Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) Miljönämnden Tid: Onsdagen den 10 april, kl. 13:30 Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare. Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse. Ärenden 1. Upprop 2. Protokollets justering 3. Fastställande av dagordning 4. Utbildning Gruvinformation. Besök från Tasmet AB 5. Informationsärenden Ledningen informerar Politiken informerar Övriga frågor 6. Meddelanden avslutade ärenden 7. Meddelanden handlingar för kännedom 8. Anmälan om delegationsbeslut 9. Anmälningsärenden 10. Yttrande till stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för Vägmötet 2, Jönköpings kommun Mn MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 2 (2) 11. Yttrande till länsstyrelsen angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, Vindpark Lyckås (dnr ) inom fastigheterna Brunkulla m.fl. i Jönköpings kommun Mn Organisationsförändringar på miljökontorets livsmedelsenhet Mn Integrationsrapport 2012 för miljökontoret Mn Yttrande till kommunstyrelsen angående medborgarförslag om att vi måste värna vårt vatten, ärendebeteckning 2012:198 Mn Yttrande till parlamentariska kommittén angående sammanslagning Mn Susanne Wismén Ordförande Caroline Gillberg Sekreterare

3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening HÄLJARYD 1:145 BULLER - SKJUTBANA MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn TENHULTS JAKTVÅRDSFÖRENING ÄLVRINGEN 5 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - PROVTAGNING AV UTG VATTEN ROSENQVISTS MASKIN AB ÄLGKON 6 ANM - PCB SANERING TEKNISKA KONTORET ÖVERKANTEN 1 SOLÅSENS BILCENTER HÄLJARYD 1:160 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN UGGLEVIKEN 12 ÖVERTAGANNDE AV VERKSAMHET TAXI VAGGERYD-SKILLINGARYD AB BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - SKYTTEBANA BOTTNARYDS SKYTTEFÖRENING ROGBERGA-VISSMÅLEN 1:9 TILLSYNSÄRENDE ENL MB JAN SJÖKVIST FASTIGHETS AB VALPLATSEN 2 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJEAVSKILJARE MEKONOMEN BILVERKSTAD VALPLATSEN 2 TILLSYNSÄRENDE ENL MB MEDIPOWER JÖNKÖPING AB VIK 1:11 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING GUSTAVSSON, KERSTIN ÄRINGEN 2 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET HGL OLJE AB 1

4 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÄRAN 11 BEG FR STBN OM YTTR - ÄNDRING AV BYGGLOV MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn STADSBYGGNADSNÄMNDEN ARKADIEN 4 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING TACOBAREN, RESTAURANG MEXILAND VISINGSÖ FLYGFÄLT 2:1 KLAGOMÅL - STRESS AV KOR VISINGSÖ FLYGFÄLT HÄLJARYD 1:203 TENHULTS PRESSGJUTERI AB SKR FR TENHULTS PRESSGJUTERI - SMÅ FÖRÄNDRINGAR, BULLERMÄTNING ÖNSKNINGEN 7 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING MIRRES MARS 4 KLAGOMÅL - VATTENLÄCKA O VENTILATION ZVANTESSON, JAN-OLOV BACKEN 9:16 ÖVRIGT ÄRENDE ENL MB - KEMIKALIER KLAHR BYGGNADS AB HÄLJARYD 1:145 KLAGOMÅL - SKJUTTIDER TENHULTS JAKTVÅRDSFÖRENING ABISKO 17 ANM - INRÄTTANDE AV HYGIENLOKAL HUDH SKÖNHET & HUDVÅRD HACKSPETTEN 8 JENSENS BÖFHUS KLAGOMÅL - ELDNING LAGER, LOTTA VERDANDI 1 BEG FR STBN OM YTTR - DETALJPLAN STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2

5 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÄTTEHÖGEN 4 INVENTERING - OLJEAVSKILJARE, TVÄTTHALL MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SVEVIA AB DRIFT OCH UNDERHÅLL ÄTTEHÖGEN 4 INVENTERING - OLJEAVSKILJARE, VERKSTAD SVEVIA MASKIN AB ÄTTEHÖGEN 4 INVENTERING - OLJEAVSKILJARE, VÄGLABB SVEVIA MASKIN AB DOMHERREN 23 ANM - KRETSKORTTVÄTT SAAB PRECISION COMPONENTS AB HUSTOMTEN 1:13 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING GUNNARSSON, SYLVE HUSTOMTEN 1:17 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING GUNNARSSON, SYLVE BUDKAVELN 10 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN KARL ANDERSSON & SÖNER MÖBELFABRIK AB ÖVERTIDEN 1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN HARALDS BILRIKTNING SJÖBRINKEN 1 HAGLUNDS KONDITORI HARPAN 4 BEG FR SOC OM YTTR - ALKOHOLSERVERING PALLAS ATENA HÄLSAN 1 ANM - ANLÄGGA/DRIVA LOKAL - FÖRSKOLA HÄLSAN FURSTEN NORRA 1 RIVNING AV BYGGNAD STADSBYGGNADSNÄMNDEN 3

6 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening TRÅNGHALLA 3:207 ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SJÖGÅRD, GÖRAN BARNARPS-KRÅKEBO 1:61 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - MILJÖOLYCKA OK Q8 AB MASKINEN 10 BRUKSGATANS ÄLDREBOENDE ÖRSNÄS 1:7 ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING CLAESSON, KNUT VÄTTERSMÅLEN 2:2 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE RESTAURANG VÄTTERLEDEN AB BUDKAVELN 25 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE PREEM AB HÄLJARYD 1:220 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES AV OLJEAVSKILJARE PREEM AB LILLA ÅSA 3:23 ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING NESTSERAN, DZMITRY BACKEN 1:33 ANALYSRESULTAT STATOIL BANKERYD KOMMUNSTYRELSEN BEG FR KS OM YTTR - MOTION OM ATT GÖRA VÄTTERN T ETT RIKSINTRESSE F VATTENFÖRSÖRJNINGEN HOVEN 1 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING O LEARYS HARPAN 4 KEBAB BAR 4

7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BACKEN 1:1 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SORTERGÅRD - BANKERYD BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:233 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - BOTTNARYD SMÖRBLOMMAN 5 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - KUNGSÄNGSVÄGEN ÖVERSKOTTET 1 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - JÖNKÖPING MAD 1:18 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - KAXHOLMEN FLAHULT 21:30 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - TORSVIK VISINGSBORG 3:1 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET SORTERGÅRD - VISINGSÖ JULLEN 6 COMFORT HOTEL FRÖVIK 5:3 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL OLSSON, ALF SJÖÅKRA 1:10 ÅRSRAPPORT 2012 PROTON FINISHING BANKERYD AB HÄRDEN 1 JOHANS COFFEE & SHOP KABELN 3 ANNIE JOHANSSONS HEMBAGERI 5

8 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ANSVARET 3 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn ESTERS KÖK OCH BAR GUVERNÖREN 1 GUVERNÖREN RESTAURANG HÄROLDEN 5 SOFIEHOF VINKELHAKEN 5 STADSBYGGNADSNÄMNDEN BEG FR STBN OM YTTR - TILLBYGGNAD AV INDUSTRIBYGGNAD ÖGONGLOBEN 15 TILLSYNSAVG ENL MB JÖNKÖPINGS ENTREPRENAD OCH MARKBYGGNADS AB ÖVERLÄRAREN 5 SHARKINA RESTAURANG & PUB HACKSPETTEN 8 SOYA, RESTAURANG ÄTTEHÖGEN 7 ANALYSRESULTAT FINNVEDENS LASTVAGNAR AB ARKADIEN 4 DÖNER HOUSE ALHAMBRA 1 STORA HOTELLET BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:167 TEMPO BÄRET 4 RYDBERGS RESTAURANG 6

9 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BÄGAREN 5 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SAMBOOSAK GAMEN 6 LIBAN DELI HYLTENA 1:74 KLAGOMÅL - BULLER LOVSJÖBADENS CAMPING ÅNGAN 1 KINNARPS ARENA - RESTAURANG CEZAR LANDÅN 7 KLAGOMÅL - MÄRKNING GRÄNNA KNÄCKE LAPPEN 8 ÅRSRAPPORT 2012 JÖNKÖPING ENERGI AB (VP1) HÄLJARYD 1:220 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM AB MÅNSERYD 2:3 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM AB CISTERNEN 2 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM AB PREUSSEN 20 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM ÅSENVÄGEN VRETAHOLM 6:2 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM BRAHEHUS FLAHULT 21:37 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM AB 7

10 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÄRINGEN 2 ÅRSRAPPORT 2012 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn PREEM AB BUDKAVELN 25 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM AB VALPLATSEN 3 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM VARGÖN 5 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM PETROLEUM AB ÖVERINGENJÖREN 5 ÅRSRAPPORT - DRIVMEDELSFÖRSÄLJNING 2012 PREEM AB ÖVERBLICKEN 6 ÅRSRAPPORT 2012 PREEM PETROLEUM AB VÄTTERSMÅLEN 2:2 ÅRSRAPPORT 2012 RESTAURANG VÄTTERLEDEN AB FRIGGA 1 BELLA PIZZERIA HÄLJARYD 19:1 VÄSTERHÄLL, VALLBACKA STORSKOLAN 1 ÖXNEHAGASKOLAN KULRAMEN 1 SÖDERGÅRDSSKOLAN SYRENEN 7 LIVETS ORD I JÖNKÖPING 8

11 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening MÅRDEN 1 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SÖDER PIZZERIA SLÅTTERGUBBEN 1 MONTE CARLO PIZZERIA MAJSTÅNGEN 13 PIZZERIA MAJSTÅNGEN SMÅSKOLAN 2 OXHAGSSKOLAN HUMLAN 2 GIANNINO PIZZERIA KAXHOLMEN 12:10 LANDSJÖSKOLAN LEKERYD 1:4 BILISTEN LEKERYD SKÄRSTADS-SÄBY 1:4 ROSENQVIST ROMAN, ANNA-MARIA KAXHOLMEN 1:5 KAXHOLMENS PIZZERIA VÄGPORTEN 4 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - SLAM O OLJEAVSKILJARE TEKNISK SERVICE LÄRAN 1 NORRÄNGSSKOLAN SMEDEN 4 HUSKVARNA BINGOALLIANS 9

12 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖDESTUGU 10:1 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn ÖDESTUGUSKOLAN STANSEN 5 BIBLOS, PIZZERIA VENUS 13 TEGNER CAFÉ ROSENGÅRD 18 ROSENS PÄRLA FLAHULT 3:160 FLAHULTSSKOLAN FLAHULT 3:232 TABERGSDALENS TENNISKLUBB ÖSTER 1:8 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN VÄXTRIKET 12 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN ÖNNEFLOD, JAN-ÅKE LEKERYD 3:17 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN ENGSTRÖM, JANE ÅSIKTEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC LINDGÅRDENS SERVICEHUS KABELN 3 TORTELLINI ÄTTEHÖGEN 18 TILLSYNSAVG ENL MB SKEPPSBRONS BILVERKSTAD 10

13 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÅLDERDOMEN 4 ANM ENL MB (A,B,C) - NY VERKSAMHET MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn STAG-GREEN FILIAL ÖVERLÄRAREN 5 RIMINI PIZZERIA VALUTAN 13 ÅTERK KONTROLL CFC COOP FORUM SYD HAKARP 1:28 EGNAHEMSSKOLAN BUDKAVELN 19 INTERNATIONELLA ROMSKA FÖRENINGEN ZEMUN VAGNMAKAREN 8 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING MAX JÖNKÖPING VALUTAN 15 KLAGOMÅL - OHYGIENISKT MC DONALDS A6 CENTER KÄLLARP 1:3 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING STATOIL HYLTENA VÅRDAREN 8 BLÅ FIKET VÄTTERSMÅLEN 2:2 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING RESTAURANG VÄTTERLEDEN (ÖLBRYGGERI) LEKERYD 1:4 OHLSSONS LANTHANDEL BRAGE 3 FÖRFR - VATTENKVALITET SVENSSON, HELENE 11

14 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖRINGEN 13 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn MAX DRAGONEN 3 KÅLGÅRDENS ÄLDREBOENDE ELEVEN 4 KÅLGÅRDSSKOLANS TILLAGNINGSKÖK REPLIKEN 7 HISINGSKULLENS FÖRSKOLA OKTETTEN 3 MARIEBO FÖRSKOLA ATTARP 2:473 EKÅSEN ÄLDREBOENDE VALPLATSEN 2 ERIKSHJÄLPEN SECOND HAND ELEKTRONEN 5 KUNSKAPSSKOLAN JÖNKÖPING ÅRSVÄXTEN 20 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL DENNEBERG, NANNA O LEIF ÄDELMETALLEN 10 ÅTERK KONTROLL CFC MÅRDSKOG & LINDQVIST AB ÄRINGEN 2 ÅTERK KONTROLL CFC TRANSPORTAKTIEBOLAGET I JÖNKÖPING KORTEBO 2:168 ÅTERK KONTROLL CFC RUBERGS HANDELSTRÄDGÅRD 12

15 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening SMEDBYN 7 ÅTERK KONTROLL CFC MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn GALLERI SMEDBYN HANDELN 7 ÅTERK KONTROLL CFC NB MAT I JÖNKÖPING AB VÄSTRA HÖREDA 9:1 ÅTERK KONTROLL CFC JANSSON, TOMMY SNICKAREN 1 ÅTERK KONTROLL CFC FRANSSONS KONFEKTYR AB ELEKTRONEN 3 INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN FOLKETS PARK 1 SANDAGYMNASIET, FOLKETS PARK ROTORN 1 ANALYSRESULTAT STATOIL KORTEBOVÄGEN VOKALEN 2 KLAGOMÅL - LUKT REICH, KATARINA KÖPMANNEN 2 FIKET TVÅ LILJOR 5 RESTAURANG TRE LILJOR KÖPMANNEN 1 TEMPO GRÄNNA HJORTEN 6 THAIGRILLEN I GRÄNNA 13

16 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening GAMBRINUS 1 ÅTERK KONTROLL CFC MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn FASTIGHETEN VÄTTERVYN HB HACKSPETTEN 8 ÅTERK KONTROLL CFC FASTIGHETS AB VÄTTERGLIMTEN KNAPEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC PRESSBYRÅN ÅMINNE 1 ÅTERK KONTROLL CFC SCANDIC HOTELL AB ÅBOHOLM 4 ALFRED DALINSKOLAN LYCKEBO 1 THÖRN PIZZERIA GRÄNNA 6:1 LUFTBALLONGENS FÖRSKOLA SUND 1:15 HENMIK LEKERYD 1:19 LEKERYDS PIZZERIA AB BARONEN 35 PLUTO POOLLÄGENHET KUNGSTRÄDGÅRDEN 7 RIBBAKÖKET MILJÖDIPLOMERING MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING GRENNA MUSEUM/KULTURGÅRD 14

17 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÄTTEHÖGEN 3 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn MATLUSTEN RESTAURANG VÄGMÖTET 1 MACKEN A6 AB GRÄNNAPÄRONET 1 POLKAGRISENS FÖRSKOLA BARNARP 1:54 BARNARPS PIZZERIA HEDENSTORP 1:75 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING JAFARIS GROUP PERU 4 SOLSTICKANS FÖRSKOLA JÄGMÄSTAREN 2 ÅTERK KONTROLL CFC PINGSTKYRKAN I JÖNKÖPING SANDSERYD 2:16 ÅTERK KONTROLL CFC SANDSERYD KLIMATANLÄGGNING AXAMO GARVAREN 2 ÅTERK KONTROLL CFC KEMET ELECTRONICS AB KLOSTERS FABRIKSOMRÅDE 7 ÅTERK KONTROLL CFC POMONA BLOMSTERHANDEL AB SOLHÄLL 31 ÅTERK KONTROLL CFC HAKARPSVÄGENS LIVS ÖVERLÄRAREN 5 ÅTERK KONTROLL CFC WILLYS RÅSLÄTT 15

18 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening SJÖBRINKEN 1 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn HAGLUNDS KONDITORI VENTILEN 5 ROSENLUNDSSKOLAN VIDÖSTERN 4 ÖSTERÄNGSSKOLAN VINGEN 10 PROLYMPIA F LÄNKEN 5 CICKI MA MA, TORPA ATTARP 2:472 MISSIONSKYRKAN BANKERYD LÄKAREN 10 VALENTINO PIZZERIA ATTARP 2:230 ATTARPSSKOLAN HARPAN 2 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE GRILL HOUSE HOVSLÄTT 2:11 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN HOVSLÄTTS IK HOVSLÄTT 2:43 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN HOVSLÄTT IK ATTARP 2:250 TUSENFOTINGEN POOLLÄGENHET 16

19 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening RIDDERSBERG 1:5 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn MATSALEN RIDDERSBERG ATTARP 2:679 FILADELFIAKYRKAN ÄREVARVET 1 ÅTERK KONTROLL CFC KONRADSSONS KAKEL ÖVERSIKTEN 6 ÅTERK KONTROLL CFC SOLÅS CENTER VAKTEN 1 ÅTERK KONTROLL CFC ELL-EFF HANDELS & INDUSTRIVFAST AB VAKTEN 4 ÅTERK KONTROLL CFC INTERSPORT ROGBERGA 4:1 SVENSKA KYRKAN - KYRKA ROGBERGA TENHULT 15:1 TENHULTSSKOLAN VALUTAN 1 ÅTERK KONTROLL CFC A6-CENTER NEDRE STENHAGEN 13 ICA NÄRA GRÄNNA VALUTAN 12 ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING IKEA RESTAURANG ÖRSERUM 7:1 ÖRSERUMSSKOLAN 17

20 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖLAND 1:21 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn WETTERSHUS RETREATGÅRD ADELIN 2 MATLUST ÄTTLINGEN 1 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN RAVELSMARK 13:2 GYLLENE UTTERN BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:120 ANM - INST VÄRMEPUMP - BERG STRIDH, ANDERS PLUGGHÄSTEN 6 TALAVIDSKOLAN ADELIN 2 KALLES TOBAK RASTSTÄLLET 1 KLAGOMÅL - DUVOR CENTRUMFASTIGHETER SOLHÄLL 31 PIZZERIA SAMI PIZZA 4 YOU STENSHOLM 1:370 HAKARP FÖRSAMLINGSHEM TORSVIK KRÅKEBO 1:51 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL REMOS PASTA VÄSTANÅ 1:1 ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE GRÄNNA GOLF RESTAURANG 18

21 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening PALMTRÄDET 2 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn JONSSON, LENNART VÅRELDEN 1 ROSENGÅRDENS ÄLDREBOENDE - TILLAGNINGSKÖK ÖRSERUM 3:3 HUGOS CHARK & LIVS SANDAGYMNASIET 1 SANDA CAFÉ MARS 10 KLAGOMÅL - FULTVÄTT AHLSENS GLASMÄSTERI AB ROSENGÅRD 18 SPORTLIFE HUSKVARNA HALLONET 7 HALLONETTS FÖRSKOLA ROSENGÅRD 18 EL PADRINO PIZZERIA JUPITER 5 JUNEDALSSKOLAN FLAHULT 3:233 SMEDJEHOV KOMMUNSTYRELSEN T U BESL FR KS TU - REDOGÖRA F MÖJLIGHETER F KOMMUNEN ATT DELTA I ETT PROJEKT SOM RÖR ÅTGÄRDER F BARNARPASJÖN KONUNGSÖ 1:17 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN 19

22 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening GREVEN 13 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn TILLANDER, ULRICA INDUSTRIEN 8 FÖRSL T BILTVÄTT - GAMLA PREEM HOVSLÄTT EK, CLAES NORRAHAMMAR 54:1 TUMMELISA FÖRSKOLA BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:1 PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I SKARA STIFT TILLSYNSÄRENDE ENL MB - POTENTIELLT FÖRORENAT OMRÅDE NORRAHAMMAR 28:124 BRODALSSKOLAN ROSENLUND 2:1 ROSENLUND BOWLING ÖVERTIDEN 2 KLAGOMÅL - FULTVÄTT AD BILDELAR GRÄNNAPÄRONET 2 GRÄNNA ÄLDREBOENDE KÄLLARP 2:1 ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET JÖNKÖPINGS LAST & MARK AB UTKASTET 3 ÅRSRAPPORT 2012 HOLMGRENS BIL AB VISIONEN 1 KEMIKALIEFÖRBRUKNING 2012 KITRON MICROELECTRONICS AB STENSHOLM 1:19 NORDSKOGENS SKOLA 20

23 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening PRÄSTKRAGEN 5 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn KASSERMO, ERIK LILLA TOKARP 2:9 ÖVRIGT ÄRENDE ENL MB - FÖRFR FR EV KÖPARE KOMPOSITTEAM 1 I BANKERYD ÖLMSTAD 2:75 ÖLMSTADSSKOLAN ÖLMSTADS-ÅNARYD 9:1 SOLSTRÅLENS FÖRSKOLA ÄTTEHÖGEN 16 JÖNKÖPINGS LAST OCH MARK ÖLMSTAD 10:1 KRYSSET LANTHANDEL RYHOV 4:1 CITY GROSS VAKTEN 2 WILLYS JÖNKÖPING A RASTSTÄLLET 1 DALVIK PIZZERIA VÄTTERSMÅLEN 2:2 VÄTTERLEDEN RESTAURANG BANKERYDS-MÅLSKOG 10:46 BANKERYDS RIDKLUBB HACKSPETTEN 7 GLASS PÅ PLATS 21

24 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening TAPETEN 1 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn VÄTTERSLUNDSSKOLAN RÄVEN 12 STATTUTGATANS ÄLDREBOENDE INSTRUKTÖREN 1 GRÄSTORPSSKOLAN SANNA 2:2 KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING ANONYM ÖSTER 1:1 STÅKÄKA KLÄMMESTORP 1:27 JÖNKÖPINGS FÄLTRITTKLUBB KORTEBO 1:39 STRANDSKOLAN MÅNEN 11 SÖDRA VÄTTERBYGDENS FOLKHÖGSKOLA NORRAHAMMARS-HÖKHULT 2:295 HOVSLÄTTSSKOLAN HOTELLET 8 HEMKÖP NÖTEN 14 ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL WITTESJÖ, ANDERS ÖVERDRAGET 10 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING TELEPROFFS 22

25 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BARNARP 1:50 RIVNING AV BYGGNAD MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn STADSBYGGNADSNÄMNDEN LAPPEN 8 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED STADSBYGGNADSNÄMNDEN ÄMBARET 4 NA-LACK AB VINKELN 22 ÅRSRAPPORT 2012 HOLMGRENS BIL AB BÄGAREN 4 PRIMA PIZZERIA ÄSSJAN 1 KLAGOMÅL - FÅGLAR SITA SVERIGE AB HOV 8:1 EKLUND, BERNT GRANBÄCK 2:10 ANM FR TK - DRICKSVATTEN HÄGGEBERGS VATTENVERK ALMEN 5 KLAGOMÅL - HUND LINGON RESTAURANG VIKTORIA 7 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL GRILL VASEN 3 STORÄNGSSKOLAN ÅSEN 1:3 TTC TRANSPORT OCH TRAFIKTEKNISKT CENTRUM 23

26 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening JUVELEN 4 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn VÄTTERHEM, BOSTADS AB BIKTEN 1 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING SVENSKA KYRKAN, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN VISIONEN 3 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING CORALLEN I JÖNKÖPING AB JÄRSTORP 3:1 JÄRSTORP FÖRSAMLINGSHEM HACKSPETTEN 7 CAFÉ JUNE ARKADIEN 4 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL DÖNER HOUSE JÄRNET 3 SAN MARINO PIZZERIA NYCKELN 1 JUNEGÅRDEN ÄLDREBOENDE - TILLAGNINGSKÖK HÄLJARYD 2:88 TENHULTS SÅG & TRÄVAROR ÖRNKLON 10 ÅRSRAPPORT ST1 ENERGY AB VIDÖSTERN 5 ÖSTERÄNGENS ÄLDREBOENDE LUDVIG 4 TORPA SENIORBOENDE 24

27 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening PREUSSEN 9 MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn SOLSTICKEGATANS ÄLDREBOENDE PILTEN 8 COOP KONSUM KRISTINEDALSGATAN HÄLSAN 2 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING MILJÖSTRATEGEN I JÖNKÖPING AB BACKEN 1:137 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING BANKERYDS PLÅT & VENT AB PILTEN 13 BÄCKADALSGYMNASIETS SKOLKÖK NORRAHAMMAR 33:1 MUNKBAGARN YOUSEF VANTEN 1 CUCCHINI RESTAURANG & PIZZERIA ATTARP 2:201 BANKERYDS GATUKÖK OCH PIZZERIA HÄROLDEN 5 SOFIEHOF KÖK & BAR BEG FR POLISEN OM YTTR - AFTER WORK M OLIKA TEMAN UNDER VÅREN BANKERYD 2:75 GEORGES PIZZERIA O GATUKÖK GLOBEN 7 PER BRAHEGYMNASIET GÖTALAND 5 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING JORDBRUKSVERKET 25

