Alkohol- och drogpolicymanual

Alkohol- och drogpolicymanual modell för upprättande av en alkohol- och drogpolicy på arbetsplatsen Redaktör: Anne Kujasalo Arbetsgrupp: Leena Hirvonen Marketta Kivistö Katrimaija Luurila Susanna Puustinen

Arbetshälsoinstitutet Topeliusgatan 41 a A 00250 Helsingfors tfn 030 4742 543 fax (09) 4775 071 www.ttl.fi Arbetshälsoinstitutet och författarna 2013 Redaktör: Anne Kujasalo Arbetsgrupp: Leena Hirvonen Marketta Kivistö Katrimaija Luurila Susanna Puustinen Layout: Leena Seppänen, Lenape design I samarbete med: social- och hälsovårdsministeriet ISBN 978-952-261-294-6 (pdf)

Innehåll: Följebrev 4 Till användaren av manualen 5 1. Alkohol- och drogpolicyn ingår i utvecklingen av välbefinnandet i arbetet 6 2. Alkohol och arbete 10 Fördelar med måttligt alkoholbruk och nykterhet 11 Alkoholrelaterade olägenheter på arbetsplatsen 12 Riskgrupper och risksituationer 13 Risker i anslutning till alkoholbruk med tanke på individens arbetsförmåga 15 Enligt lagen om skydd i arbete är förebyggandet av risker förpliktande 16 3. Utveckling av alkohol- och drogpolicyn på arbetsplatsen 18 Alkohol- och drogpolicyns syfte och innehåll 19 Faktahelheter i alkohol- och drogpolicyn 20 Alkohol- och drogpolicyn är en fortlöpande process 21 En kartläggning av de alkoholrelaterade olägenheterna ger bakgrundsinformation 21 Det huvudsakliga budskapet är omsorg om arbetstagarna 22 En förändring kräver tid och uppföljning 23 4. Förebyggande av drogrelaterade olägenheter på arbetsplatsen 24 En diskussion om drogfrågor väcker tankar 25 Ledningens verksamhet avgör 25 Genom utbildning insikt on risker 26 Arbetsplatskulturen påverkar attityderna 27 Chefen verkar på ett ansvarsfullt sätt 28 Vårdhänvisning en del av arbetsledningsansvaret 28 En drogarbetsgrupp stöder arbetsgemenskapen 29 Företagshälsovården hjälper med att reducera drogriskerna 31 Integrering av alkohol- och drogpolicyn i företagshälsovårdens verksamhetsplan 31 5. Initiativ till målinriktad diskussion och vårdhänvisning 34 Konfidentialitet i drogarbetet 35 Värt att reda ut orsakerna till nedsatt arbetsförmåga 36 Ingripande är omsorg 38 När en arbetstagare är bekymrad över sitt eget drogbruk 38 När en arbetstagare är bekymrad över en arbetskamrats arbetsskick 38 När en underordnad är bekymrad över chefens arbetsskick 38 När chefen är bekymrad över en underordnads arbetsskick 39 När en arbetstagare arbetar i berusat tillstånd 39 Mall för initiativ till målinriktad diskussion 42 En vårdförbindelse är ett avtal om återställande av arbetsförmågan 44 I rehabiliteringsplanen antecknas metoderna för att återställa arbetsförmågan 46 Stöd för en person som återvänder till arbetet efter rehabilitering 47 6. Textmall för Alkohol- och drogpolicyn 48 7. Blanketter i alkohol- och drogpolicymanualen 55 Blankett 1. Memorandum över samtalet 56 Blankett 2. Vårdförbindelse 57 Blankett 3. Rehabiliteringsplan 58 Blankett 4. Varning på grund av rusmedelbruk 59 8. Mer information 60 Lagar och anvisningar 60 Exempel på tidiga kännetecken på ett drogproblem 60 9. Nyttig läsning 62 Tio anvisningar för lagenligt agerande 63

