Föräldrakväll. Sofia Sjöblom Utbildningsplanerare, EHYT r.f.

Relevanta dokument
FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL. Föräldrakväll. Dalsbruks skola Katarina Rehnström

Uppföljning ANDT 2014

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2015

Grundskolan Lycksele åk elever 53 killar 50 tjejer. Skola Kille Tjej Alla Lycksele 103 elever 51,5 48,5 100

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Konsultation med skolan

Ungas attityder om prevention och droger

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun

Berusningsdrickande unga

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

aihe Anne Ahlefelt, projektchef

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Hälso- och sjukvårdslagen

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Stockholmsenkäten 2014

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 ÅRSKURS 7 9

Policydokument för. Malmö Redhawks

Sammanfattning på lättläst svenska

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Föräldrainformation Dragonskolans prioriterade områden:

My Language a g Biography

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan 2015

Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Några resultat från elev-och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans Norregårdsskolan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Drogvaneundersökning vt 2012

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Alkohol- och narkotikautvecklingen i Kalmar februari 2004

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vi skall skriva uppsats

4 nödsamtal. SOS-operatören trycker nu på en knapp för att få fram telefonnummer och adress till telefonen pojken ringer från.

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Vet du vilka rättigheter du har?

Syftet med en personlig handlingsplan

Om mig Snabbrapport år 8

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Förfrågan angående sömnvanor!

Morgonsamling till lågstadier

Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Arbetsplan Jämjö skolområde

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Ungdomars förhållande till alkohol och droger i trafiken

En tobaksfri förskola. varför och hur?

Skolplan för Svedala kommun

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

HÄLSOENKÄT ÅK 7/8. Gör så här:

INFORMATION OM KLASSTÄVLINGEN EN TOBAKSFRI SKOLA GE DITT STÖD TILL TOBAKFRIHETEN GLÖM INTE SNUSET!

Brister i kunskap vid gymnasieval

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

STUDIEHANDLEDNING Spice - Hur farligt är det?

Tabellbilaga ANDT undersökning

Utvärdering fadderverksamhet (Nyanländ)

Rapport uppdrag. Advisory board

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

FINLAND I EUROPA 2008

Likabehandlingsplan för läsåret

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

J RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1

Systematiskt kvalitetsarbete

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Introduktion till Open 2012

Transkript:

Föräldrakväll Sofia Sjöblom Utbildningsplanerare, EHYT r.f.

Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Föreningen arbetar i hela Finland och med hela befolkningen för att främja en hälsosam livsstil. Arbetet når allt från barn och unga till vuxna och pensionärer. EHYT fungerar med stöd från penningautomatföreningen RAY och jobbar med frågor gällande rusmedel: alkohol, tobaksprodukter och narkotika samt med spelproblematik och sociala medier Verksamhet i skolor - Hubu -metoden - Smoke free - Pelitaito digitalt spelande - Projektet Ånni - Projektet Hur prata om cannabis?

HUBU - metoden En interaktiv metod, som möjliggör delaktighet och där man med hjälp av diskussion, information och röstning strävar till att påverka kunskap och attityder kring rusmedel hos ungdomarna.

Varifrån får dagens barn och unga info om rusmedel? Mamma Pappa Far- och morföräldrar Styvföräldrar Människor på stan Wikipedia Syskon Bloggar och vloggar Radio Reklamer Grannar TV Familjebekanta Släktingar Skolan Filmer Kompisar Diskussionsforum på nätet Broschyrer Hobbyn YouTube Traditioner, festkulturen

Varifrån får dagens barn och unga info om rusmedel? Mamma Hemmet Pappa Far- och morföräldrar Styvföräldrar Kompiskretsen Människor på stan Wikipedia Syskon Media Bloggar och vloggar Radio Omgivningen Familjebekanta Reklamer Släktingar Grannar Kulturen Skolan Filmer TV Kompisar Samhället Hobbyn Diskussionsforum på nätet YouTube Traditioner, festkulturen Broschyrer Skolan