28 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BANKERYD 2:62 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Namn BRANDT, LASSE HARPAN 2 GRILL HOUSE (VÄSTER) ESBJÖRNARP 1:8 SMULANS FÖRSKOLA RÅBY 4:1 LYCKANS FÖRSKOLA VISIONEN 3 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL VÅGEN RESTAURANG SIMSHOLMEN 1:1 ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL HJÄRTAT I MUNKSJÖN ÅNGAN 1 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING HV71 FASTIGHETS AB 26

29 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - AVSLUTADE ÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik BJÄLLEBÄCK 3:21 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG Namn FRÖBERG, OLOF O STINA RÖKINGE 5:22 SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL KRANTZ, MICHAEL STORA ÅSA 22:21 BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG GUSTAFSSON, ANETTE 1

30 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖRSERUM 7:1 RADONMÄTNINGSPROTOKOLL F K Namn ÖRSERUMSSKOLAN LAPPEN 8 SKR FR VÄXJÖ TINGSRÄTT F K - REV DOM/M KRAFTVÄRMEVERKET MUNKSJÖ HÄLJARYD 1:145 KOMPL HANDL F K - SKOTT PER SÄSONG TENHULTS JAKTVÅRDSFÖRENING STORA SPÅNHULT 1:5 SKANSKA BESL FR LST FK - EFTERBEHANDLAD O SLUTBESIKTIGAD TÄKT LEKERYD 3:56 BESL FR STBN F K - TIDSBEGRÄNSAT BYGGLOV TEKNISKA KONTORET RAVELSMARK 13:18 MAILKONVERSATION F K - ANALYSRESULTAT STATOIL DETALJIST AB BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:12 BRUNNSPROTOKOLL F K SIMONSSON, JONNY ÄTTEHÖGEN 18 KONTR RAPPORT F K - OLJECISTERN STADSBYGGNADSNÄMNDEN VASA 1 KUNGÖRELSE F K - DETALJPL STADSBYGGNADSNÄMNDEN KAXHOLMEN 12:10 KUNGÖRELSE F K - DETALJPLANEFÖRSL STADSBYGGNADSNÄMNDEN 1

31 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening TOVERYD 2:23 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS Namn VALFRIDSSON, FREDRIK BUDKAVELN 17 BESL FR ÅKLAGARMYNDIGHETEN F K - UNDERRÄTTELSE PIRI PIRI HUSKVARNA STORA ÅSA 22:21 UTFÖRANDEINTYG F K GUSTAFSSON, ANETTE PAVILJONGEN 13 KOMPL HANDL F K - KARTA MERNELIUS, KARIN KÅPERYD 1:99 KOMPL HANDL F K - KARTA MÖLLERSTRÖM, TOBIAS HUSKVARNA 5:2 SKR FR LST F K - ANM OM DRIFTSTÖRNING HUSQVARNA AB GUVERNÖREN 4 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL GÄRDE WESSLAU ADVOKATBYRÅ LÄNSTYRELSEN SKR FR LST FK - INFO OM ÄNDRING AV NV S FÖRESKRIFTER ANG ELEKTRISKA ELLER ELEKTRONISKA PRODUKTER DIPLOMATEN 7 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL JÖNKÖPINGS STADSBIBLIOTEK KLÄMMESTORP 1:27 TEKNISKA KONTORET SKR FR LST F K - INV/KARTLÄGGNING AV POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN 2

32 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening HACKSPETTEN 4 SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE Namn ZTYLE HACKSPETTEN 4 SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE ZTYLE GASELLEN 6 MEDICA CLINICAL NORD SVERIGE AB SKR FR LÄKEMEDELSVERKET F K - OÖNSKAD EFFEKT AV JABUSHE 24 HOUR CREME LABBARP 1:4 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS SVENSSON, HENRIK O MARTIN ÄDELMETALLEN 19 BESL FR STBN F K - FÖRLÄNGT BYGGLOV STADSBYGGNADSNÄMNDEN KÄLLARP 1:3 SWEROCK AB BESL FR LST F K - GODKÄNNANDE AV SÄKERHET F TILLST ENL MB GÄLLANDE TÄKTVERKSAMHET KÄLLARP 1:3 SWEROCK AB BESL FR LST F K - ÄNDRING AV BESTÄMMELSE I TILLST ENL MB T TÄKTVERKSAMHET HALMSTADS KOMMUN SKR FR HALMSTADS KOMMUN F K - VÄGLEDNING F TILLST F HANTERING AV BEKÄMPNINGSMEDEL O GÖDSEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN SKRÄDDAREN 4 SKR FR LST F K - FALL AV SALMONELLA HOS KATT KRUTH, MARIE-LOUISE LANDSJÖN BESL FR LST F K - NEDLÄGGN AV AVLOPPSVATTENLEDNING LÄNSSTYRELSEN 3

33 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖRTUGEN 2 SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL Namn JÖNKÖPINGS BYGGINVEST AB LUFTVÅRDSFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN SKR FR LUFTVÅRDSFÖRBUNDET F K - ÅRSMÖTE O VERKSAMHETSBERÄTTELSE LOCKEBO 1:2 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS LOCKING, GÖRAN SKÄLLINGSÖ 1:5 SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS ARVIDSSON, DAG-HENRIK VENUSSKON 2 JOHANSSON, ANNA BESL FR SJV F K - DJUR SOM INTE UPPFYLLER VILLKOREN F INFÖRSEL 4

34 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Administrativa ärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DAD 003 VIKARIAT - ADMINISTRATIV CHEF CGG MILJÖNÄMNDEN A 1

35 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Statu DAH 234 YTTR T POLISEN - DANSTILLSTÄLLNING EE ALMEN 3 RED LION, RESTAURANG A DAH 235 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DROMEDAREN 4 HAKARPS FASTIGHETS AB J DAH 236 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE HÄLJARYD 19:1 VÄSTERHÄLL, VALLBACKA A DAH 237 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE ÅSIKTEN 1 LINDGÅRDEN A DAH 238 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG EE VANDRINGSMANNEN 1 LEVÁN, ROBERT A * DAH 240 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VÄSTANÅ 1:1 GRÄNNA GOLFRESTAURANG A DAH 241 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE VISINGSBORG 3:1 VISINGSÖ PENSIONAT A DAH 242 YTTR T SOC - ALKOHOLSERVERING EE JORDGLOBEN 4 BOWLING CITY A * DAH 244 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM BÄGAREN 2 KARLSSON, BO ERIK J * DAH 239 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF * DAH 243 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 1

36 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DAL 014 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH HORSTORP 1:270 HENTZEL, CHARLOTTE J DAL 015 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH STORA ÅSA 22:20 VIRKKUNEN, AHTI J DAL 016 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SONARPS 1:45 FRANSSON, VERONICA O JONAS J DAL 017 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SONARP 1:47 PETERSON, EWA-BRITT J DAL 018 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SONARP 1:40 PETTERSSON, MALIN O JOHAN J DAL 019 SVAR PÅ ANMÄLAN LH HULUKVARN 1:22 FLENDER, MARIE A * DAL 021 FÖREL MULLTOA LH NORRAHAMMARS-.ULVSTORP 1:7 ENGSTRÖM, ÅKE A * DAL 020 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 1

37 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DLI 076 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE BUDKAVELN 17 PIRI PIRI HUSKVARNA A DLI 077 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MM BARONEN 35 PLUTO POOLLÄGENHET A DLI 078 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KHT VISINGSBORG 3:1 VISINGSÖ PENSIONAT A DLI 079 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR MK JÄTTEN 8 MÄSTER GUDMUNDS KÄLLARE A DLI 080 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL ÖVERBLICKEN 6 FRENDO SOLÅSEN A DLI 081 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KHT KAXHOLMEN 1:5 KAXHOLMENS PIZZERIA J DLI 082 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE HARPAN 2 GRILL HOUSE A DLI 083 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KB ÖVERMANNEN 7 HAVSÖRNENS ÄLDREBOENDE - VÅRDAVDELNINGSKÖK A DLI 084 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KHT SMEDBYN 6 NYA SÖDERKIOSKEN A DLI 085 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KHT CIGARREN 19 GRÖNSAKER FRUKT A DLI 086 UPPHÄVANDE AV FÖRBUD JS BERGET 1:318 ROSETTEN KONDITORI A DLI 087 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JS BERGET 1:318 ROSETTEN KONDITORI A DLI 088 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS ÖVERLÄRAREN 1 RÅSLÄTTSSKOLANS TILLAGNINGSKÖK A DLI 089 UPPHÄVANDE AV FÖRBUD JSE BLÅKLOCKAN 1 NORRÄNGENS PIZZERIA A DLI 090 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JSE BLÅKLOCKAN 1 NORRÄNGENS PIZZERIA A DLI 091 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE VÄSTANÅ 1:1 GRÄNNA GOLF RESTAURANG A DLI 092 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KB GRÄNNAPÄRONET 2 GRÄNNA ÄLDREBOENDE A 1

38 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DLI 093 FÖRBUD JSE BALLADEN 1 ALCAMO A DLI 094 FÖREL HDH ÖRNNÄSTET 8 JÖNKÖPINGS FRUKTHALL J DLI 095 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR MK TOKARP 8:1 CHOKLADVERKSTA N A DLI 096 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFABRIK 1 CAFÉ ÅNGAN J DLI 097 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE ÖSTER 1:1 STÅKÄKA J DLI 098 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KS VÄSTER 1:1 PETEX A DLI 099 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS SMÖRBLOMMAN 1 MAGELUNGEN UTVECKLING AB A DLI 100 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE SJÖÅKRA 4:1 SECOND HAND A DLI 101 UPPHÄVANDE AV FÖRBUD JSE BALLADEN 1 ALCAMO A DLI 102 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JSE BALLADEN 1 ALCAMO A DLI 103 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL PILTEN 13 BÄCKADALSGYMNASIETS UNDERVISNINGSKÖK OCH A BUTIK DLI 104 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JS KÖPMANNEN 4 AMALIAS KROG A DLI 105 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE ARKADIEN 4 PIZZERIA BELLA MARIE A 2

39 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 105 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LV ROGBERGA-VISSMÅLEN 1:9 ARKONDA INTERIÖR & DESIGN HB A DMI 106 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BANKERYDS-NYARP 1:74 ANDERSSON, CHRISTER A DMI 107 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR TENHULT 44:47 WAHLSTRÖM, JOHAN A DMI 108 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR KNOPPARP 1:15 BOSTRÖM, MIKAEL A DMI 109 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR KÅPERYD 1:99 MÖLLERSTRÖM, TOBIAS A DMI 110 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR KLÄMMESTORP 1:6 ALMBERGER, MARTIN A DMI 111 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH FLAHULT 21:9 MACKEN TORSVIK AB J DMI 112 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH JUVELEN 4 BOSTADS AB VÄTTERHEM A DMI 113 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH ÖRLOGSMANNEN 10 SKANSKA MASKIN AB J DMI 114 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH SANDSERYD 2:20 SMÅLANDSBUSSEN AB J DMI 115 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH ÖRTUGEN 2 JÖNKÖPINGS BYGGINVEST AB J DMI 116 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH VÄGMÖTET 1 TIMO O PAULA SERVICEHANDEL AB A DMI 117 SVARSSKR - OLJECISTERN HL ÖVERMANNEN 20 BOSTADS AB VÄTTERHEM A DMI 118 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH ÄDELKORALLEN 4 RENTID AB A DMI 119 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB PPA VINGEN 8 VIANOR AB J DMI 120 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH ÖSTERBOTTEN 4 SKEPPSBRONS BILVERKSTAD AB A DMI 121 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:1 PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I SKARA STIFT A 1

40 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 122 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB PPA UGGLEVIKEN 12 BILVÅRDSCENTER HUSKVARNA J DMI 123 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:120 STRIDH, ANDERS A DMI 124 MILJÖSANKTIONSAVG AR LEKERYD 1:25 FRIMAN, THOMAS A DMI 125 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR ÄNGASKOG 1:2 NYANDER, THOMAS O VERONICA J DMI 126 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LV ÖVERSKOTTET 1 TEKNISKA KONTORET J DMI 127 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BOTTNARYDS PRÄSTGÅRD 1:85 STRIDH, MATTIAS A DMI 128 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW VÄSTER 1:36 JERNHUSEN AB J DMI 129 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH ÖVERBLICKEN 11 OK-Q8 AB - DRIVMEDEL J DMI 130 BESL - ÅRLIG TILLSYNSAVG PPA BACKEN 1:33 STATOIL BANKERYD J DMI 131 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR PAVILJONGEN 13 MERNELIUS, KARIN A * DMI 133 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BERGET 1:98 LIND LYCK, ANDREAS/IWAREZ, THERESE A DMI 134 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR FLAHULT 3:199 MEMIC, DAMIR A DMI 135 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖGONGLOBEN 15 JÖNKÖPINGS ENTREP O MARKBY AB J DMI 136 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV HEDENSTORP 1:17 TEKNISKA KONTORET J DMI 137 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LV ÄDELGASEN 1 STADSBYGGNADSNÄMNDEN A DMI 138 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL ÖVERTRYCKET 1 MR CAP J DMI 139 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH HÅLAN 4:1 SVENSSON & ROOS BILVERKSTAD AB J * DMI 132 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 2

41 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGATIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Beslut Rubrik Datum Signatur Fastighet Namn Status DMI 140 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV VISINGSBORG 3:1 TEKNISKA KONTORET J DMI 141 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH TULLSTUGAN 4 GRÄNNA BENSIN & SERVICE AB J DMI 142 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH FLAHULT 21:26 BÖRJES TANKCENTER AB J * DMI 144 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR NORRAHAMMARS-HÖKHULT 2:70 ESKILSSON, HANS-ÅKE A DMI 145 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ROGBERGA 2:18 ERNSTAD, MATTIAS O JENNIE A DMI 146 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR NEDRE STENHAGEN 7 SJÖBLOM, GÖSTA A DMI 147 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ÖLMSTAD 2:23 SARIAN-SJÖKVIST, MILLAN J DMI 148 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW ÖRONSKYDDET 6 EKMANS MÖBLER I JÖNKÖPING AB A DMI 149 YTTR T STBN AW HEDENSTORP 1:3 STADSBYGGNADSNÄMNDEN A DMI 150 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW IDOGHETEN 8 JIO MÖBLER AB A * DMI 143 BESLUT FINNS EJ PÅ DENNA PARAGRAF 3

42 JÖNKÖPINGS KOMMUN ANMÄLNINGSÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik Namn STADSKONTORET BESL FR KF - MOTION OM ATT TILLÅTA STREETRACETÄVLINGAR PÅ AXAMO LÄNSSTYRELSEN YTTR FR LST - REMISS GÄLLANDE UPPDATERING AV RIKSINTRESSE VINDBRUK TEKNISKA NÄMNDEN BESL FR TN - YTTR ÖVER FÖRSL T REV AV BOVERKETS REGLER OM ENKELT AVHJÄLPTA HINDER KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KS - YTTR ÖVER FÖRSL T REV AV BOVERKETS REGLER OM ENKELT AVHJÄLPTA HINDER KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KS - UTVECKLING AV INTERN KONTR O ARBETE MOT KORRUPTION KOMMUNSTYRELSEN T U BESL FR TU - REDOGÖRA F MÖJLIGHETER F KOMMUNEN ATT DELTA I ETT PROJEKT SOM RÖR ÅTGÄRDER F BARNARPASJÖN KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KS - POLICY F LÅN O ANV AV SURFPLATTA ÄGD AV JKPG S KOMMUN BESL FR KS - KOMPL AV RESEPOLICY, CYKELERSÄTTNING KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KF - LEDAMOT SAMT ERSÄTTARE I MILJÖNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNFULLMÄKTIGE BESL FR KF - ORDFÖRANDE, 1:E VICE ORDFÖRANDE O LEDAMOT I KOMMUNDELSRÅD HUSKVARNA 1

43 JÖNKÖPINGS KOMMUN ANMÄLNINGSÄRENDEN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik Namn

44 Hälsoskyddsenheten Maria Westlund TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till Stadsbyggnadsnämnden över detaljplan för Vägmötet 2, Jönköpings kommun Mn Sammanfattning Området som berör planen ligger på A6 området. Planändringen ska medge byggnad i två plan för handel och kontor. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Geoteknisk utredning för nybyggnad av affärslokaler med rapport geotekniska undersökningar av WSP daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden lämnar följande synpunkter på detaljplan för Vägmötet 2 m fl, Jönköpings kommun: Säkerställa att grundläggningen görs utan risk för ras och skred. Om uppschaktade massor från området planeras att användas för anläggningsändamål på annan plats, ska en anmälan lämnas till miljönämnden senast sex veckor innan arbetenas utförande. Ärende Denna planändring ska medge plats för handel (ej livsmedel) och kontor i en byggnad i två plan. Eftersom marker sluttar kommer byggnaden ha en suterrängvåning. Det ska även finnas plats för bilparkering. Planområdets östra del består av en asfalterad parkering och den västra delen består av en ravin. I ravinen, söder om Sjukhusgatan samlas dagvattnet från A6-området. Den befintliga parkeringen till Shellmacken kommer också att användas av affärshuset. Målsättningen med dagvattenhanteringen är att minimera uppkomsten av dagvatten och skapa en lösning som tar hand om dagvattnet så nära källan som möjligt. Byggnaden ska utformas så att det är möjligt att utrymma från annat håll än mot bensinstationen. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

45 2 (2) Markförhållandena är av sådan karaktär att risk för ras och sked vid häftiga regn bör utredas eftersom byggnaden placeras vid en ravin Bedömning Av utförd miljöteknisk markundersökning framgår att förhöjd halt av oljekolväten, alifater>c16-c35, förekommer i en punkt under blivande parkering. Halten överstiger riktvärden för känslig markanvändning men understiger riktvärde för mindre känslig markanvändning. Planerad markanvändning utgör mindre känslig markanvändning. Miljökontoret bedömer därför att någon sanering inte erfordras. Det bör dock skrivas in i genomförandebeskrivningen att eventuellt uppschaktade massor från området inte får användas generellt för anläggningsändamål på annan plats. Om massor från området avses användas på annan plats ska en anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd inlämnas till miljönämnden senast sex veckor innan arbetena ska utföras. Rolf Erlandsson Miljöchef Maria Westlund Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadsnämnden

46 Uppdragsnr: (7) KV VÄGMÖTET, AG Jönköping Geoteknisk utredning för ny byggnad av affärslokaler Version 1.0 Handläggare: David Jersenius och Sten-Sture Jönsson WSP Samhällsbyggnad Östra storgalan 67 SE Jönköping Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: styrelsens säte: Stockholm

47 (7) KV VÄGMÖTET, AG Jönköping Geoteknisk utredning för ny byggnad - Analys av 2 jordprover på miljötekniskt laboratorium avseende alifater, aromater och P AH. Samtliga utförda undersökningar redovisas i Rapport geoteknik, RGeo, för rubricerat objekt. 3 Befintliga förhållanden Undersökningsområdets östra del består idag av en asfalterad parkering som ligger bredvid en befintlig bensinstation för Shell. Områdets västra del, där markens ytskikt fi ämst består av sand, ligger delvis i en ravin, i vilken en hel del vegetation fi ämst i form av sly återfinns. Marknivån här ligger 5-6 m lägre än i områdets centrala del. I den västra delen av undersökningsområdet låg tidigare en byggnad som i folkmun kallades för "Soldathemmet", vilken revs oktober Tidigare läge för byggnaden framgår av ritning l O l G020 l. "Soldathemmet" var byggd som en suterrängbyggnad och marken där byggnaden stod utgör idag en platå med relativ plan markyta. Ny byggnad ska uppföras delvis på samma plats som "Soldathemmets" tidigare läge, se ritning 101G0201. Områdets norra delsläntar brant ned mot en avfartsramp fi ån E4:an. Strax väster om planerad byggnads läge går idag kommunal dagvatten- och spillvattenledning. Dagvattenledningen har dimensionen 1400 mm. Ytterligare ca 5-l O m västerut återfinns fjärrvärme ledningar tillhörande Jönköping Energi. Även i berörd tomts södra och sydvästra del återfinns dessa ledningar, vilka delvis går mycket nära planläget för planerad byggnad. I ungefår samma sträckning som ovan nämnda dag- och spill vattenledning, sträcker sig även fastighetsgräns mot Landstingsfastigheter. 4 Topografi Undersökningsområdet har stora höjdskillnader med marknivåer i ravinen i områdets västra del på ca +92, ,7, till marknivåer i den östra delen nära Shell på ca +98, ,4. Ä ven i den branta sluttningen mot norr återfinns ungefår samma nivåskillnader. 5 Markförhållanden Marken inom området består av 0-0,3 m organisk ytjord eller,0-1,3 m fyllning ovan naturligt avsatta sediment till stort djup. Den organiska ytjorden består av mull och återfinns främst i ravinen som vetter mot väster samt även i området södra del. Den relativa fastheten för den organiska ytjorden är mycket låg. Fyllningen består fi ämst av ca 6 cm asfalt, sandigt grus, sand Och fins and, i dessa lager har även påträffats lokala inslag av mull, asfaltsrester och plast. Relativ fasthet för fyllningen är generellt medelhög-minst hög, med undantag för områdets norra del, vid punkterna W20, W28 och W2 där fyllningen huvudsakligen har mycket låg~ medelhög relativ fasthet. De naturligt avsatta sedimenten är sammansatta av främst sand, finsand och silt. I sedimentlagren har även påträffats mindre mängder av grus, mull och växtdelar. De naturligt avsatta sedimenten har i områdets norra, västra och södra kanter en relativ fasthet varierande mellan mycket låg- medelhög de översta 1,5-9,5 meterna, för att därefter övergå till minst medelhög relativ fasthet. I områdets centrala och östra delar har de naturligt avsatta sedimenten generellt medelhög-minst hög relativ

48 (7) KV VÄGMÖTET, A6 Jönköping Geoteknisk utredning för ny byggnad Då jorden i denna del av området har låg fasthet till stort djup, i synnerhet i områdets lägst belägna delar bedöms pålning av ovan nämnda plintar vara nödvändigt får att besvärande sättningar ej ska uppstå. Grundläggningsnivå for pålplintarna föreslås bli ca +93,0. Denna nivå kan dockjusteras m.h.t. framtida marknivåer omkring byggnaden samt själva byggnadens läge. I samråd med arkitekt föreslås att de yttersta plintarna fårses med sockelelement för att bli en del av byggnadens fasad. Golv inom denna del utförs fribärande. 7.3 Planerad byggnads norra del samt godsmottagning, delområde 3 Följande beskrivning avser den del av norra byggnaden som ej grundläggs via pålar, se delområde 2. Vid den norra delen av byggnaden återfinns även godsmottagning. Vid anläggande av byggnad och godsmottagning måste hänsyn tas till den slänt som vetter ned mot E4:an. Vid överslagsberäkningar avseende stabilitet for denna slänt, visar framräknad säkerhetsfaktor att slänten ej kan betraktas som stabil får byggnation med ytgrundläggning i närheten av släntkrön. Inte heller ny köryta eller angöring för fordon till godsmottagning, med släntkrön utan förstärkning, i det på ritning l O l G020 l visade planläget kan rekommenderas med hänsyn till stabilitetsrisker. En planerad godsmottagning i detta läge skulle förutsättas bli utförd med endera fribärande betongplatta som grundläggs via pålar eller plintar, alternativt en hög stödmur mot norr, vars grundläggning måste ske avsevärt under körplanet for angöringen. Innan utförande bestäms bör dock stabilitetsvillkorennärmare utredas i slänten varvid även ytterligare fältundersökningar krävs i släntens nedre del. För grundläggning av byggnad och utfyllnad för godsmottagning, vilken förutsätts hamna på samma nivå som färdigt golv, ca +99,0, rekommenderas att grundläggningen förs ned så djupt att stabilitets problem ej uppstår. Preliminärt kan grundläggning av stödmurar ske på en relativt låg nivå med efterföljande terrasseringsarbete för godsmottagning och byggnad bakom stödmurarna. stödmurarna kommer att bli relativt höga och det är viktigt att risken för stabilitetsbrott kontrolleras innan utförandet bestäms. Slutligt förfarande kmmner sam1olikt kräva samråd med Trafikverket för godkännande. Alt kan slänten förstärkas med t.ex. jordspikning, vilket i korthet ilmebär att ett nät "spikas" fast i släntens ytskikt for att öka stabiliteten. Denna metod anses vara gym1sam i fi'iktionsjordar där det ej förekommer höga grundvattennivåer. I de fall slänten förstärks på ett sådant sätt att den bedöms som stabil kan plattrundläggning av byggnad och utfyllnad för godsmottagning ske efter att en mer begränsad urgrävning av befintligt jordtäcke utförts. Men även detta forfarande kräver ytterligare undersölmingar avseende stabilitet och för omfattningen av en sådan förstärkning. Vid plattgrundläggning av byggnaden efter det att stabiliteten har bedömts som tillfredställande ska m grävning för byggnaden ske till nivån ca +95,0 följt av terrassering till önskad nivå med grovkornig fyllning och efterföljande kontrollerad packning. Vid urgrävning ska på schaktbotten en geotextil av minst bruksklass N3 appliceras. Plattgrundläggningen ska ske på minst 0,3 m packad grus fyllning enl. AMA Anläggning'kap CEB.212 och överordnade avsnitt. Plattan ska även förses med sedvanligt dränerande- och kapillärbrytande lager.

