2009 Länsförsäkringar Halland Årsredovisning
Innehåll Innehåll 3 År 2009 i korthet 4 Vd-kommentar 5 Länshem 7 120-års firande 9 Privatmarknad 11 Företagsmarknad 13 Lantbruksmarknad 15 Skadeservice 16 Personal 18 Kapitalförvaltning 19 Miljö 21 Samhällsengagemang 22 Samverkan 24 Bolagsstyrningsrapport 28 Förvaltningsberättelse Kort om Länsförsäkringar Halland Foto: www.fotoflyg.net Finansiell rapportering 33 Femårsöversikt 34 Resultaträkning 35 Resultatanalys 36 Balansräkning 38 Förändringar i eget kapital 39 Kassaflödesanalys 40 Noter 63 Revisionsberättelse och granskningsrapport 64 Styrelse och revisorer 65 Ledningsgrupp 66 Fullmäktigeledamöter Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 25 mars på Hotel Tylösand. Länsförsäkringar Halland är ett kundägt bolag. Ambitionen är att alltid ha de mest nöjda kunderna, vilket flera undersökningar också bekräftar att vi har. Sedan 1889 har Länsförsäkringar Halland varit hallänningarnas försäkringsbolag. Verksamheten föddes ur behovet att försäkra sig mot bränder. Sedan dess har bolaget utvecklats och breddats i takt med människors förändrade levnadssätt. Idag erbjuder bolaget inte bara sakförsäkringar, utan även liv- och pensionsförsäkringar, banktjänster samt fastighetsförmedling. Fyra sinsemellan samverkande affärsområden under ett och samma tak, vilket är en styrka i sig. En annan styrka är att Länsförsäkringar Halland är ett av 24 lokala och självständiga bolag som ingår i länsförsäkringsgruppen. Det ger det lilla bolagets närhet och det stora bolagets finansiella muskler. Bolaget har 20 kontor på elva orter över hela Halland. Foto: MalmöBild AB, Patrik Leonardsson, Magnus Karlsson, Bo Johansson (omslag)
År 2009 i korthet 5 År 2009 i korthet Nyckeltal 2009 2008 Resultat före dispositioner och skatt, Mkr 166-319 Balansomslutning, Mkr 2 466 2 190 Konsolideringsgrad, % 267 221 Totalavkastning kapitalförvaltning, % 10-19 Medelantal anställda 152 147 Sakförsäkring Premieinkomst, brutto, Mkr 535 568 Tekniskt resultat, Mkr 58 89 Totalkostnadsprocent 95 87 Antal kunder 86 847 85 707 Länsförsäkringar Halland har under året mottagit ett flertal utmärkelser inte minst avseende nöjda kunder. Bank Länsförsäkringar Hallands resultat för kärnverksamheten, det vill säga sakförsäkring, livförsäkring och bank var 42 Mkr. Resultatet inklusive kapitalförvaltningen uppgick till 166 Mkr. Christian Bille blev bolagets nya vd våren 2009. 2009 var året då Länsförsäkringar Halland firade sin 120-årsdag. Drygt 5 000 hallänningar deltog aktivt i firandet på sex olika aktivitetsplatser runt om i länet. Den första butiken för Länshem Fastighetsförmedling öppnade i Halland. Etableringen är strategiskt viktig för bolagets satsning att erbjuda kunderna en ekonomisk helhet. Marknadsmässigt har bolaget arbetat vidare på Förmånskundskonceptet för privatkunderna. Andelen kunder med den högsta rabattsatsen har ökat med 17 procent. Styrelsen beslutade att betala ut 20 Mkr i delägarbonus till bolagets kunder. Inlåning, Mkr 2 019 1 815 Utlåning, Mkr 2 601 1 912 Utlåning Hypotek, Mkr 4 192 3 454 Antal kunder 23 917 22 510 Marknadsvärde Fonder, Mkr 136 89 Livförsäkring Premieinkomst, Mkr 330 308 Totalt försäkringskapital, Mkr 4 785 4 425 Antal kunder 42 523 41 170
6 Vd-kommentar Vd-kommentar: Fortsatt fokus på lönsam tillväxt 2009 inleddes med en stor osäkerhet kring hur finansmarknaden och konjunkturen skulle utvecklas. Börsfall, osäkerhet och finanskris var ord som dominerade tidningsrubrikerna. Utvecklingen har därefter successivt förbättrats. Centralbanker och stater har genom sänkta räntor och olika stimulansåtgärder på ett aktivt sätt bidragit till att förbättra konjunkturen. Men fortfarande finns många frågetecken om utvecklingen framöver. Hallands län har klarat sig förhållandevis bra så här långt. Det beror framför allt på att näringslivet är uppbyggt på mindre och medelstora företag inte bara ett fåtal dominerande företag. Fokus på tillväxt Länsförsäkringar Halland har haft en god utveckling under året. Konjunkturen till trots har vi haft möjlighet att ha fortsatt fokus på tillväxt. Våra tre kärnaffärer sak, bank och liv har samtliga utvecklats väl. Som marknadsledare utsätts vi för en tuff konkurrens, men vi har på ett framgångsrikt sätt försvarat vår position inom sakförsäkringar. Efterfrågan på våra banktjänster är fortsatt hög. Med facit i hand kan vi konstatera att 2009 blev ett rekordår avseende affärsvolym. Försäljningen av våra livprodukter har också gått bra, även om den svaga konjunkturen påverkat och gjort att en del företagare varit mer restriktiva med sina pensionsavsättningar. Börsuppgången under året har varit kraftig, vilket inneburit att värdet på våra placeringstillgångar har ökat. Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 166 Mkr. En vinnande vision Länsförsäkringar Hallands vision är Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att skapa ekonomisk och social trygghet för våra kunder är den ledstjärna vi arbetar efter. Som kundägt företag kan vi hela tiden ha ett långsiktigt perspektiv på vår verksamhet. De överskott som genereras i verksamheten stannar i Halland och kommer våra kunder till del. 120 år Länsförsäkringar Halland är ett bolag med en lång och spännande historia. Bolaget har alltid på ett skickligt sätt anpassat verksamheten till vad kunderna efterfrågar. Detta arv ska vi förvalta väl även i framtiden genom att vara fortsatt lyhörda för våra kunder och göra de anpassningar som behövs. Länshem I september etablerades vårt första Länshem Fastighetsförmedlingskontor i Halmstad, vilket innebär att vi nu även kan erbjuda våra tjänster vid köp och försäljning av bostäder. Det är ett strategiskt viktigt steg i bolagets satsning på att kunna erbjuda kunderna en helhet inom ekonomisk trygghet. Etableringen har utvecklats väl och under de närmaste åren avser vi att starta ett antal nya Länshemskontor i Halland. Ny organisation För att ännu bättre ta hand om våra kunder har vi under året gjort vissa organisatoriska förändringar. Vi arbetar nu efter hur våra kundgrupper ser ut inom Privat, Företag och Lantbruk. Genom detta kan vi erbjuda våra kunder helheten på ett tydligare och enklare sätt. En förutsättning för att vi ska nå fortsatta framgångar är att våra kunder är nöjda med oss och det vi har att erbjuda. Vi har under året fått ett antal utmärkelser som bekräftar att så är fallet. Men det går inte att luta sig tillbaka mot detta. Nöjda kunder är något man dagligen måste förtjäna. Delägarbonus Glädjande nog är årets resultat så bra att styrelsen beslutat att vi under 2010 betalar ut 20 miljoner kronor till våra kunder. Framtiden Vi har mycket bra förutsättningar att klara framtida utmaningar: Engagerade och kompetenta medarbetare Nöjda kunder Starkt varumärke Kundägda Stark marknadsposition Lokal närvaro Finansiell styrka Med dessa förutsättningar ska vi fortsätta utveckla verksamheten så att de kommande 120 åren blir minst lika framgångsrika! Slutligen vill jag passa på att tacka alla duktiga medarbetare och styrelsen för ett stimulerande och framgångsrikt 2009. Christian Bille Verkställande direktör
Länshem 7 Länshem Fastighetsförmedlings första butik i Halland är ett faktum. Uppstarten i Halmstad var första steget, i början av 2010 är det dags för Laholm och på några års sikt ska Länsförsäkringar Halland ha butiker i hela länet. Etableringen är strategiskt viktig för bolagets satsning att erbjuda kunderna en ekonomisk helhet. Ante, Peter, Jonas, Claes-Göran, Kalle, Henric, Marita, Nina och Mari. Första Länshemsbutiken i Halland Den 1 september 2009 öppnade den första Länshemsbutiken i Halland på Norra Station i Halmstad. Därmed blev Länsförsäkringar Halland det 24:e och sista länsförsäkringsbolaget som gick in i Länshem Fastighetsförmedling. Länshem är en del av Länsförsäkringar och har närmare 100 bobutiker från Ystad i söder till Haparanda i norr. Länshem Fastighetsförmedling är Sveriges fjärde största fastighetsförmedlarkedja. Målet är att vara tredje störst 2010. Länsförsäkringar Hallands beslut att gå in i Länshem är strategiskt viktigt och en naturlig utveckling i arbetet att se till kundernas hela ekonomiska situation spara, låna, försäkra och betala. Länsförsäkringar Halland har tecknat avtal med några av Halmstads mest framgångsrika fastighetsmäklare som franchiseföretagare för Länshem. De är Jonas Johnsson, Peter Johnsson och Andreas Nilsson samt deras anställda, som tidigare arbetade med Larssons & Kattegatt. Genom flera av varandra oberoende undersökningar konstateras att helkunder/förmånskunder är mer nöjda med Länsförsäkringar Halland än de som bara har enstaka produkter. Länshem kommer att leda till fler affärer, fler hel-/ förmånskunder, fler nöjda kunder och en ännu bättre lönsamhet för Länsförsäkringar Halland. Uppstarten i Halmstad är första steget, i början av 2010 är det dags för etablering i Laholm och på några års sikt ska bolaget ha Länshemsbutiker i hela länet. Länshem Fastighetsförmedling växer snabbt över hela landet och gjorde i slutet av 2009 cirka 1 000 bostadsaffärer per månad. Kunderna får tillgång till ett komplett utbud av ekonomi- och försäkringstjänster i samband med bostadsaffären. Detta leder till att närmare 30 procent av de bostadsaffärer som görs av Länshem leder till att lån tas hos Länsförsäkringar. 1 januari 2010 byter Länshem Fastighetsförmedling namn till Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Namnändringen är en del av integrationen av fastighetsförmedlingen i vår övriga verksamhet. Syftet är att skapa en effektivare kommunikation och en samordning med övrigt utvecklingsarbete i länsförsäkringsgruppen.
120-års firande 9 Under 2009 firade Länsförsäkringar Halland 120-årsjubileum. Det uppmärksammades på en rad olika sätt bland kunder, i media och i bolaget. Drygt 5 000 hallänningar deltog aktivt i firandet. Ett tryggt Halland i 120 år Under året fyllde Länsförsäkringar Halland 120 år. Bolagets utveckling i länet är en riktig framgångssaga. Från en tuff och jobbig start med besvärlig ekonomi till marknadsledande inom sakförsäkring och en bankverksamhet som år efter år har branschens nöjdaste kunder. Redan från början av året uppmärksammade bolaget jubileumet genom en omfattande kommunikation i dagspress, skyltfönster, Internet och mail. Detta följdes upp med en massiv marknadsföring inför jubileumsdagen 9 maj, då bolaget arrangerade ett brett program av aktiviteter på sex olika orter i länet. Omkring 5 000 personer besökte aktivitetsplatserna och tog där del av tävlingar, informationsmaterial, erbjudanden, utställningar, byggplaner, föredrag, antikrundor, ponnyridning och ansiktsmålning för barnen samt musikunderhållning och trolleri. Livräddarna berättade om sin verksamhet och Länsförsäkringar Larm slog ett slag för ökad säkerhet i hemmet. Som sig bör serverades det under jubileumsdagen kaffe och tårta på samtliga aktivitetsplatser. 670 personer lämnade in en tipsrad om Länsförsäkringar Halland med möjlighet att vinna brandsläckare. 870 personer tackade ja till ett erbjudande om att köpa en brandsläckare för 120 kronor. Uppskattat var lyckohjulet där bolaget på varje ort två gånger i timmen lottade ut biobiljetter. Dagen till ära hade bolaget tagit fram ett specialproducerat korsord om bolaget och dess jubileum. Så långt lagret räckte fick besökarna också en kasse med en liten present, information och kontaktkort. Kortfakta Hallands Läns Brandstodsbolag startades av ett antal lantbrukare i södra Halland 1889. Huvudkontoret fanns i Laholm fram till 1968 då det flyttade till Halmstad. 1968 blev bolaget länstäckande och samtidigt etablerades namnet Länsförsäkringar Halland. Omdömen från kunder och personal var mycket positiva. Stämningen var god och allt fungerade som planerat. Firandet fortsatte med en 120-årsmiddag för fullmäktigeledamöter och samarbetspartners 10 september. Även detta blev ett mycket uppskattat inslag bland företrädarna för kunderna. Jubileumsåret avslutades med en julfest på 120-årstema för personalen på Heagård i Halmstad. Antalet anställda 1969 var 20 personer och premieintäkterna uppgick till 2,5 Mkr. Idag är drygt 150 personer anställda i bolaget och premieintäkterna uppgick 2009 till 489 Mkr.
privatmarknad 11 Privatkunderna inom bank och försäkring finns på en rörlig marknad där det hela tiden gäller att ligga steget före. Flera nya och hårt nischade aktörer tar sig in på marknaden och befintliga konkurrenter finslipar sitt utbud. Länsförsäkringar Halland har under året stått sig väl i konkurrensen. Bolaget har kvar sin marknadsledande position inom privat sakförsäkring samtidigt som bankens starka tillväxt fortsätter och marknadsandelarna på livsidan ökar. Privatmarknad 2009 tog Länsförsäkringar Halland steget att gå från produkt- till kundorientering genom att organisera hela bolaget efter kundernas behov av ekonomisk trygghet istället för efter de enskilda produkterna. För att lyckas med detta delades Privat upp i tre delar Privatsäljare, Privatrådgivare och Marknadssupport Privat. Dessutom ingår en administrativ stödenhet, distriktssäljarorganisationen och Länshem Fastighetsförmedling. Den övergripande utgångspunkten för affärsområde Privat är att jobba aktivt med helheten i kundmötet. Förmånskund I varje kundmöte eftersträvar bolaget att inhämta kundernas behov av ekonomiska tjänster och att erbjuda förmånliga paketlösningar. Ju fler bank- och försäkringstjänster kunden samlar hos bolaget desto bättre rabatt på försäkringarna och enklare överblick av den ekonomiska helheten konceptet går under namnet Förmånskund. Förmånskund bygger på att kunden har sitt boende försäkrat i Länsförsäkringar Halland och kopplar på ytterligare försäkrings- och/eller banktjänster. Som mest kan kunden få 15 procent rabatt på hushållets samlade sakförsäkringar. Antalet kunder med högsta rabatten har under året ökat med 17 procent. Marknadssupport Privat Internets betydelse som försäljningskanal fortsätter att öka för varje år. Varje månad har Länsförsäkringar Hallands Internetbutik drygt 70 000 besökare. Såväl offerter som tecknade bil- och boendeförsäkringar ökar och i slutet av 2009 stod internetförsäljningen för åtta procent. Många av besökarna visar även stort intresse för Internetsidorna som handlar om lån och fondsparande. För att behålla en hög marknadsandel räcker det inte bara med att ha en bra nyförsäljning utan också om att värna om och behålla befintliga kunder. Därför startade under hösten en ny enhet inom Privat Marknadssupport Privat. Uppdraget är att förstärka bolagets kontakter med befintliga kunder i syfte att behålla och utöka deras engagemang. Fler försäkringar Nyförsäljningen under året uppgick till cirka 24 000 privata sakförsäkringar. Detta tack vare en bra försäljning inom alla säljkanaler, där franchisetagarna Distriktssäljarna AB fortsatte att utmärka sig. Totalt ökade sakförsäkringsbeståndet inom Privat med dryga 3 000 försäkringar under året. Tillväxten var störst inom olycksfalls- och motorfordonsförsäkring. Banken växer Länsförsäkringar Bank är en fullsortimentsbank för privatpersoner. Den starka tillväxten för banken fortsatte under 2009, vilket också blev det starkaste året hittills gällande ökning av affärsvolym. Privatkonton, navet i bankhjulet, ökade med 1 600 (+15 procent). Även bolånen har under året haft en mycket stark ökning på grund av ett gynnsamt ränteläge och en hög kundtillströmning från affärsbankerna. Bolånen ökade med 700 Mkr (+21 procent). Länsförsäkringar Bank hade under 2009 för femte året de mest nöjda bankkunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex. Livförsäkring Länsförsäkringar Halland räknar med en ökad efterfrågan på pensionssparande. Medvetenheten bland kunderna om individens eget ansvar och behov av rådgivning för att trygga pensionen ökar. Länsförsäkringar utnämndes under året för femte gången till bästa svenska pensionsförvaltare av den ledande branschtidningen Investment & Pensions Europe (IPE). Under hösten 2008 gjordes en omröstning bland alla kunder med så kallad traditionell förvaltning i Länsförsäkringar Liv. Frågan gällde ombildning av livbolaget till ett vinstutdelande försäkringsbolag från 1 januari 2010. Kunderna gav klartecken att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen, som godkände alla punkter utom en - hur livbolagets tillgångar skulle fördelas mellan kunder och ägare. Efter intern analys och fortsatt dialog med Finansinspektionen kom Länsförsäkringar Liv i slutet av året till en samsyn i frågan om ombildning. Fördröjningen gjorde dock att ombildningen måste skjutas upp. En ny tidplan kommer att presenteras under våren 2010. Under hösten lanserade Länsförsäkringar Liv den nya produkten Individuellt PensionsSparande (IPS). Säljstart var 16 november.
