PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010

PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010 A pilot study of the Biobaler 2010 SLUTRAPPORT FINAL REPORT December 2010

INNEHÅLL PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010... 0 Sammanfatttning... 2 Summary... 3 Bakgrund... 4 Syfte och avgränsningar... 4 Maskindemonstration i maj 2010... 4 Test i fält... 6 Genomförande... 6 Resultat av test i fält... 6 Teknisk beskrivning, Spill, driftstörningar och andra iakttagelser... 9 Insamling av balarna och mellanlager... 11 Sönderdelning... 12 Test med Doppstadt DH 910 SA, den 8 november 2010... 12 Test med Kombikross DZ 750, den 10 november 2010... 13 Test med skogsflismaskin på Pugerup den 12 november... 14 Proveldning av hela balar den 4 november på skarhult... 15 Ekonomi... 17 Förutsättningar... 17 användning i storskalig eldning tex värmeverk - System 1... 18 användning i småskalig eldning i ved-/ storbalspanna - system 2... 18 Slutsatser... 19 Bilagor... 19 Bilaga 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm... 0 Bilaga 2. Kalkylförutsättningar... 0 Sida 1

SAMMANFATTTNING Biobalern tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group och några maskiner har under det senaste året sålts i Polen och i andra länder i Europa. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där pickuprullen är ersatt med ett mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Maskinen fungerar bra tekniskt i ett bestånd på högst 40-50 mm diameter (vid 30 cm höjd). Detta innebär ett års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med senaste teknik och ett bestånd vid skörd på 20 25 t ts/ha. Balarna torkar i utomhus i stack under sommaren - hösten till 31 % vattenhalt utan mögelbildning. Skördekostnaden fram till lager vid fältkant är högre än för skörd med fälthack räknat per ton ts men lägre än med fälthack räknat per energimängd i levererat bränsle. Transportkostnaden blir betydligt högre än transport av flis på grund av den låga lastvikten både räknat per ton torrsubstans och per levererad energimängd. Balarna kan sönderdelas av maskiner av typ knivhugg eller kross med ett rejält matarbord. Materialet blir inte helt homogent och finfördelat utan innehåller mer eller mindre långa pinnar beroende på vilken maskin som används. Kostnaden för sönderdelning blir hög med dagens teknik men kan minska med framtida användning av eldriven, stationär flisning på värmeverket. Slutsatsen är att vid användning för produktion till större värmeverk blir Biobalern ett betydligt dyrare alternativ än skörd med fälthack även inbegripet det högre energivärdet i det torrare bränslet. Biobalern lämpar sig för produktion av lagringsbart bränsle i ett relativt småskaligt system med leverans till användare som kan elda hela balar inom högst några km transportavstånd. I ett sådant system bör Biobalern hävda sig väl t.ex. gentemot halm. Vi bedömer att Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. Sida 2

SUMMARY The Biobaler is manufactured by the Canadian company Anderson Group. Some machines have during the last year been sold in Poland and in other European countries. The machine is a modified, stronger type of round bale press where the pick-up roll has been replaced by a mulcher head which throws the material into the press chamber. The material is formed into a round bale of the same size and shape as a bale of straw or silage. The machine works technically very well in a salix stand of maximum 40 50 mm diameter (at 300 mm height). This means a one-year shorter harvest circle compared with the harvest circle for a forage harvester and a stand of about 20 25 tonnes of dry matter per hectare. The bales will dry stacked in the open air during the summer autumn from about 50% to about 31% water content without problems with mould. The harvest cost including cutting and storage in the field is higher than for a forage harvester counted per ton dry matter (SEK/t) but lower counted per amount of delivered energy (SEK/MWh). The transport cost is considerably higher than for chips due to the low freight weight both per ton dry matter (SEK/t) and per amount of delivered energy (SEK/MWh). The bales can be processed by milling or chipping machines which are equipped with a feeding table. The material will not be as finely chipped or as homogenous as chips from a forage harvester but will contain a smaller or larger percentage of sticks depending of the type of machine used. The cost of using a mobile machine available on the market will be high due to the low capacity of feeding but it could be lowered by using a stationary electric chipper/grinder based at the site of the district heating plant. The conclusion is that production of fuel by the Biobaler for a large district heating plant is not economic as compared with chips from a forage harvester, even including the higher energy content per ton produced by the Biobaler system. The Biobaler is more suited for production of a storable fuel in a relatively small scale system for utilization of whole bales within a short distance from the field. In such a system, the Biobaler can compete economically for example with straw. As for the stage of technical development we consider the Biobaler to be ready for production. Sida 3