49 (7) KV VÄGMÖTET, AG Jönköping Geoteknisk utredning för ny byggnad analyserat jordprov låg klart under. Analyserade halter av P AH låg i båda fallen under generella riktvärden för KM, d.v.s. var i det här sammanhanget mycket låga. I tidigare byggnad på platsen har även en sanering avseende PCB utfdrts, vilken i ogynnsamma fall kan sprida sig till marken. I samråd med Jönköpings kommuns avdelning för miljö och hälsa togs beslutet att ingen speciell hänsyn behöver tas till förorenad mark vid framtida schaktning, zyllning och byggnation, då fdrekomsten av alifater var relativt låg samt att den PCB som fanns i tidigare byggnad bedömdes ej ha kunnat sprida sig till marken. Se bilaga 2 for miljöanalyser. Jönköping WSP Samhällsbyggnad David J ersenius Sten-Sture Jönsson

50 (3) Jönköping KV V ÄG MÖTET, A6 JÖNKÖPING GEOTEKNISK UTREDNING FÖR NYBYGGNAD AV AFFÄRsLOKALER RAPPORT GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR, RGEO Handläggare: David Jersenius och Sten-Sture Jönsson WSP Samhällsbyggnad Östra storgalan Jönköping Tel: Fax: 036/ WSP Sverige AB Org nr: styrelsens säte: Stockholm

51 Markundersökningar Arb. nr sid. 2(3) Dat. Rev Objekt/Projekt KV VÄGMÖTET, A6 JÖNKÖPING Beställare Newsee Asset Management AB Omfattning, ändamål Geoteknisk utredning för nybyggnad av affärslokaler Underlag för undersökningar -Jönköpings kommuns primärkarta Tidigare utförda undersökningar - Inga tidigare utredningar är kända Utförda undersökningar, arbeten - Trycksondering i 17 punkter. - Provtagning av störda jordprover med skruvprovtagare i 11 punkter. - Installation och avläsning av 3 filterförsedda grundvattenrör. - Jordartsklassificering av störda prover i geotekniskt laboratorium. -Mätning av lättflyktiga kolväten med PID-mätare i 6 jordprover. -Analys av 2 jordprover på miljötekniskt laboratorium avseende alifater, aromater och PAH. Fältarbeten under tiden Mars och maj 2011 Fälttekniker Torbjörn Eklund Utsättnings- och awägningsdata Utsättning och inmätning av undersökningspunkterna har utförts av ORIGO Mätteknik. Koordinatsystem: RT 90 5 gon V 63.5 Höjdsystem: RH2000 Ritningar och bilagor Dat. Rev. Se innehållsförteckning på följande sida An m. Handläggare DJ och SSJ L:\5320\ \3_Dokument\38_Rapport\Rgeo\Kv Vägmötet MARKUND.doc Senast utskrtvet :04:00

52 (3) INNEHALL BILAGOR Geotekniska laboratorieundersökningar Miljötekniska laboratorieundersökningar RITNINGAR Borrplan, 1:400 Borrhålssektioner W1-W12, 1:100 Borrhålssektioner W20-W27, 1 :1 00 SIDAINR Bilaga 1 (5) Bilaga 2 (4) 101G G G0902 HÄNVISNINGAR Geotekniska beteckningar (SGF) BETECKNING/NR Se SGF:s beteckningssystem under publikationer på hemsidan n et Jönköping WSP Samhällsbyggnad David Jersenius och Sten-Sture Jönsson

53 KV VÄGMÖTET A6, , Bilaga 1 sid 1 (5) j.wsp Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt KvVägmötet Rullagergatan Göteborg Bilaga: Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål W1C Fax: Fältundersökning Utrustning l PG l Skr IKvSt l IKv st 11 Labundersökning x Granskning KS Grundvattenobservationer Datum Den- Vatten- Kon fl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl.l Tjälf.- Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup WN WL s, "CtukPa "Ctu kpa VVTKOB m Benämning tlm 3 % % Kon Kon 0,0 MULLJORD (enl.fälttekn.) 0,3 0,3 brun rostfläckig sandig SIL T 2,2 2,2 brun SAND, siltkörtlar, enstaka gruskorn 3,3 3,3 mörkgrå ngt mullhaltig SAND (enl.fälttekn.) 3,4 3,4 brun siltig SAND 5,0 5,0 SAND, tunna siltskikt (enl.fälttekn.) 6,5 6,5 FINSAND (enl.fälttekn.) 7,0

54 KVVÄGMÖTET A6, , Bilaga 1 sid 2 (5) 1-WSP Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt KvVägmötet Rullagergatan Göteborg Bilaga: Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål W4B Fax: Fältundersökning Utrustning l PG l Skr IKvSt l IKv st 11 Labundersökning x Granskning KS Grundvattenobservationer Datum Den Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl., Tjälf. Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup WN WL s. 't'ru kpa 't'ru kpa VVTK08 m Benämning Um 3 % % Kon Kon 0,0 MULLJORD (enl.fälttekn.) 0,3 0,3 brun sandig SIL T 1,3 1,3 brun siltig SAND, siltkörtlar, växtdelar 2,0 2,0 brun siltig SAND 3,5 3,5 SAND (enl.fälttekn.) 5,0

55 KV VÄGMÖTET A6, , Bilaga 1 sid 3 (5),.WSP l Bilaga: Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt KvVägmötet Utrustning Rullagergatan Göteborg Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål W7B Fax: Fältundersökning l PG l Skr IKvSt l IKv st 11 Labundersökning x Granskning KS Grundvattenobservationer Datum Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl.l Tjälf. Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup WN WL St 't 1 ukpa 't'tu kpa VVTKOB m Benämning t/m3 % % Kon Kon 0,0 MULLJORD (enl.fälttekn.) 0,1 0,1 SIL T (enl.fälttekn.) 0,4 mörkbrun rostfläckig mullhaltig sandig SIL T, 0,4 1,0 växtdelar 1,0 brun siltig SAND, enstaka gruskorn 3,0 3,0 siltig FINSAND (enl.fälttekn.) 5,0

56 KVVÄGMÖTETA6, , Bilaga 1 sid4(5) 1-WSP Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt KvVägmötet Rullagergatan Göteborg l_ Bilaga: Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål W8 Fax: Fältundersökning Utrustning l PG l Skr IKvSt l IKv st 11 Labundersökning x Granskning KS Grundvattenobservationer Datum Den Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl.l Tjälf. Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup WN WL St 'r 10 kpa 'r1u kpa VVTKOS m Benämning t/m3 % % Kon Kon 0,0 F l MULLJORD l (enl.fälttekn.) 0,2 0,2 1,1 brun siltig SAND, mullkörtlar, enstaka gruskorn, växtdelar 1,1 brun SAND 3,0 3,0 FINSAND (enl.fälttekn.) 5,0

57 KV VÄGMÖTET A6, , Bilaga 1 sid 5 (5),.~ Sammanställning av Laboratorieundersökningar Bilaga: Geo Göteborg Projekt KvVägmötet Rullagergatan Göteborg Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål W10 Fax: Fältundersökning Utrustning l PG l Skr IKvStl IKv st 11 Labundersökning x Granskning KS Grundvattenobservationer Datum Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl., Tjälf.- Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup WN WL St 'tru kpa 'tru kpa VVTKOB m Benämning t/m3 o/o o/o Kon Kon 0,0 F l ASFAL T l (enl.fälttekn.) 0,1 0,1 F l brunt sandigt GRUS, asfaltrester l 0,7 0,7 ljusbrun ngt siltig SAND 3,0 3,0 FINSAND (enl.fälttekn.) 4,0

58 KVVÄGMÖTET A6, , Bilaga 2 sid 1 (4) eurofins c,~ed-1 0 >ww0 ~w~ 1/;'nr'\''1.~ 1125 JSOIIEC Eurofins Envlronment Sweden AB Lidköping Box 737 Sjöhagsgatan 3, port 1 SE Lidköping Tlf: Fax: WSP David Jersenius östra Storgatan 67, plan JÖNKÖPING Analysrapport AR-11-SL EUSEL Kundnummer: SL Uppdragsmarkn Provnummer: Provbeskrlvnlng: Provtagningsplats: Matris: Provet ankom: Analys påbörjad Utskriftsdatum: Provmarknin : 2 Analys WCf Jord Resultat Djup (m) Provtagare Provtagningsdatum Enhet Mato. Metod/ref 0,08-1,0 Torbjörn Eklund * Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 < 5.0 < 5.0 mg/kg T s mg/kg Ts LldMiljö.OA % LidMiljö.OA Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 * Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Metylkrysener/benzo(a)antracener Metylpyren/fluorantener Aromater >C16-C35 * Oljetyp Benso(a)antracen Krysen Benso(b,k)fluoranten < < 10 < 3.0 < 0.50 <0.50 < 1.0 Motorolja mg/kg T s mg/kg T s mg/kg T s mg/kg T s mg/kg Ts mg/kg T s mg/kg Ts mg/kg T s mg/kg T s mg/kgts 25% LidMIIjö.OA % LldMiljö.OA LidMiljö.OA % LldMiljö.OA % LidMiljö.OA % LidMiljö.OA % LidMiljö.OA % LldMiljö.OA % LidMiljö.OA.01.1 O 30% LidMIIjö.OA.01.1 O (_ Benso(a)pyren lndeno(1,2,3-cd)pyren < < < 0.56 mg/kg T s 30% LldMiljö.OA mg/kg T s 30% LidMIIjö.OA.01.1 O mg/kg T s 30% LidMiljö.OA.01.10,- -- mg/kg Ts LldMiljö.OA Pyren Benzo(g,h,i)perylen Summa övriga PAH < < < mg/kg T s mg/kg T s mg/kg T s mg/kg T s mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg T s mg/kg Ts mg/kg T s mg/kg T s 30% LidMiljö.OA.01.1 O 30% LidMIIjö.OA.01.1 O '' ~ ~-,. 30% LidMIIjö.OA.01.1 O 30% LldMiljö.OA % LidMiljö.OA.01.1 O 30% LidMiljö.OA.01.1 O 30% LidMiljö.OA.01.1 O 20% LldMiljö.OA % LldMiljö.OA.01.1 O LldMIIjö.OA.01.1 O summa PAH med låg molekylvikt < 0.56 mg/kg T s LldMiljö.OA Förklaringar * : Ej ackrediterad analys 1 Uppgift från provtagare Utförande laboratorium om inte annat anges: Eurofins Envlronment Sweden AB Lidköping AR-003v23E Mätosäkerheten, om Inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomn o'h~m 1 9å'j5p6W~IlfSe'illlliS~ ~oo-lfim~\llhrwe\laa?eiiil inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det im Sida 1 av 2

59 KVVÄGMÖTET A6, , Bilaga 2 sid 2 (4) eurofins Summa PAH med medelhög molekylvikt Summa PAH med hög molekylvikt Torrsubstans 0.75 mg/kg Ts <0.56 mg/kg Ts 95.8 % AR-11-SL EUSEL LidMiljö.OA O LidMIIjö.OA O 5% SS EN Rapportkommentar: Höjda rapporteringsgränser för PAH pga s~raratriseffekter. Emma Wäring, Rapportansvarig ~ Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar * : Ej ackrediterad analys 1 Uppgift från provtagare Utförande laboratorium om inte annat anges: Eurofins Envlronment Sweden AB Lidköping AR-003v23E Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomn o'!;~mi~gp\)6\11~~~ ~M/iim~lilhlWe!JM?EIIIl inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det int Sida 2 av 2

60 KV VÄGMÖTET A6, , Bilaga 2 sid 3 (4) eurofins 112:0 lso/jec 1702$ Euroflns Envlronment Sweden AB Lidköping Box 737 sjöhagsgatan 3, port 1 SE Lidköping Tlf: Fax: WSP David Jersenius östra Storgatan 67, plan JÖNKÖPING Provnummer: Provbeskrlvning: Provtagnlngsplats: Matris: Provet ankom: Analys påbörjad Utskriftsdatum: Provmärknin : 3 Analys w q Jord * Allfater >C8-C10 Alifater >C 1 O-C 12 Allfater >C12-C16 Alifater >C 16-C35 * Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 '" Metylkrysener/benzo(a}antracener Metylpyren/fluorantener Aromater >C16-C35 Benso(b,k}fluoranten Benso(a)pyren lndeno(1,2,3-cd)pyren Dibenso(a,h}antracen Acenaftylen Fluoren Acenaften Fenantren Antracen Fluoranten Pyren ~ ' Benzo(g,h,i)perylen Summa övriga PAH Summa PAH med låg molekylvikt Analysrapport Resultat < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 10 < 10 < 3.0 < 0.50 < 0.50 < 1.0 Ej påvisad < < < < < < < 0.30 < < < < < < < < < < 0.30 < 0.30 Djup (m} Provtagare Provtagningsdatum AR-11-SL EUSEL Kundnummer: SL Uppdragsmärkn ,0-1,5 Torbjörn Eklund Enhet Mäto. Metod/ref mg/kg Ts LidMiljö.OA mg/kg Ts 25% LidMiljö.OA mg/kg T s 25% LidMiljö.OA mg/kg T s 25% LidMIIjö.OA mg/kg T s LldMiljö.OA mg/kg Ts 30% LidMIIjö.OA mg/kg Ts 25% LidMiljö.OA mg/kg Ts 25% LidMiljö.OA mg/kg T s 25% LidMiljö.OA mg/kg T s 30% LidMiljö.OA mg/kg T s 30% LidMiljö.OA mg/kg T s 30% LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg T s 30% LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg Ts 30% LldMiljö.OA mg/kg T s 30% LldMIIjö.OA mg/kg T s LldMIIjö.OA.01.1 O mg/kg T s 30% LldMIIjö.OA.01.1 O mg/kg T s 30% LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg T s 30% -~ LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg Ts 30% LldMiljö.OA mg/kg Ts 30% LldMIIjö.OA.01.1 O -- mg/kg Ts 30% LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg Ts 30% LidMiljö.OA mg/kg Ts 30% LidMIIjö.OA mg/kg T s 30% LldMiljö.OA.01.1 O - mg/kg T s LidMiljö.OA.01.1 O mg/kg T s LldMIIjö.OA.01.1 O Förklaringar AR-003v23E 1 * : Ej ackrediterad analys Uppgift från provtagare Utförande laboratortum om inte annat anges: Eurofins Environment Sweden AB Lidköping Mätosäkerfleten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomn o'6~nn 1 ~gppbwq~~ ~f&/fim~%1hrwelill!l?ffill inte utförande laboratorium l förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det im Sida 1 av 2

61 KV VÄGMÖTET A6, , Bilaga 2 sid 4 (4) eurofins Summa PAH med medelhög molekylvikt Summa PAH med hög molekylvikt Torrsubstans < 0.30 mg/kg Ts < 0.30 mg/kg Ts 96.4 % AR-11-SL ~ EUSEL LidMiljö.OA.01.1 O LldMlljö.OA.01.1 O 5% SS EN Emma Wäring, Rapportansvarig Denna rapport ar elektroniskt signerad. ( Förklaringar * : Ej ackrediterad analys 1 Uppgift från provtagare Utförande laboratorium om inte annat anges: Eurofins Environment Sweden AB Lidköping AR-003v23E Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomn o'!:~!\~ 1 9nppb\ll~!lfSeWiflis~ htm-lf!rn~~lhflfulllli!~eilll-inte utförande laboratorium l förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det im Sida 2 av 2

62 Miljöenheten Annette Rosén TJÄNSTESKRIVELSE (4) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till länsstyrelsen angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, Vindpark Lyckås (dnr ) inom fastigheterna Brunkulla m.fl. i Jönköpings kommun Mn Sammanfattning Startkraft Södra Vindkraft AB (nedan kallat bolaget) har tidigare till länsstyrelsen inkommit med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att uppföra och driva gruppstation för vindkraft. Utifrån den tidigare ansökan skulle vindkraftsparken omfatta maximalt 18 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 180 meter. Bolaget ville ha fri placering av 18 vindkraftsverk på 27 höjdlägen. Varje höjdläge skulle rymma maximalt ett vindkraftverk. Miljönämnden yttrade sig i ärendet och föreslog att ansökan skulle avstyrkas med anledning av att bolaget inte hade kompletterat ansökan enligt länsstyrelsens i Jönköpings län föreläggande. Bolaget hade inte heller beaktat miljönämndens tidigare synpunkter om att bl.a. att precisera höjd effekt och placering av vindkraftsverken. Bolaget har i samband med bemötande av inkomna yttranden ändrat sina yrkanden. Länsstyrelsen har begärt att miljönämnden ska yttra sig över bolagets nya yrkanden. Bolaget yrkar i första hand att vindkraftverkens slutliga placering inom området ska avgöras vid detaljprojektering när bolaget redan har fått tillstånd. Det innebär att bolaget vill ha fri placering av 14 vindkraftverk på 20 olika höjdlägen. Vindkraftverken kommer att ha en maximal totalhöjd av 180 meter. I andra hand yrkar bolaget att villkoren utformas så att vindkraftverkens slutliga placering bestäms enligt de layouter som bolaget har tagit fram, med flyttmåner meter. Innan tillstånd ges till bolaget anser miljönämnden att de förväntade buller- och skuggvärdena ska vara utredda, vilket de inte är utifrån en fri placering av 14 vindkraftverk på 20 höjdlägen. Miljönämnden anser att det kan ses acceptabelt att bolaget presenterar tre olika layouter över vindkraftverkens placeringar. Dock ska de begränsningsvärden som gäller för buller och skuggor klaras vid samtliga bostäder. Miljönämnden förutsätter att vindkraftverkens påverkan på människors hälsa är väl utredd innan bolaget får tillstånd. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

63 2 (4) Beslutsunderlag - Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet, nya yrkanden daterad Ansökan om miljötillstånd för Vindpark Lyckås daterad och kompletterade handlingar daterad Miljönämndens beslut 173, Länsstyrelsens yttrande, Förslag till miljönämnden Miljönämnden ser kritiskt på att tillstånd ges till bolaget att ha fri placering av 14 vindkraftverk på 20 olika höjdlägen. Förväntade buller- och skuggvärden vid bostäder bör vara utredda innan tillstånd ges. Miljönämnden anser att det kan ses acceptabelt att bolaget presenterar tre olika layouter över vindkraftverkens placeringar. Dock ska de begränsningsvärden som gäller för buller och skuggor klaras vid samtliga bostäder. Ärende Bakgrund Startkraft Södra Vindkraft AB har sedan tidigare till länsstyrelsen inkommit med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att uppföra och driva gruppstation för vindkraft. Utifrån den tidigare ansökan skulle vindkraftsparken omfatta maximalt 18 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 180 meter. Vindkraftverken skulle placeras inom de höjdlägen (beteckning Lyc01-Lyc28V) som avgränsats på kartabilaga C1c. Varje höjdläge skulle rymma maximalt ett vindkraftverk. Miljönämnden yttrade sig i ärendet och föreslog att ansökan skulle avstyrkas med anledning av att bolaget inte hade kompletterat ansökan enligt länsstyrelsens i Jönköpings län föreläggande. Bolaget hade inte heller beaktat miljönämndens tidigare synpunkter om att bl.a. precisera höjd effekt och placering av vindkraftsverken. Bolaget har i samband med bemötande av inkomna yttranden ändrat sina yrkanden. Länsstyrelsen har begärt att miljönämnden ska yttra sig över bolagets nya yrkanden. Nedan tas endast de yrkanden med där miljönämnden har vissa synpunkter. Övriga yrkanden kan utläsas i bolagets handlingar. Bolaget ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till att uppföra och driva gruppstation för vindkraft inom området som markerats på karta i bilaga A, Vindpark Lyckås. Antal vindkraftverk blir maximalt 14 stycken med en högsta totalhöjd på 180 meter. Bolaget yrkar i första hand att vindkraftverkens slutliga placering inom området markerade med Tillgänglig mark för vkv och nya vägar på karta i bilaga A kan avgöras i samband med detaljprojektering. Slutligt förslag till layout av vindkraftverk och vägdragning samt byggande av teknikbyggnader med mera för vindkraftverkens behov ska lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast en månad innan anläggningarbetena påbörjas. I andra hand yrkar bolaget att villkoren utformas så att verkens slutliga placering bestäms till att följa de centrumkoordinater för layouten som

64 3 (4) återfinns i bilaga B med där angivna flyttmåner om meter. Större avvikelser kan ske efter slutligt godkännande av tillsynsmyndigheten. Slutligt förslag till layout av vindkraftverk och vägdragning samt byggande av teknikbyggnader med mera för vindkraftverkens behov ska lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast en månad innan anläggningsarbetena påbörjas. Bolaget anger i sina yrkanden att buller från vindkraftverken ska begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadshus i bruk än 40 db(a). Villkoret gäller inte Torpet Toria på fastigheten Lyckås 2:1, under förutsättning att uthyrningen sker under en begränsad tid under året (maximalt 4 månader) och under förutsättning att hyresgästen informeras om att bullret från vindkraftsverken kan komma att överskrida 40 db(a) ( ) I detta yttrande anges endast miljönämndens synpunkter vad avser hur vindkraftsparken kommer att påverka människors hälsa utifrån buller och skuggor. Stadsbyggnadsnämnden yttrar sig över hur vindkraftsparken kommer att påverka riksintressen såsom natur, kultur, rekreation m.m. Stadsbyggnadsnämnden yttrar sig även över hur vindkraftsparken kommer att påverka landskapsbilden, samt andra lokala intressen inom Jönköping kommun. Motivering Miljönämnden anser att bolaget inte ska få tillstånd till sitt förstahands yrkande att uppföra och driva 14 vindkraftverk med en maximalhöjd av 180 meter inom de områden som markerats i bilaga A. Enligt bilaga A skulle 14 verk kunna placeras fritt på 20 höjdlägen (tidigare 18 verk på 27 höjdlägen). Innan tillstånd ges anser miljönämnden att de förväntade buller- och skuggvärdena ska vara utredda, vilket de inte är utifrån en fri placering av 14 vindkraftverk på 20 höjdlägen. Bolaget har i sitt andrahandsyrkande angett tre olika layouter av tänkbara placeringar. I layout 13xV112 anges 13 vindkraftverk med en totalhöjd av 175 meter. Samtliga bostäder förutom torpet Toria (41,9 db(a)) och torpet Gilebo (42,2 db(a)) klarar 40 db(a). I layout 14xSWT2,3 anges 14 vindkraft verk med en totalhöjd av 171,5 meter. Samtliga bostäder klarar 40 db(a) förutom torpet Toria (40,2 db(a). I layout 14xV112 anges 14 vindkraftsverk med en totalhöjd av 175 meter. Samtliga bostäder förutom torpet Toria (41,9 db(a) och Gilebo (41,4 db(a) klarar 40 db(a). Bolaget har varit i kontakt med ägaren till fastigheten Lyckås 2:1 där torpen Gilebo och Toria är belägna. Fastighetsägaren meddelade att Gilebo är i dåligt skick och planeras att rivas och inget nytt bostads- eller fritidshus är planerat att uppföras på fastigheten. Dessa uppgifter anser miljönämnden borde styrkas med ett skriftligt avtal mellan bolaget och fastighetsägaren. Om avtal kan uppvisas anser miljönämnden att torpet Gilebo inte längre kan ses som ett bostads- eller fritidshus och behöver därför inte klara bullervärden på 40 db(a). Bolaget anger att torpet Toria inte ska ses som ett fritidshus då det