Företagsmarknad 13 Länsförsäkringar Halland har känt av ett allt kärvare företagsklimat i rådande lågkonjunktur, samt en kraftig premiepress från flera nya aktörer på försäkringsmarknaden. Det har gjort att såväl antalet försäkringskunder som premievolymen inom Företagsmarknaden har minskat något under 2009. Men marknadspositionen är fortsatt mycket stark. Drygt var tredje företag i Halland är försäkrat i bolaget. Företagsmarknad Under året var Länsförsäkringar Halland trots tuff konkurrens försäkringsgivare till fem av sex kommuner i länet. Däremot tappade bolaget Landstinget Halland som försäkringstagare. Den hårda konkurrensen gör att premie- och villkorspressen vid offentlig upphandling ibland är hårfin det kan skilja endast något tusental kronor mellan offerterna. Vad gäller privata företag har vi ungefär samma marknadsandel som tidigare 34,8 procent. Skadeförebygg Länsförsäkringar Halland arbetar stän-digt med ett aktivt riskurval och skadeförebyggande arbete. Bolagets riskingenjörer gör besiktningar av alla större objekt och skadeförebyggarna arbetar bland annat aktivt med lås och larm. Det skadeförebyggande arbetet har gett resultat i färre antal inbrott bland annat på byggarbetsplatserna. Fordon Företagsmotor har gett ett bra resultat genom lägre skadekostnader, ett aktivt riskurval samt skadeförebyggande insatser. Under året arrangerades för första gången en gemensam och mycket uppskattad Transportdag för transportbranschen genom ett samarbete mellan Länsförsäkringar Halland och Sveriges Åkeriföretag Halland. Sakförsäkring Länsförsäkringar Halland drabbades 2009 av två större skador inom tvätteribranschen och en större skolbrand, men trots detta har bolaget ett resultat som ligger i nivå med uppsatta mål. Försäljningen av sjukvårdsförsäkringar har ökat bland annat genom en förenklad försäljningsprocess i samband med nyteckning. Bank Satsningen på Länsförsäkringar Hallands småföretagarbank har varit framgångsrik under året. Det finns ett stort intresse bland företagen och antalet kunder är nu cirka 900. Under året har det också tillkommit flera nya tjänster i banken, bland annat ett företagarkort. Under 2010 kommer processerna inom företagsbanken att förenklas ytterligare. Livförsäkring Trots finanskris och lågkonjunktur har försäljningen på livsidan varit på samma nivå som föregående år. Totalt var försäljningsvärdet 534 Mkr. Premieinkomsten ökade med 22 Mkr till 330 Mkr.
Lantbruksmarknad 15 Framgångarna för Länsförsäkringar Hallands Lantbruksmarknad fortsatte under 2009. Länsförsäkringar Halland har 75 procent av lantbruken försäkrade i länet och den höga marknadsandelen har bidragit till en stark tillväxt på Bank Lantbruk under året. Lantbruksmarknad Bank Lantbruk har haft en mycket stark utveckling under 2009 med en utlåning på drygt 500 Mkr till länets lantbrukare. Bottenlån i egen regi, som startades under 2008, har nu en volym av en miljard kronor, vilket gör att Länsförsäkringar Halland med god marginal tagit sin andel av den samlade lantbruksmarknaden i landet. Bolagets bank integrerades i nya affärsområdet Lantbruk 1 oktober 2009, vilket leder till ett starkare helhetserbjudande som gynnar bolagets lantbrukskunder. Förmånskund Lantbruk Ett utökat Förmånskundskoncept för lantbrukskunderna arbetades fram under året. Från och med 1 januari 2010 kommer förutom boendet även rörelsedelen i lantbruksförsäkringen att räknas som rabattgrundande för Förmånskunder. Det innebär dels att fler räknas in som Förmånskunder, dels att den som redan är Förmånskund får ännu högre rabatt. Den som har lantbruksförsäkring, aktivt rörelsekonto med kort och pensionssparande får 15 procent rabatt på alla sina sakförsäkringar. Säker Gård och Säker häst Samarbetet med LRF inom Säker Gård och Säker Häst är fortsatt framgångsrikt. Syftet med dessa koncept är en säkrare miljö för personer och djur som vistas på de godkända gårdarna. Inom delmarknaden Agria hästförsäkring är Länsförsäkringar Halland på första plats i gruppen avseende beståndsförändring. Endast en skada över 1 Mkr, drabbade bolagets lantbruksmarknad under 2009. Nya produkter Under hösten 2009 lanserade Länsförsäkringsgruppen förbättrade och mer kundanpassade försäkringar för lantbrukare och skogsägare. En av produkterna riktar sig till lantbruk med liten eller ingen verksamhet på gården och den andra till de som driver lantbruksverksamhet. Genom ett samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund kunde lantbrukare under året teckna försäkringar för biverksamheter i sin vanliga lantbruksförsäkring.
Skadesevice 17 2009 präglades av ett antal mycket stora brandskador. Skadorna är inte fler än året innan men kostnaden för att återställa dem är betydligt högre. Skadeservice Under 2009 hade Länsförsäkringar Halland ett antal mycket stora brandskador. Antalet storskador är samma som under 2008 men kostnaden är i år 143 Mkr mot 91 Mkr året innan. Med storskador avses skador över 300 000 kr. Två tvätterier drabbades under året av brand. I ena fallet är det en totalskada och i andra fallet en betydande delskada. Ekonomiskt sett är dessa bland de två enskilt största skadorna i bolagets historia. En annan av årets skador är den stora branden på Vallåsskolan i Halmstad. Genom en anlagd brand fick skolan omfattande skador där bland annat kök, matsal och personalutrymmen blev totalförstörda. Även förra gången Vallåskolan brann i december 1981 var Länsförsäkringar Halland försäkringsgivare och den gången förstördes hela skolan. I Laholm anlades ytterligare en brand den här gången på ett daghem. Länsförsäkringar Halland har alla Bygdegårdar och Hembygdsgårdar i Sverige försäkrade. Under året har två bygdegårdar brunnit ner. Det totala antalet skador har inte ökat under året men på följande områden kan vi se förändringar: Inbrott i villa Under den senaste treårsperioden har antalet inbrott i bostäder nära nog fördubblats. I de flesta fall är gärningsmännen ute efter smycken, vilket gör att kostnaderna för inbrotten har ökat i samma takt. Fortfarande är det sällsynt med anmälningar om inbrott i larmade villor. Reseskador Hallänningar, både unga och äldre, reser mycket och det gör att bolaget även har en ökning av antalet reseskador. Att bli sjuk utomlands och behöva vård och transport hem innebär stora kostnader, ibland miljonbelopp. Motorskador Antalet motorskador har minskat något. Det är skadorna på personbilar som minskat och framförallt stöldskador där bolaget har en betydande minskning. Bilarnas förändrade konstruktion med integrerad elektronisk utrustning innebär att de förr så vanligt förekommande stölderna av musikutrustning nu är mycket få. Genom säkrare fordon och vägar fortsätter även personskador i samband med trafikolyckor att minska. Vattenskador Vattenskadorna ökar något i antal, men framförallt i kostnader. Nya byggregler gör att kostnaden för att återställa efter en vattenskada ökar både vad gäller material och arbetstid. Länsförsäkringar Halland har en kontinuerlig upphandling och uppföljning av sina entreprenörer och med ett effektivt arbetssätt lyckas bolaget hålla en låg medelkostnad för dessa skador jämfört med andra bolag. Effektivare skadeprocesser Under de senaste åren har Länsförsäkringar Halland arbetat intensivt med att digitalisera pappershanteringen i skadeprocesserna. Dels för att förenkla kommunikation med kunder och samarbetspartners och dels för att minska pappersförbrukning och behovet av lagringsutrymmen. Motorskador har under året tagit steget fullt ut vad gäller att arbeta digitalt. En stor effektivisering är också att våra verkstäder fakturerar digitalt, vilket innebär att inga fakturor behöver hanteras manuellt. Möte med kund En viktig strävan för Länsförsäkringar Halland är att ha en bra kommunikation med kunderna. Under året har varje medarbetare på skadeservice genomgått en tredagars utbildning i kundkommunikation. På detta sätt arbetar vi med ständiga förbättringar mot vårt mål att ha nöjda kunder.
18 Personal Länsförsäkringar Halland är och vill fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare. Därigenom får bolaget behålla duktiga medarbetare och kan även attrahera nya från arbetsmarknaden. I en nyligen genomförd medarbetarundersökning skattas lusten att arbeta i företaget mycket högt. Personal Bolaget lägger vikt vid att vårda och utveckla sitt varumärke som arbetsgivare genom att delta i högskoleaktiviteter och samarbeta med studentkåren. Bolaget erbjuder praktikplatser och möjlighet att utföra examensuppgifter. Regelbundet erbjuds även traineeprogram inom Länsförsäkringar. Programmen pågår i ett år och varvar utbildning med projekt- och utredningsarbete. Under 2009 avslutades ett traineeprogram och bolaget har nu förstärkt sin företagssatsning med denna kompetens. Generationsväxling Under de kommande åren kommer generationsväxlingen att bidra till en period med något högre personalomsättning jämfört med tidigare. Vikten av att vårda varumärket som arbetsgivare blir därför allt viktigare i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften. Intresset för Länsförsäkringar Halland som arbetsgivare är fortsatt stort bland arbetssökande och studerande. En aktiv intern arbetsmarknad bidrar samtidigt till att behålla värdefulla medarbetare som söker nya utmaningar. Sammantaget har bolaget med gott resultat kunnat slutföra de sju rekryteringar som påbörjats under året. Av dessa tillsattes fyra av externa kandidater. Under hösten rekryterades en ny chef, Ola Andersson, för Bank och Lantbruk. Han tillträder i januari 2010. skapa ett personligt engagemang och uppmuntra till god hälsa samt av att medarbetarna känner stolthet för sin arbetsplats. För att undersöka om arbetsvillkoren stämmer överens med ambitionen genomförde bolaget en medarbetarundersökning under hösten. 83 procent av medarbetarna besvarande undersökningen som visade att lusten att arbeta i företaget liksom lojalitet och stolthet för Länsförsäkringar Halland skattades mycket högt. Nya medarbetare 2009 Kompetensutveckling Sedan två år tillbaka har en organisatorisk förändring skett för att med hög tillgänglighet och bred kompetens kunna erbjuda helhetslösningar inom bank och försäkring i mötet med privatkunderna. Denna förändring har nu även genomförts inom affärsområdena Lantbruk och Företag. För varje medarbetare i organisationen innebär förändringen en möjlighet till kompetens- och erfarenhetsutveckling. Genom kollegialt samarbete och bred kompetens kan bolaget möta de behov och krav som kunderna ställer. Låg sjukfrånvaro Hälsoläget bland personalen i bolaget är fortsatt gott, vilket tar sig uttryck bland annat i mycket låg sjukfrånvaro. Länsförsäkringar Halland erbjuder ett utbud av förmåner som syftar till att främja hälsa och välbefinnande, vilka utnyttjas av merparten av personalen. Genom gruppsjukvårdsförsäkring får sjuka medarbetare ett snabbt och professionellt omhändertagande, vilket bidrar till ett snabbare tillfrisknande och tidigare återgång i arbete. Bolaget övervakar hälsoläget och sätter in rehabiliterande insatser så tidigt som möjligt. De hälsoundersökningar som genomförs årligen liksom enkätundersökningar bekräftar bilden av en arbetsplats med hög andel upplevd god hälsa. Medarbetarundersökning Arbetsplatsen ska kännetecknas av att vara utvecklande, ge delaktighet, Carl-Axel Renmarker Christian Bille Fredrik Janson Maria Jahn
20 KapitALFÖRVALTNING Med 2009 i mål kan vi lägga ett fantastiskt bra börsår bakom oss. 2009 var ett av de bästa åren någonsin med en uppgång i Sverige på 44 procent. Som exempel på uppgången i den globala ekonomin kan Ryssland med 126, Brasilien med 82, Indien med 81 och USA med 24 procent nämnas. Kapitalförvaltning Börsåret 2009 inleddes med en nedgång på 15 procent i januari och februari orsakad av fortsatt fokusering på finanskrisens härjningar. Men 9 mars vände det tvärt, trots att det inte fanns några konjunkturnyheter som motiverade det dramatiska omslaget från pessimism till optimism. Under året har den globala konjunkturen stärkts och BNP-utfallen för 2009 blev bättre än förväntat. Det är framförallt de massiva stimulansåtgärderna i form av stödpaket kombinerat med låg räntenivå som stabiliserat världsekonomin. När risken för depression försvann återkom investeringsviljan, vilket ledde till snabba kursuppgångar. Tillväxtmarknader som Brasilien, Ryssland och Kina är länder vars aktiemarknader uppvisat högst avkastning under året. Det är bland de asiatiska länderna med Kina i spetsen som den ekonomiska återhämtningen är som starkast och pågår för fullt. I övrigt är det stor spridning i återhämtning mellan utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. Under årets sista kvartal fick vi åter uppleva turbulens på kreditmarknaden. Det startade med företaget Dubai World och dess problem med återbetalningar av obligationslån och späddes på med den grekiska ekonomin som uppvisade massivt underskott med sänkt kreditbetyg som följd. Under det sista kvartalet tappade börserna styrka och låga volymer präglade handeln. Trots svagare period satte svenska OMXS30 nytt årshögsta 23:e november då nivån 975,5 nåddes utan att nya volymer kom in på marknaden. Skuldsättningen i statsekonomier och privatekonomier kvarstår och dessa obalanser kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen framöver. Det innebär en fördröjning i den privata konsumtionsutvecklingen, samtidigt som många stater har behov av att konsolidera den offentliga budgeten. För ett år sen var ovissheten om framtiden stor. Världens finansiella system var i gungning och utsikterna för sysselsättning och företag var minst sagt osäkra. Vi kan nu skönja allt tydligare signaler på en internationell vändning och många prognoser tyder nu på att vi får tillväxt i världsekonomin 2010. Bolagets kapitalförvaltning har under året avkastat 9,8 procent och det förvaltade kapitalet uppgår nu till 2 048 Mkr. Vi har under året påbörjat en omstöpning av portföljen som på sikt ska innebära att vi koncentrerar våra innehav, både i aktie- och ränteportföljen. Vi omfördelar inom de globala aktieinnehaven från tillväxtmarknader till mogna marknader och framförallt Nordamerika. Vi minskar också våra innehav i hedgefonder och aktieindexobligationer.
miljö 21 Länsförsäkringar Halland tar ett konkret ansvar för miljön i länet. Det märks i allt från Återvinningsförsäkring i lantbruket till förebyggande miljöarbete, krav på entreprenörerna och samarbetsprojekt för anpassning till ett förändrat klimat. Bolagets miljöarbete Miljöarbetet inom Länsförsäkringar Halland fortsätter att utvecklas. En viktig del i miljöarbetet är Återvinningsförsäkringen för bolagets lantbrukskunder. Återvinningsförsäkringen ingår som en del i grundskyddet vid försäkring av lantbruk, skogsfastigheter och hästverksamhet. Den täcker kostnader för en årlig lastning, transport och återvinning av skrot och miljöfarligt avfall från lantbruket. Återvinningsförsäkringen är ett sätt för Länsförsäkringar Halland att ta ett konkret miljöansvar i länet. Sedan lanseringen 2008 har cirka 108 500 kg spillolja, 20 600 kg bekämpningsmedel, 10 700 kg oljefilter, 4 200 kg handelsgödsel, 2 400 kg lysrör, 3 800 kg färgavfall samt 1 200 ton lantbruksskrot omhändertagits. Förebygga skador En viktig uppgift för Länsförsäkringar Halland är att förebygga skador, då det vid varje skada uppträder en skadlig miljöpåverkan. En vattenskada innebär i snitt utsläpp av 300 kg koldioxid. Cirka 80 kg kommer från transporter, 10 kg från avfuktning och 210 kg från tillverkning och omhändertagande av material. För att eliminera skador i privatkundernas fastigheter görs vid nyteckning alltid en förbesiktning. En utbildad fackman går igenom husets skydd mot inbrott, brand och vattenskador. I samarbete med LRF har Länsförsäkringar Halland utbildning för bolagets lantbrukskunder i Säker Gård och Säker Hästverksamhet. Projektets målsättning är att öka kunskapen om de skaderisker som kan förekomma på ett lantbruk. Totalt har 365 gårdar certifierats. Under begreppet Säker Villa erbjuds motsvarande utbildning till nyblivna villaägare. Krav på entreprenörer Det ställs även krav på att bolagets entreprenörer åtgärdar skador på ett kvalitetsoch miljömedvetet sätt. Vid reparation av motorskador används till exempel begagnade delar i allt större utsträckning. Entreprenörerna erbjuds vidareutbildningar och information om nya rön för att säkra kompetensnivån. Länsförsäkringar Halland har för sista året varit en aktiv part i Bygga-bodialogen, som är ett samarbete mellan regering, kommuner och näringsliv för ett hållbart samhällsbyggande. I de administrativa rutiner som följer i spåren av verksamheten försöker bolaget också minska på pappersförbrukningen till exempel genom att erbjuda tjänster på Internet, digitala fakturor och elektronisk skadehantering. Klimatprojekt Tillsammans med LRF finansierar Länsförsäkringar Halland klimatprojektet GradVis som syftar till att rusta lantbrukarna i Halland med kunskap så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat. Projektet leds av Hushållningssällskapet Halland. Länsförsäkringar Halland bedriver dessutom ett aktivt samhällsengagemang riktat till Hallands invånare för att öka kunskapen och engagemanget kring förebyggande åtgärder. Länsförsäkringar Halland är certifierat enligt ISO 14001. Det innebär en garanti för ett systematiskt miljöarbete där miljöpåverkan ständigt måste minska, och ställer stora krav på erfarenhetsutbyte och fortbildning inom gruppen. Certifieringen upprätthålls genom kontinuerliga granskningar av certifieringsbolaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Länsförsäkringar Hallands miljöpolicy Vi ska i de beslut vi tar och i de handlingar vi utför ta miljöhänsyn så att vi genom ständiga förbättringar minskar vår miljöpåverkan och förebygger föroreningar inom vår verksamhet. Vi ska uppfylla lagar, förordningar och samarbeta med myndigheter samt organisationer så att vårt miljöarbete utformas i samklang med samhällets miljömål. Vi ska öka vår miljökompetens och genom vårt engagemang i miljöfrågor påverka våra kunder och leverantörer, så att vi bidrar till en hållbar utveckling i samhället och att vi uppfattas som ett trovärdigt alternativ vad beträffar miljöarbete inom bank och försäkring.