BAKGRUND Buntskördaren Biobaler visades på Deutsche Messe, Hannover i höstas samt demonstrerades i fält i Polen i januari 2010 och det samlade intrycket var att den skulle kunna fungera i normala salixbestånd. Ett flertal maskiner har enligt uppgift från tillverkaren Anderson Group, Quebec, Kanada sålts i Polen och maskinen uppges kunna användas även för skörd/röjning av buskar och av igenväxningsvegetation t.ex. i kraftledningsgator. Eftersom det finns ett intresse i Sverige för skörd av salix av hela skott som buntas och självtorkar i fält före flisning/leverans till värmeverket borde det vara intressant att pröva denna färdiga maskin innan man bygger helt nya lösningar. Vår utgångspunkt var att maskinen skulle passa för produktion av bränsle till värmeverk/andra användare som vill ha torrt bränsle, dvs ca 30% eftersom materialet går att lagra och torkar utan problem. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet var att i en praktisk studie utvärdera Biobalern tekniskt samt beskriva användningsområdet för maskinen för salixskörd i Sverige. De beräkningar som har gjorts baseras på praktisk erfarenhet och praktiska beräkningsmetoder. Utvärdering bygger på svenska förhållanden och skörd av salix. Tillverkaren menar att Biobalern kan skörda 100 mm stamma vilket för salix innebär ett bestånd på ca 35 t ts/ha, betydligt mer än vad som skördas i praktiken idag. Det finns en bild på maskinen i tillverkarens broschyr som visar skörd i grov skog som vi bedömer inte är salix men möjligen poppel. Det kan finnas andra varianter av maskinen som vi inte känner till och vi kan inte uttala oss om hur maskinen fungerar i poppel. MASKINDEMONSTRATION I MAJ 2010 Biobalern visades den 28 maj på Tågra Gård med 27 deltagare förutom arrangörerna, bl.a. representanter för Lantmännen Agroenergi, Lantmännen Maskin AB, entreprenörer inom biobränslebranschen, fackpress, LRF och Lunds Energi. Totalt var det 6 deltagare från andra länder än Sverige (Polen, Danmark, UK). Eftersom det hade regnat flera dagar före visningen måste skördedemonstrationen flyttas till ett fält som egentligen inte var skördeklart. Biobalern visades i ett alltså i ett ganska klent bestånd, ca 20 t ts/ha. Biobalern fungerade utan problem. Sida 4

Bild 1. Skörd med biobaler på Tågra Gård vid stamdiameter ca 30 mm. Bild 2. Skördade Biobalar på Tågra Gård. Sida 5

TEST I FÄLT GENOMFÖRANDE Den maskin som testades beskrivs i broschyren i separat bilaga. Vi testade maskinen under överinseende av tillverkaren, först i ett klent bestånd och därefter i två grövre eftersom tillverkaren ville visa att maskinen fungerar även där: 1. Tågra, salix, 30 mm, ca 20 t ts/ha, gick utmärkt (se bild 1 och 2). 2. Torup, salix, 100 mm, det gick inte alls (eftersom traktorn ska grensla stammarna, det går inte att köra över dessa stammar) (ingen bild) 3. Torup, salix, enstaka stammar 60 mm, ca 25 t ts/ha, detta var absolut övre gränsen, beståndet var aldrig skördat och hade endast enstaka och grova stammar per stol. (bild 3 och 4) Bild 3. Torup, enstaka stammar 60 mm. Bild 4. Torup, enstaka stammar 60 mm. RESULTAT AV TEST I FÄLT Efter vår provning bedömde vi att maskinen inte kan köras i mer än max 50 mm om det ska vara långsiktigt hållbart, dvs ett bestånd med absolut max ca 25 t ts/ha. (50 ton/ha färskt). Balarna vägde ca 370 kg st, dvs det blir ca 100 150 balar per ha, dvs ca 1 bal var 33:e 50:e meter. Testet gjordes med traktor med variabel transmission vilket är att föredra ur kapacitetsynvinkel men inte tekniskt nödvändigt. Utan variabel transmission minskar kapaciteten eftersom man måste stanna, knyta och lasta av balen samt justera dess läge ca var 30e 50e meter i ett normalt salixbestånd Framkörningshastigheten i testet var ca 5 km/tim. Maskinen har lågt effektbehov och går att köra med ordinär traktor. I försöket användes 300 hk traktor enligt tillverkarens önskemål vilket var mer än tillräcklig effekt. Man behöver inte nödvändigtvis ha Sida 6

