KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) 2014-10-07 Miljönämnden Tid: Onsdagen den 15 oktober 2014, kl. 13.30 Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare. Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse. Ärenden 1. Upprop 2. Protokollets justering 3. Fastställande av dagordning 4. Informationsärenden Ledningen informerar: Politiken informerar: - FAH i Halmstad - Presidieträff i länet - Kemikaliekonferensen - Bullervandringen - Miljöfika 5. Meddelanden avslutade ärenden 6. Meddelanden handlingar för kännedom 7. Anmälan om delegationsbeslut 8. Anmälningsärenden MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet 036-10 77 86 Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se
2 (2) 9. Yttrande till kommunstyrelsen över ansökan om förlängt tillstånd för befintlig grustäkt på fastigheten Månsarps-Renstorp 1:114, 1:148 och 1:2 i Jönköpings kommun Mn 2013-3137 10. Yttrande till Miljöprövningsdelegationen över ansökan om förlängt tillstånd för befintlig grustäkt på fastigheten Månsarps-Renstorp 1:114, 1:148 och 1:2 i Jönköpings kommun Mn 2013-3137 11. Yttrande till Stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för förskola inom del av fastigheterna Hisingstorp 1:2, Rektorn 2 m.fl., Jönköpings kommun Mn 2014-3377 12. Avtal miljösamverkan f Mn 2014-3560 13. Redovisning av medborgarförslag som överlämnas för beslut och inte avgjorts inom ett år från det förslaget väcktes i fullmäktige Mn 2014-3473 14. Månadsrapport per september 2014 Mn 2014-3642 Susanne Wismén Ordförande Anders Hansson Sekreterare
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2001-2222 ÖVERLAPPEN 15 TILLSYNSÄRENDE ENL MB Namn TEKNISKA KONTORET 2006-1102 MARIEBO 1:65 RAPPORT - ÅRSREDOVISNING SGU 2006-1103 MARIEBO 1:64 RAPPORT - ÅRSREDOVISNING SGU 2006-1104 MARIEBO 1:66 RAPPORT - ÅRSREDOVISNING SGU 2008-2726 ATTARP 2:553 KLAGOMÅL - LASTBILAR COOP KONSUM 2009-1752 ÖSTRA STORGATAN KLAGOMÅL - TRAFIKSITUATION POLLAND, WERNER 2010-2861 JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1 TATTOO 2010-3981 NORRAHAMMAR 33:1 KEMIKALIEOLYCKA OCAB 2010-4586 ANM - UTSLÄPP AV HYDRALOLJA TRAFIKVERKET 2011-0196 ADVOKATEN 5 KLAGOMÅL - TOMGÅNGSKÖRNING MALMBORGS KONDITORI 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2011-0941 BRÅNERYD 1:47 PERIODISK BESIKTN 2011 Namn BRÅNERYDS KREMATORIUM 2011-1896 VALPLATSEN 3 KLAGOMÅL - LJUDNIVÅ MONKEY TOWN 2011-1983 GRANITEN 2 KLAGOMÅL - LUKT MODERN NAILS 2011-2359 ENGMAN, LARS KLAGOMÅL - BULLERSTÖRNINGAR AV NATTLIG TRANSPORT AV GODSVAGNAR 2011-3468 HULUKVARN 1:17 AVLOPP - BRISTFÄLLIGA GÄRDETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 2012-1729 ÖLMSTAD 4:20 INVENTERING AVLOPP EK, ANNE MARIE 2012-1753 ÖLMSTAD 4:17 INVENTERING AVLOPP ROBERTSSON, MIKAEL 2012-1900 SVARTTORP 1:21 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL GUSTAFSON, ANDERS 2012-2107 GUDMUNDERYD 5:1 MILJÖOLYCKA - DIESEL PETERSSON, KURT HENRIK 2012-2215 ÖLMSTAD 4:18 INVENTERING AVLOPP HOLM, PATRIK/KARLSSON, ANETTE 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2012-3065 BANKERYDS-NYARP 1:192 KLAGOMÅL - OLJELÄCKAGE Namn KULLGREN, JOHAN ANDERS 2012-3066 SANDSERYD 2:16 MILJÖOLYCKA - OLJEUTSLÄPP JÖNKÖPING AIRPORT 2012-4930 HAKARPS-FAGERSLÄTT 1:251 KLAGOMÅL - ORANGEFÄRGAT KLET PÅ GÅNGVÄG TELL, MARIA 2013-1029 BRÅNERYD 1:47 PERIODISK BESIKTN 2012 BRÅNERYDS KREMATORIUM 2013-1412 JÄRNET 3 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE AVIS SWEDEN 2013-2363 ÄTTEHÖGEN 16 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE JÖNKÖPINGS LAST & MARK AB 2013-2405 KONUNGSÖ 1:10 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL JOHANSSON, LEIF 2013-2434 GRÄNNA 5:1 KLAGOMÅL - TOMGÅNGSKÖRNING EJERVIK, WILLYH O GUN 2013-2689 REABY 4:5 INVENTERING AVLOPP UNG SVENSSON, ING-MARIE 2013-2820 REABY 12:25 INVENTERING AVLOPP JOHANSSON, CARINA/REIMBLAD, SUSANNE 3
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening Namn 2013-3256 ÖSTER 1:8 KLAGOMÅL - STÖRANDE MUSIK 2013-3845 STADSBYGGNADSNÄMNDEN BARNARPS-KRÅKEBO 1:70 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED 2013-3913 SKÄNKEBERG 1:1 ANM - SPRIDNING AV KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL FRITID JÖNKÖPING, STADSPARKSVALLEN 2013-4216 F.D. DEPEND KEMISK TVÄTT PILTEN 8 MISSTANKE OM FÖRORENING ALT. MARKUNDERSÖKNING 2013-4426 VALUTAN 15 KLAGOMÅL - KALL MAT STEAKHOUSE TERASSEN 2013-4443 VISINGSÖ-SÄBY 11:2 BESL FR LST - NEDGRÄVNING AV HÄST WENZELL, CHARLOTTA 2013-4574 BORE 6 INVENTERING - RADON BORE, BRF 2013-4642 VANDRINGSMANNEN 4 ANM - CFC LIDL SVERIGE AB 2013-4747 HÄLJARYD 1:203 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE TENHULTS PRESSGJUTERI AB 2013-4889 JÖNKÖPINGS ENERGI BIOGAS AB FLAHULT 21:1 BEG FR LST OM YTTR - ANS OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET 4
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-0260 VAPENROCKEN 7 ÅTERK KONTROLL CFC Namn INVID FASTIGHET AB 2014-0324 VÄSTRA FAGERSLÄTT 5:2 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL NORDQVIST, HANS 2014-0325 VÄSTRA FAGERSLÄTT 5:3 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL NORDQVIST, HANS 2014-0644 KLÄPPEN 6 ÅTERK KONTROLL CFC FASTIGHETS AB LUSTGÅRDEN 2014-0675 VALUTAN 13 ÅTERK KONTROLL CFC COOP FORUM SYD 2014-0789 ROSENGÅRD 14 ÅTERK KONTROLL CFC CENTRUMFASTIGHETER 2014-0985 UTKASTET 3 REDOVISNING - SKADECENTERVERKSAMHET HOLMGRENS BIL AB 2014-0997 ÖNSKEDRÖMMEN 16 ÅTERK KONTROLL CFC RÅSLÄTT BOSTADS AB VÄTTERHEM 2014-1005 FLAHULT 80:1 ÅTERK KONTROLL CFC DALKIA FACILITIES 2014-1006 ÄTTLINGEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC SB PROPERTY AB 5
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-1023 BUDKAVELN 25 ÅTERK KONTROLL CFC Namn PREEM HUSKVARNA 2014-1027 GRÄSHAGSKIOSKEN NAVET 5 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE 2014-1062 GRANITEN 19 TILLSYNSKAMPANJ - FARLIGA METALLER I SMYCKEN BOUTIQUE JUST NU 2014-1094 VÄGMÖTET 1 ÅTERK KONTROLL CFC SHELL A6 2014-1117 VALUTAN 12 ÅTERK KONTROLL CFC IKEA AB 2014-1119 VIBORG 1 ÅTERK KONTROLL CFC STATOIL ÖSTERÄNGEN 2014-1130 ÖRONLAPPEN 7 ÅTERK KONTROLL CFC ÖVERSKOTTSBOLAGET 2014-1237 STENSHOLM 1:443 ÅTERK KONTROLL CFC SAAB TRAINING SYSTEMS AB 2014-1250 BARNARP 1:101 ÅTERK KONTROLL CFC BARNARPS SAMFÄLLIGHET 2014-1251 HÄLJARYD 1:220 ÅTERK KONTROLL CFC PREEM, TENHULT 6
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-1319 JÄRA 1:17 ÅTERK KONTROLL CFC Namn STATOIL VÄSTRA JÄRA 2014-1323 LABBARP 1:4 ÅTERK KONTROLL CFC SVENSSON, HENRIK 2014-1324 ÄMBARET 8 ÅTERK KONTROLL CFC LUNDBERGS PLÅT AB 2014-1408 ÅNGAN 1 KINNARPS ARENA - RESTAURANG CEZAR 2014-1421 VALUTAN 4 ÅTERK KONTROLL CFC PROLYMPIA 2014-1436 SANDSERYD 2:16 ÅTERK KONTROLL CFC AXAMO FLYGPLATS 2014-1462 HARPUNEN 5 EVERGREEN, RESTAURANG O PIZZERIA 2014-1490 VÄGVALET 3 ÅTERK KONTROLL CFC CONCEPT TRÄNINGSREDSKAP AB 2014-1546 JULLEN 5 ANM - CFC GAMBRINUS AB, KV JULLEN 2014-1606 ÖRLOGSMANNEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC SKANSKA BYGG 7
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-1650 FINNARP 1:19 ÅTERK KONTROLL CFC Namn BUNNGÅRDEN 2014-1721 PILTEN 15 ÅTERK KONTROLL CFC STATTE FASTIGHETS AB 2014-1726 ÖLMSTAD 1:3 INVENTERING AVLOPP BERNTSSON, PER-ARNE GUNNAR 2014-1730 ÖLMSTAD 1:3 INVENTERING AVLOPP BERNTSSON, PER-ARNE GUNNAR 2014-1762 ÖVERINGENJÖREN 5 ÅTERK KONTROLL CFC MC DONALDS 2014-1782 GRÄNNA 5:2 ÅTERK KONTROLL CFC PIR KRO I GRÄNNA AB 2014-1864 ARKEN 3 ANM - CFC CONDECO JÖNKÖPING 3001 2014-1879 ÅSEN 1:3 KLAGOMÅL - LARV I SOPPAN TTC TRANSPORT O TRAFIKTEKNISKT CENTRUM 2014-2036 BÅGET 3:1 INVENTERING AVLOPP KÖPSÉN, BO O CATRINE 2014-2037 RAVELSMARK 11:2 INVENTERING AVLOPP LÖNNQVIST, TOMMY 8
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-2046 DRUVAN 19 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER Namn KATARAKTEN AB 2014-2049 AGNET 1 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER BRF AGNET,JÖNKÖPING 2014-2052 VATTENTUBEN 1 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER BRF VÄTTERVYN 1 I GRÄNNA 2014-2075 BIKTEN 10 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER BRF BIKTEN 10 2014-2103 BARNARP 1:189 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER AWADA, ISSAAF MAHMOUD 2014-2156 POMONA 10 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER LUNDELL, KARL-HENRIK 2014-2167 ALARP 1:8 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL CEDER, ERLING 2014-2175 LAMPAN 4 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER BRF SVEA I JÖNKÖPING, HUS NR 2 2014-2179 CENSORN 3 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER KLH FASTIGHETER AB 2014-2204 KLINGAN 3 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER BJÖRK, MONICA 9
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-2323 ÖVERDRAGET 6 Namn JUNE EXPRESS AB 2014-2433 ÖRNNÄSTET 4 FISKBODEN VID MAXI 2014-2437 FURSTEN NORRA 4 ANM - ANLÄGGA/DRIVA LOKAL - TATUERING ZEPHYR TATTO PARLOUR 2014-2510 VANTEN 1 WILLY S FISK 2014-2597 ÖLMSTADS-ÅNARYD 7:1 INVENTERING AVLOPP PETERSSON, MONA 2014-2598 ÖLMSTADS-ÅNARYD 7:1 INVENTERING AVLOPP PETERSSON, MONA 2014-2604 INFORMATORN 32 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN AXELSSON, MALIN 2014-2675 ORMESTORP 3:15 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL HULTMAN, MAGNUS 2014-2695 KABELN 5 KLAGOMÅL - BULLER BJÖRK, CARINA 2014-2717 LEKERYDS BÅRARP 1:8 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL SUNDIN, ELISABETH 10
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-2731 JÖRANSBERG 1:44 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING Namn ANONYM 2014-2744 VISINGSBORG 3:1 ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING BENGTSGÅRDENS FISKBOD O RESTAURANG 2014-2808 ÄDELMETALLEN 8 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING DANIEL GUSTAVSSONS ÅKERI 2014-2836 SWECO HEDENSTORP 1:3 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - HANTERING AV SCHAKTMASSOR 2014-2857 ÅMINNE 1 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING SCANDIC HOTELL JÖNKÖPING 2014-2859 ÅMINNE 1 SCANDIC HOTELL JÖNKÖPING 2014-2894 STORA ÅSA 14:1 ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL HEDH, EMIL 2014-2948 LAPPEN 4 SHELL/7-ELEVEN 4061391 2014-2951 FRANKRIKE 17 KLAGOMÅL - DÅLIG FRUKT MATBÖRSEN 2014-2961 ROSENGÅRD 14 ANALYSRESULTAT - 2014 PRAKTIKERTJÄNST EHRLINGTON 11
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3000 PORTESHULT 1:14 KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GATAN Namn SVENSSON, MARTIN 2014-3005 CITRONEN 8 DANIELS MACK 2014-3007 ODENSJÖ 9:50 KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GATAN LUNDBERGH, ROGER 2014-3023 VENUS 13 ANALYSRESULTAT - 2014 TANDLÄKARE MAGNUS JOHANSSON SÖDERLUND 2014-3036 SÖDRA SKOGSÄGARNA BOSARP 5:1 INFO FR SÖDRA TIMBER - FUSIONERATS UPP I MODERBOLAGET 2014-3041 MASSBREV TILLSYNSPROJEKT - INOMHUSMILJÖN I SKOLAN GRUNDSKOLOR I KOMMUNEN 2014-3043 TUNG FONG HUNG SUPERMARKET LAGMANNEN 1 SKR FR SÖDERÅSENS MILJÖFÖRBUND - TE M INGREDIENSER FR VOLM-LISTAN 2014-3050 FINNARP 1:22 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL MINNSTRAND, MATS 2014-3052 JUNO 2 PROJEKT - LJUDNIVÅMÄTNING AV TRAFIKBULLER TRÄVARU-AB P A PETERSSON & SÖNER 2014-3054 ARENAN 1 BAGERIET PÅ BRYGGAN 12
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3096 TOVRIDA 2:49 KLAGOMÅL - BULLER Namn SVENSSON, SOFIE 2014-3109 IRRBLOSSET 6 HAGENS FÖRSKOLA 2014-3114 HÅLAN 1:59 ÄNGSFORSENS FÖRSKOLA 2014-3123 LÖNNEBERG 1:3 FÖRFR - ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL WETTERSTRÖM, SÖREN 2014-3131 VANTEN 1 CUCCHINI RESTAURANG & PIZZERIA 2014-3146 BÄGAREN 4 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING PRIMA PIZZERIA 2014-3154 GAMEN 6 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING LIBAN DELI 2014-3163 BERGHEM 6:10 KLAGOMÅL - GRUSHÖGAR O CONTAINERS SVÄNGENS ENTREPRENAD 2014-3164 BERGHEM 2:34 KLAGOMÅL - GRUSHÖGAR O CONTAINERS AB SIRINGE TEKNIK 2014-3168 ATTARP 2:704 ICA SUPERMARKET BANKERYD 13
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3173 BANKERYD 2:75 Namn GEORGES PIZZERIA O GATUKÖK 2014-3174 MOON THAI MAT ÅKERRENEN 1 KLAGOMÅL - OHYGIENISK FÖRVARING AV LIVSMEDEL 2014-3176 LILLA ÅSA 3:141 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MÄKELÄ, MARJO 2014-3177 BARNARP 4:1 ENKELT RESTAURANG OCH CATERING AB 2014-3183 ISKANTEN 10 SANTORIN PIZZERIA 2014-3190 BERGET 1:126 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN SUNDHALL, MATS 2014-3191 VENUS 2 BROOKLYN BURGER 2014-3207 BERGET 1:25 ICA TROLLET 2014-3208 KORTEBO 4:9 STRANDÄNGENS MONTESSORIFÖRSKOLA 2014-3209 SVARTTORPS-HULT 2:2 SJÖDIN, GUNNAR 14
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3231 LÄRAN 1 Namn NORRÄNGSSKOLAN 2014-3234 VIKTORIA 7 FALAFEL EXPRESS 2014-3236 RUSTMÄSTAREN 15 CICKI MA MA - HUSKVARNA 2014-3241 BARNARP 3:22 VITA VILLANS FÖRSKOLA 2014-3242 BLÅKLOCKAN 1 DIN PIZZERIA 2014-3243 VIKTORIA 7 ICA SUPERMARKET 2014-3244 TEKNISKA KONTORET, BEKÄMPNINGSMEDEL SPRUTJOURNAL - BEKÄMPNING AV BJÖRNLOKA TEKNISKA KONTORET 2014-3245 ÄLGHUVUDET 3 ONTHEBOX AB 2014-3246 VENUS 3 FENISIA 2014-3247 ÅMINNE 1 SCANDIC HOTELL JÖNKÖPING 15
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3249 ROSENGÅRD 14 Namn EL PADRINO PIZZERIA 2014-3250 VENUS 13 TEGNÉR POOLLÄGENHET 2014-3252 ÅSEN 1:3 KLAGOMÅL FR FÖRSKOLA - PLASTBIT I FISK TTC TRANSPORT OCH TRAFIKTEKNISKT CENTRUM 2014-3253 VALUTAN 12 IKEA RESTAURANG 2014-3256 OSKAR 7 KLAGOMÅL - HÖNSHÅLLNING EIDERING, TORD O SOLVIG 2014-3258 ASKEN 2 KRONANS DROGHANDEL ATOLLEN JÖNKÖPING 2014-3260 BACKEN 2:29 ARVID CARLSSONS BILVERKSTAD EFTR 2014-3261 VÅRDAREN 6 MATROSEN, RESTAURANG 2014-3262 HARVEN 3 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL TIME OUT 2014-3263 HEDENSTORP 1:91 LINDHULTS SKALERI, FRUKT OCH GRÖNT AB 16
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3267 LILLA ÅSA 15:1 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING Namn AXELSSON, INGEMAR 2014-3268 ÖLMSTAD 2:75 ÖLMSTADSSKOLAN 2014-3270 ÖRSERUM 3:3 HANDLARN ÖRSERUM 2014-3272 HANDELN 7 EM VILT AB 2014-3273 CIGARREN 19 CASA GRANDE 2014-3276 ÖVERLÄRAREN 5 RIMINI PIZZERIA 2014-3277 MÅNSARP 1:60 MÅNSARPSSKOLAN 2014-3279 BERGET 1:86 BERGSGÅRDENS FÖRSKOLA 2014-3280 KÅPERYD 1:193 TABERGSSKOLAN 2014-3289 ÖLMSTAD 6:14 INVENTERING AVLOPP JOHANSSON, OLA GERHARD 17
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3290 ÖLMSTAD 6:15 INVENTERING AVLOPP Namn FISCHER, BENGT ANDERS 2014-3291 ÄTTEHÖGEN 5 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL GRILLHOUSE (SAGAHOLM) 2014-3292 PERU 4 SOLSTICKANS FÖRSKOLA 2014-3297 RUD 1:2 MILJÖDIPLOMERING HYTTANS JORD & SKOG 2014-3299 NORRAHAMMAR 28:110 2014-3306 VAGNMAKAREN 7 KLAGOMÅL - BRISTANDE HYGIEN HAPPY TIME PIZZERIA & RESTAURANG BURGER KING 2014-3307 SVÄRD, LEONA VASA 1 BESL FR TRANÅS KOMMUN - FÖRBUD SLÄPPA UT LIVSMEDEL PÅ MARKNAD 2014-3308 ÖNNEMO 9 KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GATAN WILLMAN, LARS INGVAR 2014-3309 ÖVRALID 2 KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GATAN BERGGREN, JONNY MARTIN 2014-3310 RÖDLUVAN 1 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL LEVINSSON, KJELL 18
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3311 FRIGGA 1 Namn BELLA PIZZERIA 2014-3312 ÅSEN 1:3 TTC TRANSPORT OCH TRAFIKTEKNISKT CENTRUM 2014-3314 MULLMÄSTER AB BEG FR KS OM YTTR - ANS OM TILLST T TÄKT AV TORV 2014-3316 PERU 5 IGELKOTTENS FÖRSKOLA 2014-3318 KNIVEN 4 PAPILLON, PIZZERIA 2014-3321 LYCKEBO 1 THÖRN, PIZZERIA 2014-3324 GRUVAN 5 REKOHÖRNAN 2014-3325 STORSKOLAN 1 ÖXNEHAGASKOLAN 2014-3326 GRÄNNAPÄRONET 1 POLKAGRISENS FÖRSKOLA 2014-3329 VÄSTER 1:1 KLAGOMÅL - FÅGLAR I LOKAL TWIN CITY 19
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3337 HJORTEN 6 Namn THAIGRILLEN I GRÄNNA 2014-3340 KUNGSTRÄDGÅRDEN 7 RIBBAKÖKET 2014-3344 JÄRNET 3 SAN MARINO PIZZERIA 2014-3345 HALLONET 7 HALLONETTS FÖRSKOLA 2014-3346 SOLHÄLL 24 KLAGOMÅL - GRÄVLING GUSTAFSSON, PER-OLOF 2014-3347 SJÖBRINKEN 1 HAGLUNDS KONDITORI 2014-3353 HACKSPETTEN 7 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL KEBABBAREN 2014-3354 ADELIN 2 MATLUST 2014-3361 LILLA ÅSA 33:1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN CLAESSON, GLENN 2014-3362 RÖRET 1:157 ICA NÄRA HOVSLÄTT 20