Följebrev Alkohol- och drogpolicyn innehåller anvisningar om hur drogrelaterade olägenheter kan förebyggas på arbetsplatsen och hur kostnaderna för riskfyllt alkoholbruk som orsakas arbetsplatsen kan minskas och de sanitära olägenheterna som orsakas individen inskränkas. Redan under en längre tid har det funnits en beställning på denna manual i samhället. På många arbetsplatser finns det ingen alkohol- och drogpolicy som ger praktiska anvisningar om hur drogrelaterade olägenheter ska förebyggas på arbetsplatsen. En alkohol- och drogpolicy har närmast utarbetats med tanke på vårdhänvisning för en person med alkoholproblem samt för narkotikatester, och i dessa fall saknas i denna ofta information om konkreta metoder som på arbetsplatsen kan tillämpas för att förebygga alkoholrelaterade olägenheter. Detta kan delvis vara orsaken till att arbetstagarna också på de arbetsplatser där det finns en alkohol- och drogpolicy har ringa kännedom om denna eller överhuvudtaget inte vet att det finns en policy. Förebyggandet av risker och skador som orsakas av alkohol och andra droger berör var och en på arbetsplatsen. Arbetsplatsens alkohol- och drogpolicy styr det planerade förebyggandet och hanteringen av riskerna. Goda verksamhetsmodeller på arbetsplatsen påverkar personalens attityder och vanor samt minskar de drogrelaterade olägenheterna. Arbetsgemenskapen kan verka som ett viktigt stöd för ombesörjandet av arbetsförmågan och ändringen av skadliga levnadsvanor. De positiva effekterna återspeglas också utanför arbetsplatsen, i arbetstagarnas familjer och andra sociala förhållanden. Genom alkohol- och drogpolicyn får arbetstagarna stöd för att undvika riskfyllt alkoholbruk och iaktta måttligt alkoholbruk eller nykterhet. Det lönar sig att arbeta för en arbetsplats som är fri från drogrelaterade olägenheter. Det är till fördel för arbetsplatsen om arbetstagarna är friska, mår bra och har inspiration för sitt arbete. Alkohol- och drogpolicyn är ett verktyg för ledningen av välbefinnandet i arbetet. Om en alkohol- och drogpolicy sammanställs samt målinriktat och systematiskt iakttas och utvecklas, utgör denna en investering som förbättrar både välbefinnandet i arbetet och arbetsproduktiviteten. Denna manual ger arbetsplatserna en mall för hur verksamheten i alkohol- och drogpolicyn som bäst kan se ut samt anvisningar om och motiveringar till sammanställningen av en alkohol- och drogpolicy. Leena Hirvonen specialsakkunnig Arbetshälsoinstitutet 4

Till användaren av manualen Denna manual är avsedd för förebyggande av drogrelaterade olägenheter, ingripande i dessa och sammanställning av en alkohol- och drogpolicy för arbetsplatserna på ett etiskt och lagenligt sätt. Samtliga parter drar nytta av den alkohol- och drogpolicy som utvecklas i samarbete mellan ledningen, cheferna, personalen och företagshälsovården på arbetsplatsen. Genom en gemensam överenskommelse om reglerna och en konsekvent verksamhet förmedlas budskapet att man på arbetsplatsen bryr sig om arbetstagarnas välbefinnande. I synnerhet arbetarskyddspersonalen ska delta i fastställandet av arbetsplatsens mål och åtgärder i drogfrågor som en del av arbetarskyddets verksamhetsprogram. I manualen behandlas i första hand förebyggandet av alkoholrelaterade olägenheter, eftersom alkoholen är den drog som används mest och är den skadligaste i fråga om helhetsverkningarna. Anvisningarna om användning och försäljning av narkotika, läkemedel, tobaksprodukter och anabola steroider har sammanställts med hjälp av lagar. Alkohol- och drogpolicyn ger stöd och anvisningar för förebyggande av förutom alkoholbruk också annat drogbruk samt åtgärder, om det på arbetsplatsen framgår att någon använder droger. Manualen innehåller ett informationspaket om hur innehållet i alkoholoch drogpolicyn kan byggas upp samt en textmall och tilläggsinformation för alkohol- och drogpolicyn. Informationspaketet ger en allmän bild av alkohol- och drogpolicyn och motiveringarna till varför det lönar sig att sammanställa en alkohol- och drogpolicy för arbetsplatsen samt verksamhetsmodeller för att utveckla arbetsplatsens alkohol- och drogpolicy, förebygga drogrelaterade olägenheter och ingripa i dessa (kapitlen 1 5). Textmallen för och blanketterna i alkohol- och drogpolicyn är avsedda som en mall för sammanställnigen av arbetsplatsens egen alkohol- och drogpolicy (kapitlen 6 och 7). Av textmallen finns det också en separat utskriftsvänlig och modifierbar textfil för användning på arbetsplatserna på (www. ttl.fi/alkoholijatyo). I slutet finns mer information om temat samt nyttiga boktips och länkar (kapitlen 8 och 9). 5

