RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson



Relevanta dokument
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Vattenkraften och miljön

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Vänerlaxens fria gång:

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

Birgitta Adell Miljösamordnare

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Problematiken kring flergångslekare av Lax, Öring och Steelhead

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk

Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i despåverkade vattendrag: Emån n och Ljusnan

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Vänerlaxens fria gång

Lax och öring i Klarälven

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Flödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Del 4 - Fiskerapport

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Vattenfall Vattenkraft AB

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar

Programmet har letts av en styrelse med följande sammansättning: Lars Hammar/ Cristian Andersson (programledare, adjungerad)

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka?

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Remissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Laxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Passageeffektivitet för nedströmsvandrande laxsmolt förbi ett integrerat vattenintag till spill och turbin vid Bruksfors, Rickleån

Markus Lundgren. med underlag från

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Transkript:

Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP?

Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter Noonan, M.J., J.W.A Grant & C.D Jackson. 2012. A quantitative assessment of fish passage efficiency. FISH and FISHERIES,13,450 464. 1960 to 2011, 65 papers on fish passage efficiency

Litteraturdata på passageeffektiviteter (Atlantlax) Percentiler Kategori 25 th Median 75 th N Smolt, nedströms 0.94 0.96 0.97 17 Vuxna, uppströms* 0.86 0.94 1.00 45 OBS! Vuxna, uppströms* =ca 0.5 i Umeälven 2013, ca 0.2-0.4 tidigare år Stornorrfors 2013: knappt 70 % av de vilda laxar som kom till laxhoppet passerade fisktrappan!

Avledning till fisktrappa i samband med nedströmsvandring (lax, Norrfors) Kategori Median Smolt, nedströms 4-5 % Kelt, nedströms 0

Antal laxar Antal öringar Hur stora förluster klarar ett öringlaxbestånd av? Exempel från Ume-Vindelälven, vandringförluster i älven ca 75 % 16000 Lax OBS! endast vild fisk 14000 Öring 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0

Förenklad populationsmodell för att utvärdera potentialen med nya fiskvägar Rekryteringsfunktion Antal 0+ stirr, N 0+ Antal honor vid lek, N F Beverton-Holt Ricker U K K + U U e U e K K V Q 2 2 p 0 Fec e K Log[V Q/2] p 0 Fec Definitioner: U = p 0 N F Fec Q = p S p R FP, V = p 1 p 0 Fec

Antal smolt (tusen) Täthet av 0+ i maj/juni (ind/ 60 m 2 ) Grundläggande antagande för förenklad populationsmodell Engångslekare (relativt liten betydelse) Täthetsberoende i samband med rekryteringen Beverton-Holt Ricker Totalt antal ägg Totalt antal ägg

Populationsmodell Ersättningskurva (replacement curve), motsvarar tähetsoberoende dödlighet efter rekryteringen Rekryteringssamband (ex. Beverton-Holt)

Förenklad populationsmodell=jämviktsmodell Jämvikt 3/18 Start

Vad händer om konnektiviteten försämras? Försämrad konnektivitet ökar dödligheten från rekrytering och lek Jämvikt 1 Jämvikt 2

Omvänt om konnektiviteten förbättras Försämrad konnektivitet minskar dödligheten från rekrytering och lek Jämvikt 2 Jämvikt 1

Omvänt om konnektiviteten förbättras, med Ricker-rekryteringsfunktion Jämvikt 1 Jämvikt 2

Utvärdering av förändrad konnektivitet Beräkna förväntad effekt med modell Utvärdera effekten med data om vuxen fisk Uppföljning av yngelproduktion med elfiske ej tillförlitlig metod i detta sammanhang!

Beräkning av antal vuxenfisk & antal avkomma efter förbättring av vandringsväg En modell (engångslekare) som beskriver jämvikten kan förenklas till de uttryck som anges i tabell 8, sid 83 i ELFORSK rapport 10:90 Rekryteringsfunktion Antal 0+ stirr, N 0+ Antal honor vid lek, N F Beverton-Holt Ricker U K K + U U e U e K K V Q 2 2 p 0 Fec e K Log[V Q/2] p 0 Fec Definitioner: U = p 0 N F Fec Q = p S p R FP, V = p 1 p 0 Fec K = bärkapacitet (carrying capacity= maximalt antal 0+ elfiske ) Fec = genomsnittligt antal ägg/hona p 0 = täthetsoberoende ägg-yngelöverlevnad p 1 = överlevnad 0+ lek = passageöverlevnad smolt, p R = passagesannolikhet vuxen, FP=antal fiskvägar p S

Totalt antal lekfiskar (lax) Passager = 8 (9) Passager = 6 (7) Jämförelse med individbaserad modell, exempel baserat på Ljusnan Total vandringseffektivitet Q (smolt första lek) Q= alla passagesannolikheter multiplicerade med varandra

Hur skatta parametervärden? K = bärkapacitet (maximalt antal 0+ elfiske ) genomsnittlig maxtäthet vid elfiske/lokal*total lämplig areal Fec = genomsnittligt antal ägg/könsmogen hona p 0 p 1 = täthetsoberoende ägg-yngelöverlevnad parameterisering rekryteringsfunktion, litteraturppgifter (>0.95 i odling) = överlevnad 0+ lek multiplicera årlig överlevnad för samtliga åldersklasser, analys av elfiskedata, fångstdata, trappdata, litteratur p S p R = passageöverlevnad smolt (dödlighet via turbiner, avledning) = passagesannolikhet vuxen (telemetristudier, litteratur)

Känslighetsanalys - jämviktsmodell Visa konturplot, Mathematica

Applikation för beräkning av fiskdödlighet vid nedströmspassage förbi kraftverk Ursprungligen utvecklad för ål inom Krafttag ål, ELFORSK http://www.elforsk.se/programomraden/vattenkraft/krafttag-al/fou/modellverktygfor-berakning-av-mortalitet-for-nedstromsvandrande-al-vidvattenkraftverklitteraturgenomgang-och-utvardering-av-befintliga-modeller-ochmodellutvarderingar/ Nu finns även en modifierad applikation som anpassats för längd-breddrelationer som gäller för lax (öring). Modellen beräknar förväntad dödlighet vid passage via turbinerna +/- vissa specifikationer om kraftverket behövs, exv. typ av turbin, max inflöde, + kan justeras för fingallrets dimensioner - tar ej automatiskt hänsyn till andel fisk som går via spill, omlöp eller fiskväg (användarbaserad inställning av andel fisk som tar alternativa vägar!)

Applikation för beräkning av fiskdödlighet vid nedströmspassage förbi kraftverk Demonstration av applikationen