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3366 NÖTSKRIKAN 3 Namn LA MIA PIZZERIA 2014-3370 NAVET 5 GRÄSHAGSKIOSKEN 2014-3373 GÖTALAND 5 GUVERNÖREN RESTAURANG 2014-3376 KORTEBO 3:1 LERHAGENS FÖRSKOLA 2014-3378 LÄKAREN 10 VALENTINO PIZZERIA 2014-3379 KORPARP 1:14 INVENTERING AVLOPP ÖLMSTADS IDROTTSSÄLLSKAP 2014-3380 ÖLMSTADS-RYD 2:1 INVENTERING AVLOPP VITTGÅRD, JONAS FOLKE 2014-3386 ÖVERBLICKEN 6 MATBOLAGET 2014-3387 REPLIKEN 7 HISINGSKULLENS FÖRSKOLA 2014-3389 ÄMBARET 8 ANNES HUSMAN MAT O CATERING 21
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3393 ÖRNNÄSTET 4 KLAGOMÅL - MÄRKNING AV LAMMKORV Namn MAXI ICA STORMARKNAD 2014-3394 VRETAHOLM 6:5 GRENNA HILLS GUESTHOUSE 2014-3395 MOBIL ANLÄGGNING, ANNAN KOMMUN ALLMOGEMARKNAD 2014 2014-3397 SKÄNKEBERG 1:1 STUGAN I STADSPARKEN 2014-3399 ADVOKATEN 5 MALMBORGS KONDITORI 2014-3400 NEDRE STENHAGEN 13 ICA NÄRA GRÄNNA 2014-3405 RÖKINGE 7:6 VISINGSÖ KONFEKTYRER 2014-3408 HÅLAN 10:15 HULUÄNGS FÖRSKOLA 2014-3412 HANDELN 7 EM VILT AB 2014-3417 VÄGMÖTET 1 SHELL/7-ELEVEN 4061395 22
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3419 LÄNKEN 1 Namn PINOCCHIO, PIZZERIA 2014-3420 MALLEN 1 WILLYS HEMMA JÖNKÖPING 2014-3422 HANDELN 7 JUNGLE THAI 2014-3427 HACKSPETTEN 8 CHILI THAI RESTAURANG 2014-3431 BOSGÅRD 1:2 VISTAKULLE FRUKTODLING 2014-3437 LILJEHOLMEN 2:2 KOLGRILL I JÖNKÖPING 2014-3438 ÅNGAN 1 KINNARPS ARENA - RESTAURANG CEZAR 2014-3440 TVÅ LILJOR 5 RESTAURANG TRE LILJOR 2014-3446 CIKADAN 6 DAL BAFFO, RESTAURANG 2014-3449 LYRAN 8 SMÖRGÅSBUTIKEN PÅ TORPA 23
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3451 HACKSPETTEN 7 Namn HAMBURGERPRINSEN 2014-3452 KABELN 5 ICA SUPERMARKET KLOSTERGATAN 2014-3455 ÖRONLAPPEN 7 FALAFEL KUNGEN 2014-3458 ÄDELMETALLEN 10 MÅRDSKOG & LINDQVIST 2014-3459 HACKSPETTEN 8 JENSENS BÖFHUS 2014-3460 VIRVELVINDEN 1 SHALOM PIZZABUTIK 2014-3465 RYHOV 4:1 KLAGOMÅL - FIKA BRÖD CITY GROSS 2014-3467 RASTSTÄLLET 1 DALVIK PIZZERIA 2014-3472 HOTELLET 8 MEHMEDS KORV 2014-3475 HOTELLET 8 SABRIS KORV 24
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3476 ÖDLAN 21 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - FLYTT AV VERKSAMHET Namn TECTORIUS 2014-3477 ÄLGSKYTTEN 4 AXFOOD LAGER OCH TRANSPORT 2014-3478 ÄREPORTEN 8 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL RP FRUKT AB 2014-3479 ANSVARET 3 ESTERS KÖK OCH BAR 2014-3480 DIRIGENTEN 1 SPIRA RESTAURANG 2014-3482 JUPITER 11 BOWLINGRESTAURANGEN 2014-3499 FLÄTTINGE 1:11 INVENTERING AVLOPP KARLSSON, KARL GÖSTA 2014-3505 TENHULT 24:47 KLAGOMÅL - KANADAGÄSS TENHULTSBADET 2014-3514 VRETAHOLM 6:6 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG - ÄNDRING PREEM BRAHEHUS 2014-3522 STADSBYGGNADSNÄMNDEN ÄRINGEN 1 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED 25
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3525 LILJEHOLMEN 2:2 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL Namn KOLGRILL I JÖNKÖPING 2014-3532 BERGET 9:1 TMG TABERGS AB 2014-3535 REABY 11:7 INVENTERING AVLOPP GUSTAFSSON, RUNE 2014-3541 HÄLSAN 2 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING APPLIED ENGINEERING 2014-3550 HÄROLDEN 5 HARRYS JÖNKÖPING 2014-3552 BANKERYDS-TORP 1:36 MILLER BUSS AB 2014-3576 MASKINEN 12 FASTER FIAS TÅRTOR 2014-3577 LEKERYDS-BÅRARP 1:3 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL BÅRARP BISON FARM 2014-3578 HJORTEN 6 GRÄNNA CHOKLADMAKERI & CAFÉ 2014-3581 KRUTSTAMPEN 7 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL SMEDBYNS INTRESSEFÖRENING 26
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret 2014-09-04 2014-10-01 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3585 MÄLTAREN 4 KLAGOMÅL - GRÄVLING Namn HAKEBERG, HANS 2014-3589 TABERGS MASUGNSPLAN 1:11 REDSTONE 2014-3590 MÅNSARP 1:70 TALLBACKA GÅRDEN 2014-3591 BERGET 1:163 LAUDONS KÖK 2014-3593 BANKERYD 2:85 KLAGOMÅL - GRÄVLING BERGQVIST, LENNART 2014-3594 RIDDARHUSET 15 KLAGOMÅL - GRÄVLING HULT, EIVY 2014-3603 TORNARYD 1:1 TORNARYD SAND GOLF CLUB AB 27
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik 2008-0372 FÅGELVIK 1:19 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG 2014-09-04-2014-10-01 Namn ROLFSSON, HÅKAN O CHRISTINA 2014-2561 MÅNSERYD 2:11 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG ÅGREN, ANDERS 2014-2757 ULVSMÅLEN 1:2 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG GUSTAVSSON, PER-OLA 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-30 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2013-1955 KÄTTILSTORP 3:1 KOMPL HANDL F K - SPRUTJOURNAL 2013 Namn JÖNKÖPINGS GOLFKLUBB 2014-1974 ARVIDABO 1:14 SKR FR LST F K - REV TRANSPORT AV AVFALL BGM SKOG & ENTREPRENAD AB 2014-2129 BACKEN 2:40 SKR FR MILJÖDOMSTOLEN F K - ÖVERKLAGAN AVSLÅS WESTAL AB 2014-2327 SVARTTORP 5:10 BRUNNSPROTOKOLL F K SONERSTEDT, LARS 2014-2490 LILLA ÅSA 3:141 BRUNNSPROTOKOLL F K MÄKELÄ, MARJO 2014-2572 BERGHEM 8:3 BRUNNSPROTOKOLL F K KÄLLBERG, PER-ANDERS O JENNIE 2014-2600 ÖRNUNGEN 11 BESL FR LST F K - AUKTORISATION AV BILSKROTARE GRANATH BILDELAR I JÖNKÖPING 2014-2635 BARNARP 1:160 BRUNNSPROTOKOLL F K LUND, SIVERTZ 2014-2653 OBYGDEN 15 SKR FR LST F K - SVAR PÅ ANS LÄNSSTYRELSEN 2014-2665 BERGET 1:403 KARLEBO GJUTERITEKNIK AB BESL FR LST F K TILLSTÅND TILL YRKESMÄSSIG ÖVERLÅTELSE AV SÄRSKILT FARLIGA KEMISKA PRODUKTER 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-30 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-2690 LAPPEN 4 PÅMINNELSE - DELGIVNINGSKVITTO Namn MACKEN BARNARPSGATAN AB 4061391 2014-2766 STENSHOLM 1:627 RAPPORT F K - TRAFIKBULLER STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-2842 HEDENSTORP 1:75 ANALYSRESULTAT F K - LEDNINGSNÄT MIODRAGS MUNKFÖRSÄLJNING 2014-2846 LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELSVERKET SKR FR SLV F K - UTÖKAD MEDGIVANDE OM ÖVERFÖRING AV ANALYSDATA 2014-2852 ÖRTEN 7 BILTEKNIK I JÖNKÖPING AB SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE OM UTDELNING 2014-2876 SVINHULT 1:13 INFO F K - NY VERKSAMHETSUTÖVARE ST 1 ENERGY AB 2014-2975 ÖLMSTAD 5:21 BESL FR LST F K - AUKTORISATION AV BILSKROTARE KÄLLS BEGAGNADE BIL & DELAR 2014-3095 NORRAHAMMAR 28:19 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL DAVID PERSSON ÅKERI AB 2014-3096 TOVRIDA 2:49 SKR FR ANITA LÖFLING F K - HÖGA LJUDNIVÅER SVENSSON, SOFIE 2014-3288 HEDENSTORP 1:75 SKR FR TRELLEBORGS KOMMUN F K - KONTR RAPPORT JAFARIS GROUP 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-30 Diarienummer Fastighet Ärendemening Namn 2014-3298 BRYNA 1:2 SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING BESL FR LST FK - FÖREL OM KOMPL AV ANS OM BEARBETNINGSKONCESSION 2014-3303 SÖDRA HUSKVARNA 1:6 HUSQVARNA AB BESL FR LST F K - INV/KARTLÄGGNING AV POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN 2014-3304 HACKSPETTEN 7 SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE KEBABBAREN 2014-3305 HARPAN 4 SKR FR SOC F K - NYTT SERVERINGSTILLST PALLAS ATENA 2014-3339 ÖDESTUGU 7:1 SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE AHLQVIST, MARTIN 1 2014-3341 ÖDESTUGU-ULVSTORP 4:4 SVENSHULTS VÄGSAMFÄLLIGHET BESL FR LST F K - ANM OM VATTENVERKSAMHET AVS RIVNING AV VÄGBRO O ANL VÄGTRUMMA 2014-3341 ÖDESTUGU-ULVSTORP 4:4 BESL FR LST F K - RÄTTELSE AV FASTIGHETSBETÄCKNING SVENSHULTS VÄGSAMFÄLLIGHET 2014-3383 FLAHULT 21:1 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK SKR FR NV F K - ANM AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORT AV AVFALL 2014-3402 LÄNSTYRELSEN SKR FR LST F K - ELFISKEUNDERSÖKNING I JKPGS LÄN 2013 LÄNSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2014-3466 FLAHULT 21:1 BESL FR LST FK - TILLST T UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK 3
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-30 Diarienummer Fastighet Ärendemening Namn 2014-3487 V 31 VÄRVETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING BEG FR SAMFÄLLIGHETSFÖRENING F K - BULLERDÄMPNING MOT NÄSSJÖVÄGEN 2014-3497 HEDENSTORP 1:75 SKR FR LAHOLMS KOMMUN F K - KONTR RAPPORT MIODRAGS MUNKFÖRSÄLJNING 2014-3543 FLAHULT 21:1 RAGN-SELLS AB SKR FR LST F K - FÖRSL PÅ BESIKTNINGSPGM F PERIODISK BESIKTNING 2014 AV ÅTERVINNINGSANL 2014-3564 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL N FRAKT I TRANÅS AB 2014-3565 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL KF LOGISTIC SP.ZO.O 2014-3566 BRÖTTJEMARK 2:4 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL BERTILSSON, UNO 2014-3569 HUSKVARNA 5:2 HUSQVARNA AB SKR FR LST F K - ANM OM TEST AV NYTT ANVOMRÅDE T FASTIGHETSINDUNSTAREN 2014-3596 RIDDERSBERG 1:15 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL JÖNKÖPINGS BILDEMONTERING AB 2014-3597 FLAHULT 74:3 SKR FR LST F K - KONTRPGM F VERKSAMHET RECYCTEC AB 2014-3598 ÄDELSTENEN 4 BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL M.O SCHAKT & TRANSPORT AB 4
JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-30 Diarienummer Fastighet Ärendemening 2014-3599 VÄNDELSTORP 1:11 BESL FR LST FK - TILLST T HÄST Namn JOHANSSON, HARRIET 5
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Administrativa ärenden Miljökontoret 2014-09-09-2014-09-25 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3320 DAD 009 BESL O BEHÖRIGHETSATTESTANT 2014-09-09 RE HANSSON, ANDERS 2014-3548 DAD 010 TILLSVIDAREANSTÄLLNING - VATTENSAMORDNARE 2014-09-25 RE MILJÖKONTORET 2014-3554 DAD 011 VIKARIAT - ADMINISTRATIV CHEF 2014-09-25 RE MILJÖKONTORET 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn 2014 3067 DAH 254 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING 2014-09-04 EE CIGARREN 19 BADA BING BURGER 2014 3233 DAH 255 YTTR T POLISEN - OFFENTLIG TILLSTÄLLNING 2014-09-05 EE ÅKERFÄLTET 2 ELMIA AB 2014 3170 DAH 256 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING 2014-09-05 EE ÅKERFÄLTET 2 ELMIA MÄSSRESTAURANGER 2014 3169 DAH 257 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING 2014-09-08 EE ALHAMBRA 1 WIENERKONDITORIET 2014 1918 DAH 258 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MAW BERGET 1:86 BERGSGÅRDENS FSK * 2014 3319 DAH 260 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MAW ÄMBETET 9 STRÖMSBERGSSKOLAN 2014 3332 DAH 261 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 TM ODENSJÖ 6:13 GULA VILLANS FÖRSKOLA 2014 3335 DAH 262 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 MAW DRÖMMEN 6 JOHN BAUERS FÖRSKOLA 2014 3090 DAH 263 YTTR T STBN - BYGGLOV 2014-09-10 MR ÅSIKTEN 1 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014 2726 DAH 264 BESL - UNDANT ENL RO - HUSHÅLLSAVF - BIFALL 2014-09-10 MR ÖGGESTORP 1:23 WESTERBERG, ANDERS 2014 3349 DAH 265 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 MAW ÖDESTUGU 10:1 ÖDESTUGUSKOLAN 2014 3135 DAH 266 BESL - UNDANT ENL RO - SLAM - BIFALL 2014-09-10 MR KIRSABERGET 1:2 SJÖKVIST, BRITT 2014 3396 DAH 267 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 MAW JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1 KULTURSKOLAN 2014 3398 DAH 268 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 MAW ÖDESTUGU 10:1 ÖDESTUGU FÖRSKOLA 2014 3401 DAH 269 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM VILDAPELN 3 JÄRA GÅRDS FÖRSKOLA 2014 3403 DAH 270 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM KAXHOLMEN 12:10 KAXHOLMENS FÖRSKOLA 2014 3404 DAH 271 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM HÄLJARYD 1:20 LILLA GUNGHÄSTENS FÖRSKOLA * DAH 259 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn 2014 3406 DAH 272 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM GRÄNNA 6:1 LUFTBALLONGENS FÖRSKOLA 2014 3407 DAH 273 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM GRÄNNAPÄRONET 1 POLKAGRISENS FÖRSKOLA 2014 3409 DAH 274 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 MAW TAPETEN 1 VÄTTERSLUNDS FÖRSKOLA 2014 3410 DAH 275 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM VATTENDELAREN 5 SOLROSENS FÖRSKOLA 2014 3413 DAH 276 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM NORRGÅRDEN 2 TOKARPS FÖRSKOLA 1 2014 3414 DAH 277 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 TM BANKERYDS-TORP 1:235 TORPS ÄNGARS FÖRSKOLA 2014 3415 DAH 278 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 MAW TAPETEN 1 VÄTTERSLUNDSSKOLAN 2014 3418 DAH 279 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-15 MAW BARNARP 3:22 VITA VILLANS FÖRSKOLA 2014 3441 DAH 280 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM BARNARP 3:14 VALHALLS FÖRSKOLA 2014 3444 DAH 281 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM VANDRINGSMANNEN 3 VINTERGRÖNANS FÖRSKOLA 2014 3445 DAH 282 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM KUMLABY 2:17 VISINGSÖ FÖRSKOLA 2014 3448 DAH 283 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM VAKTEN 7 PLUSGYMNASIET 2014 3450 DAH 284 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM ELEKTRONEN 3 * INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN AB 2014 3313 DAH 286 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 TM VANDRINGSMANNEN 3 EKHAGSSKOLAN 2014 2550 DAH 287 BESL - UNDANT ENL RO - SLAM - BIFALL 2014-09-19 MR ARANÄS 5:3 ANDERSSON, MARGARETA 2014 3296 DAH 288 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED 2014-09-19 MR HÄLSAN 1 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014 3492 DAH 289 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-22 TM FURSTEN ÖSTRA 1 BRF FURSTEN * DAH 285 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn 2014 3495 DAH 290 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-22 TM FYRIS 5 BRF HSB FYRIS I JÖNKÖPING 2014 3524 DAH 291 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-24 TM FÅGELN 12 BRF FRAMTIDSHEM NR 1 2014 3530 DAH 292 AVG ENL MB - RADON 2014-09-24 TM NÖTSKRIKAN 9 BRF FLÄKTEN NR 1 2014 3139 DAH 293 YTTR T LST - RADONBIDRAG 2014-09-26 GE MÄSTERMANNEN 13 BARDH, ERLAND/BARDH FAGERBERG, JANET 2014 3562 DAH 294 YTTR T LST - RADONBIDRAG 2014-09-26 GE KAXHOLMEN 6:43 LUNDBERG, JONAS 2014 2837 DAH 295 YTTR T LST - RADONBIDRAG 2014-09-26 GE ORION 22 STABERG, KARIN O TOBIAS 2012 2527 DAH 296 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-10-01 TM ELDSJÄLEN 7 RIKSBYGGENS BRF MUNKSJÖPROMENADEN 3