FÖR DIG I 8:AN OCH 9:AN! Det kommer att handla om trafiksäkerhet på ett kul och annorlunda sätt, både praktiskt och teoretiskt. Om du är med i varje moment under dagen och ser till att din mamma eller pappa kommer på möte på kvällen, då har du chans att vara med i utlottningen av en splitter ny Eu-moppe och två gratis moppe-körkort samt mopedhjälmar med mera. www.lfhalland.se MOPPEDAGS PÅ DIN SKOLA: 7/5 VIDHÖGESKOLAN 14/5 ANKARSKOLAN 19/5 BOSGÅRDSSKOLAN MOPPEDAGS VÄLKOMMEN TILL EN MOPPEDAG PÅ DIN SKOLA. MISSA INTE
samhällsengagemang 23 Länsförsäkringar Hallands vision är ett tryggt Halland att leva och bo i. Det handlar i första hand om ekonomisk trygghet men också om att minska risken för att hallänningarna ska drabbas av brott, skador och olyckor. Bolagets samhällsengagemang syftar till att påverka attityder, värderingar och beteenden för en positiv samhällsutveckling. Samhällsengagemang Ett samarbete mellan Länsförsäkringar Halland och Länsmuseet Halmstad har resulterat i nutidsutställningen Ett slag på käften, som handlar om det oprovocerade gatuvåldet. Utställningen vänder sig främst till högstadieelever och har till syfte att levandegöra konsekvenserna av våldet socialt, fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Besökarna förs genom stadens nattliv till akuten, tingssalen och efterföljande vård. Från slag till rehabilitering möter man offer och gärningsman, ambulansförare, sjukvårdspersonal, polis och rättsväsende. Utställningen dramatiseras med hjälp av teaterelever från Sturegymnasiet. Rollspel och interaktivitet blandas med faktauppgifter och egna ställningstaganden i svåra frågor. Cirka 2 500 av Halmstads högstadieelever har besökt utställningen och under 2010 går utställningen vidare på turné i Halland. Sola Smart Junior I juni samlades 550 elever från årskurs 5 på Simstadion i Halmstad. Det var Landstinget Halland, Länsförsäkringar Halland och Livräddarna i Tylösand som bjöd in till Sola Smart Junior, en vattensäkerhetsdag om badvett, båtvett och solvett. Ungdomarna fick kunskap, tips och träning i hur de bör agera om olyckan är framme i samband med strandliv. De fick gå tipspromenad, pröva på att livrädda, träna på första hjälpen, ramla i vattnet med flytväst på, ta Simborgarmärket med mera. De som kände att de behövde träna mer på simning fick information om sommarens simskola. 70 procent av eleverna var mycket nöjda med dagen och de upplevde att de hade fått ny kunskap om solvett och hur man ger första hjälpen. Moppedags I Varberg genomfördes Moppedags, ett samarbetsprojekt mellan studieförbunden, NTF, Vägverket, polisen, räddningstjänsten, kommunen och Länsförsäkringar Halland. Målet var att öka medvetenheten och kunskapen hos eleverna om möjligheterna men också riskerna med moped samt möta elevernas föräldrar med samma budskap. Samtliga elever i årskurs 8 och 9 på tre skolor deltog i teoretiska och praktiska moment. Svarade de rätt på frågor i en tipspromenad och fick sina föräldrar att komma på möte på kvällen var de med i utlottningen av en EU-moppe. Vinnaren tillkännagavs på skolavslutningskvällen på scenen i Societetsparken inför hundratals skolungdomar och föräldrar. I utvärderingen uppgav 85 procent av eleverna att de hade lärt sig något nytt och 75 procent att de nu skulle tänka mer på säkerheten när de körde moppe. Reflexmorgon Det är under den mörka årstiden risken för trafikolyckor ökar. I november genomförde Länsförsäkringar Halland, NTF Halland och Polismyndigheten i Hallands län en gemensam aktion för ökad trafiksäkerhet. 70 av bolagets anställda mötte hallänningarna på väg till skolor och arbeten innan deras egen arbetsdag började. 15 000 gratisreflexer och flera hundra cykellampor fick nya ägare. Nytt för året var samarbetet med skolskjutsarna i länet. Chaufförerna fick reflexer att dela ut till barnen på landsbygden. Genom att öka synligheten i mörkret bidrar vi till ökad trygghet för trafikanterna och att färre personer dödas eller skadas i trafiken. Kortfakta 2009 Första Insats Person bil till deltidsbrandmän Grannsamverkan mot brott Trygghetsvandringar Sandlådor mot halkolyckor Kul på hjul Nattvandring Golden Globe Games Drogfria skolavslutningsarrangemang Töm bilen själv-skyltar Stöd till föreningar/ideella organisationer Reflexvästar till skolbarn Trygghetsmappar för äldre Informationsskrift Att förebygga inbrott Skolmedling
24 Samverkan Länsförsäkringar Halland äger tillsammans med de övriga 23 länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar AB, med kontor i Stockholm. Inom bank- och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar inom olika områden och länsförsäkringsbolagen har tillsammans valt att samla dessa resurser i Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar Halland har alltid kundkontakterna här i länet, men i Länsförsäkringar AB bedrivs bland annat service och utvecklingsarbete. Samverkan som stärker Länsförsäkringar Halland Länsförsäkringar Halland äger 3,6 procent av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB. Vid utgången av 2009 var substansvärdet på aktien 275 Mkr. Aktieinnehavet i Länsförsäkringar AB inräknas i Länsförsäkringars Hallands konsolideringskapital. I och med att Länsförsäkringar Halland ägs av kunderna är de också delägare i Länsförsäkringar AB och dess dotterbolag. Länsförsäkringars gemensamma varumärke är mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. TNS SIFOs varumärkesmätning 2009 bland privatpersoner och företagare i Sverige visar att Länsförsäkringar har branschens starkaste varumärke både på privat- och företagsmarknaden. Länsförsäkringar har länge legat i toppen när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är med sin bank och sitt försäkringsbolag. 2009 års mätning visade att Länsförsäkringar hade Sveriges mest nöjda bank- och bolånekunder på privatmarknaden. Inom sak- och livförsäkring är placeringen tvåa i samtliga kategorier förutom bland sjukvårdsförsäkrings- och tjänstepensionskunderna som placerar Länsförsäkringar som nummer ett. Finansbarometern utsåg under 2009 Länsförsäkringar till både Årets Sakförsäkringsbolag och Årets Livförsäkringsbolag på företagsmarknaden. Livförsäkring Inom liv- och pensionsförsäkring är Länsförsäkringar fortsatt etta på privatmarknaden med en marknadsandel på 15,4 procent. På tjänstepensionsmarknaden är Länsförsäkringar näst störst och marknadsandelen ökar från 11,9 till 14,1 procent. Ökningen sker tack vare den goda tillväxten på avtalsmarknaden och fortsatt god försäljning via oberoende försäkringsförmedlare. Länsförsäkringar har genom hela finanskrisen följt den trygga allokeringslinje som alltid styr placeringarna av kundernas pengar. De senaste årens extrema svängningar på marknaden har tydligt visat på värdet av långsiktighet att titta på avkastningen ett enskilt år är både missvisande och ointressant med en sparhorisont på flera decennier. Resultatet är en fortsatt hög konsolidering, inget behov av återtag och en jämn och stabil avkastning. Länsförsäkringars pensionskunder har i såväl 5 som 20 års perspektiv haft en återbäringsränta som tillhör de högsta i branschen. Risknivån har ökats i takt med att finanskrisen klingat av, men den försiktiga linjen fortsätter att gälla. Totalavkastningen uppgick till 2,3 (-0,6) procent. Solvensen uppgick 31 december 2009 till 137 (114) procent och konsolideringen till 107 (105) procent. Den sammanlagda premieinkomsten uppgick till 11 879 (10 719) Mkr, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med samma period föregående år. Resultatet uppgick till 17 922 (-30 126) Mkr. Länsförsäkringar utsågs till Årets Livförsäkringsbolag i tidningen Affärsvärldens årliga undersökning, samt till Sveriges bästa pensionsförvaltare av den europeiska branschtidningen Investment & Pension Europe. Länsförsäkringar Liv Mkr 2009 2008 Premieinkomst, netto 11 879 10 719 Konsolidering, % 107 105 Solvens, % 137 114 Balansomslutning 162 989 150 216 Genomsnittlig återbäringsränta, % 1985-2009 8,9 Ombildningen av Länsförsäkringar Liv Hösten 2008 genomfördes en omröstning bland alla drygt 700 000 kunder med traditionell förvaltning i frågan att 1 januari 2010 ombilda livförsäkringsbolaget till ett vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag. Omröstningen gav klartecken att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen, en ansökan som godkändes på alla punkter utom på en det gällde några frågor om hur livförsäkringsbolagets tillgångar ska fördelas mellan kunder och ägare. Efter en intern analys och en fortsatt dialog kom Finansinspektionen och Länsförsäkringar överens. Det innebar
Samverkan 25 att det inte längre fanns några invändningar från Finasinspektionen mot en ombildning. Under våren återkommer Länsförsäkringar med besked i ombildningsfrågan. Bankverksamhet Länsförsäkringar är Sveriges femte största retailbank. Inlåningen ökade med sex procent till 37 (35) mdr under året. Marknadsandelen, mätt som inlåning från hushåll, ökade till 3,4 (3,2) procent och andelen av marknadstillväxten var stark. Länsförsäkringar växer på bankmarknaden och inlåningsökningen avsåg framförallt privat- och sparkonton. Utlåning till allmänheten ökade med 27 procent till 100 (79) mdr. Bostadsutlåningen i dotterbolaget Länsförsäkringar Hypotek ökade med 26 procent till 68 (54) mdr. Marknadsandelen, mätt som hushålls- och bostadsutlåning till hushåll, ökade till 4,0 (3,4) procent och andelen av marknadstillväxten var stark. Bankverksamheten kännetecknas av en låg riskprofil. Länsförsäkringar är fortsatt femte största fondaktör i Sverige med 4,2 (4,2) procents marknadsandel mätt i förvaltat kapital. 67 (51) mdr förvaltades i 30 (29) investeringsfonder med olika placeringsinriktning. Det egna bottenlåneerbjudandet till lantbrukare, som lanserades i februari 2008, har stärkt Länsförsäkringars erbjudande för en fortsatt marknadstillväxt inom bank och försäkring till lantbrukare. Lantbrukskrediterna har en god geografisk spridning i landet och uppgick vid årets slut totalt till 10,8 (6,5) mdr och bottenlån för lantbruks- och skogsfastigheter uppgick till 7,8 (3,2) mdr. Länsförsäkringar har Sveriges mest nöjda bankkunder för femte gången på privatmarknaden och de mest nöjda bolånekunderna för sjätte gången i en jämförelse mellan alla svenska banker enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Länsförsäkringar Bank Mkr 2009 2008 Rörelseresultat, Mkr 258 245 Räntenetto, Mkr 1 148 1 211 Balansomslutning, mdr 127 104 Antal kunder 759 000 700 000 Djur- och grödaförsäkring Länsförsäkringars specialistbolag Agria Djurförsäkring är marknadsledande inom djur- och grödaförsäkring i Sverige med en marknadsandel på cirka 60 procent. Premieintäkten för egen räkning uppgick under 2009 till 1 549 Mkr och det tekniska resultatet uppgick till 119 Mkr. Stabil återförsäkring till lägre kostnad Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer. Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har bolagen en naturlig möjlighet att dela riskerna mellan sig. Länsförsäkringar Halland betalar, liksom övriga 23 länsförsäkringsbolag, årligen in en återförsäkringspremie till det gemensamma bolaget Länsförsäkringar Sak. Premien baseras bland annat på länsförsäkringsbolagets exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kallat självbehåll bolaget väljer. Självbehållet kan jämföras med den självrisk som privatpersoner och företag betalar inom skadeförsäkring. När Länsförsäkringar Halland drabbas av en storskada betalas ersättning ut från Länsförsäkringar Sak, med avdrag för det valda självbehållet. Länsförsäkringar Sak köper i sin tur skydd på den internationella återförsäkringsmarknaden för större risker och för natur- och katastrofskador. Den största delen av återförsäkringspremien behålls inom länsförsäkringsgruppen och kostnaderna för externa återförsäkrare blir mindre, vilket gynnar Länsförsäkringars Hallands kunder. Gemensam utveckling Under 2009 drevs ett antal gemensamma utvecklingsfrågor av Länsförsäkringar AB. Här är några av dem: Banktjänster för småföretag Länsförsäkringsgruppens fokus på banktjänster till småföretag innebär både anpassning av banktjänster och en på sikt lönsam småföretagaraffär. Arbetet med process- och verksamhetsutveckling samt kreditregelverk har startat och systemutvecklingen är påbörjad. Flytt av IPS Individuellt Pensionssparande Nu kan kunderna flytta sitt tidigare IPSsparande till Länsförsäkringar. Efterfrågan har varit mycket stor. Nästa steg för IPS-projektet är att möjliggöra placeringar av pensionskapital i värdepapper. Lansering av den delen sker under 2010. Mäklad försäljning Genom Länsförsäkringar Mäklarservice når Länsförsäkringar de kunder som väljer att företrädas av mäklare när de köper försäkring. För länsförsäkringsbolagens räkning förvaltade Mäklarservice vid utgången av 2009 en sakförsäkringspremie om 1 060 (1 162) Mkr. Den mäklade försäljningen av liv- och pensionsprodukter uppgick till 10 430 (10 634) Mkr i försäljningsvärde. Mäklad livförsäkring Länsförsäkringar fick under året förnyat förtroende som en av sex sparleverantörer i upphandlingen UIG3 via Max Matthiessen. I maj utnämndes Länsförsäkringar, för tredje året i rad, till Årets Bästa Mäklardisk av branschorganisationen Sfm (Svenska försäkringsförmedlares förening). Länsförsäkringar rankades också totalt som det bästa försäkringsbolaget i branschen att samarbeta med, enligt det oberoende undersökningsföretaget CMA. Mäklad sakförsäkring Sakförsäkringsmarknaden hade överlag en god lönsamhetsnivå. Trenden med fler nya aktörer på den svenska marknaden fortsatte, trots fortsatt låga premienivåer och en hård konkurrens om varje enskild affär. I den årliga omröstningen bland sakförmedlarna inom branschorganisationen Sfm erhöll Länsförsäkringar andraplatsen, vilket innebär en tätposition både inom liv- och sakförsäkring.
