(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 1 Gnosjö 2010-01-19 Handlingsplan för åtgärder Gnosjö kommun Barn- och utbildningsnämndens beslut 2010-01-19 10 Dnr. 2009-00051 007 Skolinspektionen regelbunden tillsyn 2009-11-10 Dnr 43-2009:2039 0
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 2 INNEHÅLL: 1. Kommun s. 2-10 2. Förskoleverksamh et s. 11-22 3. Skolbarnsomsorgen s. 23-24 4. Bäckaskolan s. 25-39 5. Hillerstorpsskolan s. 40-47 6. Kulltorpsskolan s. 48-60 7. Åsenhögaskolan och Nissaforsskolan s. 61-64 8. Åvikenskolan s. 65-76 9. GKC s. 77-93 10. Vuxenutbildningen s. 94-103 1
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 3 Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Gnosjö kommun Beslut 2009-11-10 10 (22) Dnr: 432009:2039 HANDLINGSPLAN för åtgärder 1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. 1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsre sultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i försko leverksamheten och skolbarnsomsorge n. Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig för att utbildningen bedrivs i enlighet med författningarna och att utbildningen har en tillfre dsställande kvalitet. Enligt läroplanerna för den o bligatoriska skolan, förskoleklassen, fritidshemmen, (Lpo 94) oc h för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) har rekto rn ansvar för att eleverna når målen för utbildningen. Detta medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp oc h utvärdera elevernas kunskapsresultat så att undervisningsmåloch metoder ständigt kan prövas och utvecklas i för hållande till styrdokumentens krav. När det gäller uppföljni ng av resultat av förskoleverks amheten och skolbarnsomsorgen framgår denna skyldighet av föror dningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Tillsynen visar att kommunen följer upp och utvärderar grundskolans resultat avseende måluppfyllelse på de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9, behörighe t till gymnasieskolans nationella program och genomsnittligt meritvärde. Kommunen saknar uppföljn ing och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i samtliga skolämnen i grundskolornas årskurs 5 i för hållande till de nationella målen. Vid samtliga int ervjuer på såväl kommun- som skolnivå nivå framkommer att skolorna generellt betonar vikten av goda resultat i äm nen för behörighet till de nationella gymnasieprogramm en och att andra ämnen i grundskolan, i varierande g rad, riskerar att bli eftersatta. I intervju med förvalt ningsledningen framkommer att kommunen har utvecklat ett övergripande system för uppföljning och utvärdering av kommunens och skolornas resultat i samtliga skolämnen, som framöver ska bilda underlag för bättre analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar vidare att det både på verksamhets- och kommunnivå saknas resultatuppföljning inom gymnasieutbildningen, vuxenutbildningen, inom den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan, samt uppföljning av resultat av elever som följer ett in dividuellt gymnasieprogram. Uppföljning av resultat när det gäller skolbarnsomsorgen och förskolan av arbetet med omsorg, utveckling och lärande redovisas genom enkäter som i kvalitetsredo visningen främst berör hur nöjda föräldrar och barn är med verksamheterna. Någon uppföljning och analys och av dessa redovisas inte. Tillsynen av förskoleverks am heten visar i vissa delar en ojämn och varierande kvalite t och uppföljning av förskolans verksamhet är därfö r särskilt angelägen. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten i samtliga skolämnen, skolformer och resultatet av arbetet i förskolan och skolbarnsomsorgen. ÅTGÄRDER: 1. GRUNDSKOLAN: En blankett kallad pedagogisk bedömning har lämnats ut till samtliga skolenheter på grundskolan där bedömning och resultat av elever nas prestationer i samtliga ämnen skall noteras. Utifrån denna sammanställning skall analys och uppföljning göras vilket skall delges i resp. skolas/enhets kvalitetsredovis ning tillsamman s med åtgärder för ökad måluppfyllelse i den lokala handlingsplanen. Dessa nya rutiner finns införda i den mall och manu al för kvalitetsredovis ningen som används i skolornas/enhe ternas kvalitetsarbete. 2
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 4 Tidsplan: Läsåret 2010-2011 skall detta vara helt genomfört. 2. GYMNASIET: För gymnasiet finns en motsvarande blankett för notering av elevernas resultat. Analys, uppföljning och åtgärder skall finnas beskr ivna i kvalitetsredov isningen. Ungdomsgymnasiet vid GKC kommer att tillsammans med Värnamo och Gislaveds gymnasieskolor att inom ramen för gymnasiesamverka n utarbeta nya och gemensamma rutiner för kvalitetsarbetet. Tidsplan: Läsåret 2010-2011 skall detta vara helt genomfört. 3. FÖRSKOLAN och SKOLBARNSOMSORGE N De utvärderingsresultat som redovisas för förskolan och skolbarnomsorgen gällande bl.a. arbetet med omsorg, utveckling och lärande, s kall analyseras och följas upp och redovisas i kvalitetsredov isningen enligt mall och manual. Kvalitetsarbetet s mall och manual är redan under revidering. Tidsplan: Läsåret 2010-2011 skall detta vara helt genomfört. 3