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-29 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-2739 DAL 100 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-04 JK RUD 1:13 LEVINSSON, INGEMAR 2013-4603 DAL 101 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-04 PE BERGHEM 5:10 HASUND, KNUT PER 2014-3115 DAL 102 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-05 LH HYLTENA 1:70 LINDSTAM, ROBERT 2014-2470 DAL 103 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-08 GE BARNARPS-KRÅKEBO 1:38 ALISKOVIC, FERID 2014-2757 DAL 104 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-09 GE ULVSMÅLEN 1:2 GUSTAVSSON, PER-OLA 2014-2725 DAL 105 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-09 GE KANARP 3:4 WESTERBERG, ANDERS 2014-0949 DAL 106 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-12 PE BARNARPS-KRÅKEBO 1:13 ABRAHAMSSON, NIKLAS O EVA LENA 2014-3315 DAL 107 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-12 PE BARNARPS-KRÅKEBO 1:19 STAMBORG, JACK-OLOF 2014-3323 DAL 108 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-12 PE BARNARPS-KRÅKEBO 1:22 LINDBLOM, PATRIK 2014-3348 DAL 109 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-12 PE BARNARPS-KRÅKEBO 1:8 BOMBERG, STURE 2014-2498 DAL 110 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-12 JK JÄRSNÄS 5:5 GUSTAFSSON, MIKAEL 2014-2896 DAL 111 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-15 JK ÖGGESTORPS-TORP 1:13 HÅMÅS, JOHAN O ANNA 2014-1427 DAL 112 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-25 GE INGERYD 1:41 SANDSTRÖM, TOMAS 2014-3561 DAL 113 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-26 GE GESTRA 9:1 SVENSSON, ANDERS 2014-3510 DAL 114 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-26 GE GESTRA 3:5 IDESKOG, KARL-OLOF 2014-3553 DAL 115 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-26 GE GESTRA 3:4 ELONSSON, LENNART 2014-2131 DAL 116 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-29 JK AMBO 1:6 RYDÅ, ULF O MARITA 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret 2014-09-04-2014-09-29 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3075 DAL 117 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL 2014-09-29 GE BÖSARP 1:9 TORNÅKER, RONNIE 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3178 DLI 209 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-04 KHT ATTARP 2:728 FÖRSAMLINGSGÅRDEN 2014-3257 DLI 210 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-04 VA VENUS 2 BROOKLYN BURGER 2014-0381 DLI 211 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-04 ANJ ASKEN 2 KRONANS DROGHANDEL ATOLLEN JÖNKÖPING 2014-1774 DLI 212 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-04 ANJ ÄLGHUVUDET 3 ONTHEBOX AB 2014-3271 DLI 213 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-05 MS NORRAHAMMAR 54:1 TUMMELISA FÖRSKOLA 2014-3274 DLI 214 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-08 JS BIET 3 RHODOS PIZZERIA 2014-2578 DLI 215 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-09 VA TRASTEN 17 KAFFEVAGNEN 2014-3322 DLI 216 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-09 JS BALLADEN 1 ALCAMO 2014-2845 DLI 217 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-10 JJN KÄLLARP 1:3 STATOIL HYLTENA 2014-3327 DLI 218 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-10 VA KUMLABY 10:1 WISINGSÖ HOTELL & KONFERENS 2014-3328 DLI 219 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-10 KB KÅPERYD 1:193 TABERGSSKOLAN 2014-1844 DLI 220 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-10 ANJ GRUVAN 5 REKOHÖRNAN 2014-3364 DLI 221 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-11 JS RAVELSMARK 13:2 GYLLENE UTTERN 2014-3330 DLI 222 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-11 VA VISINGSBORG 3:1 VISINGSÖ PENSIONAT 2014-3064 DLI 223 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-12 ANJ FÄRGEN 9 VÄTTERSTRANDEN PIZZERIA 2014-2976 DLI 224 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-16 ANJ RÖRET 1:157 ICA NÄRA HOVSLÄTT 2014-3367 DLI 225 FÖREL 2014-09-15 JJN KÖPMANNEN 4 AMALIAS KROG 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3392 DLI 226 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-12 MS ÄMBARET 8 ANNES HUSMAN MAT O CATERING 2014-3390 DLI 227 FASTSTÄLLANDE AV PROVTAGNINGSPUNKTER OCH FREKVENS 2014-09-12 JS VRETAHOLM 6:5 GRENNA HILLS GUESTHOUSE - VATTENANLÄGGNING 2014-2789 DLI 228 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-15 MK VRETAHOLM 6:5 GRENNA HILLS GUESTHOUSE 2014-1602 DLI 229 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-15 VA DOLKEN 10 COFFE SHOP 2014-1800 DLI 230 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-15 JJN ALHAMBRA 1 WIENERKONDITORIET 2014-3285 DLI 231 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-16 VA LÄKAREN 10 VALENTINO PIZZERIA 2014-2746 DLI 232 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-16 ANJ HACKSPETTEN 8 CHILI THAI RESTAURANG 2014-3433 DLI 233 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-16 HDH ORSA 6 MARIEBO PIZZERIA 2014-3432 DLI 234 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-17 MK GRÄNNA 7:8 AXELS POLKAGRISKOKERI 2014-3435 DLI 235 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-17 HDH LÄNKEN 5 CICKI MA MA, TORPA 2014-2829 DLI 236 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-18 JJN ÖRINGEN 13 MAX 2014-3461 DLI 237 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-18 MS ÄDELMETALLEN 10 MÅRDSKOG & LINDQVIST 2014-3275 DLI 238 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-18 MS NORRAHAMMAR 28:121 NOVA PIZZERIA 2014-2776 DLI 239 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-18 VA HACKSPETTEN 7 HAMBURGERPRINSEN 2014-3470 DLI 240 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-18 HDH HERDEN 6 SALOTTO 2014-3507 DLI 241 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH SAMSET 1:1 SAMSETS FÖRSKOLA 2014-3511 DLI 242 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH VANDRINGSMANNEN 5 EKHAGSKYRKAN 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3508 DLI 243 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 KB HOTELLET 8 SABRIS KORV 2014-3512 DLI 244 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 KB HOTELLET 8 MEHMEDS KORV 2014-3513 DLI 245 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH RÅBY 1:10 SKÄRSTAD SKOLA 2014-3436 DLI 246 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-24 ANJ LILJEHOLMEN 2:2 KOLGRILL I JÖNKÖPING 2014-3514 DLI 247 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH VRETAHOLM 6:6 PREEM BRAHEHUS 2014-3515 DLI 248 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH VÄSTANÅ 1:1 VÄSTANÅ SLOTT AB 2014-3518 DLI 249 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH LANDÅN 7 GRÄNNA KNÄCKE 2014-3519 DLI 250 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-23 HDH SIMSHOLMEN 1:1 HASSES GRILL 2014-3555 DLI 251 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-25 HDH BÄGAREN 4 GLASSFABRIKEN 2014-3556 DLI 252 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-25 HDH GRUVAN 7 KAFÉ BRAHEPARKEN 2014-3559 DLI 253 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-25 HDH ROSENGÅRD 14 ROSENKIOSKEN 2014-2545 DLI 254 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-25 MS ARKADIEN 2 CITY GODIS 2014-3365 DLI 255 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-26 JSL ÅKERFÄLTET 2 ELMIA 2014-2664 DLI 256 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-29 VA MASKINEN 12 FASTER FIAS TÅRTOR 2014-3295 DLI 257 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-29 JSL SLÅTTERGUBBEN 1 MONTE CARLO PIZZERIA 2014-3248 DLI 258 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-29 MS VALUTAN 13 DRAGON RESTAURANG 2014-2433 DLI 259 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-30 ANJ ÖRNNÄSTET 4 FISKBODEN VID MAXI 3
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret 2014-09-04-2014-10-01 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-3439 DLI 260 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-09-30 JSL APELN 29 HEMMA, RESTAURANG 2014-3358 DLI 261 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR 2014-09-30 MS ATTARP 2:9 PIZZERIA VIKINGEN 2014-3610 DLI 262 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-10-01 HDH RUSTMÄSTAREN 11 HEMMAKVÄLL 2014-3612 DLI 263 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG 2014-10-01 MS NORRAHAMMAR 38:2 BRUKSBORG 4
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-05-2014-09-30 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2013-0836 DMI 438 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-05 MJ BARNARP 4:1 STORA ENSO PACKAGING AB 2014-3047 DMI 439 YTTR T LST 2014-09-05 MN ÅKERBYDAL 1:1 ANEBY TORV AB 2014-0782 DMI 440 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-05 LV TAHE 1:128 JRAB, JR-FÖRETAGEN AB 2011-0082 DMI 441 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-05 LO KÅLGÅRDEN 1:2 RIKSBYGGEN BYGGREGION VÄST 2014-2963 DMI 442 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-08 MR PENSELN 14 TROHLIN, JOHAN 2014-2974 DMI 443 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-08 MR ODENSJÖ 6:44 JONSSON, INGA 2014-3211 DMI 444 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-09 PPA BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:68 BOTTNARYDS BIL OCH TRAKTOR AB 2014-2869 DMI 445 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MR TOVRIDA 3:10 BRANDT, MARIA 2014-3042 DMI 446 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MR MULSERYDS-RYD 2:40 EKVALL, JÖRGEN 2014-3091 DMI 447 YTTR T STBN - BYGGLOV 2014-09-09 AW ÄTTEHÖGEN 12 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-2831 DMI 448 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MR FLAHULT 2:201 OIKARINEN, KALEVI 2014-3107 DMI 449 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-09 MR ODENSJÖ 8:6 ADOLFSSON, MONICA 2014-2300 DMI 450 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 MR SMEDSTORP 2:2 LILLJEBERG, LINUS O LINDA 2014-2223 DMI 451 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 AW TORPA 1:1 KARLADAMMEN 2013-1401 DMI 452 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-10 MJ VAKAN 1 BILBOLAGET AUTOSERVICE KARLSSON & FINGAL AB 2014-3342 DMI 453 BESL - ÅRLIG TILLSYNSAVG 2014-09-10 KH BOSARP 5:1 SÖDRA SKOGSÄGARNA 2012-4952 DMI 454 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-10 HL MÅNSARP 4:2 MÅNSARPS MEKANISKA VERKSTAD AB 1
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-05-2014-09-30 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2014-2758 DMI 455 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-12 MR RUDU 5:11 MILLER, MARIA O JONAS 2011-4261 DMI 456 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-15 HL ÖSTRA UBBARP 1:34 TENHULTS GRUSMASKINER AB 2014-1182 DMI 457 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-16 AR ELVERKET 1 JÖNKÖPING ENERGI AB (VP2) 2014-2637 DMI 458 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-16 KH BERGET 8:2 TABERGSDALENS KONSUMENTFÖRENING 2014-3133 DMI 459 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 MR ROESTORP 4:6 ESPING, ALEXANDER 2014-3189 DMI 460 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-17 MR KÅPERYD 1:88 FERLIN, ANDREAS 2014-2663 DMI 461 UPPHÄVANDE AV KONTRPGM 2014-09-19 LV BACKEN 9:22 ANZA AB 2013-0695 DMI 462 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-19 MJ ÖRTEN 7 BILVÅRDSSPECIALISTEN (BVS) 2014-3062 DMI 463 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-19 MR UPPGRÄNNA 1:21 UPPGRÄNNA NATURHUS AB 2014-3120 DMI 464 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-22 MR BÖSARP 1:9 TORNÅKER, RONNIE 2014-3188 DMI 465 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-22 MR TANKEN 5 PUSKAR, WERNER/EDEKLINT, CHRISTINA 2013-3511 DMI 466 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-23 AW BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:182 TEKNISKA KONTORET 2014-2331 DMI 467 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-23 AW KORTEBO 4:9 BOSTADS AB VÄTTERHEM 2014-0090 DMI 468 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-24 AR VÅGSKÅLEN 7 JÖNKÖPING ENERGI AB 2013-3049 DMI 469 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-23 HL VALPLATSEN 2 CRYSTAL CAR CLEANING 2013-3050 DMI 470 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-24 HL VALPLATSEN 2 GEIRONS BILVERKSTAD 2013-3051 DMI 471 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-24 HL VALPLATSEN 2 MEKONOMEN BILVERKSTAD 2
JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret 2014-09-05-2014-09-30 Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum 2013-3052 DMI 472 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-24 HL VALPLATSEN 2 VÄSTGÖTAGLASS AB 2014-3551 DMI 473 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-26 PPA FINGALSTORP 1:4 GREEN DELIVERY INTERNATIONAL AB 2013-4887 DMI 474 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-25 MJ HÄLJARYD 1:297 RPC SUPERFOS SWEDEN AB 2013-1381 DMI 475 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-29 KH BACKEN 2:108 CLASÉNS BILVERKSTAD HB 2013-1411 DMI 476 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG 2014-09-29 KH STENSHOLM 1:417 HAKARPS BILSERVICE 2014-2348 DMI 477 KONTRPGM 2014-09-29 AW MADÄNGEN 2 TEKNISKA KONTORET 2014-3255 DMI 478 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR KANARP 3:4 WESTERBERG, ANDERS 2014-3187 DMI 479 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR FLAHULT 3:28 EKLUND, TONY O MARIA 2014-3254 DMI 480 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR OSTRONET 5 DIEMER, MICHAEL 2014-3137 DMI 481 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR ÖLMSTAD 2:46 MALMBERG, STEFAN 2014-3286 DMI 482 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR SÖDRA BOTARP 1:27 LINNELL, MATTHIAS 2014-3282 DMI 483 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB 2014-09-30 MR ODENSJÖ 6:35 ANDERSSON, CLAES 3
JÖNKÖPINGS KOMMUN ANMÄLNINGSÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik 2014-09-03 Namn - 2014-10-01 2013-3771 BARNARP 11:41 BESL FR KF - ANTAGANDE AV DETALJPL F BOSTÄDER STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-2600 ÖRNUNGEN 11 BESL FR KS - YTTR ÖVER ANS GRANATH BILDELAR I JÖNKÖPING 2014-2700 KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KS - YTTR ÖVER FÖRSL T FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN F TRAFIKBULLER 2014-2887 HAVS- O VATTENMYNDIGHETEN BESL FR KS - VÄGLEDNING F KRAFTIGT MODIFIERADE VATTEN O TILLÄMPNING PÅ VATTENKRAFT 2014-2975 ÖLMSTAD 5:21 BESL FR KS - YTTR ÖVER ANS KÄLLS BEGAGNADE BIL & DELAR 2014-3294 BESL FR KF - ÄNDRING AV ARBETSORDNING F JKPG S KF KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-3536 BESL FR KS TU - STK SAMARBETE M HSO KOMMUNSTYRELSENS TU 1
Miljöenheten Magnus Nilsson 036-108044 magnus.nilsson@jonkoping.se T JÄNSTESKRIVELSE 2014-09-29 1 (2) Miljönämnden i lönköpings Kommun Yttrande till kommunstyrelsen över ansökan om förlängt tillstånd för befintlig grustäkt på fastigheten Månsarps-Renstorp 1:114, 1:148 och l :2 i Jönköpings kommun Mn 2013-3137, Ks/2014:344/436/ Sammanfattning Skanska Asfalt och Betong AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fmisatt och utökad täkt av betongsand. Miljönämnden har fått ärendet på remiss från kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteslaivelse daterad 2014-09-29 Remiss från länsstyrelsen i Östergötland, miljöprövningsdelegationen, daterad 2014-08-28. Förslag till miljönämnden Nämnden anser att tillståndstiden för grus- och sandtäkter normalt bör begränsas till l O år för att påskynda utvecklingen av ersättningsprodukter. Ärende Skanska Asfalt och Betong AB ansöker om tillstånd för fortsatt och utökad täkt av betongsand. Som förstahandsyrkande ansöks om tillstånd för brytning av 600 000 ton sand under 20 år med ett maximalt uttag av 50 000 ton per år. Andrahandsyrkandet, som bolaget fått komplettera sin ansökan med, omfattar brytning av 300 000 ton sand under 10 år med ett maximalt uttag av 50 000 ton per år. Nuvarande tillstånd som sträcker sig till utgången av år 2020 omfattar ett genomsnittligt uttag på 67 000 ton per år. Eftersom berg påträffats i den västra delen av brytningsområdet vill bolaget utöka brytningsområdet norrut. Närmaste bostadshus ligger ca 300m ifrån brytningsområdet Enligt bolaget kommer de med marginal att uppfylla naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. De bullerkällor som finns i täkten är ett sorteringsverk samt hjullastare som flyttar material och lastar transportfordon. Täktverksamhet bedrivs som närmast ca 2m ovanför grundvattenytan. Ytterligare material kan påföras vid efterbehandling. Små mängder kemikalier hanteras i täkten, främst diesel som bränsle till MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet 036-1 O 77 86 ~ JÖNKÖPINGS ~KOMMUN Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN 1 Tfn 036-10 50 00 1 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping 1 www.jonkoping.se/mk
2 (2) fordonen. Dieselolja lagras dock inte i täkten. Bolaget bedömer inte heller att damning är ett stort problem för täkten då sandmaterialet är naturfuktigt att det löpande transporteras ut ur området. Andra myndigheter som yttrat sig i ärendet är bl. a. SGU och länsstyrelsen i Jönköping. SGU pekar på att täkten ligger inom utbredningsområdet för grundvattenmagasinet "Månsarp" som har mycket goda uttagsmöjligheter och bra dricksvattenkvalitet Länsstyrelsen har yttrat sig om att det bör framgå att prövningen innefattar även deponering av inert avfall, restbetong, och att bolaget bör åta sig att lämna en sydslänt med blottad sand på minst 0,5 ha vid efterbehandlingen för att gynna den biologiska mångfalden. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. 1/.~ct't..-- Rolf Ertandsson Miljöchef ~~~ Magnus Nilsson Miljöinspektör