särskild däckutrustning eftersom stubbarna trasas sönder och därmed inte riskerar att punktera däcken. Däremot behövs skyddsplåtar under traktorn samt en pusher bar som lägger ner stammarna framför traktorn (traktorn och Biobalern grenslar alltså stammarna före avklippning). Se bild 5. Stopptiden för att knyta och lasta av en bal var ca 0,5 min/bal, dvs 50-75 min per ha (100-150 balar per ha). Sammantaget ger detta en uppskattad verklig kapacitet på ca 0,5 ha/tim i ett bestånd med ca 40-50 mm stammar (20-25 t ts/ha). Detta är klenare bestånd än rekommendationen för skörd med fälthack. Under dessa betingelser är maskinen driftsäker och har hög kapacitet. Skörd kommer dock att ske med 1 års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med specialbyggt skärbord. I kalkylerna har använts en skördenivå på 22 t ts/ha vid skördetillfället vilket ger 117 balar/ha (22 000 kg ts/ha/188 kg ts/bal = 117 balar). För fälthacken räknades en skördenivå på 30 t ts/ha (ett år längre omdrev). Balarna blev var perfekt balade, runda och höll ihop bra, även vid hantering med storbalsspjut. Den klart begränsande faktorn är att ekipaget ska grensla stammarna. Om man grenslar alltför grova stammar (> 60 mm) böjer de sig inte utan välter varvid hela plantan/stolen dras upp ur marken. Sida 7

Bild 5. Biobalar som ligger kvar i raden efter skörd. Sida 8

TEKNISK BESKRIVNING, SPILL, DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA IAKTTAGELSER Skördesystemet bygger på att traktorn grenslar raden före avklippningen och trycker ner stammarna i rätt höjd för att mulchern ska kunna mata in dessa. Detta är alltså ett led i inmatningen och därför måste man köra maskinen i linje med traktorn. Utveckling pågår enligt tillverkaren för att kunna köra maskinen bredvid traktorn och då skulle man kunna skörda grövre stammar. Själva mulchern kan hantera grövre stammar om man bara hade kunnat mata in dem men det går inte idag. Balpressen består av en förstärkt rundbalspress (fixkammarpress) där pickuprullen är ersatt med en mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Materialet är sönderbrutet i längder från spån 70 cm. När maskinen kördes i det bestånd som vi bedömer som lämplig grovlek, dvs 50 mm stammar och ca 22 t ts/ha vid skördetillfället förekom inga driftstörningar. Vi bedömer att det inte är något problem att skörda krokiga stammar. Maskinen sliter av stammarna och lämnar en mycket söndertrasad stol, det blir ingen snittyta som efter sågklingor (bild 5). Därmed blir det ett högre spill. Stubbhöjden varierar mellan 0 35 cm eftersom stammar slits av. Vid själva upprullningen/knytningsprocessen uppstår ett mindre spill. På en sträcka motsvarande två balar (70 m) uppmättes totalt 13,3 kg i form av spån, dvs 6,6 kg/bal. Dessutom spills hela grenar, totalt per två balar, 6,6 kg dvs 3,3 kg/bal. Totalt spill var 10 kg per bal, dvs ca 3% om en bal väger 370 kg. Maskinen väger 6 ton och är tung i förhållande till hjulutrustningen för svenska förhållanden. Det finns ingen möjlighet att köra med denna hjulutrustning under de blöta förhållanden som råder vid normal salixskörd, det krävs tjäle eller torr mark. Det går inte att utrusta maskinen med större hjul utan omfattande ombyggnad. Maskinen är lätt att manövrera och detta sker från traktorns förarplats. Maskinen är som en vanlig rundbalspress avseende buller, risk för skador och vibrationer. Sida 9