65 endast används 4 månader om året och behöver därför inte klara bullervärdet 40 db(a). Miljönämnden anser fortfarande att torpet Toria ska klara 40 db(a) och att det inte finns några skäl att gå ifrån rättspraxis. I bolagets yrkanden framgår att vindkraftverken ska ha en högsta totalhöjd av 180 meter. Bullerberäkningarna har gjorts på vindkraftverk med en totalhöjd av 175 respektive 171,5 meter. Källjud från vindkraftverken är den viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid bullerberäkningar. Miljönämnden anser ändå att i bullerberäkningarna borde bolaget ha högsta tänkbara höjd för vindkraftverken, d.v.s. 180 meter. I skuggberäkningarna saknas redovisning över maximala skuggtimmar per dag vid bostad. Bolaget har i tillståndsansökan gett förslag på villkor. I villkoret som rör skuggor anges att uteplatsen inte får belastas med skugga från vindkraftsverkens roterade rotorblad under mer än 8 timmar per kalenderår och maximalt 30 minuter per dag. Miljönämnden anser att det i villkoret ska regleras att bolaget ska installera skuggreglering på de vindkraftverk som gör att begränsningsvärdet 8 timmar per kalenderår och maximalt 30 minuter per dag skuggtid överskrids på uteplats. Miljönämnden anser att det kan ses acceptabelt att bolaget presenterar tre olika layouter över vindkraftverkens placeringar. Dock ska de begränsningsvärden som gäller för buller och skuggor klaras vid bostäder. Så är inte fallet i de tre layouter som bolaget har redovisat. Miljönämnden förutsätter att vindkraftsverkens påverkan på människors hälsa är väl utredd innan bolaget får tillstånd. 4 (4) Rolf Erlandsson Miljöchef Annette Rosén Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen i Östergötland, Miljöprövningsdelegationen, LINKÖPING

66 JÖNKÖPINGS KOMMUN Milj ö nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Yttrande tilllänsstyrelsen angående ansökan om miljöfarlig verlisamhet, Vindpark Lyckås (dnr ) inom fastigheterna Brunkulla m.fl. i Jönköpings kommun Mn Sammanfattning Länsstyrelsen har begärt att miljönämnden ska yttra sig över startkraft Södra Vindkraft AB (nedan benämnt bolaget) ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Bolaget har tilllänsstyrelsen inkommit med ansökan om tillstånd för uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft, Vindpark Lycl<ås vid Kaxholmen och Skärstad i lönköpings kommun. Vindparken kommer att omfatta maximalt 18 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 180 meter. Miljökontoret föreslår att miljönämnden avstyrker ansökan med anledning av att bolaget inte har inkommit med kompletteringar enligt länsstyrelsen i lönköpings läns föreläggande om komplettering av ansökan om tillstånd. Bolaget har inte heller kompletterat ansökan enligt miljönämndens tidigare beslut om kompletteringsyttrande. Beslutsunderlag - Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Ansökan om miljötillstånd för Vindpark Lyckås daterad Miljönämndens tidigare kompletteringsyttrande för ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet i projekt Vindpark Lycl<ås daterad Länsstyrelsens föreläggande om kompletteringar av ansökan om tillstånd daterad Kompletteringar av ansökan för Vindpark Lyckås daterad Förvaltningens förslag - Milj ö nämnden avstyrker ansökan med anledning av att bolaget inte har inkommit med kompletteringar enligt länsstyrelsen i lönköpings läns föreläggande om komplettering av ansökan om tillstånd. Bolaget har inte heller kompletterat ansökan enligt miljönämndens tidigare beslut om kompletteringsyttrande. MILJÖNÄMNDENs BEHANDLING Yrkanden Susanne Wismen (KD) för majoriteten yrkar bifall till förvaltningens förslag. Protokollsanteckning "Den ringa samhällsnytta som Vindkraft Lyckås bidrar med, kan inte uppväga de stora skador som uppstår på områdets natur- och kulturmiljö". Bert-Åke Näslund (M)

67 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljönämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 Miljönämndens beslut - Miljönämnden avstyrker ansökan med anledning av att bolaget inte har inkommit med kompletteringar enligt länsstyrelsen i Jönköpings läns föreläggande om komplettering av ansökan om tillstånd. Bolaget har inte heller kompletterat ansökan enligt miljönämndens tidigare beslut om kompletteringsyttrande.

68 Il/c Länsstyrelsen i Jönköpings län BESLUT Sida 1/6 Datum Vår Beteckning Er beteckning Nils Lagerkvist Miljö- och samhällsbyggnadsavd Telefon [email protected] Länsstyrelsen Östergötland Yttrande gällande ansökan om tillstån\j4--~--~-~~""';,c;=~=~~ för vindkraft gällande statkraft Södra Vindkraft AB på fastigheterna Lyckås 2: l m.fl., Jönköpings kommun Bakgrund Länsstyrelsen i J önköpings län har fått möjlighet att inkomma med yttrande över Statkraft Södra Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd för vindkraft på fastigheterna Lydds 2:1m.fl., Jönköpings kommun. Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen har inte gjort en fullständig granskning av ansökan, men lämnar följande synpunkter. BOLAGETS YRKANDE OM PLACERING VÄGAR OCH VINDKRAFTVERK 1. Länsstyrelsen konstaterar att bolaget ansökt om placering av vindkraftverken inom ett antal "höjdlägen" eller "etableringsytor" Oänsstyrelsens benämning) som tillsammans omfattar ca 70 hektar. Bolaget har även avgränsat mark inom projektområdet som är tillgänglig för nya vägar. A v bolagets villkorsförslag (villkor 7) framgår att vägar, verk, ledningar ska anläggas på ett sätt som i mijjligaste mån begränsar skador på 11atttr- och ktt!tttmji!;ö'värdm. Länsstyrelsen är tveksam till en så oprecis placering av vindkraftverk och vägar i en tillståndsansökan, med anledning av att det innebär en svårighet både för allmänheten och myndigheter att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön. Enligt bolagets bullerberäkning för vindpark Lydds överskrids 40 db(a) vid två beräkningspunkter (enligt bolaget "bostäder ej i bruk") och tangeras 40 db(a) vid två bostäder. I denna beräkning har två verk skruvats ned (modats ned) till "nivå 1 ", så att de avger ett lägre källjud. Likaså överskrids den beräknade årliga skuggtiden 8 timmar vid tre beräkningspunkter (enligt bolaget två bostäder ej i bruk och en bostad i bruk). Länsstyrelsen har vid tidigare prövning av vindkraftparker i J önköpings län medgivit att man vid uppförandet av vindkraftverken G:\5- Naturvård och miljöskydd\55\551 prövning 9 kap MB\5512 övrig prövning\2012\ nl yttr.docx Länsstyrelsen i Jönköpings län l Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon l Fax l E-post [email protected] 1 W ebbplats

69 BESLUT Länsstyrelsen Sida 2/6 i Jönköpings län Datum Vår Beteckning ges möjlighet att flytta verken inom en radie av 50 meter från en angiven koordinat. Bolaget har i sin komplettering till ansökan motiverat sitt yrkande med att teknikutveckling fortfarande pågår av vindkraftsturbinerna och att de behöver ha en frihet i placeringen av verk för att kunna använda bästa tillgängliga teknik. Bolaget anser även att de utifrån analyser av terrängen, inventeringar m.m. har begränsat omfattningen av höjdlägena/ etableringsytorna samt den mark som ska vara tillgänglig för vägar. a. Länsstyrelsen anser att ansökan i första hand ska kompletteras så att koordinater för verkens placering som ansökan gäller presenteras alternativt verkens placering inom en radie av 50 meter från en angiven koordinat. Länsstyrelsen är dock öppen för att för enskilda verk utöka det område där verket får placeras utöver denna radie på 50 meter, under fätutsättning att det kan säkerställas att natur- och kulturmiljövärden inte skadas. b. Länsstyrelsen anser att det är en stor brist att bolagets huvudlayout innehåller ett antal vägavsnitt där bolaget inte har tagit fram den mest tänkbara vägsträckningen. Detta gäller "preliminära vägdragningar till vindkraftverk" (grå streckade linjer i bolagets reviderade karta C1c) samt tänkbara vägar till höjdlägen där bolaget inte har placerat verk i huvudlayouten (Lyc07, 13, 14, 20, 22, 27). c. Länsstyrelsen anser att Miljöprövningsdelegationen (MPD) ska föreskriva villlcor om att bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten i de fall placering av vägar och verk avviker från vad bolaget angivit i sin exempellayout (komplettering till ansökan ). d. Länsstyrelsen anser att det ska vara klargjort om fornlämningar berörs av arbetsföretaget innan Miljöprövningsdelegationen beslutar i ärendet. Detta innebär att de särskilda arkeologisk utredningar (etapp 1 och etapp 2), som Länsstyrelsen i J önköpings län beslutar om enligt 2 kap. 11 lagen (1988:9509) om kulturminnen m.m., ska vara genomförda innan Miljöprövningsdelegationen beslutar om eventuellt tillstånd för vindkraftsparken. Länsstyrelsen hänvisar till Förvaltningsrättens dom den 18 oktober 2012 (Mål nr 56-12) där intresset att bevara fornlämningar bedömdes vara av större betydelse än att anlägga väg och uppföra ett vindittaft-verk i en tillståndsgiven vindkraftspark (Fredriksdal, Nässjö kommun). 2. Bolaget åtar sig (MKB, avsnitt 3.5- Miljöprogram) att fastställa utformningen med verksplaceringar, vägar, ellmblar och andra Länsstyrelsen i Jönköplngs län l Besöksadress Hamngalan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon l Fax l E-pos! [email protected] l W ebbplats

70 BESLUT Länsstyrelsen Sida 3/6 i Jönköpings lån Datum Vår Beteckning installationer innan arbetena kan påbörjas. Länsstyrelsen anser att villkor ska föreskrivas om att en sådan slutlig layout ska godkännas av länsstyrelsen innan arbetena kan påbörjas. RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD 3. Projektet berör riksintresse natuivård bl. a. genom att vägdragning breddning av väg samt placering av verk 4 och 6 i bolagets huvudlayout ligger inom området för riksintresse natuivård Östra vätterstranden. Riksintresset för naturvård är utpekat bl. a. utifrån geologiska värden (riksvärde förkastningsbrant). Nämnda vägdragning och vindkraftverk planeras i förkastningsbranten. Länsstyrelsen bedömer att ingreppen skadar riksintresset för natutvårds riksvärde förkastningsbrant, men att de inte utgör en påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att bolaget visar att de tar hänsyn till såväl geologiska som biologiska värden i sin slutliga layout. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD 4. Den planerade vindkraftsparken Lyckås berör två områden av riksintresse för kulturmiljövården F 74 Skärstaddalen och F 73 Djuvarp - Roest01p (Miljö ball{: 3kap 6 ) samt riksintresset Vättern med öar och strandområden (Miljöbalk 4 kap 2 ) Den föreslagna vindparken ingår i ett område som på gmnd av sina höga natur- och kulturvärden undantagits som riksintresse för vindbmk. Hoga vistte/la värden skärstaddalen är en av länets tidigast uppodlade och koloniserade centralbygder. De välbevarade kulturspåren är lätta att avläsa i landskapet och att placera i sina rätta historiska sammanhang. skärstaddalens odlingslandskap är storslaget med en varierad topografi som omväxlande består av slättlandskap och mindre dalgångar. Landskapet är rikt på variation och länsstyrelsen bedömer att det har höga visuella värden. Hog vistte/l känslighet skärstaddalen utgör ett stort och tydligt landskapsmm med långa utblickar med ett stort influensområde Det öppna landskapsmmmet med sina obmtna omgivande höjder är en väsentlig del av upplevelsen av landskapet. Länsstyrelsen bedömer att den visuella känsligheten är särskilt stor i denna landskapstyp. Hog tpplevelsepåverkan Länsstyrelsen delar inte bolagets bedömning att vindparkens påverkan på landskapsbilden i huvuddelen av området är ringa. Landmärken är Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 Besöksadress Hamngalan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon Fax l E-post [email protected] l W ebbplats

71 ~ Länsstyrelsen i Jönköpi.ngs län BESLUT Sida 4/6 Datum Vår Beteckning viktiga och avgörande för de som förflyttar sig i landskapet liksom dynamiken mellan det öppna och det slutna samt mellan olika skalor och riktningar. Landskapets relativt obrutna horisontlinje har en stor visuell känslighet mot nya dominerande inslag. Länsstyrelsen anser att den visuella påverkan är stor och att upplevelsen av Skärstaddalen kommer att få en stor påverkan av vindparken. Det finns en stor risk att upplevelsen av platsens historiska värden går förlorade när intrycket distraheras av de många vindkraftverken i sin skala och sitt moderna uttryck Länsstyrelsen bedömer att den storskaliga vindkraftsetableringen i direkt anslutning till skärstaddalen kommer att skapa en avvikelse och en ny skala i landskapet som inte tidigare funnits i området. Dessutom kommer vindparken att dra till sig uppmärksamhet och riskerar att dominera omgivande landskap. Länsstyrelsen bedömer att den planerade vindparken Lydds får en avsevärd negativ inverkan som skadar upplevelsen och förståelsen av riksintresseområdet F 7 4 Skärstaddalen. Vindparken har även menlig påverkan på riksintresseområdet F73 Djuvarp-Roestorp (f'v1iljöballt 3 kap 6 ). Dessutom kommer vindkraftverkens stora höjd och placering i dominerande höjdlägen att påverka den obrutna horisontlinjen i Vätterns sydöstra strandområde på mycket långt håll (f'v1iljöbalk 4 kap 2 ). Risk jo'r kttmttlativa ifftkter Genom att tillåta ett industriellt intrång som en vindkraftspark i det unika kulturlandskapet vid skärstaddalen finns det dessutom en stor risk för kumulativa effekter. Etablering av vindpark Lyckås kan leda till ett ändrat förhållningssätt som bidrar till fortsatt storskalig exploatering i området. BULLER OCH SKUGGOR 5. Länsstyrelsen anser att villkor ska föreskrivas enligt följande: Innan anläggande! av fttndament påbötjas ska bolaget jo'r de fabrikat av verk som avses ttppfo'ras ge in beräkningar till till!jnsmyndigheten som verifierar att 40 db (A) ekvivalent!jttdnivå vid bostadshtts, samt S ocialsryrelsens riktvärden fo'r lågfrekvent bttller inomhtts, kan innehållas. 6. Bolaget föreslår (villkor 11) att hiigsta ekvivalenta jjttdnivå fo'r beräkningspttnkt C, Totia, ska vara 42 db (A). I ansökan beskrivstoria som "d bostad i bntk': där den berälmade maximala ljudnivån i grundlayouten uppgår till41,8 db(a). Toria är även en av tre bostäder där den beräknadeskuggtiden överstiger 8 timmar per år (enligt Boverket bör åtgärder vidtas omskuggtiden överstiger 8 tim/år). Av bolagets MKB (sid.29) framgår att torpettoria (.L.:)Ickås 2:1) endast delvis 'I!Yt!fas av l:jyresgäster. Enligt bolaget har den privatperson som hyr Toria som sommarbostad Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping l Postadress Jönköping Telefon l Fax E-post [email protected] l W ebbplats

72 BESLUT Länsstyrelsen Sida 5/6 i Jönköpings län Datum Vår Beteckning meddelat att han gärna fortsätter använda tmpet som sommarbostad även om bullernivån skulle överstiga 40 db(a) med 1-2 db(a). Länsstyrelsens inställning är att begränsningsvärdena 40 db(a).respektive 8 timmarna skuggtid per år ska gälla samtliga fastigheter som används för bostadsändamål och anser att Miljöprövningsdelegationen, utifrån de uppgifter som bolaget presenterat, inte ska medge högre begränsningsvärden än 40 db(a) respektive 8 tim./år för torpet Toria. Detta bl.a. med tanke på att fastigheter kan säljas, byta hyresgäster och eftersom begränsningsvärdena syftar till att vara ett skydd/minska störningen för samtliga boende i fastigheten. BESIKTNING 7. Länsstyrelsen anser att villkor ska föreskrivas om att förstagångsundersökning (besiktning) av anläggningen ska utföras av opartisk besiktningsförrättare senast ett år efter att driften av vindkraftsparken har påbörjats eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. 8. Villkor bör föreskrivas om att periodisk undersökning ska utföras vart femte år, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer annat. ÖVERLÅTELSE ÅT TILLSYNSMYNDIGHETEN 9. Bolaget föreslår (MI<B, sid. 33) att MPD ska överlåta åt tillsynsmyndigheten att för villkor 7 (anläggning av vägar, verk och ledningar), 13 (hantering av kemikalier och avfall) och 14 (ekonomisk säkerhet) meddela närmare föreskrifter om försiktighetsmått och ekonomisk säkerhet. Länsstyrelsen ser inga skäl att överlåta nämnda villkorsskrivning till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen anser att det är tillräckligt att MPD ställer krav på att tillsynsmyndigheten ska godkänna den slutliga layouten (se punkt 2 i detta yttrande). Den ekonomiska säkerheten ska fastställas av MPD. Däremot anser Länsstyrelsen att möjligheten för tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor ska omfatta kontroll och reducering av hinderbelysning. Detta bl. a. med tanke på den teknikutveckling som sker av nedsläckning av hinder belysning. FRILUFTSLIV 10. Av bolagets ansökan framgår att om del av John Batter-ieden eller Franciskttsleden som går i skogsmark behb'ver tas i anspråk for 1!Y väg och det bedijms ändamålsenligt kan denna ffyitas genom bolagets fo!:ror;g och i samråd med till!jnsmyndighetm. Bolaget anger även avseende det s.k. Höghöjdsspåret att det är bolagets ambition att skidåkning i preparerade spår ska vara möjlig även i framtiden. Länsstyrelsen anser att bolagets åtagande i dessa frågor ska klargöras innan tillstånd medges alternativt att det Idargörs i Länsstyrelsen i Jönköpings län l Besöksadress Hamngalan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon Fax l E-post [email protected] l W ebbplats

73 BESLUT Länsstyrelsen Sida 6/6 i Jönköpings län Datum Vår Beteckning tillståndet. Vid utformningen av eventuella åtgärder ska bolaget samråda med huvudmannen för dessa fritidsverksamheter. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit Emma Willaredt, beslutande samt Tomas Areslätt, Anna Kristensson, Berit Lundberg, Mari Janne Möller, Karin von Zweigbergk och Nils Lagerkvist, den sistnämnda som föredragande. Emma Willaredt Avdelningschef Bilagor Lyckås vindkraftspark, nya verksplaceringar, synpunkter angående kulturmiljö (3 sid) Beskrivning av riksintresse nr 7 4, Skärstadalen, Jönköpings kommun (utdrag ur Kulturmiljövårdens riksintressen, Jönköpings län, Länsstyrelsens meddelande 4/96, sid ) Kopia ~.~... Mlli9n9m~r1St~n.L~9Dt<?R.Lr1B.~<?.~.~L!':1.. Stadsbyggandsnämnden i Jönköpings kommun Diariet Länsstyrelsen l Jönköpings län 1 Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon Fax E-post [email protected] 1 Webbplats

74 Till MPD Östergötland Till Lyckås vindl{raftsparl{, nya verli:splaceringar, synpunkter angående kulturmiljö En särskild (arkeologisk) utredning etapp l har genomförts (Jönköpings läns museum arkeologisk rapport 2012:32). Länsstyrelsen i Jönköping har sidekat meddelande angående resultaten till Sydkraft ( dnr ). Där framgår vilka åtgärder som behöver vidtas vid varje fornlämning, då var verksplaceringar och vägar inte fastställda. Med hänsyn till de verksplaceringar och vägar som nu presenterats av Sydkraft har Länsstyrelsen i Jönköpings län följande synpunkter (se karta, bilaga 1): Vindkraftverk Lyc01,02,05,07,08,08N,10,11,13,14,15,16,17,18,20,21,22,23,24,25,27,28,28V: Inga ytterligare arkeologiska insatser krävs. Lyc 04: Ligger inom riksintresse för kultmmiljövården (se nedan). RAÄ Skärstad 24 och 131: l samt ID 8 lägenhets bebyggelse, fossil åker - fast fornlämning. Lämningar efter tre torp med 1700-tals belägg. Inga markingrepp får ske närmare lämningama än 50 m, i annat fall krävs tillstånd. Utmärkning i fålt av arkeolog krävs. ID 25lägenhetsbebyggelse- fast fomlämning. Torplämning med fossil åkermark. Inga markingrepp får ske får ske närmare lämningama än 50 m, i annat fall krävs tillstånd. Utmärkning i fålt av arkeolog krävs. Lyc 06: Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården (se nedan). Lyc 12: ID 18 och RAÄ Skärstad 132 lägenhetsbebyggelse och fossil åker - fast fornlämning. Inga markingrepp får ske närmare lämningarna än 50 m, i annat fall krävs tillstånd. Utmärkning i fålt av arkeolog hävs.(raä Skärstad 163 är felinlagt i fornminnesregistret FMIS och ska ligga längre söderut vid ID 19 och därmed utanför Lyc 12). Lyc21B: ID 30 lägenhetsbebyggelser och fossil åker - fast fornlämning. Inga markingrepp får ske närmare lämningarna än 50 m, i annat fall hävs tillstånd. Utmärlming i fålt av arkeolog krävs. Befintliga vägar till parken Väg A från Lyckås och väg Z från Drättinge: arkeologisk utredning etapp 2 är beställd. Genomförs hösten Förbindelsevägar inom parken Väg B (ny väg): ID 25 lägenhetsbebyggelser-fast fornlämning. Torplämning med fossil åkermark. Markingrepp häver tillstånd. Väg E, J, O, T: Inga ytterligare arkeologiska insatser hävs. Väg K (befintlig väg): ID 18 och RAÄ Skärstad 132lägenhetsbebyggelse och fossil åkerfast fornlämning. Markingrepp kräver tillstånd.

75 Väg T och Z (befintlig väg): RAÄ 161:1, ID 27lägenhetsbebyggelser och fossil åker- fast fornlämning (registrerad som "uppgift om" i FMIS). Torp med 1700-tals belägg. Markingrepp kräver tillstånd. Nya vägar till verken Väg C, E, F, G, H, I, L, M, P, Q, R, S, U, V, W, X, Y: Inga ytterligare arkeologiska insatser krävs. Väg D: ID 25lägenhetsbebyggelse- fast fornlämning. Torplämningar med fossil åkermark Marlångrepp kräver tillstånd. Påverkan på riksintresse för kulturmiljövården skärstaddalen utgör riksintresse för kulturmiljövården. skärstaddalen innefattar ett hengårdslandskap och sockencentrum med lång bebyggelsekontinuitet Flera av byarna har skriftliga belägg sedan tidig medeltid. Ortnamnen och kringliggande förhistoriska gravfält och boplatser stärker bilden av ett länge hävdat landskap. Dalgången mellan höjderna ovanför Landsjön och Vättern är rikt på variation och har höga visuella värden. Det tillhör länets största sammanhängande och bördigaste jordbruksbygd och rymmer en av lönköpings kommuns största fornlämningskoncentrationer. Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion anser att det är av stor vikt att vindkraftverken placeras så att landskapsbilden kring riksintresset Skärstaddalen inte påverkas negativt av etableringen. l Anna Kristensson, Kultmmiljöenheten, Länsstyrelsen i lönköpings län

76 (!J Länsstyrelsen i Jönköpings län Planeringsunderlag Yttrande till MPD Lyckås vindkraft Skärstad och Svarttorps socknar Jönköpings komml.mi Beteckning Bilaga l o o o M... ;g o g ö o... ~ Teckenförklaring 8 RAÄ Fornlämningar (FMIS) punkt..,... RAÄ Fornlämningar (FMIS) linje ~ RAÄ Fornlämningar (FMIS) yta -Vägtillvkv -Berörda befvägar2 -Nya vägar22 8 Nytt punktobjekt -Nytt linjeobjekt - Nytt polygonobjekt!@ä Boplatsläge c::::j Uppdaterade höjdlägen c::j yta för arkeologisk utredning (d RAÄ Riksintresse Kulturmiljövård o o... ;g Lantmäteriet, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet Skala 1 : l o 250 l 500 l Meter

77 1 l i bitot~ia '5 s l - (:/l l't- 2. ()12.. Riksintresse nr 74, Skärstaddalen, Jönköpings kommun Gamla riksettan Beskrivning SKÄRSTADDALEN Kartillustration: Länsstyrelsen Området återfinns på kartblad 7e4d, 7e2c, 7e3c, 7e3d, 7e4c I kommunens östra del, på höjderna öster om Vättern och öster om Landsjön finns ett område som tillhör länets största sammanhängande och bördigaste jordbruksbygd - Skärstadsdalen. Dalgången präglas av aktiv jordbruksdrift i ett storskaligt men ändå svagt kuperat odlingslandskap. Genom dalgången sträcker sig delar av gamla riksväg l mellan Stockholm och Malmö. Dalgången rymmer en av kommunens största fornlämningskoncentrationer, flera herrgårdsmiljöer, gårdsmiljöer, kyrka och kyrkby, gammal järnvägssträckning med stationshus, äldre vägsträckningar, alleer och ett på flera håll värdefullt och väl hävdat odlingslandskap.