26 bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Länsförsäkringar Halland är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Bolagsformen innebär att bolaget i sin helhet ägs av försäkringstagarna och att de i sin egenskap av delägare kollektivt står risken för kapitalet i bolaget. Bolagsorganen i Länsförsäkringar Halland är bolagsstämma, styrelse, vd och revisorer. Regler för styrning av Länsförsäkringar Halland finns främst i Försäkringsrörelselagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt i rekommendationer utgivna av relevanta organisationer, exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning. Härutöver finns regler om styrning av bolaget i bolagsordningen och i ett stort antal av behöriga bolagsorgan fastställda interna policys och riktlinjer. Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning Koden som presenterades under 2004 syftar till att utgöra ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. Den bygger på principen följ eller förklara. Principen innebär att ett företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men ska då ange förklaringar till avvikelserna. Koden riktar sig främst till noterade bolag men även till bolag med stor ägarspridning till exempel ömsesidiga försäkringsbolag. Styrelsen för Länsförsäkringar Halland har beslutat att bolaget ska följa koden i tillämpliga delar. Arbetet med anpassning till koden påbörjades under 2006 och har successivt fortsatt under det gångna året. Denna bolagsstyrningsrapport avser verksamhetsåret 2009. Rapporten är huvudsakligen upprättad i enlighet med kodens bestämmelser, men avvikelser kan förekomma utan att förklaring lämnats. Bolagsordning Bolagsordningen innehåller bestämmelser om bolagets firma, var styrelsen har sitt säte och bolagets verksamhetsinriktning innefattande en beskrivning av de försäkringsklasser som omfattas av bolagets koncession. Dessutom finns regler om styrelsens storlek och sammansättning samt hur val av styrelse och revisorer ska ske. Länsförsäkringar Halland tillämpar liksom övriga länsförsäkringsbolag ett representativt system som innebär att delägarnas rätt att besluta på bolagsstämman ska utövas av fullmäktige. Dessa utses av delägarna enligt den ordning som anges i bolagsordningen. Antalet fullmäktigeledamöter uppgår till 61 representanter fördelade på samtliga kommuner i länet. Bolagets styrning och fullmäktigeorganisation finns beskriven respektive presenterad på bolagets hemsida på Internet. Bolagsstämma Fullmäktiges rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman som är Länsförsäkringar Hallands högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma hålls under första halvåret varje år. Tidpunkt och plats för stämman offentliggörs på bolagets hemsida. Kallelse till bolagsstämma sker per post till fullmäktigeledamöterna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. På ordinarie bolagsstämma behandlas bolagets utveckling och beslut tas i ett antal centrala ärenden såsom förändringar i bolagsordningen, ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelse och revisorer samt ersättning till dessa. Fullmäktiges deltagande på bolagsstämman förutsätter fysisk närvaro. Med hänsyn till att fullmäktige utgör en begränsad krets och då möjligheten att delta genom ombud enligt lag inte får förekomma saknas skäl att i övrigt tilllämpa kodens bestämmelser om kallelse till bolagsstämma, deltagande på distans eller publicering av uppgifter inför stämman på bolagets hemsida. Länsförsäkringar Halland eftersträvar alltid att styrelsen, ledningsgruppen och minst en extern revisor samt en lekmannarevisor är närvarande vid bolagsstämman. Bolagsstämman utser även ordförande i styrelsen medan styrelsen inom sig utser vice ordförande. Valberedning Bolaget har en av bolagsstämman utsedd valberedning med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse och revisorer samt ersättning till dessa. Valberedningens ledamöter väljs normalt för en mandattid om tre år. Valberedningens uppgifter och arbetsformer framgår av Instruktion för
bolagsstyrningsrapport 27 valberedningen, vilken är anpassad till bestämmelserna i koden. Instruktionen fastställdes av bolagsstämman år 2009. Valberedningen ska enligt instruktionen presentera sina förslag för fullmäktige senast i kallelsen till respektive bolagsstämma, då man också motiverar sina förslag och lämnar en redogörelse för hur dess arbete bedrivits. Styrelsen Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen beslutar om Länsförsäkringar Hallands strategiska inriktning, utvärderar den operativa ledningen och fastställer policys, riktlinjer och instruktioner på övergripande nivå. Styrelsen ska se till att det finns lämpliga interna regelverk för riskhantering och riskkontroll samt säkerställa efterlevnad av lagar och regler. Styrelsen följer löpande Länsförsäkringar Hallands verksamhet såsom ekonomiska resultat, kapitalförvaltning och försäljning. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Styrelsen består för närvarande av åtta ordinarie stämmovalda ledamöter. Därutöver ingår vd och två ordinarie personalrepresentanter. Mandattiden för de stämmovalda ledamöterna är tre år. Motivet till denna avvikelse från kodens bestämmelse om en mandattid om ett år är bedömningen att styrelsearbetet i ett försäkringsbolag är av särskilt komplex natur och kräver en relativt sett lång inlärningstid. Intresset av att skapa kontinuitet i styrelsearbetet och att ge en nyvald ledamot rimlig tid att komma in i styrelsearbetet väger därmed tyngre. Koden innehåller definitioner och rekommendationer avseende styrelsens och styrelseledamöternas oberoende. När det gäller regeln om maximal tid för styrelseengagemang avviker Länsförsäkringar Halland som inte fastställt någon tidsgräns. Skälen till denna avvikelse är desamma som angetts för den längre mandattiden med tillägget att den erfarenhet som styrelsens ledamöter erhåller med åren ofta kan vara bolaget till nytta även efter tolv år. Styrelsens arbetsordning Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Denna har också anpassats till kodens bestämmelser. Styrelsearbetet följer beslutad struktur enligt arbetsordningen. Kallelse med föredragningslista liksom erforderliga underlag distribueras ut elektroniskt till ledamöterna. Styrelsen har på senare år tillskapat och reviderat ett stort antal styrdokument i syfte att kvalitetssäkra processerna i verksamheten. Dessa har anpassats till koden och omprövas årligen. Bolagets styrelse presenteras på sidan 64 i denna årsredovisning. Styrelsearbetet under 2009 Styrelsen har under räkenskapsåret 2009 genomfört åtta sammanträden varav sex utgjort ordinarie möten. Därutöver genomför styrelsen varje år ett seminarium under några dagar då styrelsen fördjupar Valberedningen består av följande ledamöter: Namn Födelseår Bostadsort Sysselsättning Invald Mandattid Jan-Erik Bengtsson, ordförande 1942 Falkenberg Landsbygdsföretagare 2000-2010 Inge Andersson 1942 Fjärås Fastighetsägare 2003-2011 Rose-Marie Bengtsson 1958 Våxtorp Redovisningskonsult 2004-2010 Ulla Johansson 1946 Varberg Äggproducent 2006-2011 Magnus Karlsson 1964 Halmstad Fotograf 2005-2010 Marie Stigson 1963 Hyltebruk Säljare 2007-2010
28 bolagsstyrningsrapport sig i något för verksamheten väsentligt ämne. Vid detta möte presenteras ledningsgruppens förslag till affärsplan för kommande år och är samtidigt startskott för budgetarbetet avseende påföljande år. Utvärdering av styrelsens arbete har genomförts genom att styrelsen besvarat ett frågeformulär som sammanställts och behandlats på ordinarie styrelsemöte. Styrelsen har också genomfört en utvärdering av vd:s insatser utan dennes närvaro. Mellan styrelsemötena har ordföranden och vd haft täta kontakter där avstämningar och dialog skett i angelägna frågor. Styrelsen har även utsett ett Bankutskott bestående av ordföranden, vice ordföranden, vd, bankchefen och ytterligare en styrelseledamot enligt ett rullande schema. Bankutskottets främsta uppgift är att övervaka att Länsförsäkringar Banks riktlinjer och instruktioner efterföljs, men även att ta del av beräknade kreditförluster samt skaffa information om större krediter. Bankutskottet har en särskild instruktion beslutad av styrelsen och har under 2009 haft fyra protokollförda möten. Styrelsen har också inom sig utsett ett Revisionsutskott som med undantag av vd består av samma personer som representerar arbetsutskottet enligt ovan. Revisionsutskottets huvuduppgift är att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering och interna styrning. Särskild instruktion är beslutad av styrelsen och utgör ett av bolagets styrdokument. Frågor om principer för förmåner till de anställda och beslut om förmåner och övriga anställningsvillkor för vd behandlas oftast i den samlade styrelsen. Den årliga lönerevisionen för vd och företagsledning behandlas i ett särskilt Ersättningsutskott bestående av ordföranden och vice ordföranden. Styrelseutskott Styrelsen har inom sig utsett ett Arbetsutskott bestående av ordföranden, vice ordföranden, vd och ytterligare en styrelseledamot enligt ett rullande schema. Arbetsutskottets huvuduppgifter är att behandla och bereda ärenden som ska beslutas i styrelsen såsom köp och försäljning av fastigheter, men även att fatta beslut avseende den löpande fastighetsförvaltningen inom ramen för den befogenhet som i särskild ordning fastställts för utskottets ledamöter. Vid sammanträde inom arbetsutskottet ska protokoll föras. Protokollen ska tillställas styrelsens ledamöter. Särskild instruktion för arbetsutskottet, beslutad av styrelsen, finns upprättad och är ett av bolagets styrdokument. Arbetsutskottet har under året haft nio protokollförda sammanträden. Ett annat utskott är Finansutskottet som bemannas av styrelsens ordförande, vice ordförande, bolagets vd samt ytterligare två ledamöter, varav minst en extern ledamot med specialkompetens. Finansutskottets uppgift är att strategiskt leda, besluta och bevaka bolagets förvaltning av dess placeringstillgångar. Finansutskottet ska sammanträda efter behov, dock minst sex gånger per år. Sammanträdena ska protokollföras och protokollen ska tillställas styrelsen. Även för finansutskottet har styrelsen upprättat en instruktion som utgör ett av bolagets styrdokument. Finansutskottet har under året haft tio protokollförda sammanträden.
bolagsstyrningsrapport 29 Revision och revisorer Vid bolagsstämman 2009 utsågs auktoriserade revisorn Peter Zell till ordinarie revisor och auktoriserade revisorn Ronnie Wernersson till revisorssuppleant. Båda är anställda vid KPMG i Halmstad. Utöver dessa har stämman utsett två lekmannarevisorer. Revisionsutskottet, bolagets lekmannarevisorer och vd sammanträder med revisorerna vid minst två tillfällen per år. Vid dessa sammanträden behandlas bolagets utveckling och förvaltning. En gång per år, i samband med styrelsens behandling av årsbokslutet, träffar externrevisorn styrelsen och redovisar sina iakttagelser från revisionen. Bolagets kvartalsrapporter granskas inte av revisorerna. Bolaget har en funktion för internrevision. Tjänsten är upphandlad från Länsförsäkringar AB:s internrevisionsenhet som har särskild kompetens inom området. Internrevisorns revisionsplan behandlas i revisionsutskottet i samråd med den externa revisorn och fastställs av styrelsen. Utfallet av internrevisorns arbete redovisas årligen för revisionsutskottet och styrelsen. Verkställande direktören Christian Bille, 47 år, är sedan 1 april 2009 Länsförsäkringar Hallands verkställande direktör (vd). Han har en ekonomiexamen från Lunds Universitet samt utbildningar/ program bland annat hos Institutet för företagsledning (IFL), Skatteverket samt Swedbank. Christian har bland annat förtroendeuppdrag i Halmstads Kommuns Näringslivsråd och är Lettisk Honnorärskonsul. Tidigare arbetsgivare är bland andra Skatteverket, Sparbanken Syd och Swedbank. Vd har inga aktieinnehav eller delägarskap i företag som Länsförsäkringar Halland har betydande affärsförbindelser med. Vd ingår i bolagets styrelse. För den operativa verksamheten har styrelsen upprättat en särskild vd-instruktion, vilken också utgör ett av bolagets styrdokument.
30 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Halland avger härmed årsredovisning för år 2009, bolagets 121:e verksamhetsår. Verksamhet Länsförsäkringar Halland är ett ömsesidigt försäkringsbolag, som har sitt verksamhetsområde i Hallands län. Bolaget erbjuder privatpersoner, lantbruk och företag ett heltäckande försäkringsskydd i form av sak- och livförsäkringar samt spar- och låneprodukter. Mäklartjänster för fastigheter och bostadsrätter inom konceptet Länshem erbjuds också via franchisetagare. Bolaget är marknadsledare på ett flertal områden och försäkrar drygt 40 procent av hushållen, 75 procent av lantbruken och mer än vart tredje företag i Hallands län. Länsförsäkringar Halland ingår som ett av 24 lokala och kundägda bolag i länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger dessa bolag Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar Hallands andel är 3,6 procent. Länsförsäkringar Halland är självständigt och bolagsformen är ömsesidig, vilket betyder att det är sakförsäkringskunderna i Halland som äger bolaget. Ägarna har inflytande på verksamheten genom rätten att delta i valet av 61 fullmäktigeledamöter, som sedan företräder dem på bolagsstämman. Bolagsstämman utser bolagets styrelse, som består av åtta ledamöter. Därutöver ingår verk- ställande direktören och två personalrepresentanter i styrelsen. Verksamheten inom sakförsäkringsrörelsen bedrivs med egen koncession, medan livförsäkring förmedlas till Länsförsäkringar Liv, banktjänster och fondsparande till Länsförsäkringar Bank samt djur- och grödaförsäkring till Agria. Samtliga dessa bolag ingår i en koncern med Länsförsäkringar AB som moderbolag. Länsförsäkringar Halland deltar i länsförsäkringsgruppens gemensamma återförsäkringssystem, inkluderande såväl avgiven som mottagen återförsäkring. Länsförsäkringar Halland äger dotterbolagen Länsförsäkringar Halland Förvaltningsaktiebolag (556596-0837) och Länsförsäkringar Halland Fastigheter i Ullared AB (556603-9318). Dotterbolagens verksamheter består i att förvalta fastighetstillgångar. Väsentliga händelser under året Christian Bille, tidigare rörelsechef för Swedbank i Halmstad, blev ny vd för Länsförsäkringar Halland. Han tillträdde sin befattning 1 april 2009. Under 2009 firade Länsförsäkringar Halland 120-årsjubileum. Detta uppmärksammades på en rad olika sätt, bland annat genom en länsövergripande kundaktivitet 9 maj. Länsförsäkringar Bank fortsatte sin företagssatsning med inriktning på småföretag. Viktiga produkter i detta arbete är nya företagskortet som lanserades under 2009 och insättningsautomater som installerades under maj månad. Riksbanken sänkte reporäntan till 0,25 procent, den lägsta nivån i modern tid. Förändring av organisationen skedde 1 oktober 2009. Bolaget tog då steget fullt ut från en produkt- till en kundorienterad organisation, detta för att kunna ge kunderna bättre service genom att se till deras samlade behov inom bank och försäkring. Vallåsskolan i Halmstad drabbades åter av en totalbrand. Skolan brann även 1981 och var även då försäkrad i Länsförsäkringar Halland. Ett bostadshus i Frösakull brann ner till grunden 29 maj. Mycket tragiskt omkom vid den här händelsen Sveriges äldste man, som blev 107 år. Nytt kontor öppnades under september i Getinge. Kontoret bemannas med medarbetare från Distriktssäljarna i Halland AB. Den första Länshemsbutiken öppnades i Halland, närmare bestämt i Halmstad 1 september. Kontoret är det första i Halland och det 86:e i Sverige. Under hösten lanserades den nya livprodukten Individuellt Pensionssparande (IPS). Säljstarten var 16 november.
Förvaltningsberättelse 31 Kunderna i Länsförsäkringar Liv ställde sig positiva till en ombildning av Länsförsäkringar Liv till ett vinstutdelande bolag under hösten 2008. Först under slutet av 2009 kom Finansinspektionen och Länsförsäkringar Liv fram till en gemensam syn på ombildningen. Fördröjningen ledde till att ombildningen måste skjutas upp och ny tidsplan kommer under 2010. En tidig novembermorgon genomfördes aktiviteten Reflexmorgon inom ramen för bolagets samhällsengagemang. Personalen delade ut 15 000 reflexer till hallänningar på väg till skolor och arbeten. Val av fullmäktigeledamöter genomfördes i alla kommuner i länet. Elva av 30 ledamöter nyvaldes. Cirka 240 kunder kom för att välja ledamöter till fullmäktige. Styrelsen beslutade att betala ut 20 Mkr i delägarbonus till bolagets kunder under 2010. Väsentliga händelser efter verksamhetsårets slut Renoveringen av Hausknechtska huset i Laholm kommer att slutföras under 2010. Byggnaden har blivit byggnadsminnesförklarad av Länsstyrelsen. Ola Andersson, som närmast kommer från Laholms Sparbank, blir ny chef för Bank och Lantbruk. Han tillträder sin befattning 4 januari 2010. Länshem byter namn till Länsförsäkringar Fastighetsförmedling 1 januari 2010. Rörelsepremien i lantbruksförsäkringen kommer från och med 2010 att inräknas i bolagets rabattsystem, Förmånskund. Som mest kan kunden få 15 procent rabatt på lantbrukets samlade sakförsäkringar. Byggstart för ny fastighet i Hyltebruk. Spaden sätts i marken 14 januari och byggnaden beräknas vara klar för inflyttning februari 2011. Fastigheten kommer att innehålla nytt kontor för Länsförsäkringar Hallands egna verksamhet och sju bostadslägenheter, anpassade för seniorboende. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling öppnar i Laholm under våren 2010. Marknadsutveckling och premieintäkter sakförsäkring Premieinkomsten har under året minskat med 6 procent till 535 (568) Mkr. Hem,villa och fritidshus har en minskad premieinkomst vilket främst beror på att premiesänkningar har genomförts under året. Nyförsäljningen har varit bra under 2009, men trots drygt 5 900 nytecknade försäkringar har marknadsandelarna sjunkit något. Detta beror bland annat på att Halland är ett tillväxtlän och att antalet objekt därmed ökar på marknaden. Arbetet med att få ut budskapet kring fördelarna med att bli Förmånskund och erhålla kundbonus har fortsatt under året och 4 713 (4 031) kunder har fått den högsta rabatten på 15 procent på alla sina sakförsäkringar. Rabatten dras en gång om året på kundens boendeförsäkring. Motorfordon visar också på en sjunkande premieinkomst för att premiesänkningar har gjorts. Tillväxten i antalet privata fordonsförsäkringar var 1 911. På personbilsmarknaden ökade marknadsandelen från 28,8 till 29,4 procent. Företag, lantbruk och fastighet tappade premieinkomst och här kände bolaget av såväl en hård priskonkurrens som lågkonjunkturens effekter. Under räkenskapsåret lämnade Landstinget Halland bolaget som kund vid en offentlig upphandling, där skillnaden mellan offerterna var mycket liten. Marknadsandelen minskade något inom segmentet.