Bild. 6. Biobalern har små hjul i förhållande till sin vikt. Sida 10

INSAMLING AV BALARNA OCH MELLANLAGER Insamlingen av balar kan göras med vanlig rundbalsutrustning men man kan inte köra kors och tvärs över fältet som när man samlar halmbalar. Man måste följa raderna någorlunda eftersom det sticker upp grenar som kan skada traktorn utan man måste hålla sig i raderna och sköta lastningen därifrån. Det är inte realistiskt att köra med en lastare samt traktor och vagn rad upp och rad ner. Istället bör man köra med ett ekipage som kan lasta sig själv, t.ex. en vagn med kran eller skotare. I kalkylen har vi därför räknat med skotare. Balarna kan staplas 3-4 i höjd. Balarna torkar fint ute i fält utan mögelbildning. Balarna blir lite lösare efter torkning men håller ändå ihop så att de går att hantera. Vattenhaltsanalysen som gjordes i november av det sönderdelade material visade att vattenhalten under lagringen har sjunkit till 31%. Vattenhalten mättes inte vid skörd eftersom materialet inte var flisat men normalt ligger vattenhalten vid skörd på ca 45-50%. Balarna hade legat utomhus utan täckning. Bild 7. Lager av biobalar på Tågra Gård, september 2010 Bild 8. Närbild på biobal i lager på Tågra Gård, september 2010. Sida 11

SÖNDERDELNING Tre olika maskiner för sönderdelning testades: 1. Doppstadt DH 910 SA, knivhugg, mobil. Bild 9 och 19 0. 2. Doppstadt DZ 750, valskross, mobil men betydligt tyngre än 1. Bild 11 14. 3. Mobil skogsflismaskin. Bild 15-16. TEST MED DOPPSTADT DH 910 SA, DEN 8 NOVEMBER 2010 Detta är en knivhugg med 100 roster som stod uppställd på ett virkesupplag på Lastbilscentralen i Eslöv där den används för att flisa virke. Maskin är mobil och har dieselmotor. Det flisade materialet säljs till värmeverk. Maskinen är utrustad med en kran som lastar en bal i taget, lägger den på matarbordet och river lite i balen för att få sönder den så att materialet fördelas över matarbordet som för materialet in i huggen. Ristandet av balen begränsar kapaciteten som bedöms till max 2 balar i minuten. I princip skulle man kunna ställa upp maskinen på en platta på gården eller ett annat upplag i närheten av odling dit balarna har transporterats med en skotare/balsamlare och flisa balarna där. Då tillkommer troligen kostnad för flyttning av maskinen. Materialet blev relativt finfördelat men innehöll en hel del alltför långa pinnar. Balsnörena var inga problem. Bild 9. Sönderdelning av biobalar med Doppstadt DH 910 SA. Bild 10. flis av biobalar efter sönderdelning med Doppstadt DH 910 SA Sida 12

TEST MED KOMBIKROSS DZ 750, DEN 10 NOVEMBER 2010 Detta är en valskross (rotorkross) med 80 roster, med förkross, som vid testet stod uppställd på Kretsloppsparken i Vä. Maskin är mobil men väger troligen minst 30 ton och har separat dieselmotor. Maskinen används till att flisa rivningsvirke och liknande på avfallsanläggningar och det flisade materialet används sedan till förbränning. Maskinen har ett bra matarbord som gör att man kan få högre kapacitet och matarbordet river sönder balen automatiskt. Materialet lastas på matarbordet med lastare och balsnörena var inga problem. Av de tre maskiner som provades gav denna det bästa resultatet. Materialet blev mera finfördelat än i knivhuggen men fortfarande fanns en del upp till 15 cm långa pinnar. Bild 11. Doppstadt DZ 750. Bild 12. Doppstadt DZ 750 Sida 13