1. Alkohol- och drogpolicyn ingår i utvecklingen av välbefinnandet i arbetet I detta kapitel beskrivs betydelsen av en alkohol- och drogpolicy som en del av utvecklingen av välbefinnandet i arbetet. Dessutom ges en allmän bild av metoderna för att förebygga drogrelaterade olägenheter samt förutse och hantera drogproblemsituationer på arbetsplatsen. 6

Ombesörjande av förutsättningarna för personalens arbete samt ett jämlikt och rättvist bemötande utgör grunden för välbefinnandet i arbetet. Genom att utveckla förebyggandet av drogrelaterade olägenheter på arbetsplatsen främjas förutom en bättre framgång i arbetet också välbefinnandet i arbetet. Arbetsplatsens alkohol- och drogpolicy utgör anvisningar om hur man på arbetsplatsen ska gå tillväga i drogfrågor, och på detta sätt stöder den i sin tur välbefinnandet i arbetet. Med stöd av de mål och förfaringssätt som beskrivs i alkohol- och drogpolicyn stärks personalens delaktighet, levnadskunskap och livskontroll samt utvecklas en god organisationskultur. Utvecklingen av en alkohol- och drogpolicy på arbetsplatsen är en investering som ger besparingar. Förebyggandet av drogrelaterade olägenheter är ett samarbete mellan personaladministrationen, arbetarskyddet och företagshälsovården i vilket hela personalen inkluderas. Alkohol- och drogpolicyn utgör lagenliga och jämlika anvisningar som överenskommits av arbetsgemenskapen och gäller hanteringen av drogfrågor på arbetsplatsen. Alkohol- och drogpolicyn innehåller anvisningar och verksamhetsmodeller för hur olägenheter som orsakas av droger på arbetsplatsen samt negativa konsekvenser för organisationen, arbetsgemenskapen och individen ska förebyggas. Likaså innehåller alkohol- och drogpolicyn en beskrivning av hur olägenheter och negativa konsekvenser som redan har orsakats av droger samt orsakerna till dessa ska hanteras på arbetsplatsen. Metoder för förebyggande av olägenheter på arbetsplatsen Personalen informeras om hur droger påverkar hälsan och säkerheten. Personalen motiveras till nykterhet eller måttligt alkoholbruk och undvikande av andra droger. Personalens välbefinnande och säkerhet i arbetet ombesörjs. Drogfrågorna inkluderas i åtgärderna för välbefinnandet och säkerheten i arbetet. I fråga om förebyggandet av drogrelaterade olägenheter avtalas personalens arbetsfördelning och uppgifter. I fråga om drogfrågor avtalas tillsammans regler som varje arbetstagare ska iaktta. De avtalade reglerna uppdateras efter behov. Drogfrågorna tas upp vid rekrytering, inskolning, utvecklingssamtal och gemensamma personalmöten. 7

ARBETSPLATSENS STRATEGI FÖR VÄLBEFINNANDE Plan för välbefinnande i arbetet Arbetarskyddets verksamhetsplan Företagshälsovårdens årsplan ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Arbetsplatsens riktlinjer om och principer för drogbruk Ansvar och uppgifter Arbetsgivare Arbetstagare Chefer Arbetarskydd Företagshälsovård Instruktioner för förebyggande av drogrelaterade olägenheter Introduktion av alkohol- och drogpolicyn: information, utbildning och inskolning. Regelbunden behandling av alkoholoch drogpolicyn tillsammans med personalen under ledning av chefen och vid utvecklingssamtalen. Uppföljning av att alkohol- och drogpolicyn iakttas samt Instruktioner för hantering av situationer med drogrelaterade olägenheter: Bekymmer över arbetsförmågan i olika situationer Diskussionsinitiativ PM om diskussionsinitiativ Avtal om vårdhänvisning Rehabiliteringsplan Bild 1. Alkohol- och drogpolicyn utgör en del av arbetsplatsens hälsostrategi. 8