32 Förvaltningsberättelse Premieinkomst sakförsäkring (Mkr) 2009 2008 Hem, villa, fritidshus 104,8 112,1 Sjuk- och olycksfall 16,8 14,9 Företag, lantbruk, fastighet 148,8 157,3 Motorfordon 125,0 128,6 Trafik 97,4 108,4 Mottagen återförsäkring 42,6 46,7 Summa premieinkomst 535,4 568,0 Marknadsandelar % 2009 2008 Hem 37,5 37,8 Villahem 41,8 42,3 Personbil 29,4 28,8 Lantbruk 75,4 75,7 Företag 34,8 35,8 Lastbil 52,8 53,9 Skadekostnader År 2009 drabbades Länsförsäkringar Halland av tre mycket stora brandskador med totalkostnader mellan 20 och 35 Mkr. En av dessa var den omfattande branden på Vallåsskolan i Halmstad där bland annat kök, matsal och personalutrymmen totalförstördes. Antalet storskador (skadekostnad > 300 tkr) var antalsmässigt ungefär samma som föregående år 60 (59) medan totalkostnaden för dessa var betydligt högre 143 (91) Mkr. Skadekostnaderna för trafikförsäkringarna fortsatte sin nedåtgående trend, vilket huvudsakligen berodde på säkrare bilar och vägar i samhället. Bolagets kostnader för vattenskador visar en uppåtgående trend, vilket inte beror så mycket på ökat skadeantal utan på högre kostnader för material och arbetstid för att uppfylla kraven i nya byggreglerna. Antalet anmälda skador under 2009 uppgick till 21 297 (21 688). De totala skadekostnaderna brutto inklusive skaderegleringskostnader uppgick till 428 (409) Mkr. Skadekostnaderna i resultaträkningen reducerades med återförsäkrarens andel i de fall där skadekostnaden översteg bolagets valda självbehåll. Skadekostnaderna, efter erhållen ersättning från återförsäkraren, uppgick till 73 (67) procent av premieintäkten. Skadekostnader sakförsäkring (Mkr) 2009 2008 Hem, villa, fritidshus 77,9 76,8 Sjuk- och olycksfall 20,6 21,9 Företag, lantbruk, fastighet 138,3 121,6 Motorfordon 85,1 80,2 Trafik 73,9 77,4 Mottagen återförsäkring 31,9 31,5 Summa skadekostnader 427,7 409,4 Bank Länsförsäkringar Banks starka tillväxt i Halland fortsatte även 2009. Återigen var året det hittills starkaste när det gäller ökning av affärsvolymen räknat i kronor. Volymen ökade med 1 631 Mkr till 8 812 Mkr, vilket motsvarar en ökning på 23 procent. Utlåningen ökade med 1 427 Mkr till 6 793 Mkr eller +27 procent, varav bottenlånen Lantbruk stod för 1 018 Mkr av den totala volymen. Satsningen på Bank Företag har varit framgångsrik även 2009 och antalet kunder ökade till 881 (565). Resultatet för bankrörelsen i Halland uppgick till -5,1 Mkr, en resultatförsämring jämfört med föregående år. Räntemarginalerna har pressats kraftigt under året samtidigt som kreditförlusterna ökat med lågkonjunkturen. Nyckeltal Bank (Mkr) 2009 2008 Inlåning 2 019 1 815 Utlåning 2 601 1 912 Utlåning Hypotek 4 192 3 454 Affärsvolym 8 812 7 181 Antal kunder 23 917 22 510 Fond (marknadsvärde) 136 89 Livförsäkring Länsförsäkringar Halland har trots lågkonjunkturen lyckats hålla nyförsäljningen av pensions- och kapitalförsäkringar på ungefär samma nivå som föregående år 534 (539) Mkr. Av detta svarade den egna säljorganisationen för 344 Mkr och försäkringsmäklarna för 190 Mkr. Premieinkomsten uppgick till 330 (308) Mkr, en ökning med 7 procent. Resultatet för livförsäkringsrörelsen i Halland uppgick till -0,9 Mkr, en liten resultatförsämring jämfört med föregående år. Nyckeltal Livförsäkring (Mkr) 2009 2008 Nyförsäljningsvärde 534 539 Premieinkomst 330 308 Förvaltat kapital 4 785 4 425 Antal kunder 42 523 41 170
Förvaltningsberättelse 33 Placeringsstruktur och avkastning 2009 Ingående marknadsvärde Nettoplacering Värdeförändring Utgående marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning Mkr % Mkr Mkr % Mkr % Mkr % Mkr % Räntebärande 452 25,2 91 17 3,3 568 27,7 16 3,1 33 6,4 Likvida medel 35 1,9 21 0 0,0 56 2,7 0 0,0 0 0,0 Aktier 592 32,9 34 145 22,7 695 33,9 20 3,1 165 25,8 Aktier Länsförsäkringar AB 255 14,2 0 20 7,5 275 13,4 0 0,0 20 7,5 Fastigheter direktägda 313 1,74 19 31 10,1 301 14,7-2 -0,7-33 -10,7 Fastighetsbolag 147 8,2 0 6 4,0 153 7,5 0 0,0 6 4,0 Summa 1 794 100 97 157 8,2 2 048 100 34 1,8 191 9,8 Definitioner Direktavkastning: Nettot av ränteintäkter, räntekostnader, utdelningar och överskott/underskott på fastigheter. Totalavkastning: Summa direktavkastning, realiserade vinster och förluster samt orealiserade värdeförändringar. Kapitalförvaltning 2009 var ett år av ekonomisk återhämtning. Marknadsvärdet på bolagets placeringstillgångar ökade med orealiserade värdeförändringar på 174 Mkr. Det totala marknadsvärdet vid räkenskapsårets slut uppgick till 2 048 (1 794) Mkr fördelat enligt specifikation. Totalavkastningen på förvaltade tillgångar uppgick till 9,8 (-18,9) procent. Under 2009 har en ny placeringspolicy fastställts som bland annat innebär att valutasäkring bör ske för att minimera valutarisker. Hela Euro-innehavet har därför säkrats med start hösten 2009 och vid räkenskapsårets slut fanns en termin tecknad som sträcker sig fram till mars 2010. En översyn av bolagets fastighetsinnehav gjordes under 2008 vilket ledde till att ytterligare en fastighet avyttrades, Hästen 3 och 4 i Laholm. Resultat Årets resultat före dispositioner och skatt uppgick till 166 (-319 Mkr) varav det försäkringstekniska resultatet svarade för 58 (89) Mkr. Den väsentligaste skillnaden mellan åren var resultatet i kapitalförvaltningen, vilket var en direkt följd av börsutvecklingen och en balanserad förvaltning. Under 2009 beslutade bolagsstyrelsen att under 2010 betala ut 20 Mkr i delägarbonus till kunderna. Motsvarande post fanns ej för 2008. Totalkostnaden, det vill säga skadeoch driftskostnader för egen räkning i förhållande till premieintäkt för egen räkning, uppgick till 95 (87) procent. Personal Antalet heltidsanställda ökade under 2009 med 5 från 147 till 152. Medelåldern uppgick till 44 år. Bolaget ska bland personalen kännetecknas av att vara utvecklande, ge delaktighet, skapa ett personligt engagemang och uppmuntra till god hälsa. Under 2009 gjordes en ny medarbetarundersökning som visade i vilken mån arbetsvillkoren stämde överens med ambitionen. En stor andel av personalen svarade på enkäten och resultatet blev mycket bra framförallt vad gäller lusten att arbeta i bolaget samt lojaliteten och stoltheten för Länsförsäkringar Halland. Bolagets principer för beslut kring ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 33. Övrig personal- och löneredovisning framgår av not 30-33 i denna årsredovisning.
34 Förvaltningsberättelse Miljö Länsförsäkringar Halland är certifierat enligt ISO 14001. Det innebär en garanti för ett systematiskt miljöarbete där miljöpåverkan ständigt måste minska, och ställer stora krav på erfarenhetsutbyte och fortbildning inom gruppen. Certifieringen upprätthålls genom kontinuerliga granskningar av certifieringsbolaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Samhällsengagemang Länsförsäkringar Halland fortsätter att arbeta för ett tryggt Halland att leva och bo i. Det görs inom bolagets samhällsengagemang genom aktiva insatser och stöd till projekt som ökar tryggheten och/eller minskar risken att drabbas av brott, skador och olyckor. Exempel på verksamheter som Länsförsäkringar Halland genomförde eller stöttade under 2009 var: Sola Smart. Ett antal säkerhetsdagar på de halländska stränderna om badvett, båtvett och solvett i samverkan med Landstinget Halland och Livräddarna i Tylösand. Ett slag på käften. Ett samarbete med Länsmuseet som resulterade i en nutidsutställning om det oprovocerade våldet. Reflexmorgon. En aktion för att öka trafiksäkerheten. 15 000 gratisreflexer och ett hundratal cykellampor delades ut till hallänningar en tidig och mörk novembermorgon. Väsentliga risker och osäkerheter Försäkringsrisker Bolagets sakförsäkringsrörelse innehåller riskmässigt ett väl balanserat bestånd, vilket skadeutfall och resultat under många år bekräftat. Riskerna är begränsade genom återförsäkring. Den högsta kostnad som drabbar bolaget vid skada på en enskild risk eller vid en händelse är 7 Mkr. Utöver detta finns återförsäkringsskydd i det fall skadekostnaden för bolagets samtliga skador under året överstiger 90 procent av premieintäkten (exklusive trafik) för egen räkning. Skyddet täcker mellan 90 och 110 procent av premieintäkterna (exklusive trafik) för egen räkning. Högsta risk i mottagen affär bedöms vara Länsförsäkringar Hallands deltagande i Nordisk Kärnförsäkringspool. Maximal ansvarighet per skadehändelse är dock för bolagets del begränsad till cirka 11 Mkr. I kapitalförvaltningen har bolaget identifierat marknadsrisker bestående av aktiekursrisk, valutakursrisk samt ränterisk. I not 2 lämnas mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. Förslag till resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman besluta att årets resultat i moderbolaget 134 362 tkr samt balanserat resultat 407 844 tkr, sammanlagt 542 206 tkr balanseras i ny räkning. Inga avsättningar till bundna reserver ska göras i koncernen. Förväntad framtida utveckling Bolaget räknar med en måttlig och kontrollerad expansion de närmaste åren. Beträffande sakförsäkringsrörelsen kommer fortsatt stora insatser att ägnas åt den skadeförebyggande verksamheten, vilket ska skapa förutsättningar för fortsatt gynnsamma resultatutfall och en ökad konkurrenskraft. Bolaget kommer även att satsa på att få fler kunder som förmånskunder, det vill säga kunder som samlar sina bank- och försäkringsprodukter i bolaget.
Femårsöversikt 35 Femårsöversikt för koncernen Mkr 2009 2008 2007 2006 2005 Resultat, koncernen Premieintäkt, f.e.r. 488,9 520,8 514,7 510,6 526,5 Kapitalavkastning 47,0 30,8 32,2 26,2 26,8 Försäkringsersättningar, f.e.r. -355,2-350,9-359,4-394,8-346,4 Driftskostnader f.e.r. -108,4-103,8-105,6-97,0-96,5 Återbäring och rabatter -14,6-15,2-13,5 0,0 0,0 Övriga tekniska kostnader 0,0 7,6 0,0 0,0-12,4 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 57,7 89,3 68,4 45,0 98,0 Kapitalförvaltningens resultat 143,5-401,2 72,1 164,6 239,1 Delägarbonus -20,0 0,0 0,6 2,0-34,0 Övriga intäkter och kostnader -15,3-7,0-6,3 1,0-0,6 Resultat före dispositioner och skatt 165,9-318,9 134,8 212,6 302,5 Årets redovisade resultat 123,1-214,7 100,4 157,5 228,1 Ekonomisk ställning, koncernen Placeringstillgångar, verkligt värde 2 045,7 1 795,0 2 160,1 1 983,9 1 698,5 Premieinkomst, f.e.r. P 481,8 507,4 533,1 511,3 519,3 Försäkringstekniska avsättningar f.e.r. A 780,0 756,5 741,6 674,5 556,8 Konsolideringskapital Beskattat eget kapital 1 043,5 920,3 1 134,9 1 034,5 877,0 Uppskjuten skatt 245,3 202,8 313,1 296,1 284,6 Summa konsolideringskapital K 1 288,8 1 123,1 1 448,0 1 330,6 1 161,6 Kapitalbas * 1 229,7 1 066,1 1 407,7 1 299,1 1 140,4 Erforderlig solvensmarginal * 96,0 96,0 112,5 101,8 54,8 Nyckeltal försäkringsrörelsen, % Skadeprocent f.e.r. 73 67 70 77 66 Driftskostnadsprocent f.e.r. 22 20 20 19 18 Totalkostnadsprocent f.e.r. 95 87 90 96 84 Konsolideringsgrad, % K/P 267 221 272 260 224 Soliditet, % K/A 165 148 195 197 209 Nyckeltal för kapitalförvaltningen, % Direktavkastning 1,8 2,6 1,2 1,7 2,1 Totalavkastning 9,8-18,9 5,0 10,3 17,5 * värden avser moderbolaget Uppgifterna för räkenskapsåret 2005 är presenterade i enlighet med tidigare redovisningsprinciper.
36 Resultaträkning Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse, Tkr Not 2009 2008 2009 2008 Premieintäkt för egen räkning Premieinkomst före avgiven återförsäkring 3 535 323 568 093 535 323 568 093 Premie för avgiven återförsäkring -53 516-60 660-53 516-60 660 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Före avgiven återförsäkring 7 057 13 469 7 057 13 469 Återförsäkrares andel 0-135 0-135 488 864 520 767 488 864 520 767 Kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen 4 47 049 30 833 47 049 30 833 Försäkringsersättningar för egen räkning Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 5-351 886-384 431-351 886-384 431 Återförsäkrares andel 5 27 305 61 824 27 305 61 824 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -75 827-24 608-75 827-24 608 Återförsäkrares andel 45 222-3 646 45 222-3 646-355 186-350 861-355 186-350 861 Driftskostnader för egen räkning 6-108 419-103 843-107 422-104 630 Skadeförsäkringsrörelsens resultat före återbäring och rabatter 72 308 96 896 73 305 96 109 Återbäring och rabatter -14 596-15 216-14 596-15 216 Övriga tekniska intäkter 0 7 570 0 7 570 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 57 712 89 250 58 709 88 463 Icke-teknisk redovisning Kapitalförvaltningens intäkter 7 56 637 73 145 56 956 71 598 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 7 205 384 11 333 198 937 996 Kapitalförvaltningens kostnader 7-40 244-74 188-40 244-73 134 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 7-31 239-380 624-31 239-380 624 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 4-47 049-30 833-47 049-30 833 Delägarbonus -20 000 0-20 000 0 Övriga intäkter 8 47 153 54 448 47 153 54 448 Övriga kostnader 9-62 492-61 400-62 492-61 400 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 165 862-318 869 160 731-330 486 Bokslutsdispositioner Förändring säkerhetsreserv 10 0 0 10 500-4 500 Förändring periodiseringsfond 10 0 0 7 000-7 000 Förändring avskrivningar utöver plan 10 0 0 4 000 0 Resultat före skatt 165 862-318 869 182 231-341 986 Aktuell skatt 11-163 -6 058 17-5 904 Uppskjuten skatt 11-42 459 110 253-47 886 104 000 Årets resultat 123 240-214 674 134 362-243 890
ResultatAnalys 37 Resultatanalys för moderbolaget Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat, Tkr Totalt 2009 Sjuk- och olycksfall Hem, villa, fritidshus Företag, lantbruk, fastighet Motorfordon Trafik Summa direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 488 864 15 045 104 137 116 658 124 316 86 318 446 474 42 390 Kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen 47 049 2 431 8 738 11 696 6 588 7 641 37 094 9 955 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -355 186-18 410-76 210-84 781-84 717-59 116-323 234-31 952 Driftskostnader -107 422-3 851-25 695-28 948-28 401-18 785-105 680-1 742 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter 73 305-4 785 10 970 14 625 17 786 16 058 54 654 18 651 Återbäring och rabatter -14 596-740 -5 939-757 -3 580-3 580-14 596 0 Övriga tekniska intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 58 709-5 525 5 031 13 868 14 206 12 478 40 058 18 651 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 2008 88 463-3 719 8 949 21 905 21 426 19 527 68 088 20 375 Avvecklingsresultat brutto 34 595-1 747 4 859 26 815 703 3 965 34 595 0 Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -204 664-9 712-49 861-55 770-47 152-38 401-200 896-3 768 Avsättning för oreglerade skador -802 007-115 446-50 736-151 731-14 320-279 690-611 923-190 084 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring -1 006 671-125 158-100 597-207 501-61 472-318 091-812 819-193 852 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 226 631 47 930 6 198 73 778 0 98 725 226 631 0 Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 226 631 47 930 6 198 73 778 0 98 725 226 631 0 Summa försäkringstekniska avsättningar för egen räkning -780 040-77 228-94 399-133 723-61 472-219 366-586 188-193 852 Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 535 323 16 864 104 807 148 763 124 957 97 307 492 698 42 625 Premier för avgiven återförsäkring -53 516-1 091-3 766-32 600-2 001-14 058-53 516 0 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 7 057-728 3 095 494 1 360 3 071 7 292-235 Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 488 864 15 045 104 136 116 657 124 316 86 320 446 474 42 390 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar (före avgiven återförsäkring) -351 886-10 410-85 734-104 755-84 297-47 900-333 096-18 790 Återförsäkrares andel 27 305 3 140 943 22 447 382 393 27 305 0 Förändring i avsättning för oreglerade skador -75 827-10 207 7 805-33 470-803 -25 990-62 665-13 162 Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för oreglerade skador 45 222-933 778 30 997 0 14 380 45 222 0 Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -355 186-18 410-76 208-84 781-84 718-59 117-323 234-31 952 Resultaträkningens poster uppdelade på försäkringsklasser Totalt 2009 Sjuk- och olycksfall Motorfordon Egendom Ansvar Rättsskydd Summa direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieinkomst före avgiven återförsäkring 535 322 25 904 222 264 228 416 5 494 10 619 492 697 42 625 Premieintäkt före avgiven återförsäkring 542 380 25 431 231 506 226 693 5 532 10 828 499 990 42 390 Försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -427 713-27 465-181 906-158 990-13 996-13 404-395 761-31 952 Driftskostnader -107 698-6 056-49 102-47 282-1 111-2 405-105 956-1 742 Resultat avgiven återförsäkring 18 734 999 17 657-998 648 428 18 734 0
38 Balansräkning Balansräkning Koncernen Moderbolaget Tillgångar, Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Immateriella tillgångar Andra immateriella tillgångar 13 11 790 12 787 0 0 Placeringstillgångar Byggnader och mark 14 319 068 329 430 301 568 313 508 Placeringar i koncernföretag Aktier i koncernföretag 15 0 0 94 150 94 150 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 16 1 094 053 968 309 958 460 837 300 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 580 649 462 488 580 649 462 488 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 4 141 4 007 4 141 4 007 1 997 911 1 764 234 1 938 968 1 711 453 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 22 0 0 0 0 Avsättning för oreglerade skador 23 226 631 181 409 226 631 181 409 226 631 181 409 226 631 181 409 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 18 104 826 111 361 104 826 111 361 Fordringar avseende återförsäkring 4 159 4 798 4 159 4 798 Fordringar koncernbolag 0 0 12 018 11 547 Övriga fordringar 1 002 624 977 612 109 987 116 783 121 980 128 318 Andra tillgångar Materiella tillgångar 19 10 040 12 418 10 040 12 418 Aktuell skattefordran 25 407 38 398 25 661 38 712 Kassa och bank 20 52 133 30 822 50 428 29 259 87 580 81 638 86 129 80 389 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 2 821 3 413 2 821 3 413 Förutbetalda anskaffningskostnader 21 6 900 5 700 6 900 5 700 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 914 24 168 21 897 24 149 31 635 33 281 31 618 33 262 Summa tillgångar 2 465 534 2 190 132 2 405 326 2 134 831
balansräkning 39 Balansräkning, forts Koncernen Moderbolaget Eget kapital, avsättningar och skulder, Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Eget kapital Reservfond 5 020 5 020 5 000 5 000 Uppskrivningsfond 0 0 46 325 46 325 Balanserat resultat 915 254 1 129 928 407 844 651 735 Årets resultat 123 240-214 674 134 362-243 890 1 043 514 920 274 593 531 459 170 Obeskattade reserver 10 Säkerhetsreserv 0 0 487 000 497 500 Utjämningsfond 0 0 48 900 48 900 Avskrivningar utöver plan 0 0 0 4 000 Periodiseringsfond 0 0 0 7 000 0 0 535 900 557 400 Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 22 204 664 211 721 204 664 211 721 Avsättning för oreglerade skador 23 802 007 726 180 802 007 726 180 1 006 671 937 901 1 006 671 937 901 Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättning för pensioner 28 23 564 24 937 23 564 24 937 Avsättning för uppskjuten skatt 12 245 309 202 851 99 658 51 773 268 873 227 788 123 222 76 710 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 4 376 4 277 4 376 4 277 Övriga skulder 24 56 509 29 483 56 446 29 391 60 885 33 760 60 822 33 668 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 85 591 70 409 85 180 69 982 85 591 70 409 85 180 69 982 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 465 534 2 190 132 2 405 326 2 134 831 Poster inom linjen Ställda panter för egna skulder 26 Fastighetsinteckningar 0 10 000 0 10 000 För försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) registerförda tillgångar 1 027 451 915 875 1 027 451 915 875 Ansvarsförbindelser 27 Övriga ansvarsförbindelser 27 695 34 843 27 695 34 843 Ansvarighet för Humlegården Fastigheter HB förbindelser som ägare av detta bolag med 2,6 procent.
40 Förändringar i eget kapital Rapport över förändringar i eget kapital Moderbolaget Bundet kapital Fritt kapital Tkr Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Ingående balans 2008-01-01 5 000 46 325 588 294 63 442 703 061 Resultatdisposition av 2007 års resultat 0 0 63 442-63 442 0 Årets resultat 2008 0 0 0-243 890-243 890 Utgående balans 2008-12-31 5 000 46 325 651 736-243 890 459 171 Ingående balans 2009-01-01 5 000 46 325 651 736-243 890 459 171 Resultatdisposition av 2008 års resultat 0 0-243 890 243 890 0 Årets resultat 2009 0 0 0 134 362 134 362 Utgående balans 2009-12-31 5 000 46 325 407 846 134 362 593 533 Koncernen Bundet kapital Fritt kapital Tkr Reservfond Uppskrivningsfond Uppskrivningsfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Ingående balans 2008-01-01 5 020 0 1 029 488 100 439 1 134 947 Resultatdisposition av 2007 års resultat 0 0 100 439-100 439 0 Årets resultat 2008 0 0 0-214 674-214 674 Utgående balans 2008-12-31 5 020 0 1 129 927-214 674 920 273 Ingående balans 2009-01-01 5 020 0 1 129 927-214 674 920 273 Resultatdisposition av 2008 års resultat 0 0-214 674 214 674 0 Årets resultat 2009 0 0 0 123 240 123 240 Utgående balans 2009-12-31 5 020 0 915 253 123 240 1 043 513 Bundet eget kapital Reservfond Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Uppskrivningsfond Posten omfattar belopp som satts av till en uppskrivningsfond enligt bestämmelserna i 4 kapitlet 1-2 ÅRFL. Fritt eget kapital Balanserat resultat Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Känslighetsanalys redovisas i Not 2
Kassaflödesanalys 41 Kassaflödesanalys (direkt metod) Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Den löpande verksamheten Premieinbetalningar 519 107 543 578 519 107 543 578 Utbetalningar av premier till återförsäkrare -29 820-33 198-29 820-33 198 Skadeutbetalningar -289 147-320 463-289 147-320 463 Inbetalningar från återförsäkrare avseende återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 26 363 63 180 26 363 63 180 Inbetalningar avseende provisioner och garantier 52 873 52 898 52 873 52 898 Utbetalningar till leverantörer och anställda -229 965-239 756-231 682-240 832 Delägarbonus -9-18 -9-18 Skatteutbetalningar 9 482-50 416 9 482-50 416 Kassaflöde från den löpande verksamheten 58 884 15 805 57 167 14 729 Investeringsverksamheten Förvärv av: aktier och andelar -111 512-188 326-111 512-188 326 obligationer och andra räntebärande värdepapper -390 041-611 143-390 041-611 143 byggnad och mark -25 108-13 644-25 108-13 644 Amortering av lämnade lån 667 667 667 667 Avyttring av: aktier och andelar 152 081 192 985 152 081 192 985 obligationer och andra räntebärande värdepapper 295 380 506 453 295 380 506 453 byggnad och mark 7 000 10 800 7 000 10 800 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 542-3 715-1 542-3 715 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 191 190 191 190 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1 575-3 647 0 0 Ränteinbetalningar 16 164 14 118 16 164 14 118 Erhållna utdelningar 20 722 32 205 20 722 32 205 Kassaflöde från investeringsverksamheten -37 573-63 057-35 998-59 410 Årets kassaflöde 21 311-47 252 21 169-44 681 Likvida medel vid årets början 30 822 78 074 29 259 73 940 Likvida medel vid årets slut 52 133 30 822 50 428 29 259
42 noter Noter Nedanstående noter avser både koncernen och moderbolaget om inget annat anges. Not 1 Redovisningsprinciper 1. Allmänna förutsättningar I denna not beskrivs inledningsvis koncernens redovisningsprinciper. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, med de avvikelser som anges i avsnitt Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2009 och avser Länsförsäkringar Halland som är ett ömsesidigt försäkringsbolag med säte i Halmstad. Den finansiella rapporten blir föremål för fastställande på bolagets årsstämma 25 mars 2010. Överensstämmelse med normgivning och lag Denna årsredovisning har upprättats enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. Länsförsäkringar Halland tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:26. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS fordrar att företagsledningen gör ett antal bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållande syns vara rimliga. Resultatet används sedan bland annat för att bedöma de redovisade värdena på sådana tillgångar och skulder vars värde inte tydligt framgår från externa källor. Det verkliga utfallet kan avvika från de bedömningar och uppskattningar som gjorts. De antaganden som ligger till grund för uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet. Förändringar i gällande bedömningar och uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av försäkringstekniska avsättningar har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringsavtal samt i not 2 där upplysningar om risker i verksamheten lämnas. Ändrade redovisningsprinciper Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar Länsförsäkringar Hallands finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringen medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp skall fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Resultatredovisning Resultatet redovisas i två huvuddelar. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat samt ytterligare ett icke-tekniskt resultat som omfattar den del av kapitalavkastningen som återstår efter överförd avkastning till skadeförsäkringsrörelsen, intäkter och kostnader avseende förmedlad affär till Länsförsäkringar Liv och Länsförsäkringar Bank samt kostnader som avser bolagets samhällsengagemang. Kapitalavkastningen inkluderar orealiserade värdeförändringar. Orealiserade värdeförändringar med avdrag för uppskjuten skatt redovisas inom Eget fritt kapital. Den till skadeförsäkringsrörelsen överförda kapitalavkastningen har beräknats på halva premieintäkten f.e.r. (för egen räkning) samt genomsnittet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f.e.r. Vid beräkning av räntesats, för affär med kort avvecklingstid, har de senaste sju årens totalavkastningsprocent utgjort underlag. Högsta och lägsta värde har tagits bort, varefter
noter 43 genomsnittet på de kvarvarande fem årens totalavkastningsprocent tilllämpas som kalkylräntesats under förutsättning att kapitalavkastningen lägst uppgår till motsvarande belopp. Kalkylräntan ska dock alltid lägst uppgå till en räntesats som motsvarar årsgenomsnittet för räntan på 90 dagars statsskuldväxlar. För trafik- och olycksfallsaffär, det vill säga affär med lång avvecklingstid, tillämpas en räntesats motsvarande medelvärdet av räntan på sjuåriga svenska statsobligationer över åren 2005-2009. Det innebär för räkenskapsåret att räntesatserna som tillämpats uppgår till 8,66 procent respektive 3,5 procent. 2. Konsolideringsprinciper Dotterbolag Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Dotterbolagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från interna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. 3. Intäkter Intäkter hänförliga från försäkringsavtal behandlas under avsnittet Redovisning av försäkringsavtal. Intäkter för förmedling av liv-, bankoch fondaffärer Länsförsäkringar Halland erbjuder ett brett utbud av försäkringar inom livområdet samt bank- och fondtjänster genom avtal med Länsförsäkringar AB och dess helägda dotterbolag. För de förmedlade affärerna har bolaget ansvaret för kundrelationerna och erhåller ersättning för detta. Intäkterna redovisas i det icke-tekniska resultatet under Övriga intäkter. Intäkterna redovisas i den takt de tjänas in, det vill säga när tjänsten utförts. 4. Finansiella instrument Redovisning i balansräkningen Tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovisning). Kundfordringar tas upp i balansräkningen när de faktureras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits). Tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Tillgångar och skulder presenteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavanden netto. I dessa fall presenteras posterna netto. Upplupen ränta på räntebärande tillgångar och skulder redovisas på särskild rad i balansräkningen som upplupen ränteintäkt eller ränteskuld, separat från tillgången eller skulden som räntan belöper på. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. Redovisning till verkligt värde sker via resultaträkningen. Efter anskaffningstillfället beror redovisning och värdering av finansiella instrument av hur de har klassificerats enligt nedan. Klassificering av finansiella instrument Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen Länsförsäkringar Halland förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, räntebärande placeringar och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat. Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier såsom till exempel Länsförsäkringar AB ingår i denna värdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Halland alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och när redovisningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde, med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen, utgörs i balansräkningen av aktier i andra företag än koncern samt räntebärande placeringar. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar i försäkringsbolag redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Andra finansiella skulder Andra finansiella skulder utgörs i balansräkningen av övriga skulder. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värderingsprinciper Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv
44 noter marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen (i de fall köpkurs ej finns tillgänglig har senaste betalkurs använts). Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner och pris på liknande instrument. Onoterade tillgångar utgörs i balansräkningen av onoterade aktie- och andelsinnehav. Bolagets aktieinnehav i Länsförsäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris motsvarande substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Redovisning i resultaträkningen av realiserade och orealiserade värdeförändringar För finansiella instrument som värderas till verkligt värde över resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i den icketekniska redovisningen. 5. Övriga tillgångar Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser balanserade utvecklingskostnader för inom länsförsäkringsgruppen gemensamt finansierad egenutveckling av nytt motor- försäkringssystem. Sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Den beräknade nyttjandeperioden för redovisad immateriell tillgång är fem år, 20 procent per år. Avskrivningen påbörjades 1 juli 2006 då delsystemet Rally togs i drift. Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och/eller avkastning genom värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Hela fastighetsbeståndet värderas årligen intern med hjälp av ett fastighetsvärderingsprogram som beräknar det verkliga värdet på fastigheterna enligt kassaflödesmetoden. Minst vart tredje år värderas beståndet av utomstående oberoende värderingsman med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värderingar av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Tillkommande utgifter för förvaltningsfastigheter läggs till det redovisade värdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med utgiften kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Reparationer av förvaltningsfastigheter kostnadsförs i samband med att utgiften uppkommer. Rörelsefastigheter är fastigheter som används i den egna verksamheten exempelvis för tillhandahållande av tjänster. Rörelsefastigheter redovisas, i enlighet med Finansinsepktionens allmänna råd, på samma sätt som förvaltningsfastigheter. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans, hantering och installation. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Förväntad nyttjandeperiod för materiella tillgångar varierar mellan tre och tio år. Vinst eller förlust vid avyttring eller utrangering av en tillgång fastställs som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen. 6. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas i enlighet med IFRS 4. Enligt IFRS 4 ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäkringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäkring. Kontrakt som inte överför tillräcklig risk redovisas som antingen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Enligt de kontrakt som Länsförsäkringar Halland tecknat utgår olika belopp vid försäkringsfall, beroende på skadans omfattning och kontraktstyp. Samtliga Länsförsäkringar Hallands försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4. Premieinkomst Som premieinkomst redovisas samtliga premier för vilka ansvarighet inträtt, det
noter 45 vill säga när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning. Premieintäkt Som premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen avsätts till premiereserv i balansräkningen. Beräkning av avsättning till premiereserv sker i normalfallet genom att premieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar utgörs av redovisningsperiodens kostnader för inträffade skador vare sig de är anmälda till bolaget eller ej. I de totala försäkringsersättningarna ingår under perioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. Återvinning avseende redan kostnadsförda skador redovisas som en reducering av skadekostnaden. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt avsättning för oreglerade skador och motsvarande förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av nivåtillägg. Avsättningar för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kallad IBNRavsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kostnadsökning. Uppskattningen av avsättningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder. Det mest väsentliga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall kan användas för beräkning av framtida skadekostnader. För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsättningarna för de oreglerade skadorna är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning, eftersom en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. Risken för en felaktig avsättning kommenteras vidare i not 2. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal och som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffningskostnaderna har aktiverats. Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyandet av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonal. Anskaffningskostnader avskrivs på tolv månader. Återbäring och rabatter Under denna rubrik redovisas bolagets nya kundbonussystem, Förmånskund, som gynnar den som i grunden har sitt boende försäkrat i Länsförsäkringar Halland och dessutom väljer att samla flera av sina försäkringar och banktjänster i bolaget. Rabatten dras från kundens boendeförsäkring och redovisas vid detta tillfälle i sin helhet som en kostnad under Återbäring och rabatter, för den del som avser skadeförsäkring. Resterande bokförs som kostnad under Övriga kostnader i den icke-tekniska redovisningen. 7. Andra redovisningsprinciper av betydelse Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det också är troligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekonomiska resurser vars storlek kan uppskattas tillförlitligt. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldigt om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad då anullationsansvaret bara är treårigt. Bolaget sätter dock
46 noter av till en annullationsreserv för ej längre aktiva livförsäkringssäljare. Reserven bedöms årligen utifrån de tre senaste årens annullationskostnader per säljare. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget ska ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Halland ska stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken. För att inte redovisa intäkter för affärer som kan komma att generera en framtida återbetalning sätter bolaget av en del av intäkten i en reserv som kan utnyttjas i fall bolaget erhåller större återbetalningskrav från Länsförsäkringar Bank. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital då även den tillhörande skatteeffekten redovisas direkt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värdering av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Ersättningar till anställda Förpliktelse avseende avgifter till premiebestämda planer för ersättningar efter avslutad anställning redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Förmånsbestämda planer för ersättning efter avslutad anställning redovisas, i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2, på samma sätt som premiebestämda. Företaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6, som bedömts vara tillämplig även för företagets pensionsplan. Bolaget har from 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och premiebestämd plan för alla födda 1972 eller senare. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. 8. Moderbolagets redovisningsprinciper Av detta avsnitt framgår på vilka punkter moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd, vilket innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekter. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserat resultat.
noter 47 Not 2 Risker och riskhantering Inledning Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av bankverksamhetens risker och inte minst de finansiella risker som sammanhänger med placeringsverksamheten. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Halland. Denna not omfattar en beskrivning av bolagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, bankrisker och finansiella risker. Mål, principer och metoder för bolagets riskhantering Syftet med försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra samtliga risker som företaget är exponerat för försäkringsrisk, marknadsrisk, motpartsrisk, affärsrisk, likviditetsrisk och operativa risker. Ett viktigt syfte är också att tillse att försäkringsföretaget har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerat för. Bolagets sätt att hantera risktagandet bygger på tydligt definierade ansvarsområden och väl fungerande processer och kan beskrivas på följande sätt. Arbetsutskott Finansutskott Intern revisor Riskmanager Complianceansvarig Styrelse Vd Ansvaret för bolagets riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om bolagets övergripande styrdokument, exempelvis affärsplan, policys samt riktlinjer för kapitalförvaltningen, som även inkluderar riktlinjer för skuldtäckning. Styrelsen får löpande rapportering av hur bolagets risker utvecklas via ett flertal olika rapporter. Styrelsen har även fyra utskott till sitt förfogande, arbetsutskottet, finansutskottet, bankutskottet samt revisionsutskottet. I Arbetsutskottet ingår tre styrelseledamöter samt vd och har till uppgift att behandla och bereda ärenden som ska beslutas i styrelsen, dock ej ärenden som berör revision, finansförvaltning eller bankverksamheten. Arbetsutskottet äger även rätt att fatta beslut avseende den löpande fastighetsförvaltningen inom ramen för den befogenhet som i särskild ordning fastställts för utskottets ledamöter. Arbetsutskottet har minst sex protokollförda möten per år. Finansutskottet är av styrelsen utsett att strategiskt leda, besluta och löpande bevaka bolagets förvaltning av dess placeringstillgångar. Finansutskottet består av ordförande, vice ordförande, vd, finansansvarig samt ytterligare en styrelseledamot Utskottet har minst sex protokollförda möten per år. Revisionsutskottet består av tre styrelsemedlemmar. Revisionsutskottet ska Revisionsutskott Bankutskott Affärsområdeschefer Riskbedömningskommitté Företag Sak Riskbedömningskommitté Privat Sak Säkerhetsgrupp svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets interna styrning vad gäller finansiell rapportering, riskhantering och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Revisionsutskottet gör detta genom att ta del av information från och föra dialog med företagsledning, extern och intern revisor, riskmanager och complianceansvarig. Förutom ovanstående biträder man valberedningen i dess arbete att tillsammans med bolagsstämman utse externrevisor. Revisionsutskottet har minst två protokollförda möten per år. Bankutskottet består i nuläget av ordförande, vice ordförande, vd, bankchef och ytterligare en styrelseledamot. Bankutskottets uppgift är att följa, stödja och utveckla bankens verksamhet i linje med Länsförsäkringar Bank AB:s policybeslut och instruktioner samt följa upp kreditgivningen i bolaget enligt särskild arbetsordning fastställd i styrelsen. Styrelsen har även en internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Internrevisionen ska kontrollera att verksamheten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Revisionsutskottet har till uppgift att med utgångspunkt från bolagets riskbedömning, föreslå styrelsen inriktning och omfattning för internrevisionens arbete. I bolagets operativa riskorganisation finns förutom vd, en riskmanager, en compliancefunktion och två olika riskbedömningskommittéer. Bolagets riskmanager ansvarar för att identifiera och beskriva bolagets olika riskområden. I detta ansvar ligger även att tillsammans med företagsledningen, andra ansvariga chefer och bolagets compliancefunktion, ta fram styrdokument som beskriver hur de olika riskerna ska hanteras. Riskmanagern har även till uppgift att rapportera om den löpande riskhanteringen till styrelsen och till revisionsutskottet. Compliancefunktionen är ett stöd för att bolaget ska arbeta enligt gällande regler och har bland annat till uppgift att
48 noter bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevanden i bolaget. Compliancefunktionen rapporterar vid behov till vd och revisionsutskott, samt lämnar årligen en samlad bedömning av hur väl bolagets verksamhet uppfyller gällande regler och normer. Bolagets olika riskbedömningskommittéer har till uppgift att bedöma nya och befintliga risker inom skadeförsäkringsverksamheten. Kommittéerna har rätt att ta egna beslut om bolaget ska acceptera en risk eller inte. Detta får dock bara ske inom de olika kommittémedlemmarnas behörigheter. Beträffande bankverksamheten finns riktlinjer för kreditgivningen, som kontinuerligt uppföljs av bankens controller som i sin tur rapporterar till bankchefen. Bolaget har dessutom en säkerhetsgrupp som har till uppgift att löpande arbeta med operativa säkerhetsfrågor. Säkerhets- och riskarbetet är även samordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB. Rapportering av risk Bolaget har en intern beräkningsmodell för att mäta totalrisk. Modellen är ett led i anpassningen till de så kallade riskbaserade solvensreglerna (Solvens 2) som EU är på gång att införa. I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper: försäkringsrisk marknadsrisk motpartsrisk operativ risk affärsrisk. Det totala riskbeloppet ställs sedan i relation till bolagets kapital (konsolideringskapital). Bolagets styrelse får kvartalsvis en riskrapport, där det framgår hur de olika riskerna utvecklats över tiden, samt hur relationen mellan totalrisk och konsolideringskapital har utvecklats. Total risk och konsolideringskapital 2005-2009, Mkr 2 000 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 Konsolideringskapital Total risk 2008 2009 Diagrammet visar hur bolagets totala risk och konsolideringskapital utvecklats under den senaste femårsperioden. Bolaget är styrt av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar bolaget in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Från och med 2007 rapporterar även bolaget in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Bolaget har hittills, med god marginal, uppfyllt de minimikrav som ställts av Finansinspektionen. Risker i skadeförsäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av teckningsrisk, reservrisk och katastrofrisk. Innebörden i dessa begrepp och bolagets generella metoder för att hantera dessa båda typer av risker beskrivs nedan. Teckningsrisk Med teckningsrisk avses risken att skade- och driftskostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premieintäkten. Teckningsrisken innehåller dels en osäkerhet om det faktiska utfallet av varje enskilt försäkringsavtal, dels osäkerhet om den totala avsättningen för ännu ej inträffade skador på redan ingångna försäkringsavtal kommer att räcka till. Dessutom föreligger en osäkerhet om premiereserven för årets försäljning kommer att vara tillräcklig för att täcka de faktiska skade- och driftskostnaderna, som kommer att belöpa på nästa räkenskapsår. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Katastrofrisk Bolagets verksamhetsområde är i första hand begränsat till Hallands län, vilket innebär att de risker bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrabbade vid en större skada som exempelvis en brand eller stormskada. Främst är det olika typer av egendomsförsäkring (exempelvis fastighets-, lantbruks/skogs- och villaförsäkring) som är särskilt känslig för denna geografiska koncentration. Genom det i nästa avsnitt beskrivna interna riskutbytet är bolaget också exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsbolagen. Detta åtagande är bolagets enskilt största risk och utgör ett belopp som motsvarar 15 procent av bolagets egna kapital vid årets ingång. Det inträder då hela länsförsäkringsgruppens externa katastrofskydd är uttömt. Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Bolaget tecknar såväl direkt skadeförsäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjuk- och olycksfallsförsäkring, egendoms-, ansvars-, motorfordons- och trafikförsäkring. Bolaget mottar dessutom livåterförsäkring från Länsförsäkringar Liv. För att reducera försäkringsrisken finns olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkoms dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säker-
noter 49 ställa en i organisationen väl förankrad väldokumenterad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs även justeringar av dessa. Därutöver är huvudmetoden för styrning av teckningsrisker den affärsplan som utformas årligen och fastställs av styrelsen. Bolaget upprättar även detaljerade interna riktlinjer (riskurvalsregler) för att säkerställa en riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Riskurvalsreglerna revideras minst en gång per år. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker. Riskurvalsreglerna anger också kvantitativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden (limiter). I riktlinjerna fastställs inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk. På så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. I stort sett alla skadeförsäkringskontrakt, exklusive kommunförsäkringar, löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. Bolaget har en särskild riskbedömningskommitté, där man löpande utvärderar olika risker och vid behov föreslår lämpliga åtgärder. För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar bolaget i ett riskutbyte tillsammans med de 23 övriga länsförsäkringsbolagen. Hanteringen av riskutbytet administreras inom det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden genom att fördela större risker, intill vissa förutbestämda nivåer, internt inom gruppen. Återförsäkringen tar alltså sikte på att begränsa bolagets kostnad för egen räkning, i första hand per enskild skada, i andra hand per händelse, och i tredje hand för det totala årsresultatet. Den del av skadekostnaden som överstiger självbehållet, netto efter återvinning från de skydd som Länsförsäkringar AB i sin tur upphandlat på den externa återförsäkringsmarknaden för skadorna som omfattas av riskutbytet, sprids ut över länsbolagen och Länsförsäkringar AB, med fastställda andelar, som beror på affärsvolym, valda självbehåll och historiskt skadeutfall. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Återförsäkringskontrakten gäller kalenderårsvis. De förnyas eller omförhandlas varje år. Skyddet för trafikskador är anpassat till begränsningarna i Trafikskadelagen. För skador som inträffat utomlands i länder med obegränsat ansvar finns en tilläggsförsäkring som ger ett obegränsat skydd. Bolagets självbehåll fastställs årligen av styrelsen och är för 2009 maximerat till 7 Mkr i direkt affär. Största exponeringen i indirekt affär är cirka 11 Mkr. Det externa katastrofskyddet har under året varit begränsat till 7 mdr totalt för de 24 länsbolagen och Länsförsäkringar AB tillsammans. För katastrofskador som överstiger 7 mdr finns det ett internt återförsäkringsskydd inom länsförsäkringsgruppen. Risken att bolaget av misstag tecknar en risk som i sin helhet, eller till en del, inte täcks av bolagets återförsäkringsprogram, är en processrisk, och är ett exempel på risk som definitionsmässigt hör hemma under rubriken Operativa risker. Premie- och reservrisken är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid, det vill säga avtal där de stora utbetalningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafik-, sjuk- och olycksfallförsäkring, vilka tillsammans utgör en relativt stor andel av bolagets avsättning för oreglerade skador. När det gäller trafikskador tillkommer även osäkerhet om den framtida kostnadsutvecklingen på grund av att förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader. Utvecklingen av bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, det vill säga en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessa genomgångar innebär att alla skadehandläggare går igenom sina oreglerade skador och kontrollerar att den kvarvarande reserven är tillräcklig för att slutreglera skadan. Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal Avsättningar för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som antytts ovan. Nedanstående känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på resultatet och det egna kapitalet av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta. Inverkan Inverkan Känslighetsanalys, på resultat på eget försäkringsavtal (tkr) före skatt kapital 1% andels förändring av totalkostnadsprocent 4 889 3 603 1% förändring i premienivån 5 353 3 945 1% förändring i skadeantal 3 217 2 370 10% förändring i premier för avgiven återförsäkring 5 352 3 944 Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar Tidigare års skattningar av skadekostnaden för enskilda skadeår är ett mått på bolagets förmåga att förutse den slutliga skadekostnaden. Tabellen på nästa sida visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2004 2009 före återförsäkring. Av den övre delen av tabellen framgår hur skattningen av den totala skadekostnaden per skadeår utvecklats årsvis. Den nedre delen visar hur stor andel som finns i balansräkningen.
50 noter Skadekostnad före återförsäkring (Mkr) Skadeår 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt Uppskattad skadekostnad: I slutet av skadeåret 275 712 736 256 392 071 377 753 364 522 428 004 ett år senare 275 497 774 242 382 692 369 526 349 029 två år senare 273 388 792 378 382 111 358 074 tre år senare 271 635 806 541 374 050 fyra år senare 269 865 808 088 fem år senare 265 943 Nuvarande skattning av total skadekostnad 265 943 808 088 374 050 358 074 349 029 428 004 Totalt utbetalt 219 924 745 248 307 695 303 989 282 463 165 453 Summa kvarstående skadekostnad 46 019 62 840 66 355 54 085 66 566 262 551 558 416 Avsättning upptagen i balansräkningen 46 019 62 840 66 355 54 085 66 566 262 551 558 416 Avsättning avseende skadeår 2003 och tidigare 53 507 Total avsättning upptagen i balansräkningen 46 019 62 840 66 355 54 085 66 566 262 551 611 923 Marknadsrisk Förändringar i räntesatser, valutakurser, aktiekurser, fastighetspriser och råvarupriser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisker är risker för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i dessa marknadspriser. För Länsförsäkringar Hallands del är det aktiekurs-, ränte- och fastighetsriskerna som är de mest påtagliga riskerna, medan valutariskerna är av mindre omfattning beroende på att endast en mindre del av tillgångarna är exponerade mot valutaförändringar. Bolaget har ingen direkt exponering mot råvaror, men självklart finns en sådan exponering indirekt via bolagets aktieexponering. Bolaget har ett regelverk, Riktlinjer för förvaltning av bolagets placeringstillgångar, för hur bolaget ska placera tillgångarna och till vilken risk detta får göras. Nämnda riktlinjer revideras minst en gång per år och beslutas av styrelsen. I detta regelverk har bolaget även tagit hänsyn till de legala krav (skuldtäckning) som kan påverka hur bolaget får placera kapitalet. Bolagets placeringssammansättning och avkastning per placeringstillgång framgår av totalavkastningstabell i förvaltningsberättelsen. Målet för bolagets kapitalförvaltning är att långsiktigt generera så hög avkastning som möjligt med hänsyn tagen till Totalavkastning 2005-2009, % 20 10 0 10 20 30 2005 2006 2007 2008 Diagrammet visar totalavkastningen på bolagets placeringstillgångar de senaste fem åren. 2009 risk och tillgänglighet samt över tiden säkerställa en god skuldtäckning. Bolagets finansutskott följer löpande utvecklingen av bolagets placeringstillgångar samt bevakar att av styrelsen upprättade riktlinjer och beslutad normalportfölj efterföljes. Eventuella avvikelser från det mandat finansutskottet erhållit av styrelsen rapporteras omgående till styrelsen. En gång i månaden erhåller finansutskottet och styrelsen en finansrapport där det framgår hur förvaltningen gått och hur bolagets placeringstillgångar är placerade. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är bolagets enskilt största marknadsrisk. Totalt har bolaget per 2009-12-31 en aktieexponering på 1 094 Mkr. Den svenska portföljen består främst av direktägda aktier med en spridning på olika branscher medan de utländska aktieplaceringarna sker via fonder, mestadels i indexfonder. Genom att placera i flera olika geografiska regioner samt hos flera olika förvaltare minskar den totala aktiekursrisken. Inverkan Inverkan Känslighetsanalys, på resultat på eget aktiekurs (tkr) före skatt kapital 10% förändring av aktiekurser, +/- 109 400 80 628 Ovanstående visar hur resultatet före skatt påverkas av en nedgång i aktiemarknaden oaktat eventuella säkringsinstrument. Valutakursrisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Bolaget har både tillgångar och skulder i utländsk valuta. För skuldsidan är risken mycket begränsad och är endast hänförlig till ett enskilt återförsäkringskontrakt. På tillgångssidan uppgår den totala valutaexponeringen till 339 Mkr, varav 114 Mkr är valutasäkrat. Inverkan Inverkan Känslighetsanalys, på resultat på eget valutakurs (tkr) före skatt kapital 10% förändring av valutakurs, +/- 22 500 16 583 Ovanstående visar hur valutakursändringar påverkar resultat och kapital. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett
noter 51 finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Bolagets placeringar i räntebärande värdepapper uppgår totalt till 632 Mkr. Några räntebärande finansiella skulder finns inte. Bolagets ränteportfölj består huvudsakligen av AA eller AAA-ratade räntefonder och aktieindexobligationer. Durationen i ränteportföljen uppgick vid årsskiftet till 3,13 år. Inverkan Inverkan Känslighetsanalys, på resultat på eget ränterisk (tkr) före skatt kapital 1% parallell förflyttning uppåt i räntenivån 14 875-10 963 1% parallell förflyttning nedåt i räntenivån 15 104 11 132 Ovanstående visar vilken effekt en förändring i räntenivån har på bolagets resultat före skatt. Fastighetsrisk Marknadsvärdet på bolagets fastighetsbestånd har skrivits ned med 9,3 procent och uppgår nu till 319,1 Mkr. Förvaltningsfastigheterna finns huvudsakligen i Halmstads tätort och består till största delen av bostadsfastigheter. Dessutom har bolaget en exponering mot den kommersiella fastighetsmarknaden i Stockholm genom innehavet i Humlegården AB. Exponeringen i Humlegården uppgår till 135,6 Mkr. Bolagets exponering i fastigheter uppgår till 22 procent av placeringstillgångarna. Den mest betydande fastighetsrisken är att fastighetsvärdena går ned till följd av olika omvärldsförändringar. Inverkan Inverkan Känslighetsanalys, på resultat på eget fastighetsrisk (tkr) före skatt kapital Avkastningskravet ökar med 1 % 44 766 32 993 Förändring av hyresnivåerna med - 10 % -45 061-33 210 Ovanstående visar på den effekt som förändringar i direktavkastningskrav och hyresnivåer har på bolagets resultat före skatt. Motpartsrisk Motpartsrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. För att begränsa motpartsrisken i placeringar i räntebärande värdepapper finns begränsningar om hur mycket man kan placera hos olika emittenter. Dessa begränsningar styrs med utgångspunkt från gällande skuldtäckningsregler. Motpartsrisken i avgiven återförsäkring är risken att betalning inte erhålls från återförsäkringsgivare i enlighet med återförsäkringsavtalen. För att begränsa denna risk har länsförsäkringsgruppen ett särskilt regelverk för vilka externa återförsäkringsgivare som får användas. Minimikravet är att återförsäkringsgivare ska ha minst A-rating, enligt Standard & Poor s, när det gäller affär med lång avvecklingstid och minst BBB-rating på övrig affär. I detta avseende är affär med lång avvecklingstid affär som beräknas ha en längre avvecklingstid än fem år. Dessutom eftersträvas en spridning på ett flertal olika återförsäkrare. Bolaget har på balansdagen 227 Mkr i återförsäkrares andel av oreglerade skador och 4 Mkr i fordringar på återförsäkrare, av dessa avser endast en mindre del externa återförsäkrare. Bolaget har inga finansiella tillgångar som är förfallna till betalning eller som är nedskrivna. Bolaget har inte någon pant, annan säkerhet eller garantier utställda av tredje part för de finansiella tillgångarna. Affärsrisk Avser risk för förluster till följd av affärsstrategier och affärsbeslut som visar sig vara missriktade, omvärldsförändringar, konkurrenters åtgärder samt externa rykten. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella och för-
52 noter säkringstekniska skulder. För Länsförsäkringar Halland är likviditet normalt inget problem, eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. Bolaget har som riktlinje att alltid ha en likviditet (kassa och bankmedel) som uppgår till minst 25 Mkr. Utöver detta finns alltid möjlighet att med två till tre dagars varsel göra betydligt större belopp likvida genom försäljning av olika placeringstillgångar. Operativa risker En viktig del av bolagets riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten ska bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för bolagets riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. En central del i processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara. Bolagets funktioner för riskmanagement, compliance och internrevision har, som tidigare beskrivits, bland annat till uppgift att på olika sätt identifiera, hantera och granska bolagets operativa risker. Risker i övrig verksamhet Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldigt om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad dels för att annullationsansvaret bara är treårigt och dels för att denna del av ersättningen enbart uppgår till cirka 0,5 Mkr per år. Bolaget sätter dock av till en annullationsreserv för ej aktiva livförsäkrings- säljare. Reserven bedöms årligen utifrån de tre senaste årens annullationskostnader per säljare. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget ska ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Halland ska stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad till cirka 28 Mkr.