Miljöenheten Magnus Nilsson 036-108044 magnus.nilsson@jonkoping.se T JÄNSTESKRIVELSE 2014-09-25 1 (2) Miljönämnden i lönköpings Kommun Yttrande till miljöprövningsdelegationen över ansökan om förlängt tillstånd för befintlig grustäkt på fastigheten Månsarps-Renstorp 1:114, 1:148 och 1:2 i Jönköpings kommun Mn 2013-3137, Sammanfattning Skanska Asfalt och Betong AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad täkt av betongsand. Miljönämnden har fått ärendet på remiss från miljöprövningsdelegationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2014-09-25 Remiss från länsstyrelsen i Östergötland, miljöprövningsdelegationen, daterad 2014-08-28. Förslag till miljönämnden Nämnden anser att tillståndstiden för grus- och sandtäkter normalt bör begränsas till l O år för att påskynda utvecklingen av ersättningsprodukter. Ärende Skanska Asfalt och Betong AB ansöker om tillstånd för fortsatt och utökad täkt av betongsand. Som förstahandsyrkande ansöks om tillstånd för brytning av 600 000 ton sand under 20 år med ett maximalt uttag av 50 000 ton per år. Andrahandsyrkandet, som bolaget fått komplettera sin ansökan med, omfattar brytning av 3 00 000 ton sand under l O år med ett maximalt uttag av 50 000 ton per år. Nuvarande tillstånd som sträcker sig till utgången av år 2020 omfattar ett genomsnittligt uttag på 67 000 ton per år. Eftersom berg påträffats i den västra delen av brytningsområdet vill bolaget utöka brytningsområdet norrut. Närmaste bostadshus ligger ca 300m ifrån brytningsområdet Enligt bolaget kommer de med marginal att uppfylla naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. De bullerkällor som finns i täkten är ett sorteringsverk samt hjullastare som flyttar material och lastar transportfordon. Täktverksamhet bedrivs som närmast ca 2 m ovanför grundvattenytan. Ytterligare material kan påföras vid efterbehandling. Små mängder kemikalier hanteras i täkten, främst diesel som bränsle till MILJÖKONTORET Besöksadress J uneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet 036-10 77 86 ~ JÖNKÖPING$ ~KOMMUN Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN 1 Tfn 036-10 50 DO l Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping 1 www.jonkoping.se/mk
2 (2) fordonen. Dieselolja lagras dock inte i täkten. Bolaget bedömer inte heller att damning är ett stort problem för täkten då sandmaterialet är naturfuktigt att det löpande transporteras ut ur området. Andra myndigheter som yttrat sig i ärendet är bl. a. SGU och länsstyrelsen i Jönköping. SGU pekar på att täkten ligger inom utbredningsområdet för grundvattenmagasinet "Månsarp" som har mycket goda uttagsmöjligheter och bra dricksvattenkvalitet Länsstyrelsen har yttrat sig om att det bör framgå att prövningen innefattar även deponering av inert avfall, restbetong, och att bolaget bör åta sig att lämna en sydslänt med blottad sand på minst 0,5 ha vid efterbehandlingen för att gynna den biologiska mångfalden. Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Rolf Erlandsson Miljöchef Magnus Nilsson Miljöinspektör
Hälsoskyddsenheten Maria Westlund 036-10 54 53 TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-03 1 (2) Miljönämnden 551 89 JÖNKÖPING Yttrande till Stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för förskola inom del av fastigheterna Hisingstorp 1:2, Rektorn 2 mfl, Jönköpings kommun Mn 2014-3377 Sammanfattning Denna plan möjliggör byggnation av kommunal förskola i två plan med plats för ca 60 barn. Andreasförsamlingen vill dessutom ha möjlighet att göra en liten utbyggnad till Fjällstugan och samtidigt kommer delar av området att avsättas för bilparkering. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse, daterad 2014-10-03. Samrådshandlingen med utredningar återfinns på Jönköpings kommuns webbsida. Sök på pågående detaljplanearbete. Starta förskola eller annan undervisningslokal- lagkrav och miljökontorets råd, miljökontoret Jönköpings kommun, juni 2014. Förslag till miljönämnden Följande synpunkter lämnas på detaljplan för delar av fastigheterna Hisingstorp 1:2, Rektorn 2 mfl, Jönköpings kommun: Tillstyrka föreslagen detaljplan. Skolgårdens disponibla, fria lekyta bör uppgå till mer än 40 m 2 per barn. Förskolans byggnad ska byggas radonsäkert. Radonhalten i inomhusluften på förskolan ska inte överstiga 200 Bq/m 3. Ärende Planområdet ligger i området Hisingstorp, ca 3 km från nordväst om Jönköpings västra centrum, intill Hisingstorpsskolan och Fjällstugan som är Andreasförsamlingens lokal. Idag består området där förskolan ska byggas av gräs, grus sly och några yngre björkar. I området är behovet stort av en ny kommunal förskola. Planen möjliggör en förskola i två plan med plats för ca 60 barn fördelat på 4 avdelningar med en byggarea på 400 m 2. I angränsade naturområden finns blandlövskog med fina ekar samt al, asp och ask i den inre fuktigare delarna. Byggnaden placeras så att naturområdet sparas i så stor MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se/mk
2 (2) uträckning som möjligt och kan användas som lekmiljö. Förskolans skolgård planeras att uppgå till 2600 m 2, dvs ca 43 m 2 per barn. Andreasförsamlingen vill också bygga till sin lokal något vilket innebär en förskjutning av GC-väg. Några lindar behöver tas ner och dessa bör ersättas. Dessutom kommer yta att avsättas för uppmärkt bilparkering, för personal och besökare till förskolan och kyrkan. Planen möjliggör iordningställande av totalt 100 parkeringsplatser. Markradonmätningar visar att området utgörs av högradonmark. Byggnationsgrunden ska utföras radonsäkert och radonhalten i inomhusluften bör undersökas i förskolelokalerna. Bedömning Området är gynnsamt för förskoleverksamhet. Platsen ligger relativt ostört, nära naturområden. Förskolans skolgård planeras att uppgå till 2600 m 2, dvs ca 43 m 2 per barn. Detta innefattar dock den totala ytan med byggnader och annat inom området. Barnens fria lekyta blir mindre. Socialstyrelsens gamla allmänna råd rekommenderade en fri lekyta utomhus på upp till 40 m 2 per barn. Det är viktigt att det finns en tillräckligt stor ytan som är tillgänglig för barnen som lekyta med kreativ utformning som inbjuder till stimulerande lek. Undervisningslokalen kommer att byggas på underlag som utgör högradonmark. Det är därför av väsentlig betydelse att bygganden konstrueras så att radonhalten i inomhusluften understiga 200 Bq/m 3. Radonhalten i inomhusluften ska mätas enligt Socialstyrelsen kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätning i skolor och förskolor, (16/11 2006). Barnkonventionen Ärendet berör barn direkt i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättsperspektivet har beaktats genom förskolans placering och utformning. Förskolan ligger i ett naturnära läge som inte är bullerstört. Detta ger goda förutsättningar för en god miljö som gynnar barnens utveckling. Rolf Erlandsson Miljöchef Maria Westlund Miljöinspektör Beslutet expedieras till Stadsbyggnadsnämnden
/ ;;< l l 2014-09-08 MILJÖNÄMNDEN l JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-09- 11 JONI<OPINGS.ll b d d. h _ p_nr J.e!.Y.. ::.~.'2Z.T.:. T 1 eror a myn 1g -- ~, I<OMMUN föreningar och sakägare. STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN För förskola på del av Hisingstoq;~ _,_,_ 1:2 med fl. stadsbyggnadskontoret har tagitfram ett detaljplaneförslagför förskola på del av Hisingstmp l : 2 med fl. När detaljplan upprättas skall enligt Plan- och bygglagen 5 kap 11 berörda intressenter beredas tillfälle till samråd. Vi översänder därfor kopior av planhandlingar for utbyte av information och synpunkter. Vi ber samtidigt om hjälp med att nå eventuella hyresgäster, som berörs av forslaget och att dessa får ta del av det översända materialet. Extra kopior kan beställas från stadsbyggnadskontoret. Frågor besvaras av Louise Petersson, planarkitekt, tel.lo 52 49 eller Mattias Karlsson, planarkitekt, te l l O 51 24. stadsbyggnadsnämnden finner att utifrån dagens kännedom av projektets omfattning så kommer genomforandet av detaljplanen inte att medfora en betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap ll-18 miljöbalken (1998:808). Planhandlingarna finns tillgängliga fram till den 2014-10-29 i kommunens utställningslokal, Juneporten, Västra Storgatan 16 i Jönköping, öppet på vardagar 8-17. Se även på kommunens hemsida www.jonkoping.se. sök på detaljplanens namn. Allmänt samrådsmöte karmner att hållas 2014-10-15, kl.l8.30 i Hisingstorpsskolans matsal, Valhallavägen 36 i Jönköping. Eventuella synpunkter skall vara stadsbyggnadsnämnden tillhanda senast 2014-10-29. Adress: lönköpings kommun, Stadsbyggnadsnämnden, 551 89 Jönköping. Den som inte har framfort sina skriftliga synpunkter, kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. STADSBYGGNADSN~EN
l JÖNKÖPINGS KOMMUN STADSBYGGNADSKONTORET Samrådshandling 2014-09-08 Dnr: 2014:84 Detaljplan för förskola på del av Hisingstorp 1 :2 m.fl. Hisingstorp Jönköpings kommun Planbeskrivning
Innehåll Bakgrund, syfte och huvuddrag. 2 Planförslag...... 3 Planens konsekvenser 7 Förutsättningar.... 9 Tidigare ställningstaganden.. 12 Genomförande av detaljplanen. 14 Handlingar Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Bilagor Behovsbedömning Geoteknisk undersökning
Bakgrund, syfte och huvuddrag Planområdet är beläget i stadsdelen Hisingstorp som ligger ca 3 km nordväst om Jönköpings västra centrum. Området ligger ca 100 m över Vätterns yta. Hisingstorp presenterades i den kommunala översiktsplanen från år 2002 som lämpligt område för större bostadsutbyggnad. År 2004 togs ett planprogram fram över området och sedan dess har området planerats samt byggts ut i flertalet etapper. I takt med att områdets invånarantal har ökat har även behovet av utökade skollokaler vuxit sig större. Hisingstorpsskolan som ligger strax söder om planområdet har i dagsläget brist på lokaler för befintlig grundskoleverksarnhet och kornmer därför att behöva flytta förskoleverksamheten som ligger inom området till annan plats. Det aktuella planområdet har bedömts lämplig för detta då det ligger i direkt anslutning till befintlig skolverksamhet vilket möjliggör för samnyttjande av vissa utrymmen och funktioner. Översikt I samband med uppförandet av ny förskola kommer även trafiksituationen i området ordnas upp. Stora delar av planområdet består i dagsläget av ostrukturerade trafikytor som bedörns olämpliga ur säkerhetssynpunkt. Då Andreasförsamlingen, som åger fastigheten Rektorn 2 (Fjällstugan) har ett framtida behov av en större kyrksal, har en utökad byggrätt lagts till den aktuella planen. Vättern 2
Planförslag Bebyggelse Förskola Den tillkommande skolbyggnaden får uppföras i två våningar. Tilltänkt byggnad är dimensionerad för att kunna hantera ca 60 barn vilket utgör 4 avdelningar. Byggnadsarean blir på ca 400 m 2 Huvudentn~en kommer att orienteras mot gata och inlastning av mat sker på byggnadens östra sida. Förskolans utemiljö förläggs främst bakom byggnad i anslutning till ett större naturparti norr om tomten som kan utnyttjas som lek- och läromiljö utöver själva förskoletomten. Utemiljön är på ca 2600 m 2 vilket innebär ca 43m 2 /barn. 3
Samlingslokaler Rektorn 2 (Fjällstugan) planläggs enligt nu gällande detaljplan för ändamålet Samlingslokaler. Fastigheten har även i övrigt kvar samma bestämmelser som detaljplanen från år 2000 med undantaget att fastighet och byggrätt utökas ca 6 meter söderut för att möjliggöra en mindre utbyggnad av kyrksalen. I samband med detta behöver intilliggande GC-passage justeras. Ett antallindar kommer att behöva ersättas. Plan och sektion på Fjällstungans utbyggnad av kyrksalen. Illustration Atrio Arkitekter TILLBYGGNAD Grönstruktur och platser Natur Några mindre ytor inom planen planläggs som naturmark Ytorna är främst avsedda till att inliltrera/leda dagvattnet i området. Trafik Gata Befintlig tillfartsgata kommer att iordningställas. Körbana kommer att separeras från gång- och cykelytor. För att underlätta för säkrare vändning i området samt för att skapa ytor för varuleveranser till förskolan anläggs en ny vändplats. Då vändplatsen behöver vara ganska tilltagen till ytan för att kunna användas av sopbil är det viktigt att den utformas på så sätt att den inte uppmuntrar till höga hastigheter. För att undvika att leda in trafik som inte har förskolan eller Fjällstugan som målpunkter kommer en vändplats med utrymme för ett antal parkerade bilar att 4
anläggas i södra delen av Hisingstorpsskolans fastighet. Detta för att underlätta för föräldrarna att smidigt kunna hämta och lämna sina barn på ett säkert sätt samt för att avlasta det aktuella planområdets trafikytor. Två naturliga konfliktpunkter finns i trafikmiljön där flera stråk samt trafikslag måste korsa varandra. För att undvika olyckor kommer dessa att tydliggöras i gaturummet. Parkering Parkeringsytorna omdisponeras och den södra av Fjällstugans två parkeringsytor utökas för att möjliggöra separat gång- och cykelbana i anslutning till skola och förskola. Förskolans parkeringsplatser anläggs strax väster om förskale byggnaden. Planförslaget innehåller ca 100 parkeringsplatser totalt. Gång- och cykelväg Den sträcka som leder till Hisingstorp-Vätterslund går i dagsläget tvärs genom den yta som är avsedd till förskaletomt och kommer därför att flyttas något österut. En ny GC-väg kommer att anläggas på den södra sidan av befintlig infartsgata och kommer alltså att kopplas ihop med GC-vägen öster mot Bymarken samt med GC-vägen på Valhallavägen. En mindre justering av Gepassagen vid Fjällstugans södra fasad kommer att behövas vid en utbyggnad. 1--:T- ; : ( : l l l l l l=-=-- -- 5
Teknisk försörjning VA Vatten och avlopp ansluts till Valhallavägen. Dagvatten Största delen av dagvattnet leds norrut genom skogsomårder ner mot intag i Observatoriegatan. En mindre andel leds via naturområdet ner mot Per Hörbergs väg. Uppvärmning Tomten kommer att kunna anslutas till kommunens fjärrvärmenät. El El finns draget strax utanför blivande tomtgräns. Hisingstorp ligger inom Jönköping Energis koncessionsområde. Den transformatorstation som idag finns strax intill Valhallavägen flyttas ca 20 meter österut. Avfal l Förskolans avfallshantering sker vid byggnadens östra sida. Brandskydd Insatstid Räddningstjänstens insatstid till området hamnar mom intervallet 10-20 minuter. Skydd mot spridning Skydd mot brandspridning mellan byggnader enligt BBR 5:7 skall beaktas mot bakgrund av insatstiden. Tillgänglighet Alla byggnader ska vara lätt tillgängliga med räddningstjänstens fordon enligt BBR 5:94. Ingen byggnad får ha längre avstånd till uppställningsplats för räddningsfordon än 50 m. 6
Planens konsekvenser Behovsbedömning I detaljplaneprocessen kommer ambitionen vara att mimmera projektets negativa påverkan på miljön och behov av skyddsåtgärder föreskrivs som planbestämmelser så att betydande miljöpåverkan ej uppkommer. ställningstagande till betydande miljöpåverkan Det bedöms inte att genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken inte skall upprättas. Underlag för behovsbedömning finns som bilaga. Alternativ och andra ställningstaganden Behovet av att uppföra en förskola inom planområdet uppstod på grund av att den förskola som i dagsläget finns på Hisingstorpsskolan måste flyttas för att lämna plats till ytterligare grundskoleverksamheter. Flera alternativa lägen har diskuterats, bland annat området strax öster om Hisingstorpsgård. Detta område har dock visat sig vara allt för kuperat för att kunna anordna nödvändiga funktioner samt lämpliga ytor för förskoleverksamhet. Dessutom innebär den nu valda platsen att vissa funktioner och ytor kan samnyttjas med befintlig skolverksamhet så som t.ex. kök. Planområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till de värdefulla träd samt övriga naturvärden som finns runt omkring platsen. Att verksamheten ligger i direkt anslutning till ett större grönområde ses som en tillgång i form av spännande lek- och läromiljöer för förskolebarnen. Mål för hållbar utveckling Planförslaget tar hänsyn till relevanta mål och delmål i de nationella miljömålen och i kommunens lokala Agenda 21-dokument. Miljömål "begränsad klimatpåverkan" Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till 80 % på förbränning av fossila bränslen inom industrin och transportsektorn och för el- och värmeproduktion. Området är lokaliserat inom rimligt gångavstånd med bra gång- och cykelvägar, till offentlig och kommersiell service. Miljömål "frisk luft" stadsbyggnadskontoret i Jönköping har genomfört en inventering av kommunens vägnät för att hitta de platser där det förekommer risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för luft. Inventeringen finns beskriven i skriften "Inventering och utvärdering av miljökvalitetsnormer för luft i Jönköpings kommun". Aktuell detaljplan förväntas inte påverka något av de inventerade riskområdena eller medverka till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 7