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 5 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varj e år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebyg ga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av de ssa åtgärder som verksamheterna avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller, enligt 2 för ordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, medverka vid upprättandet, uppföljningen och övers ynen av planen mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen. Av dokumentation och intervjuer framgår att i stort sett samtliga verksamheter saknar en egen plan mot kränkande behandling där varje enskild verksamhets specifika behov är beskriven utifrån en kartläggning och där konkreta åtgärder för innevarande år är uttryck ta. Vidare saknas då även en redogörelse för hur pl anerade åtgärderna har genomförts i efterföljande års plan. Det framkommer också att i de planer som upprättats har inte barn och elever för de verksamheter planerna gäller, medverkat och deltagit vid upprättandet, uppföljn ingen och översynen av planerna. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder, för att se till att varje verksamhet har en plan mot kränkande behandling som uppfyller lagens krav. ÅTGÄRDER: 1. De bestämmelser och riktlinjer som finns i styrdoku menten för likabehandlingsp laner och planer för kränkande behandling skall aktualise ras och varje plan skall i fortsättningen efter resp. rektors godkännande delg es utvecklingsle daren för uppföljning. Även nämnden kommer att delges planerna. Speciell tonvikt vid upprättandet av planerna skall läggas vid: * barns och elevers deltagande och medverkan i arbe tet vid upprättandet * barns och elevers deltagande och medverkan vid uppföljning av planerna * att varje enskild verksamhets specifika behov är beskrivna * att kartläggning av behoven är gjorda * att konkreta åtgärder för innevarande år finns b eskrivna * att beskrivning finns av hur föregående års åtgärder har genomförts Tidsplan: Läsåret 2010-2011 skall detta vara helt genomfört 4
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 6 3.1 Tillgå ng till plats och tillgå ng till likvärdig utbildning 3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisnin g och de valmöjlighete r barn, elever och studerande har rätt till. Svenska som andraspråk Enligt 2 kap. 15-16 grundskoleförord ningen är svenska som andraspråk ett eget ämne med egen kursplan och egna betygskriterier och syftar till att eleverna s ka uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket i nivå med elever som har svenska som modersmål. Rektor beslutar om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. Vid intervjuer med lärare, elever och rektorer fram kommer att det råder osäkerhet på någrav kommunen s skolor när det gäller rutiner och beslut om undervi sning i svenska som andraspråk. Det är vidare oklar t om eleverna verkligen läser enligt kursplanen i svensk a som andraspråk eller endast får stöd i svenska. I kommunens uppföljning av kunskapsresultat saknas också en sam manställning över resultat i de nationella ämnespro ven i svenska som andraspråk trots att det vid intervjuer med skolorna framkommer att det finns elever som läser enligt kursplanen. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att svenska som andraspråk anordnas en ligt författningarnas krav. Elevens val Enligt 2 kap. 19 grundskoleförord ningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervis ningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig t med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör el evens val. Av läroplanen för det obligatoriska skol väsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Tillsynen visar en variation när det gäller undervi sningen i elevens val. På ett flertal skolor erbjud s inte elevens val alls och på andra erbjuds aktiviteter som inte ger möjlighet till fördjupning och breddning i ett eller flera ämnen. Det framkommer också vid inspektionsbesöket vid intervjuer med elever att Livs-kunskap som ett elevens val, i en årskurs 8 på en av F-9 skolorna, av eleverna uppfattas som konfirmationsundervisning och att det är präster som undervisar. Rektorn uppger att ä mnet är en fördjupning i religionskunskap och samhällsorienterande ämnen enligt grundskolans kursplaner. Skolinspektionen har tagit del av skolans l okala kursplan i Livskunskap. Undervisningen genomförs inte till någon del av skolans egna lärare i samhällsorienterande ämnen utan leds av sex persone r vilka samtliga finns upptagna på hemsidan Kyrkor na i Gnosjö som konfirmandlärare (2009-10-29). På Gnosjö Missionsförsa mlings hemsida (2009-11-29) under rubriken Barn - och ungdomsverksamhet står vidare följande angående konfirmationsundervisning: Varje läsår har vi konfirmationsläsning i Missionskyrkan. Den är gemensam för alla frikyrkorna i bygd en och i år har vi ett