betyder att myndigheten går ut med en anbudsförfrågan till de upphandlade leverantörerna när det är dags för dem att köpa annonsförmedlingstjänster. Tjänsterna är indelade i två olika områden; strategiska och taktiska tjänster. Upphandlade leverantörer för taktiska tjänster är Vizeum, Timecut och Promedia, och för strategiska tjänster Nowa Kommunikation, Carat och Promedia. Totalt fem leverantörer. Myndigheter som omfattas av avtalet kan välja att avropa enligt ovan, köpa media själva direkt eller att upphandla ett eget avtal med en mediebyrå. Det är inte tillåtet att låta en icke upphandlad mediebyrå eller en annan sorts byrå köpa annonser, eller använda en mediebyrå upphandlad för strategiska tjänster sköta taktiska tjänster och tvärtom. Enkätens omfattning Antalet tillfrågade myndigheter, stiftelser och bolag: 200 Antalet organisationer som besvarat webbenkäten: 145 (Se förteckning längst bak) Av de 55 som inte besvarat enkäten har flera hört av sig per e-post för att förklara varför. Några angivna argument är: organisationen är en stiftelse som inte omfattas av offentlighetsprincipen, offentlighetsprincipen innebär skyldighet att lämna ut allmänna handlingar - inte svara på enkäter, omfattningen av medieköp är så liten att det inte är meningsfullt att svara, personalbyte gör det svårt att få fram uppgifterna, decentraliserad organisation med fristående inköpsavdelningar, myndigheten upphör inom kort m fl. Slutsatser Det statliga ramavtalet och andra egna avtal Frågorna 4-9 om ramavtalet och eventuella egna avtal och/eller direktköp ger en tydlig bild av hur medieköpen fungerar i praktiken. Ungefär 80 procent känner till det statliga ramavtalet men en betydligt mindre del avropar det för annonsköp. En mindre del har egna upphandlade avtal och ungefär 75 procent köper annonser utan hjälp av mediebyrå. De klart vanligaste skälen till det är man köper direkt av medierna, följt av att det handlar om för små summor. På sista frågan, om ramavtalet är ett stöd, har i stort sett lika många svarat ja (52) som nej (54). Värt att notera är att långt ifrån alla har besvarat frågan. Övriga medieköp Närmare hälften av myndigheterna uppger att de har ramavtal med andra kommunikationsbyråer än mediebyråer, de flesta för produktion och reklam. Däremot är det bara en mindre del som uppger att de anlitar annan byrå än mediebyrå vid tillfälle för annonsköp. 3
Volymer och skattemedel En tredjedel (46 st) av myndigheterna i enkäten har angivit att de köper media för mer än en miljon kr per år, vilket är i underkant jämfört med verkligheten. Under 2009 köpte samtliga 450 statliga myndigheter annonser för samhällsinformation och kungörelser för sammanlagt 2,8 miljarder kr, visar statistik från RM (Reklammätningar AB). Det är lågt räknat, eftersom alla som omfattas av ramavtalet inte kan identifieras som myndigheter i RMs rapportdata, och de annonser som avses gäller enbart samhällsinformation och kungörelser, vilket gör att exempelvis rekryteringsannonsering inte är med. Rekryteringsannonsering är annars den största annonsposten för myndigheter visar vår enkät. Med andra ord köptes annonser för mycket mer än 2,8 miljarder kr under 2009. Möjlig besparing Låt oss göra ett räkneexempel. Cirka 75 procent av myndigheterna köper annonser själva utan hjälp av mediebyrå enligt vår enkät. Offentlig sektor (stat, kommun och landsting) erhåller i genomsnitt ca 15 procent rabatt då de köper direkt av media, och ca 30 procent rabatt via en erfaren förhandlare eller mediebyrå. Statliga myndigheter köper media för minst 3 miljarder kr per år. Det betyder i så fall att staten förlorar cirka 340 miljoner kr per år i skattemedel som kunde använts bättre. Även om man inte kan belägga den