De skadligaste luftföroreningarna förutom ozon är kvävedioxid, partiklar och cancerframkallande ämnen. Trafiken står för en stor del av dessa utsläpp. Området är lokaliserat inom gång- och cykelavstånd till kommersiell service och till kollektivtrafik. 8
Förutsättningar Bebyggelse Vy mot norr över yta för förskola. Inom planområdet finns Fjällstugan som inrymmer Andreasförsamlingens lokaler samt lokaler för förskola och konferens- och restaurangverksamhet. På platsen för planerad förskolan finns idag en skateboardramp som behöver flyttas till annan lämplig plats i närområdet. Vy mot öster. Gångoch cykelväg förbi Fjällstugan kantad av lindar. Mark och vegetation Natur och rekreationsområden Planområdet är relativt platt och ligger ca 195 m.ö.h. Naturen på Hisingstorp har ett ursprung i det öppna odlingslandskapet med storgårdsjord bruk. Främsta naturvärdena återfinns hos stora ekar och i eklhasselmiljöer. Under 2010-2011 gjordes en fördjupad nyckelbiotopsinventering i Jönköpings tätort. Den visade på höga naturvärden i kontinuitet av ek i kulturbygd i Hisingstorp. Området för planerad förskola består främst av gräs, grus, sly samt ett fåtal yngre björkar i dagsläget. Ett antal större lindar står strax intill den GC-passage som går längs med Fjällstugans södra fasad. Dessa är dock inte utpekade som särskilt värdefulla. 9
Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning har genomförts daterad 2014-06-04 04. Se bilaga. Radon Markradonmätningar har utförts. Mätningarna v1sar att området utgörs av högradonmade Byggnadsgrunden skall utföras radonsäkert Radon i inomhusluften bör undersökas i förskolelokaler. Socialstyrelsens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 Bequerel per kubikmeter luft- Bq/m3. Riktvärdet gäller för bostädet; förskolor, skolor och andra allmänna lokaler. I delmålet God inomhusmiljö i miljökvalitetsmålet finns angivet att radonhalten i alla förskolor och skolor från och med 2010 ska vara lägre än 200 Bq/m3 luft. Trafik Gata och parkering Ytan för förskoletamten ligger i direkt anslutning till en mindre tillfartsväg. Vägen används av både bilister, cyklister samt gående. Främst nyttjas den av Hisingstorpskolans elever, föräldrar och lärare samt av Fjällstugans anställda och besökare. Vägen som är en återvändsgata utan bra vändningsmöjligheter är i dagsläget kantad med temporära eller spontant uppkomna parkeringsplatser på gräs- och grusytor. Fjällstugan har i dagsläget två större parkeringsytor men dessa är inte särskilt yteffektiva. Vy mot väster.. Kombinerad cykelväg och parkeringsyta i anslutning till Fjällstugan Gång och cykel På tillfartsgatan mot Fjällstugan saknas idag separat gång- och cykelväg. Från Hisingstorpsskolan finns det en gång och cykelväg som leder norr ut till HisingstorpNätterslund samt en i öster som leder till Bymarken. 10
Fjällstugans södra parkering Vy mot öster. Det saknas separerat gång- och cykelväg på tillfartsgatan mot Fjällstugan. Service Offentlig service F-6 skola finns strax intill området. Kommersiell service Närmaste butik finns ca 700 meter från planområdet i Dalviks centrum. Till västra centrum där det finns ett rikt utbud av service är avståndet ca 3-4 km. Kollektivtrafik. Dalviks centrum trafikeras av flera busslinjer. Stomlinje 2 passerar strax utanför planornrådet. 11
Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I kommunens översiktsplan 2002, som antogs av kommunfullmäktige i mars 2003, är området upptaget som del av befintlig utbyggd tätort. Detaljplaner Den nordvästra delen av området är idag inte planlagt. Fjällstugans fastighet, Rektorn 2, ingår i detaljplan från 2000 (20020124). Ett smalt område närmast Hisingstorpskolan ingår i detaljplan från 1973 (730928). Fjällstugan är planlagt för ändamålet "Samlingslokal" medan området som ligger strax intill Fjällstugans södra parkering är planlagt för ändamålet "Natur". Grönstrukturplanen I grönstrukturplanen beskrivs naturen kring Hisingstorp som delar av ett större sammanhängande grönområde som är viktigt för den lite längre promenaden och naturupplevelsen. Detta sammanhängande naturområde kallas för Västerledsstråket vars karaktärsdrag framför allt är de stora ekar som står i det gamla odlingslandskapet. Det område i grönstrukturplanen som 107, Hisingstorps lövskog. Följande Grönstrukturplanen: berör planområdet är område finns att läsa om dessa "En blandlövskog omgiven av bostadsområden. I blandlövskogen finns ett trädskikt med al, asp och ask i de inre, fuktigare delarna. Mindre partier av rena klibbalkärr förekommer. I de yttre, torrare och mer ljusöppna delarna växer vidkroniga ekar med hassel i buskskiktet. slyuppslaget är stort i lövskogen, vilket är till nackdel för de vidkroniga ekarna. Fågellivet är mycket rikt i den varierade och flerskiktade lövskogen. Strutbräken växer i den norra delen av området, men den kan vara rymling från någon närbelägen trädgård. Våraspekten är bedövande med vitsippa och gullpudra, men när löven sluts framåt sommaren, blommar inte mycket i fältskiktet. Området utgör rekreationsområde för närboende och närliggande skola och förskola. För boende längre ner på Bymarken är detta det enda större naturområde inom 200 meter. Naturområdet omges av gång-/cykelvägar och det finns goda möjligheter att vandra inne i området. Området är inte detaljplanelagt, men det skulle vara önskvärt att området planlades som naturmark för att ges ett bättre skydd mot exploatering. Målsättning: En flerskiktad blandlövskog med al, asp och ask i de inre fuktiga delarna och vidkroniga ekar och välutvecklade hasselknippen i de yttre delarna. Tillgängligheten ska vara god. Området bör vara planlagt som naturmade" 12
Naturvårdsprogrammet Naturområdet strax norr om planområdet är med i det kommunala naturvårdsprogrammet. Naturvärdena beskrivs som följande: "Naturvärdena består dels i grova gamla ekar då denna lövskog anknyter till ekrniljöer i omgivande landskap och dels i en flersiktad lövskog med fuktstråk vilket ger en rik fågelfauna. Skogen omges av bostadsbebyggelse och därigenom är friluftsvärdena höga." 13
Genomförande av detaljplanen Administrativa frågor Genomförandetiden för planen kommer att vara fem år från det datum den vinner laga kraft. Organisatoriska frågor Planen handläggs med normalt planförfarande. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där framförda synpunkter redovisas och kommenteras. Tidplan Planarbetet bedrivs enligt följande tid plan: 2014 April augusti september-oktober November Januari Februari STBN- planuppdrag STBN - beslut om plansamråd Samråd STBN - beslut om granskning STBN-beslut om antagande STBN- Laga kraft Ekonomiska frågor För att genomföra planförslaget kommer kommunen att ha kostnader för att ta fram detaljplanen, administration för detaljplan, fastighetsbildning samt ombyggnad av gator och gångvägar som ligger i anslutning till den nya skol tomten. Intäkter fås från kommande internförsäljning av skoltomten samt anläggningsavgift för vatten och avlopp. Kommande byggnation av skollokaler med tillhörande anläggningar finansieras med särskilt projektanslag. Fastighetsrättsliga frågor Kvartersindeln ing Detaljplanen ligger inom område som sedan lång tid ingått i Jönköpings stad, kvarteren ska därför ha kvartersnamn. Namnen ingår som del i fastighetsbeteckningarna för nya fastigheter. Namnen på kvarteren börjar inom aktuellt område på R 14
Fastighetsindelning Planområdet omfattas av fastigheterna Hisingstorp 1:2, 1:3, Bymarken 2:1 och Rektorn 2. Rektorn 2 ägs av Andreasförsamlingen och Hisingstorp 1:3 ägs av Jönköping Energi. Resterande fastigheter ägs av Jönköpings kommun. Planen möjliggör bildande av ny fastighet för skoländamål För att genomföra detaljplanen ska även fastighetsreglering ske mellan berörda fastigheter inom planområdet. För detaljerad förändring se fastighetskonsekvenskarta. All män plats För planen gäller kommunalt huvudmannaskap. 9 8 / {;J----er.--.- -L.. J Fastighetsindelningsbestämmelser Behov av fastighetsindelningsbestämmelser för plangenomförandet bedöms inte finnas. / r~----,. ' r- ~--- -- ----- ---"" /i l /. : //~ ~'11~----------------~----~ l J /. ~ :~>'i i r; <.> / l: /,_,, '> REKTORN Fastighetskonsekvenskarta Figur l, 159m2, regleras från Bymarken 2:1 till Rektorn 2 Figur 2, 93m2, regleras från Hisingstorp 1:2 till Rektorn 2 Figur 3, 1193 m2, regleras från Hisingstorp 1:2 till Rektorn 2 ' Figur 4, 62m2, regleras från Hisingstorp 1:2 till Rektorn 2 Figur 5, 427m2, regleras från Rektorn 2 till Hisingstorp 1:2 Figur 6, 333 m2, regleras från Rektorn 2 till Hisingstorp 1:2 Figur 7, 52m2, regleras från Rektorn 2 till Hisingstorp 1:2 Figur 8, 25m2, regleras från Hisingstorp 1:2 till Hisingstorp 1:3 Figur 9, 74m2, regleras från Hisingstorp 1:3 till Hisingstorp 1:2 c=_j Figur 10, 3028 m2 och figur 7, 52m2 avstyckas till ny fastighet. 15
Medverkande tjänstemän Vid upprättandet av detaljplanen har följande medverkat med material och information. stadsbyggnadskontoret Mattias Karlsson Planavdelningen te!. 036-10 51 24 Dag Fredriksson Kommunekolog te!. 036-10 52 42 Marcus Gullander Lantmäteriavdelningen te!. 036-10 51 11 Henrik Pallegård Utvecklings- och trafikavdelning te!. 036-10 57 86 Linus Welin Utvecklings- och trafikavdelning te!. 036-10 59 11 Tekniska kontoret MalinEkdahl Mark och exploatering te!. 036-10 24 45 Frida Johansson Mark och exploatering te!. 036-10 27 37 Susanne Kelly Fastighetsförvaltningen te!. 036-10 52 67 Anders Larsson Va och avfall te!. 036-10 51 58 Per-Gunnar Axelsson Gata te!. 036-10 51 76 Harald Björkdal Park/skog te!. 036-10 54 60 Utbildningsförvaltningen Mia Chaib Ekonomienheten te!. 036-10 80 63 stadsbyggnadskontoret Planenheten Liselott Johansson Planchef 036-10 57 78 Louise Petersson Planarkitekt 036-10 52 49 16
PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet GRÄNsBETECKNINGAR - - - Planområdesgräns - - - - Användningsgräns - - --- - Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser l LOKALGATA l Lokaltrafik Grönområde l GC-VÄG l Gång- och cykelväg Kvartersmark Skola Samlingslokaler och skola (fritidshem) Tekniska anläggning transformator BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE l : : : : : : : : : :1 Marken får inte bebyggas + + + + + Marken får endast bebyggas med uthus och garage ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE U~mning ~ Högsta totalhöjd i meter över nollplanet <Q}> Högsta byggnadshöjd i meter MARKENSANORDNANDE Mark och vegetation l ge-väg l Gång- och cykelväg Utfart, stängsel ~ ~ Häck till en höjd av maximalt 0,80 cm skall finnas
JÖNKÖPINGS KOMMUN STADSBYGGNADSKONTOAET Samrådshandling 2014-09-08 Dnr: 2014:84 Behovsbedömning Detaljplan för förskola på del av Hisingstorp 1 :2 m.fl. Hisingstorp Jönköpings kolllmun
Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning (MKB för planer och program) enligt PBL 5:10 och MB 6:11-18 skall upprättas om kommande detaljplaners genomförande kan antas medförande en betydande miljöpåverkan. För att klarlägga om planen kan innebära en betydande miljöpåverkan behöver en s.k. behovsbedömning göras. Fördjupat beslutsunderlag återfinns i plan- och genomförandebeskrivningen under rubriken "Konsekvens beskrivning". Platsens förutsättningar Planområdet består främst av gräs- och grusytor, trafikytor samt av en del träd. Den mark som tas i anspråk i aktuell plan innehar inga högre naturvärden. De träd som finns inom den tänkta förskoletamten är främst yngre björkar. Intill den GC-väg som går söder om Fjällstugan finns en rad med lindar. Tilltänkt yta för förskola har tidigare varit åker men är i dagsläget främst täckt av grus och sly. Strax intill planområdet finns ett större sammanhängande naturområde. Detta naturområde är utpekat i det kommunala naturvårdsprogrammet som viktigt för den lite längre promenaden och naturupplevelsen. Detta sammanhängande naturområde kallas för Västerledsstråket vars karaktärsdrag framför allt är de stora ekar som står i det gamla odlingslandska pet. Planens styrande egenskaper Stora delar av planområdet ligger utom planlagt område. Den del som planläggs för ändamålet förskola är varken planlagd eller exploaterad sedan tidigare. Fastigheten Rektorn 2 är i gällande plan planlagd för ändamålet samlingslokal vilket behålls i nu föreslagen detaljplan, dock justeras ytan något. En mindre del av fastigheten Rektorn 2 planläggs som GC-väg för att säkerställa allmänhetens passage. Delar planläggs även särskilt för parkering. Den södra parkeringsytan utökas och tar därmed en yta som sedan tidigare är planlagd som naturmark i anspråk. Övriga ytor inom planområdet är i hög grad redan ianspråktagna som trafikytor vilka nu planläggs för ändamålen gata eller parkering. Aktuell plan innehåller endast mindre stråk av naturmark som är nödvändiga för infiltration eller ledning av dagvatten. Planens utbyggnad är positiv i förhållande till flera miljömål då bebyggelsen är en naturlig utbyggnad av befintlig skolverksamhet samt av befintlig bebyggelsestruktur med nära tillgång till infrastruktur i form av busslinjer, bilvägar och teknisk försörjning. 1
Planens tänkbara effekter Den mark som tas i anspråk för aktuell plan innehar inga högre naturvärden däremot gränsar planområdet till större naturområden med flertalet värdefulla ekar. Förskalefastighetens avgränsning har dock anpassats för att minimera påverkan. För att möjliggöra Fjällstugans utbyggnad kommer befintliga lindar att behöva tas ned i samband med att GC-vägen justeras. Borttagandet av dessa träd kan tänkas påverka den rumslighet som dessa inger samt öka insynen från GC-väg och Fjällstugan in på närliggande fastigheter. Nya lindar bör planteras för att kompensera de rumsliga värden som går förlorade samt för att begränsa insyn. En mindre yta av naturmark planläggs för parkeringsändamål Parkeringsytan är dock begränsad och anpassad efter befintlig terräng och växtlighet. En bredare remsa med naturmark lämnas kvar mellan parkering och befintliga bostäder i öst för att begränsa insyn. I övrigt planläggs i stort sett befintliga strukturer så som befintlig bebyggelse och trafikytor. Dock innebär förslaget vissa justeringar av dessa trafikytor för att öka trafiksäkerheten inom området. Trafiksituationen bedöms förbättras avsevärt. Sammanvägd behovsbedömning Omgivningsförutsättningarna och den påverkan detaljplanen bedöms innebära på miljön redovisas i planbeskrivningen under rubriken "Planens konsekvenser" samt sammanfattas ovan. Kommunen bedömer utifrån dagens värderingar och kunskapsnivå att genomförandet av planförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i PBL. Därmed behöver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken inte upprättas. Vi har istället valt att integrera miljöfrågorna i detaljplaneprocessen genom att beskriva relevanta problem i planbeskrivningen och dess konsekvensbeskrivning. Den ordinarie detaljplaneprocessen innebär att berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och påverkansmöjlighet vid flera tillfällen under ärendets gång. Hur synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och utlåtanden. I detaljplaneprocessen är ambitionen att minimera projektets negativa påverkan på miljön. Eventuella behov av skyddsåtgärder föreskrivs som planbestämmelser eller i avtal och följs upp i bygglovet. 2