Ungdomarnas användning av rusmedel

Använder du någon nikotinprodukt? (%) (Så som tobak, snus, elcigaretter, vattenpipa) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Jag använder inte 50 59 2. Jag har provat 24 20 3. Jag använder ibland 4. Jag använder dagligen en nikotinprodukt 0 7 9 14 åk 7 åk 9 5. Jag använder dagligen fler olika nikotinprodukter 2 4 6. Jag använder, men skulle villa sluta 2 2 7. Jag har slutat använda nikotinprodukter 5 2

Daglig användning av cigaretter och snus 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 24% 21% 18% 15% 15% 15% 13% 9% 2% 1% 1% 1% 1% 2% 3% 4% 2000/ 2001 2002/ 2003 2004/ 2005 2006/ 2007 Röker dagligen 2008/ 2009 2010/ 2011 Snusar dagligen 2013 2015 Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

Vuxnas attityder och exempel påverkar ungas användning av nikotinprodukter Ett totalt förbud mot användningen minskar ansevärt ungas egen användning, även om föräldrarna själva skulle använda någon nikotinprodukt

Dricker du alkohol så att du blir berusad? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Jag har inte druckit alkohol 14 10 2. Jag har smakat på alkohol 34 48 3. Jag dricker alkohol, men inte så att jag blir berusad 15 12 4. Jag har druckit mig berusad en gång 3 15 åk 7 åk 9 5. Jag dricker mig berusad ungefär 1-3 gånger per år 2 21 6. Jag dricker mig berusad ungefär 1-2 gånger i månaden 3 16 7. Jag dricker mig berusad en gång i veckan eller oftare 3 3

Tyvärr kan man inte lära ungdomar hur man dricker alkohol genom att bjuda dem hemma. Det enda man lär dem är att dricka alkohol. Stefan Sparring, läkare på Maria ungdom i Stockholm De barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker sig oftare berusade och dricker större mängder alkohol än de barn som inte blir bjudna på alkohol hemma.

Dricker inte alkohol 100 90 80 70 60 50 40 30 25% 31% 36% 40% 41% 43% 50% 58% 20 10 0 2000/ 2001 2002/ 2003 2004/ 2005 2006/ 2007 2008/ 2009 2010/ 2011 2013 2015 Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

Har du någon gång som följd av alkoholbruk... (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. spytt 5 2. mist ditt minne 2 3. slocknat 4 4. råkat ut för en olycka 5. varit med i ett slagsmål 0 0 åk 9 6. sagt eller gjort något som du ångrat senare 0 7. kört ett motorfordon i fyllan eller fått skjuts av någon som varit i fyllan 7 8. råkat ut för flera av de ovan nämnda exemplena 23 9. Jag har aldrig råkat ut för något av dessa 60

Dödsfall Trafikskyddets statistiköversikt, 18.6.2015 http://www.liikenneturva.fi/sv/ Rattfylleri I fall med rattfylla dör och skadar sig många unga. 15-24 åringarna utgör ungefär en tredje del av de som dör och nästan fyra av tio av dem som skadar sig. Speciellt unga förare löper större risk för olyckor redan vid låga alkoholhalter i blodet. Alkohol inverkar nämligen starkare på förare med mindre körefranhet eftersom deras körförmåga inte ännu inte blivit automatiserad. Antalet dödsfall av rattfylleri i trafiken enligt ålder (2005-2014) Ålder perjantai, 8. huhtikuuta 2016

Har du blivit erbjuden droger? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1. Nej 66 84 2. Jo, en vän eller en bekant bjöd 7 20 åk 7 åk 9 3. Jo, en främmande person bjöd 5 7 4. Jo, både en vän eller bekant och en främmande person har bjudit 5 7

Anser du att cannabis är skadligt för hälsan? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Ja, och jag vet om skadorna 41 67 2. Ja, men jag vet inte om skadorna 29 45 åk 7 åk 9 3. Nej, det är inte skadligt för hälsan 4 14 Godkänner du sporadisk eller regelbunden användning av cannabis? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Jag godkänner ingendera 43 2. Jag godkänner sporadisk användning 43 åk 9 3. Jag godkänner regelbunden användning 13

Har du provat eller använder du cannabis? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Nej, och jag vill inte heller prova 64 2. Nej, men jag är intresserad av att prova 26 3. Jag har provat en gång 8 åk 9 4. Jag har provat 2-4 gånger 0 5. Jag har provat 5 gånger eller mera 1 6. Jag använder regelbundet 1