Bild 13. Flis efter sönderdelning med Doppstadt DZ 750. Bild 14. Doppstadt DZ 750 TEST MED SKOGSFLISMASKIN PÅ PUGERUP DEN 12 NOVEMBER Maskinen har en trumhugg med 900 mm bredd och 950 höjd. Denna maskin har ett kort matarbord men ingen kedjematning så balen stannade där. Maskinen är byggd för hela stammar vilka matas in genom att trumhuggen får tag i dem. Trumhuggen fick inte tag i själva balen utan maskinföraren fick föra in balen i huggen med gripklon. Inmatningen av hela balar fungerade dåligt. Balsnörena skulle troligen vara ett problem vid längre körning. Det finns ett längre matarbord med kedjor till denna maskin men den var inte tillgängligt vid testet. Bild 13. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Bild 14. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Sida 14

PROVELDNING AV HELA BALAR DEN 4 NOVEMBER PÅ SKARHULT Två biobalar proveldades i en Faust kombinerad ved-/storbalspanna på Skarhults gård. Brännkammaren rymmer max 3 st 500 kg fyrkantbalar halm dvs det ryms 6 biobalar men det är möjligt att man inte kan sätta in max antal balar på grund av att det blir för varmt. När man eldar halm för fullt tar det 6-7 timmar att förbränna tre storbalar. Vid proveldningen sattes 2 st biobalar med en vattenhalt på 31 % in och tändes med gasolbrännare. Balarna tände väldigt lätt och brann mycket bra. Förbränningsförloppet och mätningar under förbränningen återges i tabell 1. Detta test visar att biobalarna passar mycket bra för denna typ av förbränningsanläggning. Bild 15-18. Tabell 1. Förbränningsförlopp vid proveldning av två biobalar i ved-/storbalspanna på Skarhult i november 2010. Kl Moment Panntemp Rökgastemp O 2 -halt C C % 11.10 Igångsättning 70 45 17,3 11.30 80 275 3,8 12.10 Ca 60% av volymen återstår 85 276 7,0 12.40 Ca 10% av volymen återstår 81 239 11,2 13.10 Ca 5% återstår i form av glödhög 78 150 14,4 13.40 Automatiskt stopp av lufttillförsel (rökgastemp. under 90 C.) Sida 15

Bild 15. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult. Bild 16. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1,5 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 2 timmar. Sida 16

EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR Kostnaden för skörd, insamling av balar, transport och sönderdelning har beräknats för Biobaler baserat på de försök som har gjorts i projektet och jämförelse görs med skörd med fälthack och med halm i rundbalar. En sammanställning av kostnaden visas i tabell 2. För skörd med fälthack har marknadspriser använts för respektive moment. Jämförelsen med halm har gjorts för att kunna bedöma Biobalerns konkurrenskraft i ett småskaligt system med eldning av hela balar. Egentligen borden en jämförelse ha gjorts med storbalar/fyrkantsbalar som är det mest optimala för halm till bränsle men tiden har inte räckt till. Fullständiga beräkningar visas i bilaga 1 och kalkylförutsättningar i bilaga 2. Kapaciteten för avverkning med Biobaler har bedömts efter försöket i salix i maj 2010. Insamling av biobalarna gjordes i försöket med lastare men eftersom insamling med skotare bedöms som det mest effektiva sättet har skotare använts i kalkylen. Beräkningarna används för att bedöma Biobalerns konkurrenskraft i sett storskaligt System 1 och ett småskaligt System 2, se nedan. Tabell 2. Kostnad för skörd med Biobaler samt insamling, transport och sönderdelning av balarna och jämförelse med skörd med fälthack samt med rundbalar av halm. Salix Biobaler Salix Fälthack Halm rundbalar Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/t ts Kr/ MWh Mwh MWh Skörd/avverkning 3352 152 23 Insamling/ 2116 96 15 Fälttransport Totalt skörd 5468 248 38 4738 215 49 500 107 Transport till extern användare 6880 313 66 3426 156 36 197 42 Sönderdelning 2930 133 28 0 0 0 0 0 Totalt 15278 694 132 8164 371 85 697 149 Kostnaden för enbart skörd och fälttransport uppgår för Biobalern till 248 kr/t ts. Detta kan jämföras med normalt pris för skörd med fälthack och transport till fältkant för säsongen 2010/2011 Sida 17