Miljökontoret Staffan Welander 036-10 54 54 TJÄNSTESKRIVELSE 2014-09-30 1 (2) Miljönämnden 551 89 JÖNKÖPING Avtal miljösamverkan f Mn 2014-3560 Sammanfattning Nuvarande avtal för miljösamverkan mellan länets kommuner och Regionförbundet, Primärkommunala nämnden, PKN och Länsstyrelsen löper ut 2014-12- 31. Förslag till nytt avtal har upprättats efter genomförd utvärdering av verksamheten. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-09-30 Missivskrivelse från Regionförbundet Jönköpings län Slutrapport, Lärande utvärdering Miljösamverkan Agneta Klippvik Utveckling AB Avtal avseende partnerskapet Miljösamverkan f Kostnadsfördelning 2014 Förslag till miljönämnden Miljönämnden godkänner förslag till avtal avseende partnerskapet Miljösamverkan f för perioden 2015-01-01 tom 2017-12-31. Ärende Miljösamverkan f är ett partnerskap mellan alla länets kommuner, Länsstyrelsen samt Regionförbundet. Syftet med Miljösamverkan f är att bidra till en effektivisering av miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet genom att samutnyttja medverkande parters kompetens och resurser och att säkra en likvärdig bedömningsgrund. Verksamheten har funnits sedan 2005 och ingår sedan 2012 som en del i Regionförbundet Jönköpings län, kommunal utveckling. Avtal för Miljösamverkan f, nuvarande avtal mellan länets kommuner, Regionförbundet, Primärkommunala nämnden, PKN och Länsstyrelsen löper ut 2014-12-31. Med anledning av att avtalet upphör har PKN, inför en eventuell ny avtalsperiod, beställt en utvärdering av verksamheten. Utvärderingen har genomförts under våren. Slutrapporten visar att det finns ett behov och ett önskemål från samtliga kommuner att fortsätta samverka i partnerskapet Miljösamverkan f. PKN beslutade den 16 september: MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet 036-10 77 86 Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se/mk
2 (2) att Primärkommunalt samverkansorgan (PKS) åtar sig den politiska samordningen och ledningen av Miljösamverkan f efter den sista december 2014, att förslag till nytt avtal upprättas och delges PKN för beslut till sammanträdet den 7 november 2014, att förslag avseende fortsatt finansiering av verksamheten upprättas och delges PKN för beslut till sammanträdet den 7 november 2014, att förslag avseende verksamhetsplan för 2015 för Miljösamverkan f verksamhet tas för beslut vid Barnkonventionen Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ärendet handlar om organisering av arbetet inom länet. Rolf Erlandsson Miljöchef Staffan Welander vik Administrativ chef
Miljönämnd/motsvarande Missiv - nytt avtal för Miljösamverkan f Miljösamverkan f Miljösamverkan f är ett partnerskap mellan alla länets kommuner, Länsstyrelsen samt Regionförbundet. Syftet med Miljösamverkan f är att bidra till en effektivisering av miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet genom att samutnyttja medverkande parters kompetens och resurser och att säkra en likvärdig bedömningsgrund. Verksamheten har funnits sedan 2005 och ingår sedan 2012 som en del i Regionförbundet Jönköpings län, kommunal utveckling. Avtal för Miljösamverkan f Nuvarande avtal mellan länets kommuner och Regionförbundet, Primärkommunala nämnden, PKN och Länsstyrelsen löper ut 2014-12-31. Med anledning av att avtalet upphör har PKN, inför en eventuell ny avtalsperiod, beställt en utvärdering av verksamheten. Utvärderingen har genomförts under våren. Slutrapporten visar att det finns ett behov och ett önskemål från samtliga kommuner att fortsätta samverka i partnerskapet Miljösamverkan f. PKN beslutade den 16 september: att Primärkommunalt samverkansorgan (PKS) åtar sig den politiska samordningen och ledningen av Miljösamverkan f efter den sista december 2014, att förslag till nytt avtal upprättas och delges PKN för beslut till sammanträdet den 7 november 2014, att förslag avseende fortsatt finansiering av verksamheten upprättas och delges PKN för beslut till sammanträdet den 7 november 2014, att förslag avseende verksamhetsplan för 2015 för Miljösamverkan f verksamhet tas för beslut vid PKNs sammanträde den 7 november 2014. Kvarstående fråga I avtalet finns Regionförbundets medfinansiering på 100 000 kronor med för kommande treårsperiod. Regionförbundet slås vid årsskiftet samman med Landstinget och bildar Region Jönköpings län. Med anledning av det har det varit svårt att få fram beslut om fortsatt medfinansiering. Positiva förhandsbesked har lämnats av parterna och därför är avtalet utformat med medfinansiering från Regionförbundet/Region Jönköpings län. Beslut i frågan fattas den 22 september 2014 och meddelas kommunerna snarast därefter.
Till kommunerna i Jönköpings län för beslut om ny avtalsperiod Ni har som en följd av PKN:s beslut den 16e september nu fått Miljösamverkan f:s avtal för beslut i nämnden. Vi ber er behandla bifogat avtal i nästkommande nämnd så att PKN kan ha det som underlag för beslut den 7 november 2014. Jönköping den 15 september 2014 Karin Westling utvecklingschef
1 Slutrapport, Lärande utvärdering Miljösamverkan f samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Regionförbundet Jönköpings län Genomförd och sammanställd av Agneta Klippvik Utveckling AB Ragnabo 107 385 94 Bergkvara Tel 076-840 03 02 e-post klippvik@akkakompetens.se www.akkakompetens.se
2 Innehåll BAKGRUND OCH SYFTE... 3 LÄRANDE UTVÄRDERING UPPDRAG OCH METOD... 3 MILJÖSAMVERKAN F MÅLSÄTTNINGAR... 4 VERKSAMHETENS GENOMFÖRANDE... 4 ORGANISATION OCH STYRNING... 4 ARBETSSÄTT... 5 EKONOMI... 5 RESULTATREDOVISNING... 5 ORGANISATION OCH STYRNING... 5 VERKSAMHET... 7 DELAKTIGHET OCH ENGAGEMANG... 10 SAMVERKAN... 11 RESULTAT OCH EFFEKTER... 13 VERKSAMHET EFTER 2014... 14 ANALYS OCH DISKUSSION... 16 FORSKNING OCH STUDIER OM SAMVERKAN OCH HÅLLBARHET... 16 HINDER OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN... 17 HÅLLBAR SAMVERKAN... 18 SLUTSATSER... 21 SAMMANFATTNING... 23 BILAGA 1, INTERVJUPERSONER OCH FRÅGEOMRÅDEN... 24 BILAGA 2, ENKÄT... 25
3 Bakgrund och syfte Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Regionförbundet Jönköpings län. Samverkan startade som ett projekt i november 2005. I januari 2012 övertog Regionförbundet ansvaret som arbetsgivare. Ett samverkansavtal tecknades då för perioden 2012-01-01 t o m 2014-12-31. I detta avtal bestämdes bl a att en utvärdering skulle göras senast våren 2014. Samarbetet syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet och ge stöd både till myndighetsutövning (tillsyn) och mer informativa och förebyggande insatser. Verksamheten omfattar endast miljöbalken. Samverkan ska ge ett bättre resursutnyttjande och ökade möjligheter att gå på djupet i speciella frågor. Miljösamverkan f förväntas också bidra till kompetensutveckling, kompetensförsörjning och förnyelse. I vissa frågor sker samarbete med centrala myndigheter och annan miljösamverkan i landet. Samarbetet utförs i en projektinriktad organisation bestående av styrgrupp, kontaktpersoner och arbetsgrupper. Miljösamverkan f är organiserad inom Regionförbundet Jönköpings län. Lärande utvärdering Uppdrag och metod Utvärderingen syftar till att genomföra en analys av Miljösamverkan f:s verksamhet för att ge Regionförbundet Jönköpings län ett underlag för beslut på vilket sätt samarbetet skall bedrivas efter 2014. Utvärderingen ska särskilt analysera engagemang och ägarskap och bl a ge svar på om det finns ett aktivt stöd för samarbete genom Miljösamverkan f hos alla parter samt hur samarbetsparterna ser på sina insatser och värdet för den egna verksamheten. Utvärderingen ska ge underlag till att lära tillsammans samt diskutera eventuella förslag till förändringar och utveckling. Utvärderingsarbetet startade i februari 2014 och avslutas i september 2014. Utvärderingen har genomförts utifrån följande underlag: - Dialog med samordnare och genomgång av samverkansavtal, verksamhetsplaner, projektbeskrivning, tids- och aktivitetsplaner, hemsida mm - Uppföljande intervjuer med samordnare, samtliga representanter i styrgruppen, tillförordnad chef för kommunal utveckling samt med kontaktpersoner, chefer och handläggare från Länsstyrelsen och från Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner. Sammanlagt har 16 personer intervjuats. - Enkätunderlag som besvarats av kontaktpersoner i övriga kommuner, dvs Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. - Sammanställning och analys av intervjuer och enkätsvar samt diverse annat underlag - Avrapportering till primärkommunala nämnden vid sammanträde sker i sep 2014 - Skriftlig slutrapport Utvärderingen har utgått från syfte och beskrivning på förväntningar av verksamheten. I intervjuer och enkäter har tagits upp frågor kring organisation och styrning, verksamhetens innehåll och
4 arbetssätt, parternas engagemang och delaktighet, samverkan, värdet av verksamheten och synpunkter kring eventuell fortsättning efter 2014 (intervjupersoner, frågeområden och enkätfrågor, bilaga 1 och 2). Utvärderingen har kopplats till såväl erfarenhet som teori. Miljösamverkan f målsättningar I verksamhetsplanen för 2014-2016 beskrivs den övergripande verksamheten enligt följande: Miljösamverkan f förväntas: Leda projektarbeten inom olika prioriterade områden Ta fram informations- och underlagsmaterial i olika aktuella frågor Utarbeta handledningar för tillsyn Fånga upp och lyfta fram olika initiativ som tas runt om i länet på miljökontor, hos länsstyrelsen och andra aktörer. Anordna utbildningar och seminarier Verksamhetsplaner har tidigare tagits fram för ett år i taget. Till den nu gällande 3-åriga verksamhetsplanen hör en detaljerad aktivitetsplan. Verksamhetens genomförande Organisation och styrning Miljösamverkan f genomförs i en projektorganiserad organisation, som består av en styrgrupp, en samordnare, kontaktpersoner hos varje deltagande aktör samt ett antal arbetsgrupper. Styrgruppen består av representanter för samverkansorganen, dvs Länsstyrelsen, Regionförbundet och representanter från tre kommuner (roterande representation från GGVV, Höglandet och Jönköping). Styrgruppens roll är att ta övergripande och strategiska beslut om inriktning, plan för verksamheten, budget och återkoppling till resp huvudman. Beslut i principiellt viktiga frågor tas också i denna grupp. Samordnaren är adjungerad i styrgruppen. Samordnaren ser till att verksamheten inom Miljösamverkan f drivs framåt. Aktiviteterna genomförs av olika arbetsgrupper, som utses för varje delprojekt. Arbetsgrupperna består av handläggare från miljökontoren i olika kommuner. Samordnaren samordnar verksamhetsplan och aktiviteter och medverkar i arbetsgrupperna, sköter omvärldsanalys genom att delta i olika forum och nätverk samt deltar i aktiviteter knutna till årets valda ämnen. Samordnaren ansvarar även för att verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning, ekonomisk uppföljning och underlag till budget tas fram. Samordnaren är ansvarig administratör av webbplatsen. Kontaktpersonerna fungerar som länkn mellan samordnare och resp arbetsplats.
5 Arbetssätt Tidigare har en verksamhetsplan tagits fram för ett år i taget. Fr o m 2014 stäcker sig planen t o m 2016, där 2015 och 2016 tar upp aktiviteterna mera översiktligt och vilka kan komma att ändras. Underlag till aktiviteterna i verksamhetsplanen grundar sig dels på idéer och förslag från kontaktpersonerna, dels på samordnarens uppföljningsbesök ute i kommunerna. Samordnare och kontaktpersoner har sedan en planeringsdag där aktiviteter prioriteras. Prioritering sker utifrån hur många kommuner som anmält intresse och att arbetsgrupper för prioriterade delprojekt kan bemannas. Länsstyrelsen deltar i vissa aktiviteter som en del av deras tillsynsvägledningsansvar. Prioriteringarna godkänns och beslutas av styrgruppen. Planen delas in i olika områden: Tillsynsprojekt, Handläggningsstöd, Kurser/Workshops och Handläggarträffar. Aktiviteterna genomförs av arbetsgrupperna, som koordineras av samordnaren. För varje delprojekt görs en projektbeskrivning med uppskattning av bemanningsbehovet. Om det saknas bemanning kan samordnaren med stöd från styrgruppen nedprioritera aktiviteten. På hemsidan finns ett s k Forum som är en slags mötesplats för de olika projekten, där frågor kan ställas eller diskuteras. Ekonomi Finansieringen av verksamheten delas mellan Regionförbundet, Länsstyrelsen och kommunerna. Regionförbundet och Länsstyrelsen bidrar vardera med 100 000 kronor per år. En grundavgift betalas av alla tolv kommunernas miljöförvaltningar på f n 25 000 kr samt därutöver en summa som är baserad på resp kommuns folkmängd. Resultatredovisning Under den här huvudrubriken beskrivs det övergripande resultatet av intervjuer och enkätundersökning som genomförts under utvärderingsarbetet. Uppföljande intervjuer har genomförts med totalt 16 personer: Samordnare, samtliga representanter i styrgruppen, tillförordnad chef för kommunal utveckling samt med kontaktpersoner, chefer och handläggare från Länsstyrelsen och från Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner. Enkätundersökningen har genomförts i nio kommuner: Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Resultatet av enkäterna kompletterar de olika avsnitten nedan. Organisation och styrning Olika förändringar har skett under projekttiden. Ägarskapet har varierat och tre olika samordnare har arbetat i verksamheten. Den första projektledaren/samordnaren utgick från Vetlanda kommun med en stor närhet till kommunal verksamhet. Sedan 2012 har Regionförbundet stått för ägarskapet och varit administrativt ansvarig och arbetsgivare för samordnaren. Organisatoriskt tillhör samordnaren FoUrum. FoUrum är behovsstyrt och ska kunna avvecklas om och när behov inte längre finns. FoUrum arbetar inte lika långsiktigt, dvs med 3-årsplaner såsom Miljösamverkan f. FoUrum arbetar i första hand med att utveckla kvaliteten inom Socialtjänsten. Efterhand har verksamheten i Miljösamverkan f börjat sätta sig. Styrningen har mer och mer kommit genom kommunerna genom att de tar initiativ till olika aktiviteter. Kontaktpersonerna har samlat in önskemål och behov i sina kommuner och också återkopplat vad som pågår. Styrgruppen har haft en strategisk roll och tagit sitt ansvar och den är tydlig. Styrgruppen tillämpar lika bedömningsgrunder för
6 kommunerna och den fattar strategiska beslut ur ett länsperspektiv vid prioriteringar av delprojekt. Alla intervjuade anser att den kan sin roll och har fungerat bra. Verksamhetens inriktning har till vissa delar berott på det arbetssätt som samordnaren har. Nuvarande samordnare påpekar vikten av ett under-ifrån-perspektiv och deltagande organisationers engagemang för att nå resultat och effekter. Några av de intervjuade uttrycker farhågor för att Regionförbundet tar samordnaren i anspråk för annat samt att det kan finnas en risk för att samordnaren finns för långt borta från den löpande verksamheten och saknar därmed löpande bollplank. Här påpekar man att miljöfrågor har ingen hemvist i Regionförbundet f n, men att dessa frågor borde finnas med där. Samtidigt säger man att det är bra med en neutral ägare och viktigt med en länssamordning. Regionförbundet uppfattas som en aktiv och ansvarsfull ägare. I intervjuerna har kommit synpunkter på att den politiska styrningen är svag. Samverkan skulle kunna ske i större utsträckning mellan parterna vad gäller stora projekt, men då är det politiska engagemanget en förutsättning. För att öka detta engagemang behövs ett ökat deltagande från politikerna. Miljöchefer och politiker behöver bli mera inriktade mot samma mål. En del i denna strävan är den årliga presidiekonferensen, som numera genomförs en gång per år för politiker och miljöchefer. De nio kommunernas bedömning av hur organisation och styrning fungerat hamnar totalt på den övre skalan (diagram 1) = betyg 3 och 4. Ingen 1a, 2a eller 5 förekommer. Nio kommuners bedömning av hur organisation och styrning fungerat? 0 3 6 1 - Dåligt 2 3 4 5 - Alldeles utmärkt Diagram 1 Kommentar i enkätsvaren: Hade önskat att man drivit mer gemensamma tillsynsprojekt inom Miljösamverkan f. Här får man stöd i handläggningen (vilket är speciellt värdefullt i små kommuner) med gemensamma upplägg, checklistor och sammanställningar. Skulle kunnat ge Miljösamverkan f en mer enhetlig bild utåt att kommunerna bedriver tillsyn på likartat sätt och ställer likvärdiga krav Styrningen av projektledaren och uppdraget kan förtydligas. God framförhållning, bra planering och att alla kommuner bidrar till arbetet är viktigt.