Cannabis godkännande och användning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 29% 17% 19% 13% 13% 12% 13% 10% 10% 11% 8% 5% 7% 4% 4% 4% 5% 5% 5% 6% 7% 6% 8% 9% 0 2000/ 2001 2002/ 2003 2004/ 2005 2006/ 2007 2008/ 2009 2010/ 2011 2013 2015 Godkänner sporadisk användning Godkänner regelbunden användning Har provat på cannabis Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

Vilka möjligheter bedömer du att personer I DIN ÅLDER har att skaffa droger, till exempel marijuana eller hasch (cannabis), på DIN ort? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 36% 7% 31% 24% 25% 19% 22% 19% 5% 4% 4% 5% 6% 10% 38% 0% 2000/2001 2002/2003 2004/2005 2006/2007 2008/2009 2010/2011 2013 2015 Mycket lätt Ganska lätt Undersökningen Hälsa i skolan Grundskolans elever på årskurs 8 och 9

Förebyggande av ungdomars rusmedelsanvändning

Skyddande faktorer Medvetenhet om riskerna med att använda rusmedel Skolframgång och trivsel i skolan Klara regler och förväntingar från vårdnadshavarna Positiva handlingar uppmärksammas Känsla av att lyckas Bra vuxna rollmodeller Vårdnadshavarna har negativa attityder till ungas rusmedelsanvändning Hobbyn Bra självkänsla och självförtorende Sociala och kognitiva färdigheter Bra relationer till vårdnadshavarna och en förtroendefull diskussionskontakt Känsla av gemenskap och samhörighet, att tillhöra en grupp Begränsning av rusmedlens tillgänglighet Vårdnadshavarna har koll på vad den unga gör utanför hemmet Känsla av att kunna påverka sitt eget liv Bra kompisrelationer

Har du talat med en nära vuxen om rusmedel? (%) (så som förälder, vårdnadshavare, släkting, lärare, ungdomsledare) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. Jo, en gång 5 8 2. Jo, några gånger 41 51 åk 7 åk 9 3. Jo, många gånger 35 50 4. Nej jag har inte talat 3 6

För öppen diskussion och ge information: Var intresserad och lyssna! Diskutera på ett neutralt och ärligt sätt. Genom att ta upp saker som kommer fram i medierna eller sker i näromgivningen kan det vara lättare att inleda en diskusssion på ett allmänt plan. Man behöver inte vara expert på området. Var öppen även för diskussionsinledningar från ungdomarna.

Vem borde blanda sig i ifall en ungdom använder rusmedel? (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1. De egna föräldrarna eller andra närstående vuxna 39 55 2. Vännerna 12 10 3. Närsamfunden, så som skola och hobbyverksamhet 0 4 åk 7 4. Polisen 3 16 åk 9 5. Alla vuxna 18 28 6. Ingen, det är var och ens egen sak 5 12 perjantai, 8. huhtikuuta 2016

Nyttiga nätsidor ehyt.fi (på finska) - Information om rusmedel - Kuuntele mua! droglänken.fi Fakta om rusmedel Stöd till föräldrar (på finska) Pearltrees.com/ehytnuoret - artiklar kring rusmedel och spelande Lastenseurassa.fi - stöd för föräldrar angående alkohol (på finska) tankom.info - stöd och kunskap för föräldrar angående alkohol och tonåringar drugsmart.com - Sveriges största sajt om alkohol och droger Nykter.fi - Nykterhetsförbundet hälsa och trafik:s hemsida

Rusmedelsrådgivning Päihdeneuvonta.fi Rådgivningstelefon 0800 900 45 Rådgivningstelefonen svarar dygnet runt och erbjuder stöd, hjälp och svar i frågor som har med rusmedel att göra. Tjänsten är anonym och avgiftsfri. Tjänsten genomförs i samarbete med Helsingfors Diakonissainstitut.

Diskussion Unga och rusmedel - vilka saker oroar er? Hur kan vuxna tillsammans förebygga ungas rusmedelsanvändning och skador orsakade av den? Vad kan ni som föräldrar göra?

TACK! sofia.sjoblom@ehyt.fi