på 215 kr/t ts. (motsvarar 33 km/m 3 ). Henriksson Salix ABs medelpris under säsongen 2009/2010 var 33 kr/m 3 ). Kostnaden för skörd med Biobaler är alltså högre än för färdigflisad vara vid fältkant per ton ts. Omräknat till färdigtorkad vara (gäller Biobalern) blir dock kostnaden lägre för Biobalern, 38 kr/mwh jämfört med 49 kr/mwh för fälthacken eftersom materialet från Biobalern torkar ner till 31%. För övriga kostnader se nedan beskrivning av System 1 och System 2. ANVÄNDNING I STORSKALIG ELDNING TEX VÄRMEVERK - SYSTEM 1 För beräkningen av transport till extern användare (värmeverk) har använts marknadspris för transport av rundbalad halm med lastbil med gripklo. För denna transport finns system med fast transportkostnad på 2700 kr/lass för max 50 km transportavstånd. Lastkapaciteten bedöms som samma som för rundbalad halm, dvs 46 balar per lass, vilket innebär 8,6 ton ts per lass. För systemet med skörd med fälthack har kostnaden för flistransporten beräknats för ett medelavstånd på 40 km vilket kan motsvara baltransporten (motsvarar max 50 km). Transporten till värmeverk räknat på 40 km medeltransportavstånd blir 313 kr/t ts för Biobalern vilket är dubbelt så högt som flistransporten. Räknat per MWh blir transporten för Biobalern 84% högre än för flistransporten. För Biobalern tillkommer en kostnad för sönderdelning, i detta exempel räknat med en stor mobil kross, typ Doppstadt DZ 750 Kombi som står på värmeverket och har en kapacitet 2 balar/min, Timkostnad för krossen är 3000 kr/tim. Kostnaden för sönderdelning är 133 kr/t ts vilket blir 28 kr/mwh. Total kostnad blir 694 kr/t ts vilket motsvarar 132 kr/mwh. Detta ska jämföras med normalpris fritt värmeverk i södra Sverige för på ca180 kr/mwh. Det betyder att 48 kr/mwh återstår till odlingen, dvs ca 3440 kr/ha eller 1150 kr/ha/år. Detta system blir oekonomiskt även om det är ett relativt högt pris beroende på den låga vattenhalten. Den största kostnaden är transporten vilket i sin tur beror på mycket låg lastvikt. Därefter kommer sönderdelningen. Tranport och sönderdelning står för 72% av totalkostnaden räknat per MWh. Av detta kan man dra slutsatsen att om man inte behöver transportera balarna och inte heller sönderdela dem skulle Biobalern vara ett intressant alternativ. ANVÄNDNING I SMÅSKALIG ELDNING I VED-/ STORBALSPANNA - SYSTEM 2 I ett system där man eldar hela balar i en anläggning nära odlingen bortfaller kostnaden för transport och sönderdelning. Biobalarna skulle kunna ersätta halmeldning på en större gård med en stor torkanläggning/stort uppvärmningsbehov eller i ett mindre fjärrvärmesystem. Även i detta system förutsätts att skotare är det mest effektiva insamlingssystemet. Även om gården skulle samla in med egna maskiner är det rimligt att sätta samma kostnad för insamling som i System 1. Totalkostnaden för biobalar blir då 249 kr/t ts motsvarande 38 kr/mwh. Sida 18

Kostnaden för egenproducerad halm är uppskattas till 425 kr/ton (500 kr/t ts) inklusive pressning, insamling, lagring och bortförsel av växtnäring och mullämnen. För att kunna jämföra dessa alternativ förutsätts att näringsbortförseln i salix ersätts genom gratis slamtillförsel. Detta motsvarar ca 107 kr/mwh, dvs en betydligt högre kostnad än för Biobalern. SLUTSATSER Hanteringskostnaden för Biobalern blir högre än för skörd av flis med fälthack i storskalig bränsleproduktion till ett värmeverk som är byggt för fuktigt bränsle (50%) och kontinuerligt inmatning av finhuggen flis. Detta beror delvis på att skörden sker oftare men framförallt på en hög kostnad för transport och sönderdelning. Den högre betalningsförmågan för torrt bränsle (30%) räcker inte för att kompensera den extra hanteringskostnaden i ett storskaligt system. Biobalern passar för småskalig eldning i anläggningar som kräver torrt bränsle, t.ex. mindre fjärrvärmepannor eller större gårdsanläggningar med satseldning och ackumulatortank med kort transportavstånd. Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. BILAGOR 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm 2. Kalkylförutsättningar Broschyr över Biobaler i separat bilaga Sida 19