exakta siffran, så är det fakta att en erfaren förhandlare uppnår högre rabatter än en ovan, och att den som köper stora volymer har bättre rabatter än den som köper lite. Det är också därför det är av yttersta vikt att myndigheter följer de upphandlingsregler som finns. Övriga analyser och kommentarer Tjugo procent av myndigheterna i enkäten känner inte ens till att de omfattas av avtalet och bara hälften anser att det är ett stöd. Det tyder på ett informationsbehov. Nyttan med ett ramavtal ligger dels i de rabatter som de upphandlade byråerna får hos medierna, och dels i kompetensen hos mediebyråerna. Kvalitetsaspekten när det gäller rådgivning, och det mervärde det ger vid annonsering, är också det som kunder brukar peka ut som den största kundnyttan, när vi gör våra kundundersökningar. Överlag har många av myndigheterna i enkäten inställningen att det endast är vid större och enstaka annonsköp som det är motiverat att avropa ramavtalet, medan när det gäller rekryteringsannonsering, annonsköp för mindre summor eller annan löpande annonsering i lokala medier köper man bäst själv. Det är en uppfattning vi starkt ifrågasätter, och det är också en uppfattning som strider mot de lagar och regler som styr offentlig upphandling. Just medieköp verkar ha fått ett carte blanche (frikort) i myndigheternas ögon vad det gäller att använda skattemedel med förnuft. 4
Myndigheternas svar Frågor 1-2. Medieköp per år och procent av budgeten Svaren varierar om medieköp i summa kronor, från 1 500 kronor till 30 000 000 kr. Frågan har också besvarats på olika sätt, t ex för myndigheten i sin helhet eller för en viss avdelning och kan därför inte anses som heltäckande. Exempel på kommentarer Behoven varierar över åren, går ej att säga generellt. Annonsinköpen är spridda över verket, där jag som marknadschef ansvarar för de övergripande. Annonsering för enskilda produkter samt rekryteringsannonser görs av andra personer och samordnas ej. Fråga 3. Typ av annonser som används av myndigheterna Typ av annonser och rangordning 1-4 där 1 står för störst andel Rangordning Rekrytering Kungörelser Information till allmänheten 1 51 18 22 20 2 28 12 19 29 3 20 3 36 15 4 31 16 17 23 Inget (5) 9 72 34 45 Summa antal 139 121 128 132 svar Procent svar med rangordning 1 37 15 17 15 Marknadsföring av egen verksamhet 140 120 100 80 60 40 20 Rekrytering Kungörelse Information Marknadsföring av egen verksamhet 0 Summa Summa rangordning 1-4 för respektive typ av annons 5
Exempel på kommentarer Kungörelser går ofta genom mediebyrå, rekryteringsannonser via Offentliga Jobb. Övriga annonser (mkt blygsam) sköter vi ofta direkt själva. Cirka 60 procent av annonsinköpen 2009 avser annonsutrymme för lokala besöksmål. Cirka 40 procent av annonsinköpen avser platsannonser. Fråga 4. Har ni själva upphandlat avtal för annonsförmedling? Antal Procent av alla enkäter (145) Ja 11 8 Nej 131 90 Fråga 5. Köper ni annonser själva utan förmedling via mediebyrå? Antal Procent av ja/nejsvaren (139) Ja 107 77 74 Nej 32 23 22 Procent av alla enkäter (145) Köper ni annonser själva utan förmedling via mediebyrå Ja Nej Tre fjärdedelar av myndigheterna köper annonser själva direkt av medierna, utan förmedling via mediebyrå. Fråga 6. Känner du till att ni omfattas av ett statligt ramavtal för taktiska och strategiska annonsförmedlingstjänster? Antal 6 Procent av ja/nejsvaren (144) Ja 118 82 81 Nej 26 18 18 Procent av alla enkäter (145)