78 204 Längst i söder bildar herrgården Drättinge en gräns mot villabebyggelsen i Kaxholmens samhälle. I väster bildar Stickelösa, Hillinge och Plättinge gräns, längst i norr Siringe - Solberga och längst i öster utgör åskrönet och randzonen mot skogsområdet en naturlig gräns. Skärstadddalen kan beläggas som boplats under förhistorisk tid. Vid Siringe och Hultarp längst i norr finns på höjderna två järnåldersgravfält med ca 50 anläggningar i form av runda och kvadratiska stensättningar samt två ensamliggande kvadratiska stensättningar. Intill gårdarna finns ytterligare fornlämningar i form av tre mindre-gravfält med tillsammans ca 45 runda stensättningar och en kvadratisk sådan. Vid Hillinge finns också en större fornlämningskoncentration med två gravfålt om tillsammans ca 30 anläggningar. Detta omfattar en domarring, runda och kvadratiska stensättningar samt resta stenar. Merparten av fornlämningsmiljöerna i området härröf från järnåldern. Vid Hillinge har dock fynd i form av mmringar och en dosa av brons från bronsåldern påträffats. Kyrkplatsen i Skärstad har åtminstone medeltida anor. Den nuvarande kyrkan, som ersatte en mindre från 1400-talet, är uppförd av sten efter ritningar av länsbyggmästaren Johan Eolmberg. Ritningarna omarbetades något vid Överintendentämbetet i Stockholm 1817 av arkitekten Samuel Enander. Den nya kyrkan som är uppförd i utpräglad nyklassicistisk stil är ovanligt stor för en landsortsförsamling. Kyrkan rymmer hela 800 personer. Interiört rymmer kyrkan flera tidstypiska inredningsdetaljer. På kyrkogården finns flera stora och påkostade gravvårdar över medlemmar av släkten Hamilton på Lyckås. Intill kyrkan ligger prästgården från Det är en gulmålad och locklistpanelad byggnad med avvalmade gavelspetsar och brutet tak. Bland andra bebygge'iseinslag i kyrkbyn märks ett timrat, locklistpanelat och rödfårgat bostadshus från 1800-talets förra hälft. Adelswärdska skolan från 1839, tillbyggd 1865 och som sedan 1920-talet är ombyggd tilllärarbostäder ligger alldeles intill kyrkan. Lyckås herrgård är uppförd på platsen för en äldre gårdsanläggning med medeltida anor. Den föregående gårdsanläggningen, som var befåst, uppfårdes av släkten Brahe under 1600-talets slut och nedbrann Den återuppbyggdes inte förrän under 1860-talet och då i helt ny skepnad efter rådande stilideal. Den nya huvudbyggnaden på Lyckås uppfördes 1863 efter ritningar av arkitekten J F Åbom.

79 205 Det är en tvåvånings tegelbyggnad med plåtbeklätt, svartmålat och valmat tak. Den reveterade och ljust fårgade fasaden har en rik putsornamentik med förebilder hämtade från såväl renässansen som nyklassicismen. Även interiörerna är sällsynt välbevarade sedan byggnadstiden såväl vad gäller fasta inregningsdetaljer som lösöre. På båda sidorna om allen som leder upp till huvudbyggnaden finns dubbla flygelpar från 1700-talet. De södra flygelparen är bostadshus av timmer i två våningar med gul locklistpanel och sadeltak med rött tegel.,- Lyckås herrgård Det andra flygelparet har fungerat som vagn- och droskstall. Även dessa båda envåningsbyggnader är timrade, har gul locklistpanel och sadeltak med rött tegel. Till gårdsmiljön hör även intressant ekonomibebyggelse varav en f.d. mälteri- och magasinsbyggnad av timmer från 1700-talet med rödfårgad locklistpanel och svarta omfattningar. Strax söder om Lyckås passerade fram tilll935 den smalspårigajärnvägen mellan Jönköping och Vireda. Vid Lyckås finns stationshuset och en magasinsbyggnad kvar. stationshuset, med nationalromantiska drag i l Yz våning är uppfört 1894 av trä och klätt med omväxlande liggande och stående gulmålad fasspontpanel med vita omfattningar kring fönster och dörrar. Den rödfårgade magasinsbyggnaden är uppförd i regelverkskonstruktion kring år Drättinge herrgård har liksom Lyckås medeltida anor och var fram ti talet en separat egendom då den införlivades med Lyckås. Detta förhållande kom att bestå fram ti dådrättinge frånsåldes. Den nuvarande manbyggnaden är uppförd 1926 i karolinsk stil. Det är en reveterad tvåvånings träbyggnad med vit puts och säteritak med rött tegel. Norr om nuvarande manbyggnad ligger den gamla manbyggnaden från 1700-talet. Den äldre byggnaden är uppförd av timmer och är locklistpanelad och rödfårgad med vita omfattningar under ett brutet och valmat tak med rött tegel. Till gårdsmiljön hör även arbetarbostäder från 1800-talets mitt, förrådsbyggnader och ett stort ladugårdskomplex i rött tegel och trä från Drättinge herrgård Säby herrgård, väster om Landsjön, har en huvudbyggnad som uppfördes 1862 i två våningar av timmer. Senare har pocher byggts på huvudbyggnadens bottenvåning. Fasaden är reveterad med enkla men klassicerande fasaddetalj er. Byggnaden har en monumentalt utformad trappa och fronton.

80 206 Till gårdsmiljön hör även en äldre timrad manbyggnad i två våningar från 1700-talets slut. Denna byggnad har gulmålad lockli.stpanel med vita omfattningar, sadeltak med valmade gavelspetsar och rött tegel. Gårdens ekonomibebyggelse är av varierande ålder och utförande. Vissa byggnader är uppförda av liggtimmer under och 1800-talen. Råby gästgivaregård är belägen nordväst om Skärstads kyrkby. Den nuvarande byggnaden torde vara från 1800-talets mitt, men ett gästgiveri på platsen går att belägga sedan 1500-talets mitt. Byggnaden är uppförd av timmer och klädd med gulmålad locklistpanel med vita omfattningar. Gästgiveriverksamheten upphörde under 1800-talets slut. Stackeryds gård i områdets östra del har en manbyggnad 1 från 1800-talets början. Den är uppförd av timmer i en våning under brutet rött tegeltak och har gråvitmålad fasad som är klädd med locklistpanel Entren till manbyggnaden sker via en glasad veranda från 1800-talets andra hälft. Manbyggnaden flankeras av två flygelbyggnader varav den ena är ett bostadshus och den andra en kombinerad vagnstall/bod. Båda flygelbyggnaderna är timrade, har rödfärgad locklistpanel och röda tegeltak. De är troligtvis uppförda under 1800-talets andra hälft. Till gårdsmiljön hör även ekonomibebyggelse av varierande ålder och utförande. skärstadsdalens odlingslandskap är storslaget med en varierad topografi som omväxlande består av slättlandskap och dalgångar som tidigt koloniserats. De rika lerjordarna är mycket bördiga tack vare Vättersänkan och en gynnsam klimatzon. Inom området finns omfattande äppel- och' päronodlingar. Landskapet är rikt på variation och har höga visuella värden. Inslaget av äldre större lövträd är särskilt påtagligt intill flera av gårdsmiljöerna i området. Skärstaddalen med den gamla Riksettan sedd från norr.

81 207 Motiv för urval Skärstadsdalen är en av länets tidigast 'uppodlade och koloniserade central bygder. Inslaget av förhistoriska lämningar är stort såväl från bronsåldern som från järnåldern. Dalgången har därmed lång historisk kontinuitet som bosättningsplats. Flera G1J gravanläggningarna återfinns intill bebyggelselägen och kan antas vara gårdsgravfält. På flera håll i dalgångenframträder jornlämningarna tydligt och går därmed lätt att avläsa i landskapet och att placera i sitt rätta historiska sammanhang. Herrgårdslandskapet är framvuxet ur länets bördigaste jordbruksbygd och karakteriseras av de stora jordegendomarna Lyckås, Drättinge, Säby ochstackeryd. Var och en utgör goda exempel på sin tids rådande stilideal inom byggnadskonstenför "ståndsmässigt byggande". Särskilt intressant och välbevarat är Lyckås med en rikt ornamenterad och putsadfasad i renässans och nyklassicism som skapats 1863 av den välkände stockholmsarkitekten J F Abom.._ Manbyggnaden på Dr'ättinge är uppförd 1926 i renodlad karolinsk stil med drag av tjugotalsklassicism och är därmed mycket tidstypisk. Stackeryd och Säby är båda välbevarade gårdsanläggningar från 1800-talets första respektive andra hälft. Säby herrgård har ett väl genomfört senklassicistiskt tema i bebyggelsens utformning. Den bebyggelsehistoriska kontii1uiteten går väl att följa på två av gårdarna då de äldre manbyggnadernafrån 1700-taletfinns bevarade på såväl Drättinge som Säby. Till samtliga gårdsmiljöer hör även välbevarad torp- eller arbetarbebyggelse samt ekonomibebyggelse. Drättinge och Lyckås har ekonomibyggnader av ovanligt stora mått. Inslaget av gamla lövträd och alleer är stort såväl i anslutning till gårdsmiljöerna som i-form av solitärer i landskapet. Kring kyrkbyn med den ovanligt stora sockenkyrkan i nyklassicistisk stil från 1800-talets början finns de för länets kyrkbyar karakteristiska bebyggelseinslagen kvar såsom prästgård, skola, lärarbostad, sockenstuga och ett par enkla bostadshus. Strax öster om kyrkbyn, vid Råby finns den gamla gästgivaregården. Merparten av byggnaderna i kyrkbyn med omgivningar är välbevarade sedan byggnadstiden. Området är även teknik- och kommunikationshistoriskt intressant med den gamlajärnvägsbanken och den välbevarade/d. stationsbyggnaden vid Lyckås. Detta understryks också av Riksväg l, en gammal Eriksgata med milstolpar, som passerar genom området i nord-sydlig riktning. Det väl hävdade odlingslandskapet i dalen är på flera håll präglat av stordrift inom jordbruket, men ett antal värdefulla och ännu betade ängs- och hagmarker finns på höjderna som omger dalen. Dessa har fortfarande en mycket värdefull flora i behåll.

82 Miljökontoret Rolf Erlandsson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Organisationsförändringar på miljökontorets livsmedelsenhet Mn Sammanfattning Livsmedelsenheten har haft en tjänst, enhetsansvarig, på halvtid. Denna tjänst föreslås utgå till förmån för en befattning innehållande ett samordningsansvar på del av arbetstid. Vidare föreslås inrättande av en ny tjänst benämnd livsmedelsintendent, även denna på del av arbetstid. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse med bilaga daterad Förslag till miljönämnden Miljönämndens beslut vid sammanträdet , Mn , 101, angående enhetsansvar inom livsmedelsenheten inhiberas Förvaltningschefen ges i uppdrag att inrätta och bemanna en tjänst som samordnare på livsmedelsenheten på del av arbetstid Förvaltningschefen ges i uppdrag att inrätta en tjänst benämnd livsmedelsintendent på del av arbetstid och bemanna denna Förvaltningschefen definierar arbetsuppgifterna för de båda tjänsterna utifrån utarbetade förslag i bilagan till denna tjänsteskrivelse Tjänsterna som samordnare och livsmedelsintendent gäller året ut och skall utvärderas innan beslut om fortsättning tas Förändringarna genomförs inom miljönämndens budgetram och med befintliga personalresurser Förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra MBL-förhandlingar med berörda fackliga organisationer vad gäller bemanningen, för att därefter låta den nya organisationen träda i kraft Ärende Miljönämnden i Jönköpings kommun är behörig myndighet för kontroll av livsmedelsanläggningarna inom kommunens gränser enligt 23 och 25 i livsmedelsförordningen. Detta ansvarsområde regleras även av EG- MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

83 förordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. Kontrollansvaret inbegriper dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet. Miljönämnden ansvarar för att kontrollen på dessa områden är effektiv och ändamålsenlig. Kontrollen utförs normalt genom inspektion eller revision, samt vid behov provtagning och analys. I arbetsuppgifterna ingår även att handlägga registrering och i särskilda fall godkännande av livsmedelsanläggningar inklusive riskklassificering. Misstänkta matförgiftningar ska utredas. Och därutöver ska beslut fattas om avgifter, sanktioner och åtalsanmälan. Varje år ska också uppgifter om kontrollen rapporteras till Livsmedelsverket. Kontrollansvaret omfattar drygt 1000 livsmedelsanläggningar, varav flertalet utgörs av restauranger och butiker. F n arbetar 10 personer med livsmedelskontroll. Organisationen med enhetsansvar på halvtid har tillämpats drygt 3 år. Under tiden har mycket hänt och arbetsmetodiken förändrats i omgångar, hela tiden i syfte att få ett så effektivt kontrollarbete som möjligt, samtidigt som livsmedelsföretagaren skall erhålla en kontrolltid som motsvarar riskklassning och erlagd kontrollavgift. Efter flera interna överläggningar, där även centrala personalavdelningen och ombudsman för naturvetarförbundet involverats, föreligger behov av förändring vad gäller ledning och styrning. Således föreslås att en samordnare utses som på del av sin arbetstid ersätter motsvarigheten enhetsansvar. Organisationen föreslås dessutom kompletteras med en tjänst benämnd livsmedelsintendent som också får särskilda uppgifter på del av sin arbetstid. Förvaltningschefen är ansvarig för att arbetsuppgifter och ordervägar definieras. Utgångspunkten är förslaget i bilagan. Samverkansgruppen på miljökontoret behandlade förslaget till organisationsförändring 25 mars 2013, varvid framkom att parterna var överens. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef

84 Bilaga till tjänsteskrivelse Mn Samordnare inom livsmedelsenheten Exempel på arbetsuppgifter Samordnande arbetsuppgifter Samordna arbetet inom livsmedelsenheten. Coacha gruppen mot uppsatta gemensamma mål. Inspirera, motivera och utveckla medarbetarna. Fatta tydliga beslut tillsammans med medarbetarna. Vara drivande i utvecklingsarbetet inom livsmedelsenheten. Omprioritera arbetsuppgifter inom enheten vid arbetsanhopning. Stödja medarbetarna i krångliga ärenden, besvärliga situationer och vid större händelser. Identifiera konflikter och hantera i samråd med förvaltningschef. Fördela arbetsuppgifter i gruppen, gäller särskilt annat än vanliga ärenden, t.ex. remisser m.m. Samordna trivselaktiviteter och belöningar m.m. på enheten. Kommunikativa arbetsuppgifter Ingå i ledningsrådet. Utgöra kommunikationslänk mellan enheten och förvaltningschef. Medverka i möten inom Livs ledande. Ha ett övergripande ansvar för introduktion av nya medarbetare. Ta hand om kontakt med media i de fall då det inte gäller ärenden som är kopplad till en handläggare. Administrativa arbetsuppgifter Se till att det finns ett schema för ordförande och sekreterare samt en dagordning för möten inom enheten. Sörja för att bemanning finns inom enheten vid semesterperioder tillsammans med medarbetarna. Sörja för att en inventering av utbildningsbehovet inom enheten görs samt att en utbildningsplan och att medarbetarnas möjlighet till kompetensutveckling bevakas. Se till att arbetet med verksamhetsplanen blir gjort, inklusive uppföljning och utvärdering. Se till att arbetet med VIP:en blir genomfört. Fokus ska ligga på de samordnande och kommunikativa arbetsuppgifterna. Samordnaren behöver inte alltid själv genomföra ovanstående arbetsuppgifter men har ansvaret för att de blir utförda. Särskilt de administrativa arbetsuppgifterna kan med fördel utföras av medarbetarna. Samordnaren kommer inte att ha personalansvar.

85 Bilaga till tjänsteskrivelse Mn Livsmedelsintendent Exempel på arbetsuppgifter Utgöra resurs och stöd till samordnaren på livsmedelsenheten. Genomföra den årlig rapportering till livsmedelsverket. Medverka på möten inom Samverkan Sverige. Ta ansvar för omvärldsbevakning, t.ex. ny lagstiftning, nya vägledningar m.m.

86 Miljökontoret Rolf Erlandsson TJÄNSTESKRIVELSE (1) Miljönämnden JÖNKÖPING Integrationsrapport 2012 för miljökontoret Mn Sammanfattning Miljökontoret har inte lyckats hitta någon kandidat med invandrarbakgrund kvalificerad för arbete som livsmedelsinspektör under 2012 Beslutsunderlag Kommunalrådsskrivelse daterad avseende integrationsrapport 2012, dnr a Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden uppmanar kontoret att fortsätta sina ansträngningar att finna en kandidat med invandrarbakgrund som är kvalificerad för arbete som i första hand livsmedelsinspektör. Om lämplig sökande finnes, kan denne erbjudas praktikplats till en början. Ärende Miljönämnden har uttalat som sitt mål att anställa en livsmedelsinspektör med utländsk bakgrund senast Dessförinnan kan en person med erforderliga kvalifikationer beredas praktikperiod på livsmedelsenheten. Miljökontoret har under 2012 rekryterat en limnolog/miljöinspektör och två visstidsanställda livsmedelsinspektörer. Trots uppmaning till de med utländsk härkomst att söka, har ingen med tillräckliga kvalifikationer anmält sitt intresse. Vid all annonsering upplyses om kommunens ambition att anställa personer med invandrarbakgrund. Rolf Erlandsson Miljöchef Beslutet expedieras till: Stadskontoret, Elisabeth Öhrman MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

87 r() b Kommunalråd If-P Anna Mårtensson a [email protected] M-.-~~_-J--:-:ö-::- :\!-:-::Ä :-: M-::, 1':-;-:l 0;::-E~N;:.-;- 1 ( 3) 1.JUt'li\ÖP II 1GS KOMMUN Till samtliga nämnder och vissa bolag INTEGRA TIONSRAPPORT 2012 Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som fått kommunala anslag sim vara att verl{samheten ska leda till arbete, utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa (majoritetens kommunalrådsyttrande i ärende Ks/2011 :66 132). Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete (kommunprogrammet ). Kommunfullmäktige / Kommunens nämnder och bolag erinras om kommunfullmäktiges beslut 2005 att utforma konkreta och mätbara mål får integrationsarbetet samt att årligen redovisa i vilken grad målen uppfyllts. Nämnder och bolag erinras också om kommunfullmäktiges beslut 20 l O att arbeta får ökad integration i sin ordinarie verksamhet samt att intensifiera arbetet med att aktivt öka andelen anställda med utländsk bakgrund. -Kommunens nämnder och bolag ska i sina rapporter framöver särskilt redovisa hur man uppmärksammat flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd samt om man införlivat eller tänkt införliva framgångsrika integrationsprojekt i sina ordinarie verksamheter. Kommunfullmäktige Alla nämnder och bolag åläggs att senast ta fram konkreta och mätbara mål får sitt integrationsarbete, såväl avseende andelen anställda med utländsk bakgrund som andra mål. - Bolagens integrationsrapporter ska redovisas till deras bolagsstyrelser. Kommunfullmäktige har beslutat att vissa bolag inte ska lämna integrationsrapport. Detta innebär att följande bolag ska lämna rapport: Elmia AB, Jönköping Energi AB (inkl Jönköping Energi Nät AB och Jönköping Energi Biogas AB), Grennaskolan Riksintemat AB, Bostads AB Vätterhem ( inkl Bottnaryds Bostads AB), AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder, AB Grännahus, Visingsöbostäder AB, Jönköping Airport AB och Programbolaget i Jönköping AB. Nämndemas och bolagens rapporter utgör underlag till den övergripande integ rationsrappmien som integrationssamordnaren sammanställer till kommun.. fullmäktige. I denna integrationsrapport beskrivs också det samordningsarbete STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Kyrkogatan, Jönköping [email protected] Fax diariet O H JÖl\JKÖPINGS III KOMMUN Ljuset vid Vättern

88 2 (3) som bedrivits och de projekt som fått bidrag från anslaget får integration och delaktighet. Ett urval av välfärdindikatorer avseende de prioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Buskvarna söder kommer också att ingå. Utredningsenhetens årliga rapport "Anställda i lönköpings kommun med utländsk bakgrund" bifogas. Nämndernas och bolagens rapporter ska lämnas till diariet på stadskontoret senast den 22 februari Integrationsrapporten kommer att behandlas av kommunfullmäktige i april Kontakta gärna integrationssamordnare Siv Hederos tel l O får ev. frågor. FRÅGOR TILL SAMTLIGA NÄMNDER OCH BOLAG ATT BESVARA Vilka konkreta och mätbara mål får integrationsarbetet har respektive nämnd/bolag tagit fram? Redovisa målen avseende Hur arbetar respektive nämnd/bolag får att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Vilka framgångfaktorer alt. hinder finns får att öka andelen anställda med utländsk bakgrund? Hur sarnarbetar respektive nämnd/bolag med kommunens arbetsmarknadsavdelning (AMA) får att erbjuda praktikplatser alt. arbetsmarknadsanställningar via AMA? Hur sker samverkan mellan kommunala förvaltningar, bolag och ideella föreningar i de prioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Buskvarna söder? Hur arbetar nämnder och bolag får att införliva framgångsrika integt ationsprojekt i sina ordinarie verksamheter? Hur arbetar nämnder och bolag får att tillgodose flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd? Redovisa övrigt integrationsarbete som sker inom respektive nämnd och bolag. KOMPLETTERANDE FRÅGOR TILL BARN- OCH UTBILDNINGsNÄMNDEN SAMT UTBILDNINGs- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Hur ser måluppfyllelsen inom grundskolan ut får barn med utländsk bakgtund och födda utomlands, järnfort med barn med svensk bakgrund?