Metoder för att förutse och hantera problemsituationer Öppen och saklig information och diskussion om droger. Information om möjligheterna att få stöd för drogproblem. Överenskommelser om när och hur man ingriper i drogrelaterade olägenheter. Avtal om vem som svarar för ingripandet. Ingripande i drogrelaterade olägenheter enligt anvisningarna. Vårdhänvisning i tid och gott samarbete med företagshälsovården. Stöd för personer som återvänder till arbetet efter vård eller rehabilitering. Efterbehandling av situationer med drogrelaterade olägenheter för att ta lärdom av dem. Man ser till att situationer med drogrelaterade olägenheter hanteras på ett sakligt och konfidentiellt sätt. En god atmosfär i arbetsgemenskapen är i sig en faktor som skyddar mot drogrelaterade olägenheter. Den utgör en fördelaktig miljö för att öppet behandla en drogfråga i rätt tid. Hela personalen, också de som iakttar måttligt alkoholbruk och nykterhet, omfattas av det förebyggande arbetet. Alla har rätt att få information om de hälsomässiga effekterna av droger och de vanliga sanitära olägenheter som alkohol och droger ger upphov till samt om praxisen på arbetsplatsen. 9

2. Alkohol och arbete I detta kapitel behandlas alkoholbruk ur arbetslivets synvinkel. Vilka fördelar har ett måttligt alkoholbruk och nykterhet med tanke på arbetsförmågan och arbetet? Hur vanliga är de alkoholrelaterade olägenheterna på arbetsplatserna? Vad innebär riskfyllt alkoholbruk och vilka är de predisponerande faktorerna till detta? Varför lönar det sig att förebygga alkoholrelaterade olägenheter på arbetsplatsen? 10

Fördelar med måttligt alkoholbruk och nykterhet Iakttagande av måttligt alkoholbruk och nykterhet utgör metoder för att värna om arbetsförmågan. Då löper också arbetskamraterna mindre risk för olycksfall eller skador. Arbetskamraterna behöver sannolikt inte sopa igen spåren efter eller försvara arbetsskicket hos en person som iakttar måttligt alkoholbruk eller nykterhet eller lappa dennes arbetsprestation eller försummade arbetsskift. Detta får en positiv inverkan på arbetsatmosfären, människorelationerna på arbetsplatsen, samarbetet samt arbetsförmågan. Måttligt alkoholbruk och nykterhet stöder arbetsförmågan säkerheten i arbetet atmosfären på arbetsplatsen arbetsplatsens image arbetskvaliteten och -resultaten Ett ringa eller måttligt alkoholbruk på fritiden orsakar sannolikt inte negativa konsekvenser på arbetsplatsen. Hos en pigg och utvilad arbetstagare fungerar koncentrationsförmågan, tänkandet och motoriken. En person som iakttar måttligt alkoholbruk löper mindre risk för försvagad omdömesförmåga, konflikter och skador än en bakfull arbetstagare. Det förebyggande drogarbetet på arbetsplatsen har som mål att alkoholbruket inte ska utgöra ett hot mot individens arbete, välbefinnande i arbetet och inte heller mot familjens eller arbetsgemenskapens välbefinnande. Avhållsamhet i fråga om alkoholbruk eller sporadiskt, ringa och måttligt alkoholbruk samt avhållsamhet i fråga om annat drogbruk är de bästa alternativen med tanke på hälsan. 11