nytt upplägg på konfirmationen. De so m går i åttan väljer livskunskap på elevens val und er två perioder och de två resterande har vi traditionell konfirmationsläsning i Missionskyrkan. Läsningen är alltså delvis på skoltid och delvis på fritiden i år. Skolinspektionen gör bedömningen att åtgärder behöv er vidtas så att alla elever erbjuds elevens val i enlighet med förordningen. Skolinspektionen bedömer vidare utifrån ovan redovisade grunder att åtgärder behöver vidtas så att undervisningen i elevens val är förenlig med läroplanens krav på en icke-konfessionell undervis ning. Skolinspektionen ser allvarligt på att undervisning en inte till alla delar är icke-konfessionell. Studiehandlednin g på modersmå let Enligt 5 kap. 2 grundskoleförord ningen ska en ele v få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid intervjuer med elever, lärare, rektorer och för valtningsledning framkommer att flertalet elever inom grundskolan i behov av studiehandledning på modersmålet inte erbjuds sådan handledning. Rektorer och förvaltningsledningen är medvetna om detta och uppger svårigheter att finna personer med kompetens och/eller behörighet för att ge eleverna studiehandledning på sitt modersmål. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att elever får studiehandledning på si tt modersmål när behov finns i enlighet med förordning ens krav. Särskolans timplan Av 2 kap 3 särskoleförordni ngen samt bilaga 1 och 2 framgår den minsta totala undervisningstid eleve r ska erbjudas i särskolan. Vid intervjuer framkommer att det finns oklarheter om särskolans elever får sin garanterade undervisni ngstid i olika ämnen enligt den obligatoriska särskolans tim planer. 5
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 7 Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att eleverna i särskolan får sin garanterade undervisningstid i alla ämnen enligt de n obligatoriska särskolans timplaner. Särskolans kursplan Av 1 kap. 5 skollagen framgår att för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Av 6 kap. 1 sä rskoleförordning en framgår att särskolans kursplane r gäller för en integrerad elev. Vid intervjuer med lärare framgår att kursplaner oc h kursmål från grundskolan och den obligatoriska särskolan blandas, så att det är otydligt efter vilken kurspl an integrerade särskoleelever undervisas. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att det blir tydligt efter vilka kursplaner el ever undervisas. Gymnasiesärskola n nationella program Enligt 6 kap. 10 skollagen ska varje kommun erbjud a de elever som bedömts kunna gå på ett nationellt program ett urval av olika program. Inspektionen har uppmärksammat att gymnasiesärskolans elever inte erbjuds nationellt program. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att gymnasiesärskolans elever även erb juds nationella program. ÅTGÄRDER 1. Svenska som andra språk (SVA) Nya rutiner för fördelningen av resurserna till SVA-undervisningen ska införas utifrån en likvärdig diagnostisering och behovsinventerin g. Samtliga skolor skall redovisa elevernas resultat i Sv och SVA utifrån den kursplan eleverna läser. Tidsplan: Läsåret 2010-2011 skall detta vara helt genomfört 2. Elevens val * De ämnen som erbjuds vid Elevens val skall syft a till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. * Det ämne som kallats Livskunskap och som skolin spektionen ansåg vara konfessionell undervisningen upphör från och med 2010-01-01. * Om ämnet Livskunskap kommer att erbjudas eleverna inom Elevens val-ämnet till läsåret 2010/11 eller senare skall ämnet i innehål och inriktning vara förenligt med målen i kursplanen och därmed vara icke konfession ell. Tidsplan: Genomfört 2010-01-01 3. Studiehandledning på modersmål * En inventering av behovet av studiehandled ning i de förekommande modersmålen vid kommunens skolor är genomförd. * Inventeringen ligger som grund för ett äskande a v medel till utökad studiehandledning från BUN till Kommunfullmäktige (BUN-beslut 2009-12-16 132) * Annonsering kommer att göras inför vårterminsstarten 2010 för att kunna anställa lämpliga lärare. Tidsplan: Start vt -10. Genomfört till läsåret 2010/2011 6
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 8 4. Särskolan / timplan - garanterad undervisningstid De särskoleelever som går i en särskolegrupp följer särskolans kursplan. Elever som är integrerade i grundskolan får en indi viduellt anpassad kursplan som beslutas av rektor. Detta beslut skall i fortsättni ngen vara skriftligt och kommuniceras med berörd personal och föräldrar. Tidsplan: Start vt -10. Genomfört till läsåret 2010/2011 5. Särskolan / kursplan De elever som är inskrivna i särskolan skall läsa e nligt särskolans kursplan. Ansvaret för att detta har rektor med uppföljning a v särskolesamord naren. Tidsplan: Start vt -10. Genomfört till läsåret 2010/2011 6. Gymnasiesärskola n / nationella program Elever vid gymnasiesärskola n skall erbjudas natione lla program. Erbjudandet kommer i först hand att omfatta industri- och mediaprogram men. I den planerade gymnasiesamverka n med Värnamo och Gislaveds kommuner kommer fler nationella program att kunna erbjudas. Tidsplan: Genomfört till läsåret 2010/2011 7