89 3 (3) Hur ser måluppfyllelsen inom gtundskolan ut får barn med utländsk bakgrund och födda i Sverige, järnfort med barn med svensk bakgiund? Hur ser måluppfyllelsen ut får gtundskoloma inom kommunens olika bostadsområden? Hur arbetar utbildningsförvaltningen får att öka andelen barn med utländsk bakgiund som når gymnasiebehörighet? Hur många elever studerade inom Språkintroduktion ( fårberedande gymnasieprogram) under 2012 och hur många av dessa har gått vidare till gymnasieprogram? Vilka fi amgångsfaktorer alt. hinder finns får att ungdomar som går programmet Språkintroduktion ska nå gymnasiebehörighet? Särskilda frågor till arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Av totala antalet deltagare inom AMA:s verksamheter 2012, fårdelat på män och kvinnor, hur stor del uppskattas vara födda i annat land? Inom vilka kommunala förvaltningar och verksamheter och kommunala bolag erbjuds praktik alt. arbetsmarknadsanställningar? Vilka framgångsfaktorer alt. hinder finns får att deltagare inom Jobbtorg ska gå vidare till studier alt. arbete? Inom vilka yrkesområden har deltagama inom AMA under 2012 erbjudits arbete efter avslutad praktik/arbetsmarknadsanställning och vilka är de vanligaste anställningsformerna? Med vänlig hälsning Kommunalråd

90

91 ~ JÖ~KÖPI~GS ~ KOMMUN MIUÖNÄMNDEN l JÖNI<ÖPINGS KOMMUN ~ \. 20 ('<,. - ~9 (6 b Dnr ;.....,...; l l f ' ' l! ;;:..~ AnStlllda 111ed 'k...,. 2012,' \.. '

92 INNEHALLSFÖRTECKNING Anställda med utländsk bakgrund 2012 ANSTÄLLDA l JÖNKÖPINGS KOMMUN Fritid Jönköping Gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen Kultur Jönköpings kommun Miljökontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen, exkl. äldreomsorgen stadsbyggnadskontoret stadskontoret Tekniska kontoret Utbildningsförvaltningen, exkl. gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen Ä Id reomsorgen Sammanställning för alla förvaltningar ANSTÄLLDA l KOMMUNALA BOLAG Elmia och Programbolaget Grennaskolan Jönköpings Energi Jönköpings Energi Biogas Jönköpings Energi Nät VätterHem Andra bostads- och fastighetsbolag Sammanställning av alla bolag Sid

93 Anställda med utländsk bakgrund 2012 Syftet med denna rapport är att redogöra för hur stor andel av de anställda i lönköpings kommun och i de kommunala bolagen som har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. Uppgifterna redovisas fördelat på kön och ålder för hela kommunen, de olika fcirvaltningama samt de kommunala bolagen. Dessutom redovisas andelen chefer med utländsk bakgrund. Uppgifterna avser samtliga anställda i lönköpings kommun och i de kommunala bolagen i september 2012 som hade månadslön, d. v.s. personer som var tillsvidareanställda eller hade långa vikariat. Av sekretesskäl redovisas inte uppgifter om antalet understiger 3 personer. I vissa fall är antalet med utländsk bakgrund så litet att vissa åldersgrupper lagts samman av sekretesskäl ANSTÄLLDA l JÖNKÖPINGS KOMMUN Totalt har lönköpings kommun anställda 1 Andelen anställda med utländsk bakgrund är 13,9 procent, vilket motsvarar l 616 personer. På sex år har andelen anställda med utländsk bakgrund ökat med 2,8 procentenheter. Diagram 1 Procent o Andel anställda med utländsk bakgrund, totalt i kommunen 11, , , Andelen anställda med utländsk bakgrund kan jämföras med kommunens befolkning i arbetsför ålder år, där andelen var 20,8 procent (drygt personer) vid utgången av 2011 enligt statistiska centralbyrån (SCB). Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen har ökat med 0,3 procentenheter (drygt 300 personer) jämfciti med motsvarande tidpunkt Kommunens verksamhets- och investeringsplan för har som målsättning att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka och vid utgången av perioden uppgå till minst 17 procent. På längre sikt ska andelen återspegla den faktiska befolkningssammansättningen (20,8 procent). År 2012 var målsättningen att andelen anställda med utländsk bakgrund skulle uppgå till minst 14 procent. Med facit i hand (13,9 procent) kan det konstateras att målet nästintill uppnåtts. En klar majoritet, 80 procent, av samtliga anställda i kommunen är kvinnor medan 20 procent är män. Fördelningen är oförändrad jämföti med föregående år. B land anställda med utländsk bakgrund är 84 procent kvinnor och 16 procent är män. Fördelningen har i princip varit oförändrad de senaste tre åren. 1 Av dessa är det fyra personer som det inte finn s uppgift i befolkningsregi stret om de har utländsk bakgrund eller ej. Dessa personer har räknats bort i alla sammanställningar. 5

94 Statistik från SCB visar att det var något fler kvinnor (51 procent) än män ( 49 procent) i kommunens befolkning vid utgången av år I förhållande till samtliga kommunanställda är andelen anställda med utländsk bakgrund högre i åldersgrupperna 26-35, och år och lägre i åldern 56 år och äldre. Av de anställda med utländsk bakgrund återfinns den högsta andelen i åldersgruppen år och den lägsta andelen i åldersgruppen år. Tabell1 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Samtliga förvaltningar, ej bolag Svensk Utländsk Totalt h : Al der Totalt Kön Totalt Kvinnor Män l f J., 100., ' Totalt ', Totalt finns det 570 chefer i kommunen och andelen har minskat marginellt på ett år 2. Andelen chefer är lägre bland anställda med utländsk bakgrund än bland samtliga kommunanställda. A v de med utländsk bakgrund är 3 procent chefer, vilket kan jämföras med 5 procent av samtliga kommunanställda. Totalt 8 procent av samtliga chefsposter innehas av personer med utländsk bakgrund. Av chefspastema innehas 63 procent av kvinnor och 37 procent av män. Andelen kvinnliga chefer har ökat med 2,8 procentenheter på ett år. Då män utgör 20 procent av samtliga kommunanställda är chefsandelen i denna grupp oproportionerligt hög. Av chefer med utländsk bakgrund är 75 procent kvinnor och 25 procent män. Fritid Jönköping Antalet anställda inom Fritid Jönköping är 166 personer, vilket motsvarar l,4 procent av samtliga anställda i kommunen. På ett år har antalet anställda ökat med l person. Andelen anställda med utländsk bakgrund är 17 procent, vilket är högre än genomsnittet för hela kommunen. Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat med 2,3 procentenheter jämfört med föregående år. Nästan varannan anställd är kvinna och bland anställda med utländsk bakgrund är 29 procent kvinnor. Jämfö1i med 2011 har antalet män med utländsk bakgrund ökat med 4 personer. 2 I rapporten definieras chefer enligt koderna A, B, B l, C och L där A= chef direkt underställd politisk nämnd, t. ex. förvaltningschef, B +B l = chef på mellanchefsnivå, C= första linjens chef och L= arbetstagare med lednings- och samordningsansvar med begränsat ansvar avseende verksamhet, ekonomi och personal, t. ex. biträdande rektorer och skolmåltidsföreståndare. 6

95 Tabell 2 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Fritid Al der Totalt Kön Totalt : "(otait i;;,_ Jönköping Kvinnor Män ; '., ',. Svensk ~ :~ 83. Utländsk v..:-17. " Totalt r 1oo Sammanlagt är 13 procent av de anställda inom Fritid Jönköping chefer och 14 procent av samtliga chefsposter innehas av personer med utländsk bakgrund. Gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen Kommunens gymnasieskolor och arbetsmarknadsavdelning tillhör utbildningsförvaltningen och redovisas separat i denna rappoti. Sammanlagt har gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen 843 anställda, vilket motsvarar 7 procent av samtliga anställda. Antalet anställda har minskat med 98 personer på ett år. Minskningen beror bland annat på ett minskat elevunderlag, minskat statsbidrag samt den nya gymnasiereformen GY 11 som medfött att söktrycket till yrkesutbildningar har minskat. Detta har i sin tur lett till att visstidsanställda har fasats ut och att ersättningsrektyteringama har minskat. Antalet anställda med utländsk bakgrund är l 09 personer, vilket motsvarar 13 procent av samtliga anställda. Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat marginellt på ett år. A v de med utländsk bakgrund är 61 procent kvinnor. Gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen har en dubbelt så hög andel anställda män jämfört med kommungenomsnittet Detta gäller för både anställda med utländsk och svensk bakgrund. Tabell 3 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent)... ''. Gymnasieskolorna och arbetsmarknads- Alder Totalt Kön Totalt f :fotalt '., J avdelningen Kvinnor Män {~, : Svensk ' l Utländsk i f... Totalt );, Andelen chefer är 7 procent och l O procent av samtliga chefer har utländsk bakgrund. I forhållande till kommungenomsnittet har gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen en dubbelt så hög andel chefer med utländsk bakgtund. 7

96 Kultur J ön köpings kommun Kultur lönköpings kommun har 79 anställda, vilket motsvarar 0,7 procent av samtliga kommunanställda. Antalet anställda har minskat med 2 personer på ett år. Mer än hälften av de anställda är 46 år eller äldre. A v samtliga anställda har Il procent utländsk bakgrund och andelen har ökat med l,5 procentenheter på ett år. En klar majoritet, 3 av 4 anställda, är kvinnor. Bland anställda med utländsk bakgrund är förhållandet det omvända, då 67 procent av de anställda är män. Tabell4 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) ; - -- Kultur Jönköpings Al der Totalt Kön Totalt r ( Totalt kommun Kvinnor Män '- l- Svensk as t. '. Utländsk ~.,.,... Totalt i 'doo > Andelen chefer inom Kultur lönköpings kommun är 14 procent och förvaltningen är den förvaltning i kommunen som har högst andel chefer. Av sekretesskäl redovisas inte andelen chefer med utländsk bakgrund. Miljökontoret På miljökontoret arbetar 35 personer vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga kommunanställda. Antalet anställda har ökat med 2 personer sedan föregående år. Det är något fler män som arbetar på miljökontoret i jämförelse med kommungenomsni ttet. Tabell 5 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Miljökontoret Svensk Utländsk Totalt Al der Totalt Kön Totalt -. -: fotalt Kvinnor Män ' ; ' \,'_. ;...,. ' ~./ >_-::, : : ;.. - l - " ' :,.,_ Andelen chefer inom miljökontoret är 6 procent. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har 81 anställda, vilket motsvarar O, 7 procent av samtliga kommunanställda. Antalet anställda har minskat med 3 personer järnfort med föregående år. Andelen kvinnor är 9 procent och i förhållande till kommungenomsnittet har räddningstjänsten en mycket låg andel anställda som är kvinnor. Mer än hälften av de anställda är 46 år eller äldre. 8

97 Tabell G Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Räddningstjänsten Svensk Utländsk Total Alder Totalt Kön Totalt Totalt Kvinnor Män! -. :." ' ~ Andelen chefer inom räddningstjänsten är 11 procent. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund. Socialförvaltningen, exkl. äldreomsorgen Inom socialförvaltningen arbetar 18 procent av samtliga kommunanställda när man exkluderar äldreomsorgen. Antalet anställda uppgår till personer och personalstyrkan har ökat med l,5 procentenheter på ett år, motsvarande 31 personer. Av de anställda har 12 procent utländsk bakgrund och på ett år har andelen ökat marginellt. Tabell? Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Socialförvaltn., Alder Totalt Kön Totalt ~ Totalt exkl. äldre omsorgen Kvinnor Män '.., Svensk : Utländsk r:,. r 12:.. Totalt Andelen chefer inom socialförvaltningen är 5 procent. Chefsandelen motsvarar kommungenomsnittet Bland anställda med utländsk bakgrund är 3 procent chefer järnfött med 6 procent av de med svensk bakgrund. Totalt innehas 6 procent av samtliga chefsposter av personer med utländsk bakgrund. stadsbyggnadskontoret Inom stadsbyggnadskontoret arbetar 86 personer eller 0,7 procent av samtliga kommunanställda. På ett år har antalet anställda minskat med 3 personer. Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat med 2,5 procentenheter på ett år och motsvarar nu 7 procent av samtliga anställda. Lite mer än hälften av de anställda på stadsbyggnadskontoret är män, vilket är betydligt högre än kommungenomsnittet Tabell B Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) stadsbyggnadskontoret Svensk Utländsk Totalt l". ;, Alder Totalt Kön Totalt ~ Totalt' Kvinnor Män,

98 En av tio anställda är chef på stadsbyggnadskontoret. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap. stadskontoret På ett år har antalet anställda på stadskontoret ökat med 3 personer och uppgår nu till294 personer, vilket motsvarar 2,5 procent av samtliga kommunanställda. Andelen anställda med utländsk bakgrund har på ett år ökat med 0,9 procentenheter och uppgår numera till l O procent av samtliga anställda. Oavsett bakgrund är det något fler kvinnor än män som är anställda på stadskontoret Andelen anställda män är dubbelt så hög jämfört med kommungenomsnittet Tabell 9 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) stadskontoret Alder Totalt Kön Totalt : ~,otalt Kvinnor Män 1 Svensk ~. 90 l Utländsk f.. ; Totalt ~ 100'. ; Andelen chefer inom stadskontoret är 8 procent och andelen är högre än kommungenomsnittet A v sekretesskäl redovisas inte andelen chefer med utländsk bakgmnd. Tekniska kontoret Inom tekniska kontoret arbetar 765 personer, vilket motsvarar 6,6 procent av samtliga kommunanställda. På ett år har antalet anställda minskat med 27 personer och minskningen beror bland annat på att Visingsötrafiken överfördes till Trafikverket l januari Andelen anställda med utländsk bakgrund motsvarar 16 procent och har det senaste året ökat med l,6 procentenheter. Lite mer än hälften av de anställda är män. Bland de med utländsk bakgrund är 84 procent kvinnor attjämföra med 38 procent bland de med svensk bakgmnd. Könsfördelningen är alltså den motsatta mellan anställda med svensk bakgrund och anställda med utländsk bakgrund. Tabell10 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Tekniska kontoret Svensk Utländsk Totalt A Ide r Totalt Kön Totalt.Totalt Kvinnor Män, ,. ' ' ' Andelen chefer inom tekniska kontoret är 7 procent, vilket är högre än kommungenomsnittet A v sekretesskäl redovisas inte andelen chefer med utländsk bakgmnd. 10

99 Utbildningsförvaltningen, exkl. gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen Totalt arbetar 37 procent av samtliga kommunanställda inom utbildningsförvaltningen när man exkluderar gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen. På ett år har antalet anställda ökat med 39 personer och uppgår nu till personer. A v samtliga anställda är 15 procent män. Andelen anställda med utländsk bakgrund uppgår till 11 procent, vilket motsvarar 488 personer. Andelen har ökat svagt det senaste året. Könsfördelningen bland anställda som har utländsk bakgrund motsvarar kommungenomsnittet Tabell11 Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) :.. ~,.. Utbildningsförvaltningen, A Ide r Totalt Kön Totalt ~ Totalt l < exkl. gymn.sk Kvinnor Män... ' o arb.markn.avd. Svensk ! 89. Utländsk ~.. 1'1 '\ Totalt Andelen chefer inom utbildningsförvaltningen är 4 procent. Denna fördelning gäller för chefer med svensk bakgrund medan det är en något lägre andel (3 procent) får chefer med utländsk bakgrund. Totalt innehas 9 procent av samtliga chefsposter av personer med utländsk bakgrund. ; 100 Äldreomsorgen Äldreomsorgen tillhör socialförvaltningen men särredovisas i denna rappot1. Totalt arbetar en fjärdedel av samtliga kommunanställda inom äldreomsorgen. Antalet anställda uppgår till personer och personalstyrkan har ökat med 5 personer på ett år. Äldreomsorgen har den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, motsvarande 19 procent. På ett år har andelen ökat svagt. Äldreomsorgen har även den högsta andelen anställda kvinnor, då 95 procent av de anställda är kvinnor. Tabell12 Äldreomsorgen Ålders- och könsfördelning bland kommunanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent),,. Id er Totalt Kön Totalt ; Tqtaft_ Kvinnor Män > ;. A... Svensk ~:: '81.. f" '. Utländsk '....., Totalt : -'100. Andelen chefer är 3 procent vilket innebär att äldreomsorgen har den lägsta andelen chefer i kommunen. Bland anställda med utländsk bakgrund är 2 procent chefer jämföt1 med 4 procent av de med svensk bakgrund. Totalt har 11 procent av samtliga chefer utländsk bakgrund. 11

100 Sammanställning för alla förvaltningar I tabellen nedan redovisas andelen kommunanställda på respektive förvaltning 3 fördelat på kön, chefer och bakgrund. Tabellen visar även en sammanställning för lönköpings kommun totalt, ett kommungenomsnitt. Tabell13 Sammanställning av kommunanställda förvaltningsvis (procent), rangordnade efter total andel med utländsk bakgrund Förvaltning Sv. bakgrund Chefer Kvinnor Män totalt* Äldreomsorgen Fritid Jönköping Tekniska kontoret Gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen Socialförvaltningen*** Kultur Jönköpings kommun Utbildnings förvaltningen**** stadskontoret stadsbyggnad s kontoret Miljökontoret 6 Räddningstjänsten 11 Samtliga BO ; :._;_: 3 :) :' * Chefer oavsett svensk eller utländsk bakgrund **Chefer med utländsk bakgrund av samtliga anställda med utländsk bakgrund *** exkl. äldreomsorgen *'** exkl. gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen. Högst andel anställda med utländsk bakgrund har äldreomsorgen följt av Fritid Jönköping och tekniska kontoret. Det är enbat1 på Fritid Jönköping och Kultur lönköpings kommun som det finns fler män än kvinnor bland de med utländsk bakgrund. Högst andel chefer med utländsk bakgrund har Fritid Jönköping. Överlag är förändringarna små jämfört med De två stora förvaltningarna, utbildnings- och socialförvaltningen, särredovisas på gymnasieskolorna och arbetsmarknadsavdelningen respektive äldreomsorgen. 12

101 ANSTÄLLDA l KOMMUNALA BOLAG lönköpings kommuns hel- och majoritetsägda bolag är samlade i en koncern med Jönköpings Rådhus AB som moderbolag. Koncernen omfattar 20 dotterbolag, varav 18 helägda och två delägda. Nedan redovisas uppgifter om följande bolag; lönköpings Energi Biogas AB, Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi AB, Högskolefastigheter i Jönköping AB, AB Norrahammars Kommunala Bostäder (NKBo ), AB Grännahus, AB Bankerydshem, Jönköping Airpott AB, Jönköping Airport Fastighets AB, Grennaskolans Riksinternat AB, Elmia AB, Bostads AB VätterHem samt Programbolaget i Jönköping AB. Kommunala bolag som har fårre än två anställda redovisas inte. Elmia och Programbolaget Antalet anställda på Elmia och Programbolaget är 88 personer och andelen anställda med utländsk bakgrund motsvarar 8 procent. Sammanlagt är 15 procent av samtliga anställda chefer. Det är något fler män än kvinnor som är anställda. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på ålder eller chefskap. Tabell14 Elmia och Programbolaget Svensk Utländsk Totalt Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) A Id er Totalt Kön Totalt f' T otalt: ( Kvinnor Män t ' 100. Grennaskolan Grennaskolan har 63 anställda och antalet anställda har på ett år minskat med en person. A v samtliga anställda har 6 procent utländsk bakgrund och andelen har minskat med 3 procentenheter på ett år. Andelen chefer på Grennaskolan är 6 procent. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap. Tabell15 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Grennaskolan A Id er Totalt Kön Totalt _- Totalt Kvinnor Män i. ', Svensk Utländsk Totalt _,,.. ' : Jönköping Airport Jönköping Airport har 43 anställda och personalstyrkan har minskat med 8 personer det senaste året. Andelen chefer motsvarar 5 procent av samtliga anställda. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund. 13

102 Tabell16 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Jönköping Airport Svensk Utländsk Totalt Al der Totalt Kön Totalt ~ Totalt Kvinnor Män l r ~ i l_ 100 ;. Jönköping Energi Antalet anställda vid Jönköping Energi har minskat med 2 personer på ett år och uppgår nu 149 personer. På ett år har andelen anställda med utländsk bakgrund minskat något svagt. Drygt 5 procent av samtliga anställda har utländsk bakgrund. Majoriteten, 70 procent av de anställda, är män. Tabell17 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Jönköping Al der Totalt Kön Energi Kvinnor Män Tot'lt ~.rcitat\ ' Svensk r 95 Utländsk i l l 5. Totalt >.16o " Sammanlagt är 14 procent av samtliga anställda chefer. Av sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund. Jönköping Energi Biogas Vid Jönköping Energi Biogas arbetar 16 personer. På ett år har personalstyrkan ökat med 3 personer. Andelen anställda med utländsk bakgrund uppgår nu till 19 procent av samtliga anställda 4 Jönköping Energi Biogas är det bolag som har högst andel anställda med utländsk bakgrund. Tabell18 Jönköping Energi Biogas Svensk Utländsk Totalt Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) '. Alder Totalt Kön Totalt c l Kvinnor Män ~ l ' ; Totalt,. -,: '... " 100 c ' 4 Andelen anställda med utländsk bakgrund har på ett år minskat med 4,3 procentenheter men antalet anställda som har utländsk bakgrund är densamma som får ett år sedan. 14

103 Sammanlagt är 31 procent av samtliga anställda chefer. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap. Jönköping Energi Nät Jönköping Energi Nät har 87 anställda och det senaste året har antalet anställda ökat med en person. Nio av tio anställda är män. Totalt har 6 procent av samtliga anställda utländsk bakgrund och andelen är oförändrad järnfött med föregående år. Tabell19 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund {procent) l.,,. ~ ro ~alt Jönköping Al der Totalt Kön Totalt Energinät l Kvinnor Män,.,.... l, :! " Svensk :. Utländsk '.. s... :. ' l.. ;.: ; r Totalt ('. _ 1oo., ' Andelen chefer i forhållande till samtliga anställda är 7 procent. Av sekretessskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på kön, ålder eller chefskap. VätterHem Antalet anställda på VätterHem har minskat med 5 personer på ett år och personalstyrkan uppgår nu till 136 personer. Det är fler män än kvinnor som arbetar vid VätterHem då 6 av l O anställda är män. Det är något fler anställda män med utländsk bakgrund (68 procent). Totalt har 14 procent av de anställda utländsk bakgrund och på ett år har andelen minskat med 3 procentenheter. Tabell20 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) VätterHem Svensk Utländsk Totalt A Ide r Totalt Kön Totalt! ~otalt Kvinnor Män l '! '(..' '. 14 'l_ : 100., Andelen chefer inom VätterHem motsvarar 11 procent av samtliga anställda. A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund på ålder och chefskap. Andra bostads- och fastighetsbolag Gruppen andra bostads- och fastighetsbolag består av Bankerydshem, Grännahus, Högskolefastigheter i Jönköping, Jönköping Airport Fastighet och NKBo. Sammanlagt har dessa bolag 37 anställda. Majoriteten, tre av fyra anställda är män. Totalt är 11 procent av samtliga anställda i dessa bolag chefer. 15

104 Tabell 21 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Andra bostads- Ålder Totalt Kön Totalt o. fastighetsbolag Kvinnor Män ~ Totait,. Svensk r. - Utländsk ( Totalt ' A v sekretesskäl redovisas inte andelen anställda med utländsk bakgrund för dessa bolag. Sammanställning av alla bolag Tabellen nedan visar en sammanställning för samtliga 13 bolag som redovisats i denna rapport. Tillsammans har dessa bolag 619 anställda, varav 8 procent har utländsk bakgrund. En klar majoritet, 2 av 3 anställda, är män. Fördelningen är i princip densamma för anställda med utländsk bakgrund. " ' ' Tabell 22 Ålders- och könsfördelning bland bolagsanställda med svensk respektive utländsk bakgrund (procent) Alla aktuella Ålder Totalt Kön Totalt ' Totalt bolag Kvinnor Män ' ' ',, Svensk ';. ' 92.. Utländsk oo r. 8,.:f. Totalt '100 Totalt är 11 procent av samtliga anställda chefer inom dessa bolag. Av sekretesskäl redovisas inte andelen chefer med utländsk bakgrund.., 16

105 Miljökontoret Rolf Erlandsson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till kommunstyrelsen angående medborgarförslag om att vi måste värna vårt vatten, ärendebeteckning 2012:198 Mn Sammanfattande beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag vill att kommunfullmäktige tar upp frågan om försvarsmaktens planer på utökade skjutningar och övningar med flyg i Vättern vid Hammaren Karlsborg med anledning av risker för förorening av Vättern som dricksvattentäkt. Jönköpings kommun har av prövningsmyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götaland, blivit lovad att få bli remissinstans. När ansökan om tillstånd föreligger, kan ärendet behandlas i Jönköpings kommun. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll f) Miljökontorets tjänsteskrivelse Förslag till miljönämnden Miljönämnden meddelar kommunstyrelsen att Jönköpings kommun måste invänta inlämnandet av en ny tillståndsansökan från försvarsmakten avseende utökade skjutningar och övningar med flyg vid Hammaren Karlsborg. Ärende Förslagsställaren har hemställt till kommunfullmäktige i Jönköping att ta upp frågan, om vi som lever och verkar här skall tillåta och eventuellt godkänna försvarsmaktens önskemål att med sina övningar förstöra vårt dricksvatten. Till saken hör att samtliga kommuner runt Vättern är berörda av frågan. Miljönämnden har beretts tillfälle att avge yttrande. Försvarsmaktens planer på att utöka skjutverksamheterna vid Hammaren Karlsborg kommer att bli föremål för en tillståndsprövning. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som är prövningsmyndighet. I samband med att upprättad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) blev känd, valde miljönämnden att ta upp frågan och rikta ett antal frågeställningar till försvarsmakten. Sedan dess har Jönköpings kommun framfört önskemål om och av ansvarig MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

106 handläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland blivit lovad att få bli remissinstans vid tillståndsprövningen. Enligt utsago pågår fortfarande komplettering av inlämnad MKB. Således har Jönköpings kommun att invänta tillståndsprövningen. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef Beslutet expedieras till: Stadskontoret

107 Remiss Ärendebeteckning: 2012:198 Handläggare: Telefon: Utskriftsdatum Elisabet Öhrman Arende: Medborgarförslag om att vi måste värna vårt vatten Remitteras till: o Fritidsnämnden o Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden o Kommundelsråd Ruskvarna o Kommunfullmäktiges presidium o Kulturnämnden o Miljönämnden o Barn- och utbildningsnämnden o Socialnämnden o stadsbyggnadsnämnden o Tekniska nämnden o Ledningsutskottet o Välfärdsutskottet o Tekniska utskottet o Äldrenämnden o stadskontoret o Valnämnden o Överformyndarnämnden o Jämställdhets och integrationsutskottet o Räddningstjänsten o ]L Härmed beredes Ni tillfälle avgiva yttrande över rubricerade ärende, vilket yttrande bör vara stadskontorets kanslienitet tillitanda senast Särskilda direktiv Motionen skall besvaras inom fyra månader. Om ytterligare remisstid erfordras skall skälen för detta och den ytterligare remisstid som erfordras anmälas till kommunstyrelsens presidium. Arendet bereds av ovan angiven handläggare till vilken hänvändelse i ärendet bör ske Jönköping Enligt uppdrag