Alkoholrelaterade olägenheter på arbetsplatsen På arbetsplatser är alkoholrelaterade olägenheter mycket allmänt förekommande. Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökningsrapport Alkohol och arbetsplats (2010) hade närmare hälften av respondenterna observerat alkoholrelaterade olägenheter i sin arbetsgemenskap. De vanligaste observationerna gällde arbete som utfördes i bakfullt eller berusat tillstånd, alkohollukt samt förseningar och frånvaro på grund av alkohol. Dessa är negativa omständigheter som är lätta att lägga märke till, medan till exempel försämrad arbetsförmåga, depressivitet, initiativlöshet, samarbetsproblem eller svagheter i arbetskvaliteten lättare förbigås eller inte kopplas till eventuellt riskfyllt alkoholbruk. Riskfyllt alkoholbruk förekommer i alla arbetstagargrupper och branscher. Enligt boken Suomi juo (Mäkelä, Mustonen & Tigerstedt 2010) konsumeras ofta mindre mängder alkohol oftare i de högre yrkesgrupperna än i de lägre yrkesgrupperna där alkohol konsumeras i stora mängder på en gång. Alkoholbruk under fritiden är en privatsak. Om konsumtionen leder till negativa konsekvenser på arbetsplatsen, har arbetsgivaren rätt och skyldighet att ingripa. Konsekvenser av riskfyllt alkoholbruk för arbetsplatsen: kvaliteten på arbetsprestationen varierar osakligt beteende frånvaro farliga situationer och olycksfall konflikter inom personalen problem i arbetsledningen sekretess- och förtroendeproblem extra kostnader för företagshälsovården ökad sjukdomsprevalens, till exempel depression kostnader för personalomsättning kostnader för förtidspensioner kvalitetsavvikelser i kundsituationer skador för företagets anseende. 12

Riskgrupper och risksituationer Det är viktigt att hos unga arbetstagare allt närmare följa upp arbetsförmågan och upprätthållandet av denna, eftersom alkoholbruket bland unga män och kvinnor är större och drickandet i russyfte vanligare än i de övriga åldersgrupperna. Också användning av narkotika är vanligare bland unga vuxna än i andra åldersgrupper. En person som inleder sin arbetskarriär eller en ny arbetstagare kan på arbetsplatsen uppleva grupptryck i anslutning till dryckesvanorna. Likaså kan kvinnor inom mansdominerade branscher bli tvungna att anpassa sina dryckesvanor i enlighet med majoritetens och på detta sätt lösa in sin plats i arbetsgemenskapen. Bland männen är alkoholkonsumtionen större än bland kvinnor, men kvinnornas alkoholkonsumtion har blivit betydligt vanligare och ökat under de senaste åren. Därför bör man också på kvinnodominerade arbetsplatser fästa allt större uppmärksamhet vid förebyggande av drogrelaterade olägenheter. Vissa arbetsförhållanden eller problem i privatlivet, till exempel personliga problem och svåra familjesituationer eller ekonomiska situationer, kan leda till riskfyllt alkohol- eller annat drogbruk på arbetstid eller under fritiden. Riskfaktorn är ändå mest betydande i individens levnadsvanor då dessa omfattar regelbundet drogbruk eller metoderna för återhämtning från arbetet och stressupplösning är drogfokuserade. Också arbetsförhållandena eller de branschspecifika faktorerna kan bidra till att drogproblem uppstår. 13

Arbetsförhållanden som utgör en risk för drogproblem: skiftarbete eller distansarbete smutsig eller bullrig arbetsplats dåligt planerat arbete och brist på hjälpmedel snäva tidsfrister och intensiv arbetstakt rädsla för att anställningen upphör konflikter med arbetskamraterna eller chefen utslagning och fördomar brist på jämlikhet och rättvisa grupptryck. Utsatthet för drogproblem kan också orsakas inom branscher eller arbetsuppgifter där säkerhets- eller olycksfallsrisken är hög många resor företas alkohol- eller läkemedelshantering hör till arbetet kulturen ofta under eller efter arbetstiden omfattar samvaro i form av fester, där man dricker i russyfte. Det är bra om arbetsgivaren är medveten om arbetsförhållandena inom sin bransch, också med tanke på drogriskerna. Vid utvecklingen av alkohol- och drogpolicyn beaktas arbetsförhållandena, och förebyggande åtgärder inklusive anvisningar förs in i denna. Arbetstagarna informeras också om hanteringen av riskerna och betydelsen av dessa för arbetsförmågan. Inom ramen för den verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan och med hjälp av företagshälsovårdens expertis tillhandahålls stöd för arbetstagarna för att dessa ska ha krafter för arbetet och för att minska riskerna som orsakas av arbetsförhållandena. Dessutom uppmuntras de att utveckla mångsidiga metoder för stressupplösning. 14