Känner du till att ni omfattas av ett statligt ramavtal för annonsförmedlingstjänster? Ja Nej 20 procent av myndigheterna känner inte till att de omfattas av ett statligt ramavtal för taktiska och strategiska annonsförmedlingstjänster. Fem av dem annonserar för mer än en miljon kr per år. (Sjöfartsverket, Fortifikationsverket, Örebro universitet, Sida och Sveriges Riksbank.) Fråga 7. Avropar ni annonsköp via ramavtalet för statliga myndigheter? Antal Procent av ja/nejsvaren (140) Ja 48 34 33 Nej 92 66 63 Procent av alla enkäter (145) Avropar ni annonsköp via ramavtalet för statliga myndigheter? Ja Nej Två tredjedelar av myndigheterna använder inte det statliga ramavtalet vid annonsköp. 7
Fråga 8. Om ja på fråga 7 - vilken/vilka mediebyråer anlitar ni? Carat Promedia Nowa Vizeum Timecut Annan Summa antal anlitade byråer Antal 9 26 2 4 10 8 59 Procent av totalt antal val 15 44 3 7 17 14 Exempel på andra byråer: Egna avtalade byråer. EP Media AB, Opus 1, Mediacom, Mindshare, Branschmedia, webbyråer, Brand reality, Arbetsförmedlingen. Fråga 9. Om nej på fråga 7, vad är skälen för att inte använda ramavtalet? Känner inte till avtalet Saknar interna rutiner Tidsskäl Passar inte vår verksamhet Köper direkt av medierna För små summor Ej nöjd med upphandlade byråer Annat skäl Summa antal valda skäl Antal 9 4 0 19 47 32 1 17 129 Procent av totalt antal val 7 3 0 15 36 25 1 13 Exempel på kommentarer Har egen kompetens att förhandla om rabatter och andra villkor. Har valt annat arbetssätt. Har upphandlad reklambyrå. Vi gör det själva. Fråga 10-11 gäller avtal kring andra typer av byråer och rör inte frågan om statligt ramavtal och medieköp. Fråga 12. Ombesörjer annan byrå än mediebyrå vid tillfälle köp av medieutrymme åt er? Antal 8 Procent av ja/nejsvaren (135) Ja 15 11 10 Nej 120 89 83 Procent av alla enkäter (145)
Ombesörjer annan byrå än mediebyrå vid tillfälle köp av medieutrymme åt er? Ja Nej Fråga 13. Om ja, ungefär hur mycket av er totala medievolym hjälper de er med? Svar: Från någon promille och minimal till 90 procent. Däremellan allt från 3-75 procent. Analys: Svaren går inte att analysera eller dra statistiska slutsatser från. Fråga 15. Köper ni taktiska annonsförmedlingstjänster? Antal Procent av ja/nej/vet ej-svaren (143) Ja 42 29 29 Nej 93 65 64 Vet ej 8 6 6 Procent av alla enkäter (145) Fråga 16. Om ja, välj något eller flera av följande Bokning Produktion Rådgivning Distribution Materialleverans Annonskontroll Summa antal valda tjänster Antal 24 27 15 22 25 17 130 Procent av totalt antal val 18 21 12 17 19 13 9
Fråga 17. Köper ni strategiska annonsförmedlingstjänster? Antal Procent av ja/nej/vet ej-svaren (139) Ja 25 18 17 Nej 108 78 74 Vet ej 6 4 4 Procent av alla enkäter (145) Fråga 18. Om ja, välj något eller flera av följande Rådgivning Distribuering av informations- och reklamkampanjer till media Antal 21 16 37 totalt antal val 57 43 Summa antal valda tjänster Fråga 19. Anser du att ramavtalet för annonsförmedlingstjänster är ett stöd vid medieköp? Antal Procent av ja/nejsvaren (106) Ja 52 49 35 Nej 54 51 37 Procent av alla enkäter (145) Exempel på kommentarer Eftersom vi ordnar med bokning och produktion av annonser själva så har vi svårt att uttala oss om ramavtalet är ett stöd. En kommentar som jag har fått från verksamheten är att det nya, statliga ramavtalet för medieinköp är dåligt kommunicerat. Anser du att ramavtalet för annonsförmedlingstjänster är ett stöd vid medieköp? Ja Nej Drygt hälften av myndigheterna som svarat upplever inte att ramavtalet är ett stöd när de köper annonser. 10