Verksamhet Idéer och förslag till aktiviteter grundar sig i första hand på kommunernas behov och har samlats in och omsatts till projekt och aktiviteter, som sedan prioriterats. Kärnan i verksamheten är delprojekten, där policies och bedömningskriterier diskuteras, samordnas och formuleras. Rutiner, checklistor och blanketter är exempel på underlag som har arbetats fram. Arbetet med att ta fram en 3-årig verksamhetsplan har gett nya lärdomar, som kommer att tas tillvara i nästa planarbete. Från början var det meningen att en stor kommun skulle bidra mera än en liten i de olika delprojekten och att de små kommunerna skulle kunna dra nytta av de större. Men det har mer och mer blivit så att delprojekten bemannas lika oavsett om kommunerna är små eller stora. Det är mycket olika vilka resurser en liten kommun har jämfört med en större kommun. Det är också ofta samma medarbetare, som är engagerade i delprojekten. Ibland händer det att handläggare inte kunnat avsätta tid och då har aktiviteten utgått. P g a sådana bemanningssvårigheter har kontaktpersonerna bett styrgruppen om hjälp med att de i sin tur ska påverka chefer att utse deltagare. Det har också kommit fram önskemål om möjlighet att ibland kunna få igång snabba och gemensamma projekt. När det uppstår sådana behov upplever man att det tar för lång tid att synkronisera ett sådant arbete med verksamhetsplanen och en tillsatt arbetsgrupp. Någon kommun uppger också att de själva inte varit i fas med verksamhetsplanen vad gäller vissa tillsynsprojekt. Som tidigare nämnts har ett antal förväntningar formulerats på Miljösamverkan f:s verksamhet. Förutom delprojekten handlar dessa om att ta fram informations- och underlagsmaterial i olika aktuella frågor utarbeta handledningar för tillsyn fånga upp och lyfta fram olika initiativ som tas runt om i länet på miljökontor, hos länsstyrelsen och andra aktörer anordna utbildningar och seminarier När de nio kommunerna gör en bedömning av i vilken grad de anser att Miljösamverkan f tagit fram och prioriterat informations- och underlagsmaterial (diagram 2) anser två kommuner att det skett i mycket stor utsträckning (betyg 5) och fyra kommuner ger nästa högsta betyg (4). Tre kommuner svarar 3. Det finns vare sig någon 1a eller 2a i bedömningen. 7 I vilken grad har Miljösamverkan f tagit fram info- och underlagsmaterial i frågor som prioriterats och beslutats vid kontaktpersoners träffar? (9 kommuner) 0 0 2 3 4 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 2 Kommentarer i enkätsvaren: Det är huvudsyftet med miljösamverkan f
8 Kan inte riktigt svara på detta då jag inte vet vad som beslutats på kontaktpersonsträffarna Har försämrats något de senaste åren - ev p g a projektledarbyte. När det gäller kommunernas bedömning av i vilken grad handledningar utarbetats för tillsyn, som prioriterats och beslutats vid kontaktpersonernas träffar (diagram 3), anser en kommun att detta gjorts i mycket stor utsträckning. Tre kommuner lägger sig på näst högsta värde och fyra kommuner ger betyget 3. En kommun ger här betyget 2. I vilken grad har Miljösamverkan f utarbetat handledningar f tillsyn, som rör frågor som prioriterats och beslutats vid kontaktpersoners träffar? (9 kn) 1 0 1 3 4 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 3 Kommentarer i enkätsvaren: Det är huvudsyftet med miljösamverkan f Kan inte riktigt svara på detta då jag inte vet vad som beslutats på kontaktpersonsträffarna Har försämrats något de senaste åren - ev p g a projektledarbyte När det gäller i vilken grad som Miljösamverkan f ordnat relevanta utbildningar och seminarier (diagram 4) anser hela sju av nio kommuner att detta gjorts i mycket stor eller stor utsträckning (betyget 5 och 4) och två kommuner ger betyget 3. I vilken grad har Miljösamverkan f ordnat relevanta utbildningar och seminarier (9 kn) 1 0 0 2 6 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 4
9 Kommentar i enkätsvaren: Utbildningar ordnas på många olika håll i dag. Önskemål om att ordna utbildningar regionalt för miljökontoren kan lämnas till Kurs och konferens på Regionen idag, så fokus borde inte behöva ligga så mycket här. De nio kommuner, som svarat på enkäten, ger spridda omdömen kring i vilken grad Miljösamverkan f fångat upp och lyft fram olika initiativ som tagits i länet på miljökontor, hos Länsstyrelsen, Regionförbundet eller andra regionala aktörer inom miljösamverkan (diagram 5). En kommun anser att detta skett i mycket stor utsträckning, två kommuner att det skett i stor utsträckning och fem kommuner ger medelvärdet 3 i sin bedömning. En kommun är tveksam, ingen 1a förekommer. I vilken grad har Miljösamverkan f fångat upp och lyft fram olika initiativ som tas runt om i länet (t ex på miljökontor, hos länsst, regionförb)? (9kn) 2 1 0 1 5 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 5 Kommentar i enkätsvaren: Det är bra att mötesplatser skapas, men mötena måste leda till något. Syftena med mötena har ibland varit oklara. Mötena borde knyta an till tillsynsprojekt, att man möts för att planera, diskutera och följa upp projekten. Bra med forumet på webbsidan. I verksamheten ingår också att bevaka nationella projekt och arrangemang och återkoppla till kontaktpersonerna. Önskemål framkommer i intervjuerna om att genom Miljösamverkan f på något sätt få del av lösningar i andra kommuner runt om i landet, när ett visst behov uppkommer i egna kommunen. En del i verksamheten att utveckla framåt i tiden är uppföljning av resultat av genomförda delprojekt efter t ex 2-3 år. Som exempel tas här upp arbetet med enskilda avloppsledningar, där man vill veta mera hur det har gått och vilka lärdomar som finns att hämta. Från intervjuerna kommer förslag om att Miljösamverkan f också skulle kunna ha en viktig uppgift i att lobba i olika aktuella miljöfrågor på nationell nivå. Genomförda aktiviteter upplevs nära och angelägna. I intervjuerna framkommer att det är särskilt viktigt med utbildningar som anordnas på nära håll.
Delaktighet och engagemang Alla har samma möjlighet att delta. Besluten ligger hos kommunerna. Miljösamverkan f beskrivs som en mindre del av resp kommuns verksamhet. Dock det är viktigt att få med alla! Vissa kommuner säger att de inte hinner prioritera Miljösamverkan f, andra prioriterar trots att de har mycket att göra och upplever att de tjänar tid på att delta att de därigenom får verktyg. Större kommuner upplever emellanåt inte lika stort engagemang, men här är det viktigt att se till hela länet och vad de större kan bidra med till de mindre kommunerna. Fler och fler på handläggarnivå förstår att helheten är viktig. Kontaktpersonernas träffar bidrar till mycket stor del till delaktigheten. Miljösamverkan f skulle få ännu mera genomslag om miljöcheferna avsatte mera tid för verksamheten, t ex genom att i större utsträckning informera om verksamheten till sina medarbetare och att vara mera tydliga kring Miljösamverkan f:s möjligheter att bidra till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet. Återkoppling av de olika delprojektens effekter behöver också införas för att belysa nyttan och bibehålla engagemanget. När det gäller i vilken grad som kommunerna anser att de själva bidragit till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet inom ramen för Miljösamverkan f (diagram 6) blir det mera spridning på värdena. En kommun anser att de bidragit i mycket stor utsträckning, två kommuner lägger sig på näst högsta värde och tre kommuner ger sig själva betyget 3. Tre kommuner är mera tveksamma och lägger sig på en 2a. Ingen 1a förekommer. 10 I vilken grad har ni och er kommun haft möjlighet att bidra till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet inom ramen för Miljösamverkan f? (9 kn) 2 1 0 3 3 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 6 Kommentarer i enkätsvaren: Checklistor och annat underlagsmaterial samt broschyrer framtagna gemensamt har hjälpt mycket i olika tillsynsfrågor. Vi har effektiviserat arbetet mer på hemmaplan än inom miljösamverkan f. I dag bedriver vi nästan all vår egeninitierade tillsyn i projektform, antingen själva eller genom att vi deltar i nationella projekt. Oerhört svårt att bedöma!
Samverkan Samverkan utvecklats kontinuerligt genom de olika aktiviteterna. Länsstyrelsen upplevs som en mycket viktig och engagerad samverkanspart i tillsynsärenden och miljöarbetet. Regionförbundet, kommunerna och Länsstyrelsen lär av varandra. I intervjuerna framkommer det att denna samverkan skulle kunna utvecklas ytterligare genom att ännu mera dra nytta av Länsstyrelsens nischade kompetenser, t ex vad gäller förorenad mark. Tack vare handläggarträffarna upplever Länsstyrelsen att de når ut på ett annat sätt. Tillsynen leds mer i projektform tack vare Miljösamverkan f. Kontaktytorna har ökats och flera parter hjälps åt. Samverkan har bl a lett till man nyttjar underlag som redan finns hos någon annan kommun eller hos Länsstyrelsen, t ex material kring egenkontroll, vindkraft och hälsoskydd. De årliga tillsynsvägledningsträffarna och träffarna med kontaktpersoner och handläggare liksom olika kompetenshöjande insatser har gett förutsättningar för nya mötesplatser och mera samverkan. Några av de intervjuade upplever otydliga roller mellan länsstyrelse och kommuner kring rådgivande roll, vägledande roll eller mellan informativ alt beslutande roll. När de nio kommunerna, som tillfrågats i enkäten, ska bedöma i vilken grad Miljösamverkan f skapat möjligheter till mötesplatser för miljöbalkshandläggarna (diagram 7) svarar hela sju kommuner att detta gjorts i mycket stor eller stor utsträckning. Två kommuner ger betyget 3 och ingen 2a eller 1a finns med. I vilken grad har Miljösamverkan f skapat möjligheter till mötesplatser för miljöbalkshandläggarna? (9 kn) 0 0 11 2 2 5 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mkt stor utsträckning Diagram 7 Kommentarer i enkätsvaren: Svårt att bedöma. Vi vet ju bara vad vi tagit upp och vad som lyfts fram. Mindre från miljökontor än från övriga som nämns, troligen beroende på att det som enskilda miljökontor håller på med inte alltid kommer till Miljösamverkan f:s kännedom. De nio kommunerna har också fått bedöma om Miljösamverkan f lett till utvecklad samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län (diagram 8). Uppfattningarna är olika, vilket framgår av kommentarerna nedan. Fem av kommunerna anser att Miljösamverkan f lett till utvecklad samverkan, en kommun lägger på värde 3) och tre kommuner anser att det skett i mindre utsträckning.
12 I vilken grad har Miljösamverkan f lett till utvecklad samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län? (9 kn) 0 0 3 5 1 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 8 Kommentarer i enkätsvaren: Jag tycker att samverkan mellan inspektörerna i länet blivit bättre med åren på grund av Miljösamverkan f. Alla kommuner planerar var för sig och det är svårt att se hur miljösamverkan f ska kunna förändra detta. Vi ökad samverkan hänger det mycket på varje kommun. Samverkan har skett främst genom olika handläggarträffar och utbildningar som ordnats. Samverkan borde vara mer fokuserad på kärnverksamheten, dvs tillsynen. Mindre kommuner har mycket att vinna på att göra tillsyn gemensamt i projekt där man går ut och tillsynar samma saker under en period och med en gemensam uppföljning. Resultaten kan sedan kopplas tillbaka till verksamhetsutövarna och göras mer offentliga, för att visa vad som sker inom Miljösamverkan f. Bättre samverkan över hela länet. Även före Miljösamverkan F fanns samverkan, men då främst i mindre grupper (Höglandet, GGVV). Dessa samarbeten finns fortfarande kvar och kompletteras bra av Miljösamverkan F. När kommunerna ska bedöma om Miljösamverkan f lett till utvecklad samverkan med andra aktörer (diagram 9) anser sex kommuner att så inte varit fallet, medan tre tycker att så har skett. Har Miljösamverkan f lett till utvecklad samverkan med några andra aktörer? (9 kn) 6 3 Ja Nej Diagram 9
13 Kommentarer i enkätsvaren: Regionförbundet har kommit in tydligare genom Miljösamverkan f Eventuellt i vissa projekt som trots allt genomförts, där man har fått kontakt med branschföreningar osv Andra miljösamverkan, Malmö Stad (vad vi kan komma på nu) I intervjuerna framkommer att Miljösamverkan f borde utveckla samverkan med någon högskola, t e x i Halmstad för praktik och examensarbete. Samverkan med möjlighet till utbyte med forskningen skulle höja statusen på verksamheten. De nio kommunerna har fått bedöma i vilken grad de haft möjlighet att bidra till att utveckla samverkan i Miljösamverkan f (diagram 10). Här anser majoriteten att de haft den möjligheten i mycket stor eller stor utsträckning (sex kommuner), två kommuner lägger sig på medelvärdet 3 och en kommun anser att de kunnat påverka i mindre omfattning. Ingen 1a finns med. I vilken grad har ni och er kommun haft möjlighet att bidra till att utvecka samverkan i Miljösamverkan f? (9 kn) 0 4 1 2 2 1 - Inte alls 2 3 4 5 - I mycket stor utsträckning Diagram 10 Kommentar i enkätsvaren: Vi har haft många synpunkter och idéer kring att arbeta med tillsynsprojekt, och har börjat få igenom en del kring detta. Bl.a. att man i verksamhetsplanen nu lagt in ett miljöskydds- och ett hälsoskyddsprojekt 2014. Vi har även haft synpunkter på utformningen av verksamhetsplanen Resultat och effekter I genomförda intervjuer tas en mängd olika resultat upp: Som en följd av att kommunerna deltagit i många projekt har policies, rutiner och mallar skapats (t ex för enskilda avlopp, värmepumpar, energitillsyn, vindkraft, oljeavskiljare). Samsynen har ökat och kommunerna arbetar mera lika. Gemensamt underlag och material finns - varje kommun behöver inte ta fram själva. Materialet utvecklas kontinuerligt då flera ögon ser vad som behöver förändras. Framför allt inom området Tillsynsarbete upplevs Miljösamverkan fylla en stor funktion. Gemensamma regler och manualer gör att medarbetarna blir stärkta i sitt tillsynsarbete. Jönköpings län har tack vare Miljösamverkan f en bra position jämfört med övriga landet. Länsstyrelsen upplever att de fått en kanal ut genom samordnaren och Miljösamverkan f. Kontaktvägarna har blivit snabbare och vid nationella signaler kring insatser, t ex kring kemikalier, är
14 det enklare att snabbt nå ut. Tillsynsvägledningen blir mera löpande tack vare insatserna i delprojekten. Tack vare presidieträffarna är politiken på väg in i miljöarbetet i större utsträckning, men detta engagemang kan och behöver ytterligare utvecklas. Effekterna på sikt handlar om att samarbetet blir bättre och växer, det är lättare att ta kontakt med varandra. Vi nyttjar varandras kompetenser kommunerna emellan mer och ibland följer vi med varandra på uppdrag, säger en miljö- och byggchef. Kontaktytorna och samhörigheten har ökat något som särskilt de mindre kommunerna upplever stärker yrkeskåren. Genom samordnaren kan också kommunerna bli representerade i olika sammanhang som en mera neutral part. När de nio kommunerna gör en bedömning av värdet av Miljösamverkan f:s insatser ger 4 kommuner högsta eller näst högsta betyg (diagram 11). Fyra kommuner ger betyget 3 och en kommun är något mera tveksam och sätter en 2a. Bedömning av värdet av Miljösamverkan f:s insatser för din kommuns verksamhet! (9kn) 1 0 1 3 4 1 - Inget värde 2 3 4 5 - Mycket högt värde Diagram 11 Kommentar i enkätsvaren: Miljösamverkan f är på god väg att förbättra tillsynen för kommunerna För att få ytterligare underlag till vilka effekter, som de olika insatserna resulterat i skulle verksamheten behöva utveckla en strategi och ett arbetssätt för hur uppföljning av de olika delprojekten ska ske. Insatserna har lett till många konkreta resultat och en del effekter, men just på effektsidan finns fortfarande vita fläckar. Detta gäller både genomförda delprojekt och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhet efter 2014 Det finns en osäkerhet kring hur miljöfrågor kommer att hanteras i den nya organisationen, som Region Jönköping står inför. Vid intervjuer med styrgruppen och i gruppintervjuerna med Länsstyrelsen, Nässjö, Vaggeryds och Jönköping som i enkätsvaren från de nio övriga kommunerna framkommer att samtliga är överens om att Miljösamverkan f behövs efter 2014. Samtliga ser också
15 mest fördelar med att Regionförbundet fortsätter att ha ett samordningsansvar och där resp kommun har genomförandeansvar. Styrgruppen ser också fördelar om Landstinget kommer med och då även Hälsa. Alla är också eniga om att Länsstyrelsen är en nyckelaktör och måste fortsätta vara med, då de är tillsynsmyndighet för kommunerna. Vidare anser både styrgrupp och kontaktpersoner att samordnaren, som svarar för att driva den verksamhet som kommuner och övriga parter har behov av, måste vara självständig och drivande. Flera i styrgruppen och av kontaktpersonerna samt några av de kommuner som svarat på enkäten påpekar vikten av att samordnaren i fortsättningen får någon plattform att utgå ifrån inom kompetensområdet Miljö, t ex i form av kreativ miljögrupp eller referensgrupp. I stort sett samtliga intervjuade och tillfrågade är överens om att nuvarande modell med temaområden och arbetsgrupper är bra. Styrgrupp och kontaktpersoner är av uppfattningen att den 3-åriga verksamhetsplanen, där aktiviteter även för 2015 och 2016 tagits fram, bör fortsätta och också utvecklas efterhand. Aktiviteterna i planen måste uppfattas som en tillgång och tidsbesparing av miljöchefer och övriga berörda chefer. Den behöver kommuniceras ut till medarbetarna i större utsträckning. Planen bör också medge utrymme för snabba projekt vid behov och också innehålla uppföljning och utvärdering av insatserna. Det är viktigt att även de större kommunerna upplever Miljösamverkan f som en viktig verksamhet och att också de får pay-back även att de har mera personella resurser och mera egna medel att tillgå. Sättet att bemanna delprojekt måste utvecklas med stöd från styrgruppen. Alla nio kommuner svarar ja i enkäten vad gäller fortsatt verksamhet efter 2014 (diagram 12). Fortsatt verksamhet motsvarande Miljösamverkan f efter 2014? (9 kn) 0 9 Ja, någon form av fortsättning Nej Diagram 12 Arbetssättet är konkret och gemensamt det är ingen konsultverksamhet, som en representant från styrgruppen uttryckte det. Rollfördelningen kan behöva förtydligas vad gäller styrgrupp, samordnare och kontaktpersoner. Någon påpekar att det borde finnas en starkare koppling mellan styrningen av verksamheten och styrning av resp förvaltningar ute i kommunerna. Vi har tidigare här tagit upp vikten av både miljöchefernas och politikernas engagemang och delaktighet som absoluta förutsättningar för goda effekter. Samverkan med politikerna behöver utvecklas ytterligare för att ge mera kraft åt verksamheten. Underlag för politiska beslut måste sammanställas och återkopplas till kontaktpersoner och arbetsgrupper.
De stora vinsterna finns framför allt ur likställighetssynpunkt alla behandlas lika i länet genom gemensam kunskapsinhämtning, tillsynsprojekt, policies, handledningar, checklistor. Sådana plattformar sparar inte bara tid utan stärker också yrkeskårens professionalitet och självförtroende. I verksamheten ska ingå regelbundna miljöchefsträffar, som arrangeras av samordnaren. I dessa finns önskemål om att också någon form av utbildning läggs in. Vidare skulle Miljösamverkan f kunna erbjuda utbildningar för nyanställda i vissa miljöfrågor, för att befästa och utveckla lika bedömningar och arbetssätt. Det har också framkommit önskemål om att ytterligare utveckla kommunikationen kring verksamhetens aktiviteter för att underlätta för kommunerna att vara i fas med sin planering gentemot Miljösamverkan f. Behov finns också att göra någon slags sammanställning av nationella projekt som pågår och göra dessa kända, för att underlätta för kommunen att själva söka information. Även viss lobbyverksamhet på nationell nivå bör ske om det är möjligt resursmässigt. Både styrgrupp och kontaktpersoner samt tillfrågade i enkäten anser att modellen för finansiering av verksamheten har fungerat bra med nuvarande upplägg, dock finns inget bestämt framåt kring den inbördes fördelningen. 16 Analys och Diskussion Miljösamverkan f är ett samverkansprojekt, där just samverkan är en förutsättning för att nå verksamhetens målsättningar. Hur ser forskningen på samverkan och vilka faktorer spelar in för att lyckas med samverkansprojekt? Forskning och studier om samverkan och hållbarhet 1 Det finns inte särskilt mycket forskning kring samverkan och det råder också brist på studier i detta område. Det finns dock viss forskning och studier som kan ge vägledning i vad det är som generellt bidrar till framgångsrik samverkan. Danermark 2 har i flera studier och böcker ringat in viktiga faktorer som påverkar samverkan. Samverkan är ett mycket allmänt använt begrepp där de allra flesta har en grundläggande förståelse för vad det handlar om. Men det är uppenbart att det finns samverkan med olika djup. Vi vill därför börja med att redovisa två försök till definition av samverkan. Danermark definierar samverkan som: Medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte. Integreringen ska alltså bestå av gemensam handling som inte är slumpmässig utan medveten. Handlingen ska utgå från ett identifierat problemområde för vilket man satt ett gemensamt mål och har utpekat personer som ska genomföra handlingarna. Dessa personer har ett gemensamt ansvar för att genomföra och uppfylla vissa mål. 1 Källa: Om samverkan som strategi för hållbara effekter, SPeLs Rapport nr 7, 2013, Sävenstrand och Ehneström 2 Danermark, 2003, 2004, 2009 (professor i sociologi, Linköpings och Örebro Universitet)
17 En annan definition, ursprungligen skapad av Boklund 3, pekar ut samverkan som en process där: Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra. Definitionen ar snarlik, men sätter mer fokus på att det ar en process snarare än enskilda handlingar, samt att det ar olika kompetenser och inte bara arbetstid som tillförs för att kunna genomföra processen. Miljösamverkan f är i sin konstruktion mera lik den senare definitionen. Hinder och framgångsfaktorer för samverkan 4 Ett problem för framgångsrik samverkan är att utvecklingen av olika samverkansmodeller ofta prövas i tillfällig projektform. Det innebär att även om resultaten i projekten är framgångsrika så påverkar de sällan den reguljära verksamheten. Vi återkommer till detta i avsnitt Hållbar samverkan. Det finns ett antal faktorer som påverkar hur framgångsrikt samverkansarbetet blir. Många gånger utgår samverkanstanken från den egna organisationens eller verksamhetens behov och inte ifrån brukarens behov av att olika aktörer samverkar. Detta kan bero på att de samverkande organisationerna har olika mål med samverkan och att det råder en bristande flexibilitet inom och mellan de olika organisationerna. Dessutom är det vanligt att samverkan utgår från personliga relationer snarare än tydliga organisatoriska strukturer för samverkan och att det kan råda en okunskap om varandras verksamheter. Samverkan kan också hindras av lagar, regler och styrsystem men även av olika organisationskulturer och kunskapstraditioner. Ekonomiska orsaker kan också utgöra hinder för samverkan. För en framgångsrik samverkan är det viktigt att dessa olika hinder kan identifieras, diskuteras och hanteras. Samverkan utvecklas bäst då aktörerna anser att de har en jämbördig ställning. Viktiga faktorer för en framgångsrik samverkan är att det finns redskap för Styrning Struktur Samsyn Med styrning menas till exempel att det krävs engagemang och styrning på samtliga ledningsnivåer. Ledningen måste bl a legitimera den samverkan som ska ske på lägre nivåer och också fråga efter hur arbetet utvecklas. Det krävs en gemensam målbild samt att aktörerna har en löpande diskussion om vad en lyckad samverkan är med utgångspunkt i systematiska uppföljningar av arbetet. I Miljösamverkan f finns ett stort engagemang hos styrgrupp, samordnare och kontaktpersoner. Men engagemanget räcker inte till fullt ut på samtliga ledningsnivåer. I de olika kommunerna behöver delaktighet och engagemang bli mera heltäckande på både chefsnivå och politikernivå. T ex behöver miljöchefer i större utsträckning informera om Miljösamverkan f:s möjligheter samt följa upp effekter av de olika delprojekten på hemmaplan. För att nå detta större engagemang kan behövas ytterligare stöd från styrgrupp och samordnare. Den gemensamma målbilden finns i form av en verksamhetsplan. Denna målbild kan bli ännu mera gemensam genom t ex att kommunicera insatser och uppföljning i högre grad och med en kommunikationsplan som grund. Struktur innebär att det är viktigt att man gemensamt identifierar målgrupper och problemområden, vilken roll de olika aktörerna har, att man har tydliga rutiner för samverkan samt en närhet mellan operativa och strategiska parter. Viktiga verktyg for att kunna bygga en struktur för samverkan är t ex att det finns avtal mellan samverkande verksamheter kring mål, ansvar och uppföljning, att det finns riktlinjer kopplat till de olika rollerna och handlingsplaner för det konkreta arbetet. Även en 3 Boklund, 1995 (Avhandling för doktorsex, Stockholms Universitet) 4 Källa: Källa: Om samverkan som strategi för hållbara effekter, SPeLs Rapport nr 7, 2013, Sävenstrand och Ehneström
samordningsfunktion kan behövas, där samordnaren har mandat från de olika aktörerna. Vidare är det viktigt att de som samverkar har den kompetens som krävs för att t ex förstå sin roll samt kunna arbeta med mål, metoder och uppföljning. För att kunna utveckla samverkan krävs sektorsövergripande möten där alla som berörs deltar och att mötena dokumenteras. I Miljösamverkan f är målgrupperna klara och problemområden klara. Genom styrgruppens möten, kontaktpersonernas uppdrag, handläggarträffar och miljöchefs- och presidiemöte är problemområden klarlagda utifrån samverkansparternas idéer och förslag, som sedan prioriterats och beslutats för att slutligen landa i verksamhetsplanen. Rutiner har varierat för verksamhetsplanens framtagande och genomförande, men har utvecklats och blivit till en långsiktsplan. Samverkansavtal finns mellan samverkansparterna. När det gäller var och ens roller har, såsom vi tidigare påpekat, det framkommit önskemål om en tydligare rollfördelning. Någon form av gemensam dialog och dokumentation behöver tillföras för ett förtydligande. Att samordnaren har det mandat som behövs är viktigt för att kunna arbeta med samverkan, men det har inte i intervjuer eller enkäter framkommit någon oklarhet kring samordnarens mandat därför utgår vi ifrån att mandatet motsvarar uppdraget. En sektorsövergripande satsning behövs för både kommuner och länsstyrelse, t ex i form av uppföljande möten, där deltagarna också får uppföljning av effekter av varje delprojekt. T ex: Hur har det gått med satsningen på enskilda avlopp vilka erfarenheter har gjorts, vilka metoder är framgångsrika, ekonomiska konsekvenser och vilka miljöeffekter går att se. Att det finns samsyn framhålls som en tredje viktig punkt och betyder bland annat att de berörda aktörerna har kunskap om varandras verksamheter och har en samsyn kring själva problemet. Det krävs också ett kontinuerligt och aktivt arbete med samsynsfrågor, en öppen och prestigelös kommunikation, en medvetenhet om att samverkan kan leda till konflikter, samt en förmåga att hantera dem. I kommunikationen är det betydelsefullt att aktörerna har gemensamma begrepp och en samstämmig syn på arbetet. Samsynen måste omfatta alla nivåer, även ledningsnivån, och det måste vara tydligt att ledningen ger stöd och mandat till samverkansarbetet. Att kontinuerligt arbeta med metodutveckling är en nödvändig del i en strategi för samverkan. Ytterligare en viktig aspekt som framhålls är att samordnaren mellan de olika aktörerna som ska samverka har en nyckelroll. Han/hon ska kunna röra sig på alla plan, prata allas språk och driva ett systematiskt arbete. Att följa upp och utvärdera arbetet ar viktigt för att utveckla samverkan. Det är ledningens ansvar att efterfråga detta och uppföljningen bör vara gemensam för de samverkande aktörerna. När det gäller Miljösamverkan f och kunskap om varandras verksamheter är det framför allt viktigt att kommuner och Länsstyrelsen kan varandras verksamhet och har förståelse för sina olika roller. Om Landstinget blir en ny samarbetspart är det viktigt att öka kunskapen om deras verklighet och också att Landstinget får mera kunskaper om både kommuner och Länsstyrelse. Återigen kommer vikten av att chefer och ledare på samtliga nivåer har en samsyn kring nyttan med Miljösamverkan f. Här finns en viss skillnad mellan stora och små kommuner bl a beroende på olika tillgång på personella resurser och ekonomiska medel. Det är viktigt att se och framhålla helheten, dvs nyttan för länet och regionen, där de större kommunerna kan bidra med mera specialistkompetens. Synen på samordnarens roll bör tas upp till diskussion inför en fortsatt verksamhet, så att alla parter har samma målbild kring förväntningar och mandat. Styrgruppen bör också se till att uppföljning görs löpande av en fortsatt verksamhet också med syfte att ge möjlighet till att öka samsynen. Hållbar samverkan 5 Som vi redan nämnt sker utveckling av samverkansmodeller ofta i form av projekt. Detta är en organisationsform som blivit allt vanligare och som ofta utgår från att ett problem har uppstått, som måste lösas och där lösningen inte riktigt passar in i ordinarie organisationsstruktur. 18 5 Källa: Om samverkan som strategi för hållbara effekter, SPeLs Rapport nr 7, 2013, Sävenstrand och Ehneström
Ibland kan projekten vara just samverkansprojekt men de kan givetvis också vara förändringsprojekt eller försöksprojekt. Projekt förväntas också på ett eller annat sätt bidra med något nytt. När det gäller samverkansprojekt handlar det ofta om nya former för samverkan men samverkan kan krävas även i t ex utvecklingsprojekt for att skapa innovation. Oavsett syfte innebär samverkan att antalet aktörer blir fler, vilket i sig ökar komplexiteten i arbetet. Viktiga förutsättningar för hållbar samverkan handlar om att huvudmännen visar engagemang och utser en styrgrupp som har mandat att styra projektet och ta tillvara de resultat som genereras. Forskning visar att den vanligaste förklaringen till bristen på hållbarhet handlar om att det aktiva ägarskapet saknas och att styrningen är oprofessionell. Samverkan består av bredd, höjd, djup och tid, som alla behöver fungera för att samverkan ska utvecklas långsiktigt. I Sävenstrands och Ehneströms rapport (se fotnot 5 nedan) åskådliggörs detta med den s k samverkanskuben. Samverkan har en bredd i form av ett antal aktörer, som berörs av de behov som man gemensamt försöker möta. Utmaningen i bredden ligger i att få med alla aktörer som berörs i samverkansarbetet. Ibland kan problemet vara det motsatta att för många aktörer utan tydliga roller deltar i ett projekt. I Miljösamverkan f deltar tolv kommuner, Regionförbundet och Länsstyrelsen, vilket får anses som hanterbart 19 Samverkan har också en tidsdimension. Tidigare erfarenheter av samverkan har stor betydelse. Tidigare liknande projektsatsningar gör att aktörerna lättare kan ta tillvara erfarenheter av samverkansarbete. I dimensionen tid ligger också förväntningar som samverkansparterna har på varandra och hur tydliga man är med vad man kan bidra med och inte. Miljösamverkan f startade sin verksamhet 2005 och bör ha hunnit lära känna varandras verksamheter och har förtroende för varandra och också erfarenheter att koppla tillbaka till. Förväntningarna är tydliggjorda genom arbetet med verksamhetsplanen. Däremot är det olika med vad varje aktör bidrar med beroende på storlek på organisation och tillgång till kompetens. Samtliga nio kommuner gjorde i enkäten bedömningen att verksamheten lett till ökad samverkan.
20 En tredje dimension av samverkan är djup. Djupet kan karakteriseras utifrån en indelning med samarbete på handläggarnivå för enklare frågor med utbyte av information och planering. Nästa djup är samverkan, där det krävs ledningsmandat för förankring och förändringsarbete. Det största djupet handlar om en finansiell samordning, där man på olika sätt lägger sina respektive resurser i en gemensam pott. Här måste parterna tydliggöra vilka behov som ska lösas och hur djup samverkan behöver bli för att göra det. I Miljösamverkan f:s insatser är samtliga tre nivåer representerade, men har framför allt även nått det större djupet med finansiell samordning. Till sist har samverkan också en höjd, där karaktären på behovet avgör hur många nivåer som berörs. Höjden är den mest komplexa och mest omfattande dimensionen i själva genomförandet. Parterna på alla nivåer måste uppfatta samverkan som begriplig, hanterbar och meningsfull. Som personal i ett samverkansinitiativ behöver man förstå vad syftet med samverkan är. Man behöver kunna sina samverkansparters verksamhet för att veta vad kan och inte kan göra och man behöver ha en bild av den egna rollen i samverkansuppdraget. Med denna förståelse som grund måste man också uppleva att man har tid och mandat att samverka. Det måste vara tydligt vad man får göra i sin roll och att det har skapats utrymme att arbeta med samverkan så att man kan hantera hela sin arbetssituation. Det behövs också finnas en drivkraft på ett mera personligt plan. Det är inte självklart att anställda sätter organisationens bästa i första rummet. Personalen kan inte heller ses som en homogen grupp de har olika erfarenheter och ser olika värden i att samverka. På motsvarande sätt kan det för ledningsnivån vara viktigt med en förståelse för samverkansparterna och deras uppdrag för att kunna identifiera t ex möjligheter. Ledningen måste ha mandat att genomföra förändringar och tillgång till resurser för samverkan. När vi kommer till nivån Styrelse-styrgrupp-politiker måste dessa ha en egen förståelse av behovet av samverkan för att kunna bedöma eventuella vinster med nya arbetsformer som ska beslutas om. Denna nivå skiljer sig mot de lägre på så vis att de är en grupp snarare än en individ och drivs därför av en annan logik. Här ligger en av de svåraste utmaningarna i samverkan. Hur kan denna nivå engageras i ett tidseffektivt och tillräckligt lärande för att kunna ta välgrundade beslut?