BILAGA 1. SKÖRDEKOSTNAD FÖR BIOBALER JÄMFÖRT MED FLIS OCH HALM Skörd Biobaler, 31% vh Fälthack inkl vagn, 50% vh Halm, 15% vh (beräknad kostnad) (priser 2010/2011) (uppskattad kostnad) kr/år kr/ha kr/t ts kr/bal kr/mwh kr/ha kr/t ts kr/mwh kr/t ts kr/mwh Värdeminskning: 133 333 Ränta 42 500 Underhåll 62 500 Garn 234 442 Bränsle 125 000 Arbetslön 140 000 Traktorkostnad 100 000 Kostnad 837 775 3 351 152 29 23 Fälttransport Insamling av balar med skotare Kapacitet 6,8 ton ts/tim kostnad 2116 96 18 15 Totalt skörd, inkl lagring 5468 249 47 38 4738 215 49 500 107 Transport till extern användare lastbil med gripklo, flisbil, lastbil m gripklo, max 50 km medelavstånd 40 km max 50 km Kapacitet 8,6 t ts/lastbil 16,3 t ts/lastbil 13,7 t ts/lastbil kostnad 6880 313 59 66 3426 156 36 197 42 Totalt skörd, lagring och transport 12348 561 105 104 8164 371 85 697 149 Flisning/sönderdelning med Doppstadt DZ 750 kombi (kross) Kapacitet 120 balar/tim Kapacitet 23 t ts/tim kostnad 2931 133 25 28 0 0 0 0 0 Totalt skörd,lagring, transport och sönderdelning 15278 694 130 132 8164 371 85 697 149 Betalningsförmåga fritt vv 851 180 783 180 840 180

BILAGA 2. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR Biobaler biobaler inköpspris 1250000 kr avskrivningstid 6 år restvärde 450000 kr kalkylränta 5 % underhåll, i förhållande till återansk.v 5 % garn 8 kr/bal bränsleförbrukning traktor 25 l/tim bränslepris 10 kr/l användning per år 250 ha kapacitet 0,5 ha/tim kostnad maskinförare 280 kr/tm traktorhyra 200 kr/tim användning per år 500 tim/år vattenhalt vid skörd 50 % vikt per bal vid 50% vh 0,375 t/ bal vikt per bal 0,188 t ts/bal antal balar pe ha 117 balar/ha normalskörd vid skördetillfället 22 t ts/ha vattenhalt efter torkning 31 % värmevärde efter torkning (31 % vh) 3,26 MWh/t vikt per bal, efter torkningen, 6 mån 0,272 t/bal kapacitet insamling med skotare 36 balar/tim timkostnad skotare 650 kr/tim kostnad lastbilstransport inkl lastning 2700 kr/lass kapacitet 46 balar/lass hyra Doppstadt 3000 kr/tim kapacitet 2 bal/min

enhet Fälthack pris för skörd inkl fälttransport 35 kr/m3 volymvikt 0,1625 t ts/m3 volymvikt 0,325 ton/m3 normalskörd vid skördetillfället 30 t ts/ha vattenhalt vid skörd 50 % ts-halt vid skörd 50 % energiinnehåll vid denna vattenhalt 2,18 MWh/t t ts/t vara 0,5 fast pris flistransport 46,34 kr/ton rörligt pris flistransport 0,788 kr/ton/km kapacitet flistransport 100 m3/lastbil Halm, rundbalar produktionskostnad (15 % vh) 425 kr/ton vattenhalt halm 15 % energivärde halm (15%) 3,97 MWh/t vikt per halmbal 0,350 t/bal vikt per halmbal 0,298 t ts/bal Sida 1