108 Remiss Ärendebeteckning: 2012:198 Handläggare: Telefon: Utskriftsdatum Elisabet Öhrman Arende: Medborgarförslag om att vi måste värna vå1i vatten Till stadskontorets kanslienhet Härmed översändes yttrande över rubricerade ärende Jönköping Bifoga alltid denna blankett vid remissvar

109 JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Medborgarförslag för åtgärder Följande medborgarförslag har inko1m11it: a) om en "Trafikvettets Dag" b) om att flytta torghandeln från Västra torget till Tändsticksområdet c) om fårbättringar på Dummemosseleden d) om friidrottshall och gymnastiksal i Ruskvarna e) om ny väg vid Smedbyn i Ruskvarna f) om att vi måste värna vårt vatten Kommunfullmäktiges beslut På forslag av presidiet beslutar kotmnunfullmäktige följande: - Medborgarforslaget om en "Trafikvettets Dag" överlåts till stadsbyggnadsnämnden får beslut. - Medborgarforslaget om att flytta torghandeln från Västra torget till Tändsticksområdet överlåts till tekniska nämnden for beslut. - Medborgarförslaget om forbättringar på Dummemosseleden överlåts till kornmunstyrelsen får beslut. - Medborgarforslaget om friidrottshall och gytrmastiksal i Ruskvarna överlåts till fritidsnämnden får beslut. - Medborgarförslaget om ny väg vid Smedbyn i Ruskvarna överlåts till stadsbyggnadsnämnden for beslut. - Medborgarforslaget om att vi måste värna vårt vatten överlåts till kornmunstyrelsen for beslut. Beslutet expedieras till: J-E J o hans son U Gråberg L-Å Josefsson U Isaksson WNeurnann Sbn T n K s F n v' Diatiet

110 .JÖf\lr(ÖPli\JC f<omiviun 81\ D H Ll S ::: r l F~ör'1k 1lrp 1i'Y/g1fRöm u n Kommunfullmäktige Jönköping Jönköping Medborgarförslag om att vi måste värna om vårt vatten. Enligt Jönköping kommuns miljöprogram för och visioner för framtiden finns ett antal utfästelser i programmet som borde tas på största alvar. Kommunens fortsatta tillväxt sker genom långsiktigt hållbar stads och bebyggelseutveckling där kommunen har en trygg vattenförsörjning och en hållbar vattenanvändning. Vatten och avloppssystemet i kommunen försörjer oss med bland dricksvatten som är en förutsättning för våra liv och att kommunen skall fungera. Dricksvattnet skall också ha en god kvalitet för vår hälsa och även ha en god smak. Vi som lever och verkar f kommunen har den stora fördelen, mot många andra, att de kriterier som är skrivna f visionen för kan sägas vara tillgodosedda när det gäller dricksvattenfrågan för Jönköping. Jönköping befinner sig sedan många århundraden vid norra Europas största vattentäkt, Vättern, och har därmed något som många andra städer saknar. Det betyder att vi som lever här måste värna om vår unika vatten försörjning i nutid och för vår framtid. Det är värden som är oersättliga om det skulle visa sig att något går fel. Med anledning av att försvarsmakten vill öka antalet övningsdagar med flygövningar över och f Vättern från nuvarande 20 till dagar om året kommer vår vattentäkt att utsättas för en mycket hög kemisk åverkan. En åverkan som vi f dagsläget inte har en aning om. Att redan i dag låta försvaret fortsätta med att förstöra vattenkvaliten f Vättern är ett misstag. Det finns redan tillräkligt med miljöfarligt avfall i vattentäkten från tidigare övningar. Härmed hemställes till kommunfullmäktige i Jönköping att ta upp frågan, om vi som lever och verkar här skall tillåta och eventuellt godkänna försvarsmaktens önskemål att med sina övningar förstöra vår dricksvatten. Till saken hör att samtliga kommuner runt Vättern är berörda av frågan. Enligt styrdokumentet och Alborg-åtagandet så är målet att inte utsätta invånarna och miljön för risker samt att samhällets sårbarhet minimeras. Som en fingervisning uppmanas kommunfullmäktige att avslå och motarbeta försvarets önskan om ökade flygdagar med beskjutning av mål i vår vattentäkt. Med förhoppning om att rädda vår framtid ;t\j Jid-1 0t(( ~nt --- Willy Neumann Stjärnvägen Jönköping

111 Miljökontoret Rolf Erlandsson T JÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till parlamentariska kommitten om förslag till organisatoriska förändringar av miljönämndens uppdrag Mn Sammanfattning Miljönämnden har ombetts att yttra sig över 4 förslag från parlamentariska kommitten. Förvaltningen ser inte att fördelarna med att slå ihop miljökontoret och stads byggnadskontoret överväger nackdelarna. Att förena arbetet med hållbar utveckling med myndighetsutövningen inom miljö- och hälsoskydd kan innebära fördelar. Än stö1re skulle vinsterna vara med en organisatorisk närhet mellan miljötillsyn, vatten- och naturfrågor. Beträffande demokratifrågan lämnas inga synpunkter. Beslutsunderlag Minnesanteckningar från arbetsplatsträff på milj ö kontoret Jäv och beroende, enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011, Sveriges Kommuner och Landsting Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden En sammanslagning av stadsbyggnadskontoret och miljökontoret är inte lämpligt "Skyddsfrågor" kan med fördel utgöra en del av ett miljökontor Arbetet med hållbar utveckling kan organiseras inom ett starkt miljökontor Ärende Miljönämnden har ombetts att yttra sig över 4 översynsuppdrag preciserade i "Parlamentariska kommitten- uppdrag", ärendelista. Uppdrag 6, sammanslagning av miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Miljökontoret samarbetar sedan många år med Kristianstad, Växjö och Halmstad. Ingen av dem har en sammanslagen organisation. Vidare samverkar Jönköpings miljökontor med de jämnstora kommunerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Karlstad, Eskilstuna och Borås. Nonköping har ett bygg- och miljökontor medan Linköping har ett samhällsbyggnadskontor. Övriga har separata kontor i likhet med Jönköping. MILJÖKONTORET Besöksadress J uneporten Västra storgalan 16, Jönköping [email protected] Fax diariet ~ JÖNKÖPINGS ~KOMMUN Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN l Tfu l Postadress (om inget annat anges) Jönköping l

112 2 (2) Ur jävs- och konfliktrisksynpunkt är det inte helt lyckat med sammanslagna kontor. Uppdrag 13, optimalt utnyttjande av miljöförvaltningens experter. Att ta ett helhetsgrepp har Borås, Karlstad och Helsingborg valt att göra. Således finns såväl myndighetsutövningen som strategiskt miljöarbete i dessa kommuner under miljönämndernas ansvar. Det är respektive kommunstyrelse som delegerat ansvaret för att utveckla och driva miljöarbetet i stort i dessa städer. Kompetensskäl hos såväl nämnder som förvaltningar utgör ett viktigt skäl. Från tjänstemannahåll framförs sällan klagomål på att komma in sent i handläggningskedjan, åtminstone inte i arbetet med stadsbyggnadsvisionen och översiktsplanen, som det ser ut nu. Däremot kan avsaknad av resurser på miljökontoret utgöra en begränsning liksom snäva svarstider. Miljöbalkens pmialparagrafutgör inriktningen på allt miljöarbete, även det som benämns program för hållbar utveckling. Detta talar för betydelsen av nära samarbete och samverkan som framgångsfaktorer. Samorganisation av miljötillsyn och strategiskt miljöarbete kan innebära fördelar. Historiskt växte hållbarhetsorganisationer upp ur miljömyndighetsarbetet Uppdrag 14, starkare politisk organisation med så långt som möjligt jämnstarka nämnder. Denna frågeställning är svår att ha en förvaltningsspecifik uppfattning om. Kommer det till sakfrågor kan tjänstemän dela med sig av synpunkter och erfarenheter. Uppdrag 16, hantering av skyddsfrågor. Förvaltningen uppfattar att förslagsställaren med skyddsfrågor menar t ex skydd av naturen och vatten, men även skydd mot naturens krafter som utgör risker i ett samhälle. Natur- liksom vattenfrågor ingår i det kommunala ansvaret, medan tillsynsoch prövningsansvaret ofta återfinns hos länsstyrelser eller mark- och miljödomstolar. Här skulle med fördel den kompetens som finns på ett miljökontor kunna utnyttjas i en tillsyns- och övervakningsroll, utan att det blir fråga omjävsförhållanden. Om intresse skulle finnas för att även föra in hållbarhetsfrågor som energi och klimat, skulle de i så fall prioriteringsmässigt komma in i ett senare skede. Rolf Ertandsson Miljöchef Beslutet expedieras till: stadsjurist Anders Hansson, [email protected]

113 Parlamentariska kommitten Anders Hansson stadskontoret Jönköping Tfn ; Remiss Miljönämnden Begäran om yttrande Parlamentariska kommitten vill se över om det inför nästa mandatperiod finns anledning att slå samman miljönämndens och stadsbyggnadsnämndens förvaltningar, helt eller delvis. Kommitten önskar att miljönämnden inkommer med ett yttrande i frågan. I yttrandet ska beaktas om en förvaltningssammanslagning kan förväntas gynna demokratin, om förvaltningsorganisation och politisk organisation kan stärkas och tydliggöras genom en sammanslagning samt vilka ekonomiska effekter som en sammanslagning kan bära med sig. Yttrandet ska även behandla om en sammanslagning kan medföra att miljöförvaltningens handläggare kommer in i ett tidigare skede i handläggningskedjan i ärenden som berör nämndernas verksamhetsområden, men också om skyddsfrågor skulle kunna få ett mer samlat grepp genom en förvaltningssammanslagning (se vidare i bilaga, utdrag ur "Parlamentariska kommitten- uppdrag", Ärendelista, punkterna 6, 13, 14 och 16). Sammanslagning ska kunna ske helt eller delvis. Som en konsekvens ska också synpunkter ges om förändring av respektive nämnds ansvarsområde. A v yttrandet ska framgå även milj ö kontorets synpunkter. Yttrandet önskas inkomma till parlamentariska kommitten senast den 22 april 2013 (elektroniskt till mejladress: [email protected]). Med vänlig hälsning Thomas Bäuml ordförande parlamentariska kommitten Anders Hansson sekreterare parlamentariska kommitten JÖNKÖPINGS KOMMUN 1 Tfn oo (vxl) 1 Postadress (om inget annat anges) Jönköping 1 ~ JÖNKÖPING$ ~KOMMUN Ljuset vid Vättern -~-~~~~~~m=

114 Rapporter. resultat mm Jmf tidigare utredning, jmf andra kommuner, beakta dynamik, effek Förslag m isker. --- Uppdrag/översyn Uppdragsgivare/ förslagsstähare Tillhörighet KF, nämnder Utredning etc Ansvarig Tid att ta fram material Beslutsdatum Deadline Sammanslagning av miljöförvaltningen och 6 adsbyggnadskontoret v MN,StBN Remiss StBN, MN. Jmf med kommuner Problembeskrivning, bakgrund Miljöfrågor gemensamma Rapporter, resultat mm Kolla förra PK underlag. Jfr med andra kommuner; beakta dynamik, effektiv rollfördelning och konfliktrisker. Nämndsremiss. Förslag Uppdragsgivare/ förslagsställare Tillhörighet KF, nämnder Utredning etc Deadline Förutsättningar och villkor för kommun 7 förtroendevalda att utöva sina uppdrag Rapporter, resultat mm Förslag

115 Uppdragsgivare/ Tillhörighet Tid att ta fram Uppdrag/översyn förslagsställare KF, nämnder Utredning etc Ansvarig material Beslutsdatum Deadline ~ optimalt nyttjande av miljöförvaltningens experter Mp, Fp MN Jmf andra kommuner Problembeskrivning, bakgrund Kommer miljöförvaltningens experter in för sent i handläggningskedjan? Beakta MiljöN:s roll som tillsynsmyndighet. Kan nämndens roll utvidgas? Rapporter, resultat mm Förslag_ Uppdragsgivare/ Tillhörighet Tid att ta fram Uppdrag/översyn förslagsställare KF, nämnder Utredning etc Ansvarig material Beslutsdatum Deadline starkare politisk organisation med så långt möjligt rvr jämnstarka nämnder Fp Alla nämnder ~ Problembeskrivnina. bakgrund

116 Värdegrundsarbete: hur kan demokratin, förvaltningsorganisationen och den politiska organisationen stärkas? översyn av nämndorganisationen bör ha en värdegrund som utgångspunkt och de ideer och förslag som framkommer i processen bör prövas mot denna värdegrund. Värdegrunden föreslås innehålla demokratiska mål och organisatoriska mål avseende både förvaltningsorganisation och politisk organisation. De frågor som bör ställas under processen är: * Hur kan demokratin stärkas? Kommentar: Om nämnderna består av 13 eller lsledamöter (undantag sociala distriktsnämnder som är av annan karaktär) finns större möjlighet till bred representation partimässigt och geografisk. En särskild fråga är kommundelsråd kontra lokala utvecklingsgrupper. * Hur kan förvaltningsorganisationen stärkas? Kommentar: Bland uppdragen finns att pröva om förvaltningar ska slås samman för att bli effektivare och komplettare, om ärendegrupper ska byta förvaltning för att få en mer logisk och effektiv organisation. * Hur kan den politiska organisationen stärkas? Kommentar: En nämndorganisation som medger en bred representation och som täcker in alla politikområden vitaliserar det politiska arbetet internt i varje parti. Rådgivande En Rapporter, resultat mm Förslag Uppdrag/översyn 15 Exploateringsärenden flyttas från TN till StBN 1---l:e l ~~;:;;;;;;,.;-- emaeskrivninq, bakgrund Uppdragsgivare/ 1rors le:... Tillhörighet KF, nämnder Utredning et~ '"'nsvarig material n'lic:s TN, StBN. Jmf andra kommuner Beslutsdatum Deadline

117 re-1'1-e.ne tiv byggprocess- kan exploaterings- och planprocesser samverka mer genom attingå i samma förvaltning/nämnd? För att få en snabbare och e e ~~ess har kommuner utvecklat arbetssätt och organisation där exploatering och planprocess arbetar nära tillsammans. Det torde också vara en mer logisk modell att samma~ lar i samma förvaltning och den politiska organisationen ser då en helhet tydligare. Samtidigt måste..då-51'~ politikområde för att ärendetyngden ej ska öka. Ett lämpligt o5i'tträelej~n Rapporter. resultat mm Förslag Uppdrag/översyn 16 Hantering av skyddsfrågor Uppdragsgivare/ förslagsställare Fp Tillhörighet Tid att ta fram KF, nämnder Utredning etc Ansvarig material Beslutsdatum Deadline Ks, MN, StbN Jmf andra kommuner Problembeskrivninq, bakgrund Samlat grepp kring skyddsfrågor och stärka arbetet med miljö- och skyddsfrågor, Miljö- och skyddsn? Se över tillhörighet för räddn.tj. Skydds- och miljöfrågor uppmärksammas allt mer. Det finns ett behov av attstärka dessa områden förvaltningsmässigt och politiskt. En miljönämnd är inte bara en myndighetsnämnd utan kan i högre grad än idag ansvara för miljö- och skyddsfrågor på ett bredare och mer övergripande sätt. Samtidigt hanteras krisfrågqr inom kommunstyrelsen. Ett annat uppdrag studerar hur miijöförvaltningens experter skulle kunna tas tillvara på ett bättre sätt och hur expertisen skulle kunna stärkas genom att tillföra ytterligare kompetenser. Exempel på frågor som skulle kunna hanteras på ett mer systematiskt sätt inom en miljö- och skyddsnämnd är vatten{rågor, program för hållbar utveckling, naturskyddsfrågor. Man bör överväga tillhörigheten för räddningstjänstfrågorna: teknisk nämnd eller miljö- och skyddsnämnd. Genom att utveckla miljönämnden fås en större ärendetyngd och en högre status. Rapporter. resultat mm Förslag Uppdrag/översyn Uppdragsgivare/ förslagsställare Tillhörighet KF, nämnder Utredning etc Tid att ta fram Ansvarig material Beslutsdatum Deadline

118 ()r ~ ~ ~-----~~ Uppdragsgivare/ Tillhörighet Tid att ta fram förslagsställare KF, nämnder Utredning etc Ansvarig material Uppdrag/översyn Remiss StBN; MN. Jmf Optimalt nyttjande av miljöförvaltningens experter Mp, Fp, M MN med kommuner pkt 6, 13,16 Beslutsdatum Deadline Problembeskrivning.. bakgrund Kommer miljöförvaltningens experter in för sent i handläggningskedjan? Beal.1:a MiljöN:s roll som tillsynsmyndighet. Kan nämndens roll utvidgas? I en skrivelse, "Utveckla miljönämndens ansvarsområde", anför en arbetsgrupp inom miljönämnden följande. "Att lösa miljöproblemen och kraftigt minska vår påverkan på miljön är en av vår tids största ödesfrågor och ska hanteras på ett seriöst sätt. I Program för hållbar utveckling (PHU) inom Jönköpings kommun framgår visioner, mål och åtgärder inom ett flertal viktiga områden som har koppling till klimat och miljöfrågor. Det är bra att utföraransvaret för omställningen för området PHU åvilar angivna utförare men för att fä bästa effek.'t krävs det en helhetssyn och att etappmålen är mätbara och följs upp av en organisation med expertkompetens inom miljöområdet och vars huvuduppgift är att värna miljön i fotsta hand. Det behövs en politisk instans som ak.'tivt driver på och utvecklar kommunens miljöarbete. Flera kommuner använder sin miljönämnd som expertnämnd för lokala miljöfrågor. Detta är naturligt eftersom partierna nominerar ledamöter med miljöintresse och kompetens på miljöområdet till just miljönämnden. Jönköpings kommun har valt att göra sin miljönämnd till en myndighetsnämnd med ansvar endast för tillsyn av livsmedelslagstiftning och miljöbalken. Övergripande miljöfrågor och lokal miljöpolitik hanteras för närvarande främst av stadsbyggnads- och tekniska nänmden, samt kommunst)telsen. Miljönämnden kommer idag i många ärenden in för sent i beslutsprocessen (interna kommunala remisser) med påioljd att projekten i onödan försenas och fördyras. Miljönämnden upplever att dess roll under innevarande mandatperiod har ytterligare begränsats, t.ex. i Miljönämndens möjligheter att avge yttranden -som berör miljön - tilllänsstyrelse och kommunstyrelse. Vi ledamöter i miljönämnden anser också att det finns bristande miljökompetens i stadsbyggnads-och tekniska nämnden, samt kommunst)telse. Detta är naturligt eftersom miljöfrågorna inte utgör huvuduppgift för dessa kommunala organ. Det kan därmed föreligga risk att särintressen som ligger i linje med huvuduppgifterna överrider helhetssynen vad gäller klimat och miljöfrågorna För en miljönämnd är alltid miljö- och frågor kopplade till hållbar utveckling centrala Därför vill vi att Parlamentariska kommitten gör en översyn av hur miljönämndens och miljökontorets kompetens på ett bättre sätt kan utnyttjas i lönköpings kommun i allmänhet och vad gäller PHU i synnerhet."" Rapporter, resultat m.m.

119 1 (2) MINNESANTECKNINGAR Miljökontorets personalmöte/arbetsplatsträff Tid: , kl Plats: Närvarande: Ej närvarande: Sessionssalen, Hoven entréplan Rolf Erlandsson, Marie Andersson, Karin Berg, Lasse Ekdahl, Gösta Emilsson, Erik Engwall, Pernilla Eriksson, Caroline Gillberg, Karin Hellström, Harald Holmström, Maria Kjellander, Henrik Larsson, Christina Lindqvist, Malin Malmberg, Therese Mattisson, Anita Nilsson, Magnus Nilsson, Peter Prima, Annette Rosén, Monica Ryttman, Johanna Sandberg Larsson, Maria Sandquist, Anne-Marie Sjögren, Karin Stennek, Maria Thorell, Maria Westlund, Linda Vikström, Anna-Lena Wullf Amira Oruc, Eva Göransson, Jessica Svensson, Lennart Oldén, Anne Johansson, Katarina Holmstedt Sammanslagning av miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret (fråga 6) Vi samarbetar med åtta jämnstora kommuner samt en 4-kommunerskonstellation. Av dessa är det endast två som inte har egna miljökontor (Linköping och Norrköping). Erfarenheter från dessa kontor visar att man kan hamna i knepiga situationer. Se vidare i SKL:s skrift Jäv och beroende, enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna. Mindre kommuner har ofta miljö och stadsbyggnad sammanslagna, men då är det ganska få anställda och informationsvägarna är korta. Även ekonomin utgör ett incitament. Ur demokratiskt synvinkel anser vi att det är bra att miljökontoret är en egen enhet. Då blir det tydligt vad miljöbalken säger i olika sammanhang. Optimalt nyttjande av miljöförvaltningens experter (fråga 13) Kommer miljöförvaltningens experter in för sent i handläggningskedjan? Handläggarna upplever att det fungerar ganska bra på tjänstemannanivå. Man upplever att de andra förvaltningarna lyssnar på handläggarna och beaktar vad de säger. Kanske är detta en fråga för den politiska nivån? Kanske är det där informationsvägarna behöver utvecklas? Hur ser kunskapen och satsningen ut på den politiska nivån? Starkare politisk organisation med så långt möjligt jämnstarka nämnder (fråga 14) Vi finner att denna fråga är mer av politisk karaktär och har inga synpunkter. Hantering av skyddsfrågor (fråga 16) Det finns några kommuner, t.ex. Borås, Karlstad och Helsingborg, som har miljö- och skyddsnämnd, dvs. där miljönämnden hanterar alla miljöfrågor, såväl myndighets- som strategiska, och anser att det är självklart och fungerar bra. I Eskilstuna har man sammanfört miljö och räddningstjänst. På tjänstemannanivå, tror vi inte att man löser problemet genom att utöka miljökontoret. Det behövs kompetens även i de andra förvaltningarna för att vi ska få en utveckling inom miljöområdet. Miljökontoret kan inte driva hela kommunens miljöarbete.