Myndigheter som besvarat enkäten Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Centrala studiestödsnämnden Dramatiska institutet Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Fiskeriverket Fortifikationsverket Försvarshögskolan Försvarsmakten Försäkringskassan Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet, Handelshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan på Gotland Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska Institutet Kommerskollegium Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus Konkurrensverket Konstfack Kriminalvården Kungl. Dramatiska teatern AB Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kustbevakningen Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län 11 Mittuniversitetet Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för yrkeshögskolan Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Operahögskolan i Stockholm Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten Värmland Post- och telestyrelsen Radio- och TV-verket Riksdagsförvaltningen Riksgälden Rymdstyrelsen Sjöfartsverket Skatteverket Skogsstyrelsen Skolverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens historiska museer Statens jordbruksverk Statens Järnvägar Statens Livsmedelsverk Statens museer för världskultur Statens pensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statistiska centralbyrån Statskontoret Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling Stiftelsen Skansen Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, SIDA Svenska ESF-rådet (Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige) Svenska Filminstitutet
Svenska institutet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI Sveriges Riksbank Södertörns högskola Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Teaterhögskolan i Stockholm Tillväxtverket Totalförsvarets pliktverk, Pliktverket Transportstyrelsen Valmyndigheten Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem, VINNOVA Örebro universitet Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Barnombudsmannen Brottsoffermyndigheten Datainspektionen Elsäkerhetsverket Finansinspektionen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Forum för levande historia Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Justitiekanslern Kemikalieinspektionen Lotteriinspektionen Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA Riksantikvarieämbetet Riksutställningar Trafikanalys (fd SIKA) Urval av myndigheternas egna kommentarer Arbetsförmedlingen: I särskilda uppdrag kan annonskostnader etc. ingå i inköp från kommunikationsbyrå. Högskolan i Dalarna: Vi har rätt bra koll på marknaden och olika medier och vi tror mycket på relationsmarknadsföring. Vår viktigaste målgrupp studenterna kan vi använda också för medieköp. Det är inte annonser i dagstidningsannonser eller traditionella annonspaket. Vi har dock använt ramavtal när det gäller rekrytering av personal. Kustbevakningen: Skulle vi arbeta mer med annonsering skulle det säkert vara ett stöd. Idag använder vi oss av den kompetens som finns i organisationen. Lunds universitet: Lunds universitet har en starkt decentraliserad inköpsorganisation med flera tusen beställare. Det finns tyvärr ingen statistik tillgänglig över medieköpens omfattning eller art. Länsstyrelsen i Dalarna: Länsstyrelsens verksamhet är fördelat på en rad enheter som självständigt genomför sin annonsering. Det är alltså svårt att få en heltäckande bild av hur alla annonserar och vad alla t ex tycker om ramavtalet. Annonseringen är inte centraliserad till en enda person. Länsstyrelsen i Gävleborg: Länsstyrelsens verksamhet spänner över många olika områden varför det är svårt att ge svar på dina frågor och ge en korrekt bild av det du kallar medieköp. Någon sammanställning med efterfrågade uppgifter finns heller inte, men vi har försökt göra en grov uppskattning. Eftersom vi ordnar med bokning och produktion av annonser själva så har vi svårt att uttala oss om ramavtalet är ett stöd. 12
Länsstyrelsen i Stockholm: Kungörelser går ofta genom mediebyrå. Rekryteringsannonser via Offentliga Jobb. Övriga annonser (mkt blygsam) sköter vi ofta direkt själva. Pensionsmyndigheten: Vi är en nystartad myndighet som funnits i drygt fyra månader. Vi har därför ingen historik om hur vi brukar göra i annonseringsfrågor. Svaren grundar sig på vår nuvarande situation som är rätt speciell som nystartad myndighet; nu har vi till exempel extra behov av platsannonser och kampanjannonser. Detta påverkar givetvis våra svar och våra siffror. Vissa av våra svar ger därför kanske en inte helt rättvisande bild av hur vi kommer att arbeta med annonsering i framtiden. Polismyndigheten Norrbotten: Med tanke på vår låga annonsvolym är ramavtalen inget större stöd för de små annonser som vi köper. Riksdagens förvaltningskontor: Svaren gäller endast informationsenhetens medieköp och inte platsannonser. De senare administreras av personalenheten. Budgeten innefattar även annonsering i Eniro och annan typ av marknadsföring. Statens folkhälsoinstitut: Ett normalår är det rekryteringsannonser (ca 400 tkr beräknat detta år) som dominerar och andelen av budgeten är då betydligt lägre, men just i år, p g a regeringsuppdrag med allmänheten som målgrupp, har vi även köpt lite media för detta kommunikationsändamål. Enstaka mindre specialannonser i media riktad till professionen inom folkhälsa(t.ex. för en konferens) kan också vid enstaka tillfällen direktköpas. Statens geotekniska institut, SGI: Vet ej om det är ett stöd. Vi har så liten omfattning av detta. Vi rekryterar just nu ny personal inom kommunikation och kanhända kan de se mer nytta av det än jag. Statens museer för världskultur: Fram till och med 2009 låg en stor del av den löpande annonseringen för våra museer i Stockholm hos Branschmedia och deras s k museiuppslag. Branschmedia var upphandlade av Stockholms museers informatörsförening där vi och ca 70 andra museer är med. När det avtalet löpte ut och oförväntat inte ersattes av ett nytt avtal bad vi om strategisk hjälp av Mindshare. Vi köper nu löpande annonsering via dem. Kampanjer och övrig annonsering köps direkt av media efter noggrann målgruppsanalys. I Göteborg köper vi allt direkt från media. Statens pensionsverk, SPV: Vi har upphandlat ett kortare avtal med en byrå för ett specifikt uppdrag. Statistiska centralbyrån, SCB: Annonsinköpen är spridda över verket, där jag som marknadschef ansvarar för de SCB-övergripande. Annonsering för enskilda produkter samt rekryteringsannonser görs av andra personer och samordnas ej. Skansen: Siffrorna gäller 2009. Köp kan variera kraftigt år från år. Skansen har under 2009 köpt annonsplatser främst genom Branschmedia liksom de flesta statliga museer men kommer under 2010 att gå över till statligt ramavtal förutom för det s k museiuppslaget, där kan avvikelse medges. 13
Tillväxtverket: En kommentar som jag har fått från verksamheten är att det nya, statliga ramavtalet för medieinköp är dåligt kommunicerat. Transportstyrelsen: Vi har ramavtal med reklambyrå som ombesörjer merparten av vår annonsering som rör information till medborgare och andra målgrupper. De som köper annonsutrymme hos oss är de som är de informatörer som jobbar i projekt där annonsering blir en av kanalerna för budskapet. Rekryteringsannonsering sköts av medarbetare vid personalavdelningen. Verket för högskoleservice, VHS: Vi köper enbart platsannonser vid rekryteringar och tar hjälp av ett kommunikationsföretag som heter Brand Reality för att sätta våra annonser. Sammanställning och rapport gjord av Nowa Kommunikation AB i juni 2010. Data avser beteenden och fakta kända fram till 20/6 2010. Ansvarig: Rune Nordström Projektgrupp: Agneta Löfgren, Anders Wallqvist Nowa Kommunikation Götgatan 14, 118 46 Stockholm Fabriksgatan 21 25, 412 50 Göteborg Fakturaadress: Box 5273, 402 25 Göteborg www.nowakommunikation.se 14