Risker i anslutning till alkoholbruk med tanke på individens arbetsförmåga På arbetsplatserna behövs information om hur riskfyllt alkoholbruk påverkar arbetsförmågan. I Finland använder cirka 90 procent av befolkningen i arbetsför ålder alkohol. Hos 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i arbetsför ålder förekommer riskfyllt alkoholbruk. En del av dem blir med tiden problemanvändare eller alkoholberoende. Det är omöjligt att förutspå vilka detta gäller, eftersom ingen har någon skyddsfaktor mot beroende eller andra alkoholrelaterade sjukdomar. Var och en behöver tillräckligt med information för att kunna identifiera vilka mängder och sätt som utgör riskfyllt bruk. Riskfyllt alkoholbruk innebär engångsdrickande i russyfte, regelbundet smuttande av några portioner dagligen eller rikligt intag varje vecka (Bild 1). Om alkohol konsumeras på dessa sätt, kan sanitära olägenheter förutspås, ifall gränserna upprepade gånger överskrids. Drickande i russyfte orsakar också som en engångsföreteelse en stor risk för olycksfall och sjukdomsattacker. Också användning som inte överskrider gränserna för riskfyllt bruk kan för olika individer vara skadlig, till exempel på grund av en primärsjukdom, ålder, kön, ärftlig belastning eller andra orsaker. män kvinnor doser per gång doser regelbundet varje dag 7 5 4 2 doser per vecka 16 24 Bild 1. Gränser för riskfyllt alkoholbruk. Källa: Behandling av alkoholproblem, God medicinsk praxis-rekommendation www.kaypahoito.fi. Duodecim. 15

Genom användning av alkohol, precis som av andra droger, eftersträvas bland annat modifiering av sinnesstämningar och stressupplösning. Riklig användning höjer kroppens tolerans, och då kan portionsmängden obemärkt öka och de drogrelaterade skadorna segra över den upplevda nyttan. Alkohol stressar kroppen, försämrar sömnkvaliteten och orsakar depressivitet. Rikligt alkoholbruk påverkar mer än 60 sjukdomar antingen så att en person blir mottagligare för en sjukdom eller så att en sjukdom förvärras. Människor har inte alltid en klar uppfattning om sitt eget alkoholbruk. Man glömmer vilka mängder som har konsumerats, portionsmängden är otydlig och man jämför ofta sig själv med andra som konsumerar mera. Det egna alkoholbruket kan ses som måttligt, trots att det tydligt överskrider riskgränserna (Bild 1). Med en portion avses 0,4 dl starkvin, 3,3 dl öl eller cider eller 1,2 dl svagvin. Enligt lagen om skydd i arbete är förebyggandet av risker förpliktande Lagen om skydd i arbete styr aktörerna på arbetsplatsen så att de kan förutse och förebygga riskfaktorer som utgör ett hot mot arbetstagarnas hälsa. Syftet med lagen är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena i syfte att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga. Målet i lagen om skydd i arbete är att förebygga olycksfall och yrkessjukdomar samt bekämpa andra olägenheter som orsakas av arbetet och arbetsmiljön och som utgör ett hot mot arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa. Enligt lagen om skydd i arbete är arbetsgivaren skyldig att genom nödvändiga åtgärder ombesörja arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, medan arbetstagarna i sin tur är skyldiga att iaktta arbetsgivarens anvisningar och bestämmelser. Var och en är skyldig att utan dröjsmål anmäla till chefen om någon omständighet hotar den egna säkerheten eller någon annan persons säkerhet på arbetsplatsen, också i de fall då berusning eller bakfylla orsakar omedelbar fara. Arbetsgivaren ska i sin tur berätta för den arbetstagare som har gjort anmälan och arbetarskyddsfullmäktige vilka åtgärder som har vidtagits i det aktuella fallet eller vilka åtgärder som kommer att vidtas. Den fortsatta behandlingen av ärendet sker i enlighet med arbetsavtalslagen eller enligt anvisningarna i arbetsplatsens alkoholoch drogpolicy. Arbetarskyddspersonalen samarbetar med cheferna och arbetstagarna samt företagshälsovården i syfte att trygga säkerheten i arbetet. Arbetarskyddspersonalens centrala uppgifter omfattar en utvärdering av ar- 16