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 9 3.2 Resurser 3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommunen skyldig att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vid tillsynen framkommer att de mindre F-6 skolorna i kommunen, har lärare som ansvarar för undervisning i ett flertal ämnen bl.a. naturvetenskapliga ämnen, b ild och musik, men saknar utbildning för att underv isa i ämnena. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att skolornas pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. ÅTGÄRDER: * Vid nyanställning av personal skall behörigheten för olika ämnen i en tjänst ges särskild prioritering. * Personalens kompetensutveckl ing skall inriktas mo t behov av utökad behörighet där så erfordras. * Riktlinjer för hur stor kompetens och utbildning som erfordras för undervisning i olika ämnen och årskurser skall tas fram efter samråd med Skolverket Tidsplan: Kontinuerligt arbete framöver med start läsåret 201 0/11 8
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 10 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resu ltaten och omsätter dessa i å tgärder för att förbättra må luppfyllelsen. Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig för att utbildningen bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredsställande kvali tet. Enligt 1 kap. 12 skollagen ansvarar huvudman nen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Rektorn ansvarar enligt läroplanerna (Lpo och Lpf, avsnitt Rektors ansvar) för a tt skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande til l de nationella målen. Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisningen, sid. 10 anger a tt kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och i verksamheterna. Vidare ska huvudmannen skapa förutsättningar för verksamheten att kunna nå de nationel la målen och avgöra vilka resurser som tilldelas dem. För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höja s behöver utvecklingen följas över tid. Den skriftliga kvalit etsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheterna kommit i det löpande förbä ttringsarbetet. Huvudmannen har det övergripande an svaret för att enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. I Gnosjö kommun har barn- och utbildningsnämnden fa stställda lokala mål i sin verksamhetsplan. Dessa mål är vägledande för alla verksamheter och ska följas upp och utvärderas. Varje enskild verksamhet har utöve r detta även utrymme för att i sitt kvalitetsarbete verka f ör angelägna egna utvecklingsområden. Det har vid intervjuerna och av dokumentation framk ommit att det saknas system för ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete i de flesta verksamheterna. Kvalite tsarbetet begränsas oftast till en utvärderingsdag vid slutet av terminen eller läsåret och flertalet intervjuade lä rare ser inte kvalitetsarbetet som angeläget verkty g för ökad måluppfyllelseller verksamhetsutvec kling. Sammans tällningarna som de olika verksamheterna gör och so m blir underlag för kommunens kvalitetsarbete blir dä rför främst beskrivningar av aktiviteter eller åtgärder under det gångna året. Det görs ringa jämförelser eller a nalyser över tid som underlag och stöd för strategi ska lokala och övergripande kommunala beslut. I kommunens kvalitetsarbete saknas viktiga målområd en när det gäller kunskaper. Här saknas t.ex. gymnasieskolans måluppfyllelse, resultat i förhållande till målen i årskurs 5 och den obligatoriska sä rskolans måluppfyllelse. Detta krävs för att garantera likvä rdighet i utbildningen och för att identifiera ämne n och områden där måluppfyllelsen behöver förbättras. Tillsynen har visat på variationer i kvalitet och resu ltat i verksamheterna. Det är dessa svagheter som ska identifieras och där efter uppmärksammas i ett kontinuerligt kvalitetsarbete med åtgärder för högre måluppfyllelse och för verksamhetsutveckling. För att kommunens övergripande kvalitetsarbete ska ge spår i verksamh eterna behöver resultaten således analyseras på alla nivåer i systemet. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs för att kommunen ska få till stånd ett mer konkret, kontinuerligt och för verksamheterna angeläget kvalitetsarbete med klar och tydlig koppling till de nationella målen, för att identifiera och prioritera de mest angelägna utveck lingsområdena i kommunen. ÅTGÄRDER: * I den reviderade manualen för kvalitetsarbetet sk all framgå hur kvalitetsarbetet kan göras mer systematiskt och kontinuerligt för att bl.a. id entifiera svagheter. * Kvalitetsarbet et skall utgå från de utvärderingar och analyser som görs av styrdokumente n och de nationella målen. Utifrån resultaten från de ssa underlag skall utvecklingsområden identifieras och prioriteras. * Analys av utvärderingsresultaten skall göras såväl på verksamhetsnivå bland lärarna som på enhetsnivå och kommunnivå och redovisas i resp. kvalitetsredovisnin g * I den kommunövergripan de kvalitetsredo visningen ska måluppfyllelse och resultat redovisas för samtliga verksamheter enligt skolorna s/enheternas redovisade utvärderingar. Tidsplan: Start vt -10. Genomfört till läsåret 2010/2011 9
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 11 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsr edovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedr iven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderi ngen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamh et och skolbarnsomsorg. Enligt samma förordning 2 ska arbetet med kvalitetsredovisning främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syft ar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Barn och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet och elever ska medverka. Tillsynen visar att alla verksamheter, sånär som på en skola som inte upprättat kvalitetsredovisning s edan 2006/2007, upprättar kvalitetsredovisningar, men at t de har brister. Redovisningarna visar och analyse rar t.ex. i begränsad omfattning skolornas kunskapsresultat, är främst verksamhetsberättelser, det görs sällan jäm förelser över tid så att verksamheternas utveckling kan anal yseras och barn, elever och föräldrar medverkar sällan vid framtagandet av kvalitetsredovisningarna. Till följ d av detta har kommunens kvalitetsredovisning liknande brister och beskriver inte heller vare sig resultat i relat ion till nationella mål eller resultat av de priori terade mål som kommunen tagit fram. Den obligatoriska särskolans och familjedaghemmen s verksamheter är inte alls omnämnda i kommunens kvalitetsredovisning och det saknas generellt tillräcklig uppföljning av övriga verksamheters arbete o ch resultat. Enkäter är redovisade i kvalitetsredovisningen krin g trivsel och trygghet i förskola och fritidshem, m en det görs inga analyser av sammanställningarna. De kommunalt prioriterade inriktningsmålenär vidlyftiga och även de saknar koppling till underlag och analys för ökad måluppfyllelse. Begränsade underlag och som följd av detta bristande kunskap om variationer i måluppfyllelse skapar sämre förutsättningar för hur organisationen ska utformas, resurser ska fördelas och vilka utvecklingsområden som ska intensifieras. Kommunen tappar därmed också en viktig indikator för styrnin g och kvalitetsutveckling. Representanterna för barn- och ungdomsnämnden uppger också vid intervjun att de saknar överblick och samlad bild när det gäller kommunens måluppfyllelse och resultat. Det framkommer vid tillsynen att en ny mall för kvalitetsredovisning ska användas från 2009 som bättre ska visa resultat och bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligas så att kvalitetsred ovisningarna kan bli ett bättre verktyg för ökad måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningar na i kommunen behöver utvecklas ytterligare för att till alla delar uppfylla förordningens krav. ÅTGÄRDER: * Den mall och de manualer för kvalitetsarbetet som finns utarbetad skall följas av samtliga skolor/enheter. * Samtliga skolor/enheter skall kontinuerligt följa upp de nationella målen som finns angivna i Läroplanerna. * Analys av utvärderingsresultaten skall göras såväl på verksamhetsnivå bland lärarna som på enhetsnivå och kommunnivå och redovisas i resp. kvalitetsredovisnin g. * Analysen skall utgöra grunden för prioriterade åtgärder för ökad måluppfyllelse. * Kvalitetsredov isningarna skall tydliggöra kopplin gen mellan utvärderingar och beslutade åtgärder i arbetsplanerna. Tidsplan: Start vt -10. Genomfört till läsåret 2010/2011 10
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 12 ÅTGÄRDSPLAN till Skolinspektionen Gnosjö den 2010-01-14 Dnr 43-2009:2039 Regelbunden tillsyn vid förskoleverksamh eten Handlingsplan 1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyll t lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt förskolans läroplan ska verksamheten i försk olan främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och s tärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Av dokument och intervjuer framgår att det finns variation mellan kommunens förskolor när det gäller verksamhetens innehåll och utformning. De flesta förskolor har en verksamhet som är både lustfylld, kreativ oc h ger en allsidig stimulans. I några av förskolorna är verksamheten dock mera ensidig oc h det saknas den variation som läroplanen anger som ett krav för god måluppfyllelse. Här beskriver personalen vikten av utevistelse, barns behov av trygghet men samtidigt också de olika hinder som finns i form av exempelvis barns olika vistelsetider och personalomsättning. Skillnaden i förskolornas pedagogik framgår också av föräldrarnas beskrivningar av verksamheten där föräldrarna menar att det, i någraförskolor, läggs alltför stor tyngdpunkt på pyssel, gullande, att utevistelsen saknar pedagogisk planering och att verksamheten inte utmanar och stimulerar barnen s olika förmågor. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att se till att alla barn i kommunens förskolor erbjuds en verksamhet som är i enlighet med läroplanen. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Lägesanalys för hur Lpfö används i verksamheten är gjord nov -09 Att leda och utveckla pedagogisk verksamhet / Växj ö universitet kurs för 22 förskollärare. Vi planerar utbildning och implementering av försko lans nya läroplan. 2010-12 I de möten, medarbetarsamtal, pedagogiska caféer mm. där rektorerna möter personalen, kommer läroplanens uppdrag och må lyftas fram och följas upp. 11
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 13 1.1.3 Läroplanens må l anger inriktningen för verksam heten i förskolan. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen ska målen ange inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Det finns en variation mellan kommunens förskolor m ed avseende på hur läroplanen styr inriktning och innehåll i verksamheten. I fler talet förskolor är läroplanens mål väl förankrade och ligger till grund för en variera d verksamhet som syftar till att utveckla mångfalden i barns förmågor. Här kopplas också utvärderingarna tydligt till målen i läroplanen. I andra förskolor är läroplanen s mål mindre styrande för verksamhetens form och innehåll. Här visar både int ervjuer och dokument på en verksamhet som inte utgår ifrån en analys av läroplanens mål, vad barnen i gruppen har behov av eller är intresserade av. I föräldrain tervjuerna ges också exempel på förskolor där den pedagogiska verksamheten saknar den mångfald och variation som läroplanen anger. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att se till att alla barn i kommunens förskolor erbjuds en verksamhet som tar sin utgångspunkt i, och omfattar, läroplanens alla målområden. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Förankra läroplanens må l och lyfta fram dessa skriv ningar i arbetsplanerna och kvalitetsredovis ningen. Arbetet ingå r som en del av utbildning och implementering av den nya läroplanen 2010-2012. 12
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 14 1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgå r ifrån barnens behov, intressen och å sikter. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska förskoleverksamh e ten utgå ifrån varje barns behov och läroplanen uttrycker att verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter och att flödet av barn ens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Intervjuerna visar att flertalet förskolor arbetar helt i enlighet med skollagen och att verksamheten bygger på barnens tankar och idéer som tillåts påverka innehållet och planeringen. I personalinterv juerna framkommer dock att det varierar mellan förskolorna i vilken utsträckning barnens olika beh ov och intressen påverkar verksamheten. Föräldrar ger också uttryck åt att pl anering och aktiviteter, på några förskolor, mera styrs av inarbetade rutiner och i f örväg planerade inslag där barnens behov och intressen sällan avspeglas. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att samtliga förskolor har en verksamhet som utgår ifrån barnens erfarenheter, behov, intressen och åsikter. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Förskolans utvecklingsgrupp (personal och rektorer) har i sitt uppdrag att ta fram lämpliga föreläsare för kompetensutveckl ing för all personal, om hur förskolan kan öka barns delaktighet i verksamheten. Arbetet har på börjats ht 09. Diskussioner med personalen har medfört att läroplanens må l och uppdrag lyfts fram i det dagliga arbetet och synliggörs för föräldrarna. Detta arbete kommer att fortsätta och utvärderas med en enkät mars 2011. Stärka förskollärarnas roll och uppdrag genom kompe tensutveckling. 22 st förskollärare läser Att leda och utveckla pedagogisk verksamhet på Växjö universitet. Ht-09 vt-10. 13
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 15 1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mella n kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Av de intervjuer som genomförts framgår att de orga nisatoriska delarna i att skapa kontinuitet vid övergångar mellan olika verksamhete r fungerar tillfredsställande på en del ställen medan det på andra håll finns briste r i arbetet för att skapa en övergång till förskoleklass och fritidshem. När det gäller s amarbete som syftar till att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv framgår, av dokument och intervjuer med ledning, personal och f öräldrar, att detta saknas generellt. I personalintervjuerna framförs att de g emensamma projekt som nu sätts igång kring barns språkutveckling bör innebära att ett samarbete kommer igång. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas så att det skapas ett samarbete mellan förskolor, fritidshem och skolor som syftar till kontinuitet och helhetssyn. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Uppföljning och revidering av de planer som finns, bå de de övergripande och lokala. Klart okt 2010 Kommunens Språ kutvecklingsplan kommer att medföra att förskolan skall lämna över TRASdokumenten till förskoleklassen. Detta kommer att medföra ytterligare en dimension av överlämnandet. Första överlämningen enligt detta sk er vt 2010. Start för gemensam kompetensutveckl ing för personal i förskola, förskoleklass och fritidshem är planerad till den 21/4 2010. 14
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 16 1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräl drarna ges möjlighet att på verka verksamheten. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt läroplanen för förskolan ska alla som arbeta r i förskolan visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Arbetslag et ska se till att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introdukt ion i förskolan, föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, ut veckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget ska också ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och se till att föräld rarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten. De flesta förskolor i Gnosjö kommun har ett väl fungerande samarbete med hemmen och föräldrarna uttrycker sig positivt i intervjuer na och anser att de blir bemötta med respekt och har en god relation och dialog med pers onalen i förskolan. Det framkommer emellertid också att det finns förskolor i kommunen där detta inte är fallet. Här ger föräldrarna exempel på personal som saknar ett förhållningssättsom får både barn och föräldrar att känna sig välkomna till verksamheten och förskolor där det saknas dialog kring verksamheten. Alla förs kolor genomför inte utvecklingssamtal med föräldrarna, trots att föräld rar haft önskemål om detta och på flera ställen upplever inte föräldrarna att de får information om verksamhetens mål och innehåll eller har möjlighet att påverka den. V id föräldraintervjun framkommer också att det ofta brister i den centrala informati onen inför olika förändringar som berör förskolorna. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att se till att det i alla förskolor finns ett nära och förtroendefullt s amarbete med hemmen och att föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten, att utvecklingssamtal genomförs och att föräldrar informeras om verksamhetens mål och innehåll och ges möjlighet att påverka. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Utvecklingssamta l kommer att genomföras två gå nger per å r. Personalen kallar till mötet, det är ingen inbjudan. Infört Ht-09 Folder med kort förklaring av begreppen förskolans uppdrag, läroplan, utvecklingssamta l, plan mot kränkande behandling, kvalitetsredovis ning etc. ska tas fram och översättas till andra språ k. Detta för att ge en förförstå else för förskolans verksamhet och uppdrag för ett bra samarbete med hemmen. Ö versättning av olika dokument och information hem till föräldrarna. Arbete med att ta fram gemensamma riktlinjer för utvecklingssamtal och föräldrasamverka n har på börjats och ska vara klart ht-10. 15
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 17 2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet med författni ngarnas krav. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se t ill att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska an passas efter deras ålder och mognad. Förskolorna i Gnosjö kommun har upprättat likabehandlingsplaner som också omfattar arbetet för att förebygga kränkningar och åtgärder som ska vidtas då kränkningar sker. De dokument som granskats skiljer sig åt när det gäller innehåll och konkretiseringsnivå. Några av planerna är konkr eta och utgår ifrån de lokala förutsättningarna i förskolan, medan andra beskrive r ett generellt värdegrundsarbet e där också insatserna i det förebyggande arbetet är allmänna, exempelvis att de vuxna ska vara goda förebilder. För familjedaghemmen finn s en gemensam plan. Generellt saknas kartläggning och tydlighet kring vilka insat ser man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Inte i någon för skola eller i något familjedaghem har barnen varit delaktiga i arbetet med pla nen. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs för at t anpassa och konkretisera de planer som finns mot kränkande behandling till det familjedaghem eller den förskola det gäller så att planerna blir ett redskap för ver ksamhetens arbete med att förebygga kränkande behandling. Planerna ska innehålla planerade insatser för det kommande året och barnen ska medverka i arbetet med planen. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Ny mall för plan mot kränkande behandling och diskriminering har tagits fram enl de nya riktlinjerna. Vid revideringen av bef planer, vt 20 10, kommer den nya mallen användas. Klart ht-10 Planer mot kränkande behandling och diskriminering i familjedaghemm en kommer att på börjas under vt -10 och implementeras under 2010-2011. 16