120 2 (2) För att det ska ske utveckling på miljöområdet måste kommunledningen och alla förvaltningar arbeta åt samma hål, men där samordning och samarbete utgör främsta framgångsfaktorn. Övriga frågor Vi ser filmen Earth Hour Jönköping: Gösta jagar någon ansvarig så att vi får ordning på vår diskmaskin snarast. Karin H kommer att arbeta med kvalitet tillsammans med Linda. Vid protokollet Christina Lindqvist

121 Jäv och beroende Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

122

123 Förord Sveriges Kommuner och Landsting undersöker ungefär vart fjärde år kostnadstäckningsgraden inom miljö- och hälsoskyddet och hur kommunerna har valt att organisera sin verksamhet. I årets undersökning har vi intresserat oss särskilt för om kommunerna klarar kraven i kommunallagens grundläggande paragrafer, något som är särskilt viktigt för trovärdigheten i miljötillsyn och livsmedelskontroll. För att öka kostnadstäckningsgraden för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet tog Sveriges Kommuner och Landsting 2008 fram en modell för taxa inom miljöbalken. Vår undersökning tyder på att denna modell har gett positivt resultat. Undersökningen visar även att andelen kommuner som bryter mot kommunallagens jävsregler har minskat i jämförelse med tidigare undersökning. Det är också bra. Vidare har 15 procent av de svarande kommunerna skapat särskilda nämnder för myndighetsutövning för de verksamheter där kommunen själv utövar verksamhet. Detta har inte varit så vanligt tidigare. Vi hoppas att denna rapport kan vara ett stöd för kommunerna i arbetet med att hitta hållbara organisationer. Stockholm september 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Ann-Sofie Eriksson

124 Färre jäv och ökad kostnadstäckning Enkätundersökningen sändes ut elektroniskt till samtliga miljö chefer under våren 2011 och uppgifterna och underlaget baseras därför främst på 2010 års siffror. Viktiga resultat av 2011 års enkät om miljö- och hälsoskydd: > > Färre jäv. Andelen kommuner som strider mot kommunlagens jävsregler genom att organisera ansvaret för drift och tillsyn under samma nämnd, har minskat från 7 till 5 procent i jämförelse med tidigare undersökning > > Högre medeltimtaxa. Medeltimtaxan har ökat från 644 till 734 kronor inom miljöbalkens område jämfört med > > Ökad kostnadstäckning inom miljöskydd. Kostnadstäckningsgraden inom miljöskyddsområdet har ökat från 44 till 48 procent. > > Ökad kostnadstäckning inom hälsoskydd. Kostnadstäckningsgraden har ökat inom hälsoskyddsområdet, från 22 till 34 procent. Ökningen hänger sannolikt samman med den taxemodell som Sveriges Kommuner och Landsting lanserade i december 2008 och som särskilt fokuserade på kostnadstäckningen inom hälsoskyddsområdet. > > Ökad kostnadstäckning för livsmedelskontroll. Kostnadstäckningsgraden för livsmedelskontrollen har ökat markant, från 47 till 73 procent. Medeltimtaxan har under samma period ökat från 652 till 740 kronor. Enkätundersökningen sändes ut elektroniskt till samtliga miljöchefer under våren 2011 och uppgifterna och underlaget baseras därför främst på 2010 års siffror. Svarsfrekvensen varierar, men ligger i genomsnitt på drygt 200 svar vilket innebär knappt 70 procent. 2 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

125 Vad säger lagen? Av regeringsformen framgår det att den offentliga förvaltningen består av statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. I de kommunala ingår både nämnderna och deras förvaltningar det vill säga både politiker och tjänstemän. I regeringsformen slås fast att förvaltningsmyndigheterna och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. I kravet på saklighet ligger att de som verkar i en förvaltningsmyndighet både politiker och anställda måste ha goda kunskaper om vad som gäller för verksamheten. Det är därför viktigt att formulera uppdragen till nämnder och förvaltningar så att det är praktiskt möjligt att upprätthålla en god kunskap. För att garantera att den offentliga förvaltningen är opartisk finns jävsregler. För den kommunala verksamheten finns dessa regler i 6 kap 25 kommunallagen (1991:900). Kommunallagens jävsregler gäller både för de förtroendevalda och för de anställda. Lagen säger att en förtroendevald eller en anställd är jävig om: 1. Saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

126 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Jävsbestämmelserna gäller för var och en, alltså för den enskilde tjänstemannen eller den förtroendevalde och inte för nämnden som kollektiv. Jävsreglerna gäller för alla Jävsbestämmelserna gäller för var och en, alltså för den enskilde tjänstemannen eller den förtroendevalde och inte för nämnden som kollektiv. För verksamma inom kommunernas miljö- och hälsoskyddstillsyn är det framförallt tillsynsjävet (punkten 3) och det så kallade delikatessjävet (punkten 5) som är svåra att hantera. Tillsynsjävet Tillsynsjävet gäller all tillsyn som föreskrivs i lag eller förordning. Det innebär till exempel att en och samma person i den kommunala förvaltningen inte samtidigt kan arbeta med tillsyn inom miljöområdet och med frågor som hänger samman med driften av en anläggning eller en verksamhet som ingår i tillsynsuppdraget. Exempel på typiska kommunala verksamheter som är föremål för tillsyn är vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar, energi- och fjärrvärmeverk, lokaler för livsmedelshantering och vissa delar av räddningstjänsten. Det måste finnas tydliga gränser mellan å ena sidan tillsynen och å and ra sidan övriga verksamheter kommunen bedriver. Varken handläggarna eller chefen på miljökontoret/avdelningen får arbeta med driftfrågor angående sådana verksamheter och objekt som är föremål för miljökontorets tillsyn. En förvaltningschef kan inte heller hantera tillsynsärenden och samtidigt ha ett övergripande ansvar för de kommunaltekniska verksamheterna. Delikatessjävet Regeln om delikatessjäv är tänkt att fånga upp övriga risker för opartiskhet. Det kan exempelvis gälla för den som är djupt och varaktigt ovän eller 4 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

127 nära vän med någon sakägare. Formuleringen ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet innebär att redan risken för opartiskhet kan medföra jäv. I en sammanslagen förvaltning som innehåller både driftsansvar och tillsyn finns en risk för delikatessjäv. Risken beror på att den som har ansvar för att utföra tillsynen är i ett beroendeförhållande till den som leder verksamheten och ansvarar för driften. Kommunens ställning som part Jävsreglerna gäller den enskilde förtroendevalde eller anställde. Dessutom finns det en bestämmelse i 3 kap 5 i kommunallagen som gäller nämnden som helhet. Den handlar om fall då nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. Då får nämnden inte samtidigt bestämma om kommunens rättigheter eller skyldigheter i samma ärenden. En nämnd får inte heller sköta tillsyn av samma verksamhet som nämnden själv driver. De här reglerna tar alltså sikte på hur verksamheter och uppgifter delas upp mellan nämnderna i en kommun. Den nämnd som är huvudman för miljötillsynen kan inte samtidigt vara huvudman för exempelvis avfallshanteringen eller andra kommunala verksamheter som är föremål för tillsynen. Jäv kan förebyggas genom att kommunen > > noga analyserar jävsfrågan när en sammanslagning av nämnder övervägs > > beslutar om tydliga reglementen och delegationsordningar > > lyfter känsliga objekt till ett annat organ; exempelvis kommunstyrelsen, en gemensam nämnd med grannkommun eller länsstyrelsen > > inom ramen för sin revision regelbundet belyser hur jävsfrågorna har hanterats Tillsyn kan överlåtas Förutom kommunallagens regler finns det bestämmelser i miljöbalken som gäller tillsyn och kommunens interna organisation. Enligt regler i 26 kap 3 miljöbalken kan länsstyrelsen överlåta tillsynen över en miljöfarlig verksamhet till kommunen, om den begär det. I sådana fall ska länsstyrelsen ta hänsyn till hur ansvaret för drift och tillsyn fördelas i kommunen. Enligt miljöbalkens 26 kap 4 kan länsstyrelsen återkalla en tidigare överlåten tillsyn, men ska göra det om kommunen ändrar sitt sätt att organisera tillsynen så att organisationen strider mot bestämmelserna i 3 kap 5 i kommunallagen. Länsstyrelsen får alltså göra bedömningar av kommunens interna fördelning av ansvar. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

128 En nämndorganisation som håller Det är grundläggande rättsprinciper som styr när kommunfullmäktige beslutar om hur nämnderna ska organiseras och vilka uppgifter varje nämnd ska ha. Inte vara part och samtidigt bestämma om rättigheter och skyldigheter En nämnd får inte bestämma om rättigheter och skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part. Bestämmelsen tar sikte på nämndnivån och styr vilka uppgifter som får hanteras av en och samma nämnd. Skilja drift från tillsyn En generell princip är att kommunal drift av en verksamhet inte får ligga i samma nämnd som tillsynen över samma verksamhet. Den principen finns i 3 kap 5 andra stycket i kommunallagen. Bestämmelsen innebär att en nämnd inte kan ha ansvar både för den lokala tillsynen enligt miljöbalken eller livsmedelslagstiftningen och för driften av kommunala verksamheter som på något sätt är föremål för tillsyn enligt samma lag. Ansvaret för verksamheter som vatten- och avloppsanläggningar, simhallar, avfallsanläggningar, fastighetsförvaltning och kommunal räddningstjänst får alltså inte sortera under samma nämnd som tillsyn över de verksamheterna. När det gäller exemplet räddningstjänst är det framför allt den interna övningsverksamheten samt eventuell kemikaliehantering som är föremål för tillsyn enligt miljöbalken. 6 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

129 Möjliga modeller I den utsträckning det fortfarande förekommer att både miljötillsynen och räddningstjänsten ingår i samma nämnd behöver organisationen ses över. Det enklaste sättet är att flytta över miljötillsynen för de kommunala miljöfarliga verksamheterna till en annan nämnd i kommunen. Flera alternativ är möjliga även kommunstyrelsen kan vara verksamhetsansvarig i en modell där miljötillsynen ligger hos miljö- och räddningsnämnden. Ett annat alternativ är att skapa två olika nämnder för miljötillsynen respektive räddningstjänsten. Ett tredje alternativ är att kommunen samverkar om räddningstjänsten med en annan kommun i en gemensam nämnd eller i ett kommunalförbund och behåller tillsynsorganisationen som den är. Kommunen kan delegera och samverka Miljöbalken innehåller i 26 kap 7 regler som gör det möjligt att delegera beslutanderätt till en tjänsteman i en annan kommun. Reglerna gör det också möjligt att i viss omfattning överlåta utredningsuppgifter från en kommun till en annan. Ett samarbete med grannkommunen är inte en tillräcklig åtgärd för att lösa den intressekonflikt som 3 kap 5 kommunallagen tar sikte på. Bestämmelsen i 26 kap 7 miljöbalken går inte så långt att kommunen kan avhända sig huvudmannaskapet för tillsynen. Möjligheten att delegera är inte heller fullständig. Kommunen kan exempelvis inte delegera beslut i tillsynsärenden som är av principiell betydelse eller på annat sätt av större vikt. Sådana beslut måste alltid tas av nämnden. Miljöbalken innehåller i 26 kap 7 regler som gör det möjligt att delegera beslutanderätt till en tjänsteman i en annan kommun. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

130 Så testar du din nämnd Drift/verksamhetsansvar å ena sidan och tillsyn/kontroll å andra sidan får inte hanteras av samma nämnd, enligt kommunallagen (3 kap 5 ). Med hjälp av frågorna nedan kan du ta reda på om din miljönämnd lever upp till kraven. Frågorna utgår från att tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen ingår i nämndens verksamhet. För att leva upp till lagens krav bör svaret på frågorna vara nej. Checklista 1. Ingår kommunens räddningstjänst i nämndens verksamhet? 2. Ingår grundskolan eller gymnasieskolan i nämndens verksamhet? 3. Ingår äldreomsorg eller hemtjänst i nämndens verksamhet? 4. Ingår gatu- och parkskötsel i nämndens verksamhet? 5. Ingår renhållning/avfallshantering i nämndens verksamhet? 6. Ingår el- eller fjärrvärmeverksamhet i nämndens verksamhet? 7. Ingår kommunens va-verksamhet i nämndens verksamhet? 8. Ingår ägande eller förvaltning av kommunens fastigheter i nämndens verksamhet? Ja Nej 8 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

131 Den politiska organisationen Miljö-, bygg- och/eller plannämnder är fortfarande den vanligaste kommunala organisationsformen för att behandla miljö- och hälsoskyddsfrågor. Av 206 kommuner som besvarade frågan uppger 55 procent att de har en sådan organisation. diagram 1. Under vilket politiskt organ behandlas miljö- och hälsoskyddsfrågor som sorterar under miljöbalken och livsmedelslagen? % Nämnd där miljö- och bygg- och/eller planärenden ingår Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnd där miljö ingår tillsammans med räddning eller fastighetsärenden eller teknik Kommunstyrelsen eller kommunstyrelseutskott Annan nämnd Totalt antal: % % % 3 % 4 % 0 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

132 Jämfört med 2007 har antalet ansvarsområden som en nämnd inom miljöområdet ansvarar för ökat. Jämfört med 2007 har antalet ansvarsområden som en nämnd inom miljöområdet ansvarar för ökat. Ökningen innebär att man som fritidspolitiker då får ett ännu bredare och mer komplext ämnesområde att hantera. Av kommunerna uppger 11 procent att miljöfrågorna ingår i samma nämnd som räddning, fastighet eller teknik. Det är en ökning sedan 2007 då 3 procent av kommunerna hade nämnder där miljö låg tillsammans med räddning eller teknik. Sådana nämnder riskerar att uppfattas som jäviga. Om en kommun har en nämnd som enligt nämndreglementet ansvarar för både miljötillsyn, räddningstjänst och/eller underhåll av kommunens fastigheter eller byggnad av vägar innebär det att nämnden har tillsyn över sin egen verksamhet. I dessa fall blir nämnden jävig och besluten ogiltiga. Inom andra områden är nämnden beslutsmässig och besluten giltiga. Andelen kommuner som genom sin organisation av ansvaret för drift och tillsyn strider mot kommunlagens jävsregler har minskat. Av samtliga 290 kommuner hanterar 5 procent drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap i samma nämnd. År 2007 var motsvarade siffra 7 procent. diagram 2. Hanteras drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvud mannaskap av samma nämnd? A A Ja, 5 % B Nej, 95 % Totalt antal: 290 B 10 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

133 För att undvika jäv har ett antal kommuner valt att inrätta särskilda jävs-, tillsyns- eller myndighetsnämnder. I 2011 års enkät uppger 15 procent¹ av kommunerna att myndighetsärenden som berör kommunens egna verksamheter behandlas i annan nämnd än den nämnd som behandlar övriga myndighetsärenden inom miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelsområdet. När en saknämnds ansvarsområde täcker miljö- och hälsoskydd samt teknik och räddning, hanteras tillsynsärenden över de kommunala verksamheterna i en särskild jävsnämnd. diagram 3. Behandlas myndighetsärenden som berör kommunens verksamheter i annan nämnd än den som behandlar övriga myndighetsärenden? A A Ja, 15 % B Nej, 85 % Totalt antal: 204 B Not. 1. Siffran bör tolkas med försiktighet då vår analys av resultatet tyder på att de svarande kan ha tolkat frågeformuleringen på olika sätt. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

134 En förvaltningsorganisation som håller figur 1. En förvaltningsorganisation som håller Nämnd med arbetsgivaransvar (t.ex. kommunstyrelsen) Miljönämnd Teknisk nämnd Räddningsnämnd Byggnadsnämnd Bygg- & planavdelning Samhällsbyggnadschef Miljöavdelning Teknisk avdelning Räddningstjänst Var ligger arbetsgivaransvaret? Den kommunala organisationen måste också hantera jäv som kan uppstå mellan grupper av anställda inom kommunen. Om en kommun väljer att samla arbetsgivaransvaret under en nämnd eller under kommunstyrelsen så kräver det att respektive myndighetsnämnd tydligt delegerar till en avdelning, grupp av anställda eller enskild tjänsteman (svart linje i figur 1). För att inte bygga in jävsliknade konflikter i organisationen behövs också ett långt delegerat ansvar för arbetsledning och lönesättning från samhällsbyggnadschef till respektive avdelning (orange linje i figur 1). Inom en samlad förvaltning är det särskilt viktigt att vara medveten om de konflikter som kan uppstå i jävsfrågorna. 12 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

135 Delegation löser inte alla problem När en nämnd delegerar beslutanderätt till en anställd eller grupp av anställda så innebär det att nämnden lämnar över uppgiften att fatta beslut. Ansvaret för ett delegationsbeslut stannar dock kvar hos nämnden. Det betyder att delegation som åtgärd inte löser intressekonflikter i nämnden. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

136 Så testar du din förvaltning Med hjälp av följande frågor kan du ta reda på om din organisation riskerar tillsyns- och delikatessjäv. För att leva upp till kommunallagen och miljöbalkens regler bör svaret vara ja på fråga 1 och nej på de övriga. Nedanstående frågor är aktuella vid en sammanslagen förvaltning. Checklista Tillsynsjäv 1a. Är drift- och tillsynsuppgifter åtskilda genom separata avdelningar? 1b. Finns det delegation direkt från nämnden till särskild tjänsteman om drift- och tillsynsuppgifter inte är åtskilda genom separata avdelningar? 2. Finns det personer som arbetar både med tillsynsoch driftuppgifter? 3. Har någon tjänsteman både driftsansvar och delegation att fatta beslut inom myndighetsutövning? Delikatessjäv 4. Har förvaltningschefen personalansvar inom miljökontoret/avdelningen? 5. Löneförhandlar förvaltningschefen för personal på miljökontoret/avdelningen? 6. Har förvaltningschefen budgetansvar för miljökontorets/avdelningens medel? 7. Kan en utomstående uppfatta det som att förvaltningschefen kan utsätta personal inom miljökontoret/ avdelningen för otillbörlig påtryckning när det gäller miljötillsyn som riktar sig mot kommunen? Ja Nej Ja Nej 14 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

137 De vanligaste organisationssätten I drygt hälften av kommunerna som besvarat vår undersökning är tjänstemännen inom miljö- och hälsoskydd anställda av en nämnd som ansvarar för exempelvis miljö- och hälsoskydd och livsmedel, planering och byggnad eller samhällsbyggnad. Det är också relativt vanligt att tjänstemän är anställda av kommunstyrelsen i en samlad förvaltning för hela kommunen. Enligt undersökningen har 29 procent av kommunerna valt en sådan lösning. Av kommunerna uppger 14 procent att tjänstemännen är anställda av en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

138 diagram 4. Av vem är miljöchefen anställd? Av en nämnd som har en tydlig myndighetsroll: Miljö- och bygg- och/eller plannämnd, samhällsbyggnadsnämnd eller kommunalförbund Under kommunstyrelsen i en samlad förvaltning för hela kommunen I en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet av något slag Annan nämnd % Totalt antal: % % % 0 6 % Det vanligaste är att miljöchefen i en kommun är anställd under kommunstyrelsen i en samlad förvaltning för hela kommunen. Näst vanligast är att vara anställd av en nämnd som har en tydlig myndighetsroll inom områdena miljö, bygg, plan och samhällsbyggnad eller av ett kommunalförbund. Kommunerna uppger i 12 procent av fallen att miljöchefen är anställd av en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet av något slag. 16 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

139 diagram 5. I vilken förvaltning behandlas miljö- och hälsoskyddsfrågor som sorterar under miljöbalken och livsmedelslagen? Förvaltning där miljö- och bygg- och/eller planärenden ingår Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Förvaltning där miljö ingår tillsammans med räddning eller fastighetsärenden eller teknik Kommunledningen Annan förvaltning Totalt antal: 204 % % % 19 % % 1 % I likhet med tidigare undersökning är det vanligast att miljö- och hälsoskyddsfrågorna organiseras under en förvaltning där miljö-, bygg- och/ eller planärenden ingår. Den näst vanligaste organisationen är en miljöoch hälsoskyddsförvaltning. Därefter en förvaltning där miljö ingår med räddning, fastighetsärenden eller teknik. Att miljö- och hälsoskyddsfrågorna är organiserade under kommunledningen eller i en annan typ av förvaltning är mindre vanligt. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

140 18 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

141 Åtgärder för att undvika jäv De flesta kommuner uppger att de har en organisation där ansvaret för drift och tillsyn är åtskilda och aldrig ligger under samma nämnd. På så sätt undviker de automatiskt vissa intressekonflikter. Många kommuner har dessutom rutiner för en intern kontroll som hjälper enskilda politiker och tjänstemän att undvika jäv. Andra åtgärder för att undvika rollkonflikter är att samverka om viss verksamhet med en annan kommun. Det kan ske i ett kommunalförbund eller i en gemensam nämnd. En annan lösning är att länsstyrelsen behåller tillsynen för större miljötillsynsobjekt där kommunen är ägare eller verksamhetsutövare. Ett antal kommuner utbildar sina tjänstemän och förtroendevalda, särskilt nya, om hur de kan undvika jäv. Andra utvecklar arbetet med sina delegationsordningar för att undvika jäv i organisationen. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

142 Finansiering av tillsynen inom miljö- och hälsoskyddsområdet Kommunernas rätt att allmänt sett ta ut avgifter regleras av 8 kap. 3b kommunallagen, som säger följande: Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Kommunerna har möjlighet att finansiera tillsynen enligt miljöbalken med avgifter men de är inte skyldiga att göra det. Kommunen har alltså möjlighet att ta ut avgifter för att finansiera sin tillsyn. För att behålla möjligheten att sätta tillsynsavgifter på kommunal nivå, anser Sveriges Kommuner och Landsting att det behövs en politisk vilja att nå kostnadstäckning. Kommunerna har möjlighet att finansiera tillsynen enligt miljöbalken med avgifter men de är inte skyldiga att göra det. Omkring 40 procent av kommunerna uppger att det finns en uttalad politisk målsättning för att förändra kostnadstäckningsgraden för myndighetsutövningen inom miljöbalkens områden för delområdena miljöskydd och hälsoskydd. Ungefär 60 procent saknar en sådan uttalad målsättning. Inom livsmedelsområdet uppger 34 procent av miljöcheferna att de avser att öka kostnadstäckningsgraden, medan 65 procent säger att de saknar en uttalad målsättning att förändra kostnadstäckningen. Av miljöcheferna uppger 2 procent att de ska minska kostnadstäckningsgraden. 20 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

143 diagram 6. Uppskattning av kommunens kostnadstäckning, i procent, för myndighetsutövning inom nedanstående områden för åren 2006 samt 2010 % Totalt antal: % % 48 % 22 % 34 % 47 % 0 Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedel Enligt miljöchefernas uppskattning för 2010 har kostnadstäckningsgraden ökat inom områdena för miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel sedan Ökningen är markant inom livsmedelsområdet och det kan bero på att det är ett krav enligt livsmedelslagstiftningen att ta betalt för livsmedelskontrollen, medan miljöbalkens område endast erbjuder en möjlighet att ta betalt för miljötillsynen. Enkätresultaten visar att den genomsnittliga timtaxan för tillsyn enligt miljöbalken är 734 kronor. Timtaxan har därmed ökat sedan 2007 då den var 644 kronor. Inom livsmedelsområdet har timtaxan ökat från 652 till 740 kronor enligt livsmedelslagen. Under 2011 avser 41 procent av kommunerna att höja taxan enligt miljöbalken medan 46 procent avser att höja taxan enligt livsmedelslagen. Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

144 Taxemodell i tre steg Under 2008 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en modell för att stödja taxesättning av kommunernas verksamhet inom miljöbalkens område. Syftet var att ge kommunerna ett verktyg som ökar möjligheten att planera tillsynsarbetet och som bygger på verkliga förutsättningar. Syftet var också att styra tillsynen mot verksamheter där riskerna för människors hälsa och miljön är som störst, samtidigt som objekt som tar myndighetens tid i anspråk ska betala för den nedlagda tiden. Modellen för taxesättning är uppbyggd i tre steg. Det första steget innebär att kommunen placerar in verksamheterna branschvis utan hänsyn till de enskilda objektens tillsynsbehov. Modellens andra steg är en riskbedömning som går ut på att med stöd av kriterier bedöma hur riskfylld diagram 7. Vilken/vilka delar i modellen för risk- och erfarenhetsbaserad taxa har kommun fullmäktige tagit beslut om? Steg 1 inplacering i avgiftsklass Steg 2 riskbedömning Steg 3 erfarenhetsbedömning Totalt antal: 101 % % % % Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

145 varje verksamheten är och utifrån denna kunskap placera verksamheten i en avgiftsklass. Kommuner som väljer att arbeta med steg tre bedömer dessutom hur egenkontrollen fungerar, samt hur verksamhetsutövaren i övrigt hanterar riskerna för människors hälsa och miljön. En sådan erfarenhetsbedömning gör det möjligt att premiera verksamheter som ligger i framkant och minskar myndighetens tillsynsbehov. Av 204 svarande kommuner uppger 43 procent att de har fattat beslut om taxan, medan 6 procent avser att fatta beslut under Hälften av kommunerna har inte fattat beslut. Siffrorna är i princip oförändrade sedan den senaste mätningen. diagram 8. Har er kommun tagit beslut om risk- och erfarenhetsbaserad taxa inom miljöbalkens område enligt modell från Sveriges Kommuner och Landsting? C A A Ja, 43 % B Ja, vi kommer Ja, vi att kommer ta beslut att under ta beslut 2011, under 6 % 2011 C Nej, 50 % Totalt antal: 204 Ja Nej B Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

146 Ungefär 26 procent av 200 kommuner uppger att man samverkar formellt med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning. Samverkan mellan kommuner För att kunna använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt väljer många kommuner att samarbeta. Ungefär 26 procent av 200 kommuner uppger att man samverkar formellt med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning. Den vanligaste samverkansformen är annan formell samverkan. Tyvärr framgår det inte av enkäten vilken typ av samverkan som avses. Näst vanligast är att man har en gemensam nämnd med annan kommun. Det tredje vanligaste sättet att samverka är att ingå i ett kommunalförbund samt delegation till en tjänsteman i annan kommun. Det är vanligast att samverka inom livsmedelsområdet (88 procent). Därefter kommer samverkan inom miljöskydd (77 procent) och hälsoskydd (67 procent). 24 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011

147 Upplysningar om innehållet: Kerstin Blom Bokliden, Helena Linde, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Bestnr: 5239 Text: Kerstin Blom Bokliden, Johanna Lampinen Dunér, Helena Linde Foto: Folio/Lena Katarina Johansson (omslag), Matton (s. 3 och 6), Casper Hedberg (s. 3, 13 och 18), Folio/Alexander Ruas (s. 15) Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, september 2011

148 Sveriges Kommuner och Landsting undersöker ungefär vart fjärde år kostnadstäckningsgraden inom miljö- och hälsoskyddet och hur kommunerna har valt att organisera sin verksamhet. I 2011 års undersökning har vi intresserat oss särskilt för om kommunerna klarar kraven i kommunallagens grundläggande paragrafer, något som är särskilt viktigt för trovärdigheten i miljötillsyn och livsmedelskontroll. Beställ eller ladda ner på Bestnr: 5239 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: