Uppföljning 2014-2016 Överenskommelse mellan: - Västerbottens Idrottsförbund - SISU Idrottsutbildarna och - Region Västerbotten
Uppföljningsområde 1. Aktivitetsnivån på idrotten i Västerbotten 2. Utbildningstimmar, föreningar i samverkan och antal deltagare i SISU idrottsutbildarnas verksamhet 3. Utbildade ledare 4. Idrottslig mångfald, ur ett utbudsperspektiv i Västerbotten 5. Tolerans och mångfald inom idrotten 6. Idrottsföreningarnas status 7. Idrott hela livet
Västerbotten Ett aktivt län Aktivitetsnivån på idrotten i Västerbotten 2010 2015 Förändring Deltagartillfällen flickor (7-20 år) 730 792 718 870-1,6 % Befolkning flickor (7-20 år) 20 897 19 345-7,4 % Deltagartillfällen pojkar (7-20 år) 1 004 722 941 563-6,3 % Befolkningsmängd pojkar (7-20 år) 22 057 20 567-6,8 %
Aktiviteter för mer aktivitet Idrottslyftet rekrytering 2014: Sportscamp i 6 kommuner med 3 100 deltagande barn. 1 277 900kr fördelat på 51 rekryteringsprojekt i 13 av 15 kommuner. Goda exempel 2014: Vilhelmina IK Föreningsliv och fysisk aktivitet för alla IFK Umeå Tyngdlyftning för tjejer Malå IF Starkare tillsammans Idrottslyftet rekrytering 2015: Sportscamp i 9 kommuner med 3 600 deltagande barn. 13 % av Sorseles befolkning... 1 226 500 kr fördelat på 58 rekryteringsprojekt i 13 av 15 kommuner. Goda exempel 2015: Tavelsjö AIK Isbana på tavelsjön GUIF Reclaim Umeå
Utbildning och utveckling inom idrotten Utbildningstimmar per 100 invånare 2015 Västerbotten är med 31 utbildningstimmar timmar per invånare ett av de distrikt som har högst aktivitetsnivå i förhållande till befolkningsmängd (5:e distrikt).
Utbildning och utveckling inom idrotten Föreningar i samverkan 460 440 420 400 380 360 340 320 300 353 370 381 434 449 432 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Processer 100 80 60 40 43 57 51 64 78 93 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Utbildning och utveckling inom idrotten Antal deltagare (ej unika) 2011-2015 70000 Aktiva Aktledare Orgledare Totalt 60000 57695 50000 40000 42126 30000 20000 10000 0 2011 2012 2013 2014 2015 11231 4338
Utbildning och utveckling inom idrotten Unika deltagare i SISU idrottsutbildarnas verksamhet Kommun 2013 2014 2015 Andel av befolkning Bjurholm 71 71 61 2,5% Dorotea 74 78 189 6,9% Lycksele 740 797 1027 8,4% Malå 413 366 308 9,9% Nordmaling 147 150 175 2,5% Norsjö 80 303 356 8,5% Robertsfors 390 409 485 7,2% Skellefteå 9841 10233 10035 13,9% Sorsele 15 28 18 0,7% Storuman 340 531 495 8,3% Umeå 8471 9891 9580 8,0% Vilhelmina 256 340 312 4,6% Vindeln 306 306 289 5,4% Vännäs 537 536 624 7,2% Åsele 205 149 200 7,0% Västerbotten 21886 24188 24154 9,2% Rikssnitt = 5 %
Utbildning och utveckling inom idrotten 56 % under 25 år 46 % kvinnor
Idrottens ledare SISU utbildningar Åldersanpassad Fysisk Träning 2014 2015 2016 (t.o.m. 31/5) TOTALT Utbildningar 9 21 5 35 Deltagare 185 365 93 643 Plattformen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt Utbildningar 7 7 8 8 8 8 46 Deltagare 92 93 118 120 120 139 682 SDF-kurser 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt Kurser 110 121 145 175 199 202 952 Deltagare 1587 1967 1938 2411 2792 2166 12861
Utbildning och utveckling inom idrotten Vad tillför SISU föreningarna? Utdrag ur strategirådets rapport 2015 Drygt nio av tio föreningar upplever att de haft stor nytta av stödet från SISU Idrottsutbildarna. 58 procent upplever att stödet i stor utsträckning bidragit till att utveckla ledarkompetens. 51 procent av föreningarna upplever att stödet från SISU Idrottsutbildarna i stor utsträckning bidragit med att utveckla värdegrund och kultur kopplat till t.ex. mångfald, dialog och delaktighet. SISU Idrottsutbildarna utgör en viktig aktör som länk mellan föreningarna och andra samhällsaktörer. Som möjliggörare för nätverksskapande mellan föreningar, kommuner och andra aktörer inom svensk idrottssverige.
Utbildning och utveckling inom idrotten Sammantaget, jag och min förening är nöjd med SISU:s arbete 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 44,1% 43,4% Top-box 2013: 84,2% 2014: 85,4% 2015: 87,5 % 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 9,9% 5,0% 0,0% 2,6% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i någon mån Instämmer inte alls 87,5%
Idrottslig mångfald i Västerbotten Förändring sammankomster (LOK-stöd) 2010 2015 Tio största Övriga Tio största Övriga Fotboll Innebandy Ridsport Ishockey Simidrott Budo och kampsport Skidor Parasport Gymnastik Taekwondo 20% 80% 18% 82% Totalt har vi idag 54 idrotter i Västerbotten med LOK-stöd
Idrottslig mångfald i Västerbotten SF/MO med utbildningsverksamhet 12/2 21/12 17/9 22/8 19/11 13/7 30/16 55/44 15/4 19/13 20/8 10/3 25/ 16 63/46 16/3 65 SF/MO idrotter (63 SF + pistol+bridge) Utbildningsverksamhet i 56 (54 SF + pistol+bridge)
Låt alla hitta sin idrott Våra egna multisportprojekt Sportscamp Olympic Day/Paralympic Day/Special Olympic Day Streetsports on Tour (teaser) Multisportprojekt som drivs av föreningar Skärgårdscamp Sävarcamp Norsjöidrotten i samverkan Utvecklingsarena Vilhelmina
Idrott för alla Tolerans och mångfald inom idrotten Integration 2015 Verksamhet har genomförts i 10 föreningar Exempelvis prova-på, rekrytering och inkludering Totalt 3 500 deltagare 49 % tjejer och 51 % killar, 0-12 år 17 % tjejer och 83% killar, 13-25 år 47 % kvinnor och 53 % män, 25 år och uppåt Totalt 158 tränare/ledare Samverkan med bland annat Röda korset Länets kommuner Andra studieförbund Länsstyrelsen Länets migrationsråd Rädda barnen ca 15-20 enheter/flyktinganläggningar Vilhelmina judo + Under första halvan av 2016 har verksamhet genomförts i ca 45 föreningar
Idrott för alla Samverkansprojekt som gav ringar på vattnet
Idrott för alla Jämställdhet inom idrotten Länsstyrelsen har med stöd från VIF under 2015 tagit fram en jämställdhetsanalys av idrotten i Västerbotten med förslag på utvecklingsområden på lokal, regional och nationell nivå. Övriga aktiviteter: - MR-dagarna - Sverige Tillsammans - Region Västerbottens spridningsseminarium i Lycksele - Framtid Västerbotten - Mångfald istället för enfald, Skellefteå Representation: Samverkan med Women in Sport and Adventure (styrgrupp) Integrationsträffar i större delen av länets kommuner (nätverksträffar) Delegat i både Migrationsrådet och delegationen för jämställdhet
Västerbottens Parasportförbund - Idrott för personer med rörelsehinder, synskada, utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utveckling 2010-2015 Ökat antal medlemsföreningar med 25 % Tillsammans med SISU har Västerbottens egen modell för NPF ledarutbildningar utvecklats Utlåningsverksamhet av fritidshjälpmedel fungerar bra i Skellefteå men i Umeå är det svårt att erhålla bidrag God samverkan med skolan - varje år anordnas idrottsdag för ca 200 särskoleelever Med hjälp av Hälsa 2020 har ett folkhälsoarbete påbörjats i alla 15 kommuner - Hälsokortet för alla gruppboenden Vad är trenden? Ca 10 % av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning - Parasport Sverige når ca 4 % av gruppen Folkhälsomyndighetens slutrapport kring funktionshinderpolitiken 2011-2016 visar att personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor och hälsa Barn och ungdomar med synnedsättning och osynliga funktionsnedsättningar börjar få mer utrymme i länets idrottsföreningar. Detta leder till att större krav ställs på våra idrottsföreningar i form av kunniga organisationsledare så väl som aktivitetsledare.
Västerbottens Parasportförbund - Idrott för personer med rörelsehinder, synskada, utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utmaningar Viktiga idrotter som Elhockey, Kälkhockey, Boccia och Goalboll har ingen naturlig SDF anknytning Parasporten organiserar och utvecklar dessa idrotter. Föreningsutveckling för inkludering av personer med funktionsnedsättning i vanliga idrottsföreningar Öka kunskap bland länets kommuner om tillgänglighetsfrågor för idrottsanläggningar Närmare samarbete med andra SDF när det gäller förutsättningar för idrott, träning och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning Öka kunskap och förändra människors attityder till personer med utvecklingsstörning Utöka samarbete med habilitering, syncentral och särskola Utveckla uthyrningen av fritidshjälpmedel - en förutsättning är ett särskilt stöd från både regionen och kommunerna Ett helt nytt Elhockeylag har startats i Umeå sedan 2010 Tillgång till tränare och utrustning via Västerbottens Parasportförbund
Samhällsutmaningar som påverkar Stillasittande Samtidigt som det pågår en hälsoboom har vi även ökande hälsoklyftor mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Forskare menar att stillasittandet idag är en av våra största hälsorisker. Nya tidens engagemang Fler engagerar sig men samtidigt är perioden som de är engagerade ofta kortare, vilket innebär att behovet av regelbundet återkommande utbildningsinsatser ökar. Urbanisering Minskande barnkullar, svårare att få ihop lag, ledare eller styrelser. Ökade kostnader för resor. Små idrotter, som har en tendens att vara mer personberoende, är mer utsatta. Svaga kommuner som inte mäktar med att underhålla eller utveckla anläggningar. Anläggningsbrist och köer i städerna. En svagare känsla för föreningarna med mindre ideellt arbete och högre avgifter som följd. Ett ökande utanförskap och hälsoklyfta. Drop-out En utmaning inom det strategiska området livslång idrott är hur SF och dess föreningar kan skapa verksamhet som är än mer attraktiv för tonåringar, vuxna och äldre samtidigt som idrottsrörelsen fortsatt vill behålla den höga nivån av barn som idrottar. Representation Vem håller i klubban? Medelålders män dominerar i föreningarnas styrelser. 80 procent har dessutom rutin från liknande föreningsuppdrag. Mångfald och ungdomsdelaktighet i styrelsen får positiva effekter för föreningen och det är därför viktigt att aktivt arbeta med styrelseutveckling.
Hur mår föreningarna? Idrotten har aldrig varit så utmanad Krympande resurser - Den regionala finansieringen av idrotten i Västerbotten har t.ex. urholkats med mer än 29 %. Ökat ansvar och högre avgifter - Idrotten vill och kan bidra med mer, men utan avlastning och stöd riskerar utökat ansvar att försvaga kärnverksamheten. Föreningsformen är utmanad - Kommersiell konkurrens, förändrat engagemang och ökande krav. Landsbygdens utmaningar - Idrotten har en viktig roll samtidigt som rekrytering av medlemmar och ledare blir svårare och resurser för att bedriva idrottsverksamheten blir allt mer begränsade.
Hur mår föreningarna? Uttaget från de egna medlemmarna, via medlems- och träningsavgifter, har ökat radikalt från 16 % 1994 till 35 % av föreningens totala intäkter 2015.
Arbetstid är som bekant ganska kostsamt. Är det något som på sikt skulle underlätta föreningsutveckling så är det assistans med, och rejält rabatterad, föreningsadministration såsom bokföring, fakturering, medlemsregister m.m. Vad vi brottas med är få tag på personer som vill engagera sig i föreningen, kanske som ledare eller nåt annat uppdrag. Hur gör vi för att uppmuntra folk att engagera sig? Det andra är ekonomin som är svår eftersom vi själva sköter fotbollsplanen och skidspår, även betala lokal hyror. Har man ingen tävlingsverksamhet är det svårare att nå människorna som ska hjälpa till.
Idrott hela livet Idrott hela livet Flest utövare finns i åldersgruppen 11 år
Idrott hela livet
Idrott hela livet Idrottens strategiarbete från triangel till rektangel
Slut