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 18 3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att va ra förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) bör kommunen tydligt ange hur ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen med de t dagliga arbetet i förskolan. I Gnosjö kommun är ansvaret för förskoleverksamh eten fördelat på fyra rektorer. De har olika omfattning på sina tjänster och även inne hållet i deras uppdrag varierar. Gemensamt för deras förutsättningar är att de har a nsvar för många olika arbetsplatser, som kan vara skolor (inkl särskola o ch fritidshem), förskolor och familjedaghem. I intervjugruppe rna framkommer att rektorernas möjligheter att vara förtrogna med verksamheten och ta ansvar för att utveckla densamm a är begränsade. Både rektorer och personalrepresen tanter anger att det finns otillräckligt med tid för att de ska kunna vara väl insatta och följa upp och utveckla v erksamheten på alla områden. Några personalrepresen tanter utrycker dock att orga nisationen är ganska ny och att de har förhoppningar om att förhållandena ska förbättr as. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att rektorernas förtrogenhet med det dagliga arbetet i förskolan ök ar. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: En förutsättning för att rektorerna skall ha en förtrogenhet med det dagliga arbetet är att tillräcklig ledningsresurs finns i förhå llande till antalet personal och antalet enheter. BUN har tagit ett beslut att det under januari 2010 skall göras en organisations utredning på hela BUN s verksamhet. 17
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 19 3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredn ingar inför besl ut som på verkar förskolegruppern as storlek/samma nsä ttning. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) bör kommunen genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek oc h gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. Antalet barn i kommunens förskolegrupper är i genom snitt något lägre än i riket, men det är stor variation mellan de olika förskolorna. Enligt uppgifter från kommunen i oktober 2009 varierar gruppstorlekarna mellan 8 och 23 barn och tre av de grupper som har 2023 barn har också den största åldersspridningen (15 år). Varken ledning eller personal anser att de har någon direkt möjlighet att påverka antalet barn i grupperna utan det är efterfrågan so m styr. Kommunen använder också ett ekonomiskt mått volymtimmar som ibland innebär att förskolan måste skriva in ett stort antal barn (om barnen har korta tillsynst ider) för att finansiera den personal som behövs för att ha tillräckligt med personal und er hela dagen. Den enda faktor som kan begränsa barnantalet i grupperna är, enligt personalintervjuerna, andelen barn som behöver särskilt stöd. När antalet barn i grupperna ökar tilldelas förskol an mer personalresurser så att personaltätheten inte påverkas negativt. Skolinspektionen bedömer att det saknas systematiska konsekvensutre dningar inför beslut som påverkar gruppstorlekarna och att åtgärder behövs för att se till att sådana utredningar görs. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: Efter införandet av lagen Barnomsorgspeng och Bidrag på lika villkor kommer uppföljning att ske systematiskt av barnens tillsynstid. Konsekvensanalys er görs i samband med verksamhetsfö rändringar. Men i och med barnomsorgspenge ns införande med volymtimmar som beräkningsgrund, kommer vi inte att kunna på verka barnantalet och sammansättningen i grupperna i samma omfattning som tidigare. 18
(2010-01-22) Catarina Stigson - HANDLINGSPLAN för ÅTGÄRDER till SKOLINSPEKTIONEN.pdf Page 20 3.4.3 Effekter av förskolegrupp ernas sammansättning utvärderas. Förskoleverksamh et Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) bör kommunen återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sa mmansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verk samhet i enlighet med läroplanen. Barngrupperna i Gnosjös förskolor har hösten 2009, enligt uppgifter från kommunen, i genomsnitt cirka 15 barn, men antalet barn i de o lika grupperna varierar mycket. Kommunen tillgodoser behovet av platser i förskolev erksamheten, men i intervjuerna framförs att de lokallösninga r som kommunen ibland har valt, framför allt genom att använda lägenheter i flerfamiljshus, inte ger förut sättningar för en verksamhet som uppfyller kraven i läroplanen. Kommunen registrerar barnens närvaro varje månad men det framkommer inte om antalet närvarotimmar ställs mot pedagogiska mål och, i så fall, kan få som konsekvens att barngruppernas storlek eller sammans ättning förändras. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så attkommunen återkommande följer upp och utvärderar vilken betydelse personaltäthete n samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. Åtgärder / med tidsplan för genomförandet: I samband med kommunens kvalitetsredovis ning görs en utvärdering och analys av förskolans resultat i förhå llande till personaltäth et, barngruppernas storlek och sammansättning mm. Kommunövergripan de utvärdering av det nya resurstilldelningssysteme t 2010-12-31 19