betsplatsen, identifiering av störningar och symtom samt utifrån dessa ett utarbetande av åtgärdsförslag för arbetarskyddets verksamhetsprogram. Detta gäller också drogrisker samt problemsituationer och farliga situationer som orsakas av droganvändning på arbetsplatsen. Arbetsgivarens, arbetarskyddets och företagshälsovårdens grundläggande uppgifter skapar en skyldighet och möjlighet att samarbeta (Bild 2). Hela personalen involveras i arbetet för förebyggande av drogrelaterade olägenheter. Verksamheten motiveras med upprätthållande och förbättring av arbetarskyddet, välbefinnandet i arbetet och arbetshälsan. K Bild 2. Samarbete i syfte att bygga upp alkohol- och drogpolicyn Bild 2. Samarbete i syfte att bygga upp alkohol- och drogpolicyn. Arbetsavtalslagen i egenskap av den grundläggande lagen för arbetslivet reglerar arbetstagarens och arbetsgivarens skyldigheter och rättigheter i frågor som anknyter till utförandet av arbetet. Arbetsavtalslagen innehåller också bestämmelser om varningsförfarandet samt uppsägningen av anställning och uppsägningsgrunderna. Dessa bestämmelser iakttas också i hanteringen av drogrelaterade olägenheter och problem. 17

3. Utveckling av alkohol- och drogpolicyn på arbetsplatsen I detta kapitel beskrivs processen med utvecklingen av en alkohol- och drogpolicy. Vad innehåller en bra alkohol- och drogpolicy? Hur sätts målen för en alkohol- och drogpolicy upp? Hur involveras personalen i utvecklingsfasen? Hur integreras alkohol- och drogpolicyn i praktiken och hur följs dess framgång upp? 18

Alkohol- och drogpolicyns syfte och innehåll Syftet med alkohol- och drogpolicyn är att på arbetsplatsen minska de alkoholrelaterade riskerna och olägenheterna samt de kostnader som dessa ger upphov till. Innehållsmässigt är alkohol- och drogpolicyn som bäst en manual som är tydlig och lätt att förstå, lättillgänglig och som varje arbetstagare känner till. Den innehåller egna ansvarsområden för varje personalgrupp samt verksamhetsmodeller och anvisningar enligt vilka alkohol- och drogolägenheter kan förebyggas och problemsituationer hanteras. Om alkohol- och drogpolicyn innehåller ett drogtest, ska det tydligt framgå vilka testet gäller, när testet genomförs och vad som händer om testresultatet är positivt. 19

Faktahelheter i alkohol- och drogpolicyn Organisationens riktlinjer om och principer för drogfrågor: användning, innehav, distribution, försäljning och tillverkning av olika droger under arbetstid arbetarskyddsplikt och anmälningsansvar som medlemmarna i arbetsgemenskapen har alkoholservering vid evenemang som ordnas av arbetsplatsen och ansvarsfullt alkoholbruk under representationstillfällen negativa konsekvenser av alkoholbruk under fritiden för arbetsförmågan. Anvisningarnas giltighetstid och personer som anvisningarna berör. Detaljerad beskrivning av sammanställningen, uppdateringen och förverkligandet av alkohol- och drogpolicyn samt hur användningen av denna etableras på arbetsplatsen. Metoder för uppföljning av förverkligandet av alkohol- och drogpolicyn. Arbetsgivarens, arbetstagarnas, chefernas, arbetarskyddspersonalens, drogarbetsgruppens samt företagshälsovårdens respektive ansvarsuppgifter. Åtgärder och praxis för förebyggande av drogrelaterade olägenheter: principer för sammanställningen av och informationen om alkoholoch drogpolicyn personalens, chefernas och drogarbetsgruppens utbildning arbetarskyddspersonalens uppgifter företagshälsovårdens uppgifter. Verksamhetsmodeller för diskussionsinitiativ och vårdhänvisning i olika situationer: bekymmer över nedsatt arbetsförmåga processen med hantering av ett drogproblem berusad person i arbete eller på arbetsplatsen företagshälsovårdens uppgifter i en vårdhänvisningssituation rehabiliterande åtgärder disciplinära åtgärder. Anvisning för ansvarsfull alkoholservering Test och andra specialfrågor (till exempel användning av alkometer och drogtest) Blanketter: Promemoria om diskussionsinitiativ Vårdförbindelse Rehabiliteringsplan Varning på grund av drogbruk. 20

Alkohol- och drogpolicyn är en fortlöpande process Arbetsgivaren, arbetarskyddsgruppen eller vilken som helst arbetstagare kan ta initiativ till att utveckla en alkohol- och drogpolicy. Den bästa utgångspunkten är att arbetsgivaren utser en representativ arbetsgrupp. I dessa fall är det klart att ledningen stöder projektet, och representativiteten säkerställer att alkohol- och drogpolicyn ända från början upplevs som en gemensam sak på arbetsplatsen. Förändrings- och utvecklingsprocesserna lyckas bäst då man ända från början öppet informerar om den fråga som är föremål för förändringen, aktivt för fram den samt lyssnar på och involverar personalen. Oberoende av om det arbetstagarna är många eller får, är det av avgörande vikt att dessa involveras i utvecklingen av alkohol- och drogpolicyn. En kartläggning av de alkoholrelaterade olägenheterna ger bakgrundsinformation Den vanliga förekomsten av alkoholbruk och olägenheter till följd av detta utgör en orsak till att utarbeta en alkohol- och drogpolicy på varje arbetsplats. En kartläggning av alkoholfrågorna på arbetsplatsen skapar en grund för uppsättningen av mål i den arbetsplatsspecifika alkohol- och drogpolicyn. För kartläggningen kan till exempel en separat drogenkät användas eller frågor om drogsituationen inkluderas i en personalenkät. Arbetsplatsens praxis i drogfrågor kan också utredas med hjälp av Arbetshälsoinstitutets verktyg, till exempel A-Step, som är avsedda för detta (www.ttl.fi/alkoholijatyo). Kartläggningen av alkoholrelaterade olägenheter ger information om de drogrelaterade olägenheterna som observerats på arbetsplatsen och farliga situationer som orsakats av drogpåverkan samt personalens behov av information om alkoholfrågor. Utifrån resultaten sammanställs en plan för utveckling av drogfrågorna i arbetarskyddets verksamhetsplan. I utvecklingsfasen av alkohol- och drogpolicyn försäkrar man sig om att varje arbetstagare har möjlighet att anonymt ge respons på denna. Om frågan i detta sammanhang är ny för samtliga och det därför upplevs som känsligt att uttrycka sin åsikt, är det viktigt att säkerställa anonymiteten. Enkäten om alkoholfrågor och responsen i denna till arbetsgemenskapen utgör en god metod för att inleda en diskussion. En överenskommelse om förfaringssätten med personalen och dess representanter stöder också engagemanget i målen. Vid en diskussion om förfaringssätten kan man fundera över hur var och en själv önskar bli bemött i sitt arbete (jämlikhet, rättvisa osv.) och eventuella drogproblemsituationer. 21

Det huvudsakliga budskapet är omsorg om arbetstagarna När alkohol- och drogpolicyn är färdig ska den vara lättillgänglig, till exempel finnas på anslagstavlan och i elektronisk version. I detta sammanhang lönar det sig att informera om parter som tillhandahåller hjälp och lägga fram annan aktuell och saklig information om drogfrågor. Alkohol- och drogpolicyn inarbetas i arbetsplatsens praxis på det sätt som är det mest naturliga för varje arbetsgemenskap. Det lönar sig att på ett mångsidigt sätt och regelbundet använda arbetsplatsens kommunikationskanaler i syfte att öka kännedomen om alkohol- och drogpolicyn. Vid introduktionen av alkohol- och drogpolicyn blir man tvungen att konfronteras med situationen hos en arbetstagare vars drogproblem redan tidigare hade krävt ett ingripande. Om denna fråga inte hanteras, urvattnas syftet med alkohol- och drogpolicyn med tanke på arbetsgemenskapen. En strategi som betonar att man ser till att frågan tas upp till diskussion och den konstruktiva betydelsen av att arbetsförmågan utvärderas ska betonas vid inarbetandet av alkohol- och drogpolicyn. Chefernas verksamhet vid introduktionen av alkohol- och drogpolicyn har en nyckelposition. 22