noter 53 Not 3 Premieinkomst Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Direkt försäkring i Sverige 492 698 521 385 492 698 521 385 Mottagen återförsäkring 42 625 46 708 42 625 46 708 Summa premieinkomst 535 323 568 093 535 323 568 093 Not 4 Kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Överförd kapitalavkastning 47 049 30 833 47 049 30 833 Räntesats Trafik- och Olycksfallsaffär, procent 3,50 4,00 3,50 4,00 Räntesats Övrig affär, procent 8,66 3,86 8,66 3,86 Principerna för beräkning av kalkylräntesats redovisas under not 1. Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Direkt försäkring i Sverige -301 814-330 955-301 814-330 955 Mottagen återförsäkring -18 790-21 838-18 790-21 838 Driftskostnader för skadereglering -31 282-31 638-31 282-31 638 Utbetalda försäkringsersättningar, brutto -351 886-384 431-351 886-384 431 Återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 27 305 61 824 27 305 61 824 Utbetalda försäkringsersättningar netto -324 581-322 607-324 581-322 607 Not 6 Driftskostnader Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Funktionsindelade driftskostnader Anskaffningskostnader 69 244 63 436 69 244 63 436 Förändring av förutbetalda anskaffningskostnader -1 200 400-1 200 400 Administrationskostnader 40 098 39 728 39 101 40 515 Provisioner i avgiven återförsäkring 277 279 277 279 Driftskostnader netto 108 419 103 843 107 422 104 630 Kostnadsslagsindelade driftskostnader Provisioner mottagen återförsäkring 1 742 1 706 1 742 1 706 Personalkostnader 112 977 107 708 112 977 107 708 Lokal- och kontorsomkostnader 2 721 2 815 2 721 2 815 Ombudsersättningar 16 755 14 383 16 755 14 383 Avskrivningar 6 306 6 436 3 734 3 864 Övriga driftskostnader 76 551 78 013 78 126 81 372 Provision för all förmedlad affär -59 671-66 864-59 671-66 864 Totala driftskostnader 157 381 144 197 156 384 144 984 Avgår: Driftskostnader kapitalförvaltning -5 369-4 932-5 369-4 932 Skaderegleringskostnader -31 282-31 638-31 282-31 638 Övriga intäkter 47 153 54 448 47 153 54 448 Övriga kostnader -59 464-58 232-59 464-58 232 Driftskostnader netto 108 419 103 843 107 422 104 630
54 noter Not 7 Kapitalförvaltningens intäkter och kostnader Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Intäkter i kapitalförvaltningen Hyresintäkter från byggnader och mark 19 042 21 051 19 361 19 504 Erhållna utdelningar 20 722 32 208 20 722 32 208 Ränteintäkter Räntebärande värdepapper 16 873 17 531 16 873 17 531 Realisationsvinster netto Aktier och andelar 0 1 342 0 1 342 Räntebärande värdepapper 0 0 0 0 Byggnader och mark 0 1 013 0 1 013 Summa intäkter i kapitalförvaltningen 56 637 73 145 56 956 71 598 Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Kostnader i kapitalförvaltningen Driftskostnader från byggnader och mark 20 414 17 481 20 414 16 427 Kapitalförvaltningskostnader 3 474 3 635 3 474 3 635 Nedskrivning av aktier i dotterbolag 0 0 0 0 Realisationsförluster, netto Aktier och andelar 14 644 53 072 14 644 53 072 Räntebärande värdepapper 265 0 265 0 Byggnader och mark 1 447 0 1 447 0 Summa kostnader i kapitalförvaltningen 40 244 74 188 40 244 73 134 Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Byggnader och mark 3 311 0 1 447 0 Aktier och andelar 184 498 10 337 179 915 0 Räntebärande värdepapper 17 575 996 17 575 996 Summa orealiserade vinster på placeringstillgångar 205 384 11 333 198 937 996 Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Byggnader och mark 31 223 3 687 31 223 3 687 Aktier och andelar 0 375 852 0 375 852 Räntebärande värdepapper 16 1 086 16 1 086 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 31 239 380 625 31 239 380 625 Årets nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Finansiella tillgångar identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultaträkning Aktier och andelar 169 854-417 245 165 271-427 582 Räntebärande värdepapper 17 294-90 17 294-90 Summa 187 148-417 335 182 565-427 672
noter 55 Not 8 Övriga intäkter Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Provisioner i förmedlad liv- och bankaffär 47 134 54 448 47 134 54 448 Intäkter Länshem 19 0 19 0 Summa övriga intäkter 47 153 54 448 47 153 54 448 Not 9 Övriga kostnader Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Driftskostnader i förmedlad liv- och bankaffär 54 232 51 860 54 232 51 860 Kostnader Länshem 843 0 843 0 Kostnader samhällsengagemang 4 389 6 374 4 389 6 374 Kostnader förmånskundsrabatt i liv- och bankaffär 3 028 3 166 3 028 3 166 Summa övriga kostnader 62 492 61 400 62 492 61 400 Not 10 Bokslutsdispositioner och Obeskattade reserver Tkr 2009 2008 Säkerhetsreserv Ingående balans 1 januari 497 500 493 000 Årets förändring -10 500 4 500 Utgående balans 31 december 487 000 497 500 Utjämningsfond Ingående balans 1 januari 48 900 48 900 Årets förändring 0 0 Utgående balans 31 december 48 900 48 900 Periodiseringsfond Ingående balans 1 januari 7 000 0 Årets förändring -7 000 7 000 Utgående balans 31 december 0 7 000 Avskrivningar utöver plan Ingående balans 1 januari 4 000 4 000 Årets förändring -4 000 0 Utgående balans 31 december 0 4 000 Summa obeskattade reserver 535 900 557 400
56 noter Not 11 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Aktuell skatt Periodens skatt -180-6 064 0-5 910 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 17 6 17 6-163 -6 058 17-5 904 Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -48 114 104 478-47 886 104 000 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 5 655 5 775 0 0-42 459 110 253-47 886 104 000 Totalt redovisad skatt -42 622 104 195-47 869 98 096 Avstämning årets skatt Redovisat resultat före skatt 165 862-318 869 182 231-341 986 Skatt enligt gällande skattesats 28 procent -43 622 89 283-47 927 95 756 Skatteeffekt av: ej avdragsgilla kostnader -536-566 -273-556 ej skattepliktiga intäkter 1 557 5 358 352 2 640 skatt hänförlig till tidigare år 17 6 17 6 justering p g a ändrad skattesats 0 13 223 0 3 359 övrigt -38-3 109-38 -3 109 Totalt redovisad skatt -42 622 104 195-47 869 98 096 Gällande skattesats i procent 26,3 26,3-28 26,3 26,3-28 Effektiv skattesats i procent 25,7 33 26,3 29 Inga skatteposter har redovisats mot eget kapital. Not 12 Uppskjuten skatteskuld (netto) Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Bolagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder avseende följande poster: Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Orealiserat resultat placeringstillgångar 101 873 51 344 100 264 50 225 Skattemässiga avskrivningar byggnader 8 814 8 106 8 814 8 106 Uppskjuten skattefordran övrigt -6 319-3 195-9 420-6 558 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 140 941 146 596 0 0 Uppskjuten skatteskuld (netto) 245 309 202 851 99 658 51 773 Förändringen mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad. Not 13 Immateriella tillgångar Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 19 217 15 856 0 0 Årets inköp 1 575 3 361 0 0 Utgående anskaffningsvärde 20 792 19 217 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar -6 430-3 858 0 0 Årets avskrivningar -2 572-2 572 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -9 002-6 430 0 0 Bokfört restvärde 11 790 12 787 0 0 Immateriella tillgångar avser balanserade utvecklingskostnader för inom länsförsäkringsgruppen gemensamt finansierad egenutveckling av nytt motorförsäkringssystem. Avskrivningstiden är fem år, 20 procent per år. Årets avskrivningar ingår i raden Driftskostnader f.e.r. i resultaträkningen.
noter 57 Not 14 Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter redovisas enligt verkligt värde metoden. Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Ingående verkligt värde 329 430 329 275 313 508 313 068 Ingående anskaffningsvärde 229 795 225 668 215 585 211 458 Tillkommande köpta fastigheter Anskaffningskostnad 26 283 13 913 26 283 13 913 Verkligt värde 26 283 13 913 26 283 13 913 Avgående sålda fastigheter Försäljningsintäkt 7 000 10 800 7 000 10 800 Anskaffningsvärde 8 447 9 786 8 447 9 786 Verkligt värde 7 000 12 006 7 000 12 006 Realiserad värdeförändring -1 447 1 014-1 447 1 014 Orealiserad värdeförändring -29 645-1 752-31 223-1 467 Utgående verkligt värde 319 068 329 430 301 568 313 508 Utgående anskaffningsvärde 247 631 229 795 233 421 215 585 Taxeringsvärde Byggnader 143 095 145 000 133 895 135 800 Mark 40 153 40 589 39 703 40 139 Förvaltningsfastigheternas påverkan på periodens resultat Hyresintäkter 19 042 21 051 19 361 19 504 Driftskostnader -20 414-17 481-20 414-16 427 Flerbostadshus Antal 9 9 9 9 Utgående verkligt värde 201 090 202 558 201 090 202 558 Direktavkastning i procent, varierar mellan 4,9-5,8 4,5-5,6 4,9-5,8 4,5-5,6 Kontors- och affärsfastigheter Antal 5 6 4 5 Utgående verkligt värde 117 978 126 871 100 478 110 950 Direktavkastning i procent, varierar mellan 5,7-7,5 4,7-7,5 5,7-7,1 4,7-6,0 Väsentliga förändringar i fastighetsinnehavet Under 2009 har en kontors- och affärsfastighet sålts, Hästen 3,4 i Laholm. Ombyggnad av Hausknechtstka huset, del av Hästen 5 i Laholm pågår. I Hyltebruk har befintligt bostadshus rivits och nybyggnation för kontor och lägenheter påbörjades i december. Geografisk fördelning Fastigheterna är belägna i Halmstad, Laholm, Varberg, Kungsbacka, Falkenberg, Hyltebruk och Ullared. För personalens ändamål finns två fritidsfastigheter. Andel av fastigheterna som används i den egna verksamheten Bolaget utnyttjar hela fastigheten Makrillen 11 (3 000 kvm) som huvudkontor, Hattmakaren 13 i Varberg till 32 procent, Centralen 1 & 2 i Kungsbacka till 25 procent, Hästen 5 i Laholm till 44 procent och Holger 3 i Falkenberg till 14 procent.
58 noter Not 15 Aktier i dotterföretag Tkr 2009 2008 Moderbolaget Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 57 063 37 152 Inköp 0 0 Aktieägartillskott 0 20 011 Försäljningar 0-100 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 57 063 57 063 Ingående ackumulerade uppskrivningar 46 324 46 324 Årets uppskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade uppskrivningar 46 324 46 324 Ingående ackumulerade nedskrivningar -9 237-9 237 Under året återförda nedskrivningar 0 0 Årets nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -9 237-9 237 Bokfört värde 94 150 94 150 Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag Länsförsäkringar Halland Förvaltningsaktiebolag Organisationsnummer 556596-0837 Företagets säte Halmstad Ägarandel 100% Antal andelar 100 Bokfört värde 91 204 Länsförsäkringar Halland Fastigheter i Ullared AB Organisationsnummer 556603-9318 Företagets säte Halmstad Ägarandel 100% Antal andelar 1 000 Bokfört värde 2 945 Not 16 Aktier och andelar Tkr Verkligt värde Anskaffningsvärde Moderbolaget Noterade svenska aktier 216 937 178 152 Noterade svenska andelar 126 199 97 874 Noterade utländska andelar 327 058 301 904 Onoterade svenska aktier och andelar 285 171 98 213 Onoterade utländska aktier och andelar 3 095 3 067 Summa aktier och andelar i moderbolaget 958 460 679 210 Koncernen Onoterade aktier och andelar 135 593 44 780 Summa aktier och andelar i koncernen 1 094 053 723 990
noter 59 Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Tkr Verkligt värde Anskaffningsvärde Noterade obligationer och andra räntebärande värdepapper 508 848 510 937 Onoterade räntebärande värdepapper Emittent: Övriga svenska emittenter, förlagslån 71 801 71 801 Övriga lån 0 0 Summa onoterade obligationer och andra räntebärande värdepapper 71 801 71 801 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 580 649 582 738 Förfallostruktur obligationer och andra räntebärande värdepapper Mindre än 1 år 131 025 128 984 1-5 år 449 624 453 754 Summa 580 649 582 738 Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Finansiella tillgångar identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultaträkning Aktier och andelar 1 094 053 968 309 958 460 837 300 Obligationer och räntebärande värdepapper 580 649 461 821 580 649 461 821 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 4 141 4 007 4 141 4 007 Kassa och bank 52 133 30 822 50 428 29 259 Finansiella tillgångar identifierade som lånefordringar Övriga lån 0 667 0 667 Summa finansiella tillgångar 1 730 976 1 465 626 1 593 678 1 333 054 Moderbolaget Finansiella tillgångar nivåfördelning Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Aktier och andelar 670 194 275 789 12 477 Obligationer och räntebärande värdepapper 508 848 0 71 801 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 0 0 4 141 Kassa och bank 50 428 0 0 Summa finansiella tillgångar 1 229 470 275 789 88 419 Koncernen Finansiella tillgångar nivåfördelning Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Aktier och andelar 670 194 275 789 148 070 Obligationer och räntebärande värdepapper 508 848 0 71 801 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 0 0 4 141 Kassa och bank 52 133 0 0 Summa finansiella tillgångar 1 231 175 275 789 224 012 Nivå 1; enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2; utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3; utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Bolaget har inga finansiella skulder. Not 18 Fordringar avseende direkt försäkring Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Fordringar hos försäkringsföretag 14 986 17 761 14 986 17 761 Fordringar hos försäkringstagare 89 840 93 600 89 840 93 600 Summa fordringar avseende direkt försäkring 104 826 111 361 104 826 111 361
60 noter Not 19 Materiella tillgångar Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 40 372 37 577 40 372 37 577 Årets inköp 1 580 3 715 1 580 3 715 Årets försäljningar till anskaffningsvärde -807-920 -807-920 Utgående anskaffningsvärde 41 145 40 372 41 145 40 372 Ingående ackumulerade avskrivningar -27 954-24 793-27 954-24 793 Årets avskrivningar -3 734-3 865-3 734-3 865 Försäljningar och utrangeringar 583 704 583 704 Utgående ackumulerade avskrivningar -31 105-27 954-31 105-27 954 Bokfört planenligt restvärde 10 040 12 418 10 040 12 418 Planenliga avskrivningar har gjorts på inventarier efter dess nyttjandetid varierande från tre till tio år. Not 20 Kassa och bank Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Kassa och bank 52 133 30 822 50 428 29 259 Outnyttjad checkräkningskredit 20 000 10 000 20 000 10 000 Not 21 Förutbetalda anskaffningskostnader Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Ingående avsättning för förutbetalda anskaffningskostnader 5 700 6 100 5 700 6 100 Årets avskrivning -5 700-6 100-5 700-6 100 Årets avsättning 6 900 5 700 6 900 5 700 Utgående avsättning för förutbetalda anskaffningskostnader 6 900 5 700 6 900 5 700 Samtliga anskaffningskostnader skrivs av på ett år. Not 22 Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Denna not är lika för koncernen och moderbolaget. Tkr 2009 2008 Återförsäkrarens Återförsäkrarens Brutto andel Netto Brutto andel Netto Avsättning för ej intjänade premier Ingående balans 209 721 0 209 721 223 190-135 223 055 Premieinkomst 535 323-53 516 481 807 568 093-60 660 507 433 Intjänad premie under perioden -542 380 53 516-488 864-581 562 60 795-520 767 Andra förändringar 0 0 0 0 0 0 Utgående balans 202 664 0 202 664 209 721 0 209 721 Avsättning för kvardröjande risker Ingående balans 2 000 0 2 000 2 000 0 2 000 Tidigare års avsättningar som tagits till resultatet -2 000 0-2 000-2 000 0-2 000 Nya avsättningar under perioden 2 000 0 2 000 2 000 0 2 000 Utgående balans 2 000 0 2 000 2 000 0 2 000 Summa avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker 204 664 0 204 664 211 721 0 211 721
noter 61 Not 23 Avsättning för oreglerade skador Denna not är lika för koncernen och moderbolaget. Tkr 2009 2008 Återförsäkrarens Återförsäkrarens Brutto andel Netto Brutto andel Netto Ingående balans 726 180-181 409 544 771 701 572-185 055 516 517 Förväntad kostnad för inträffade och/eller rapporterade skador under perioden 427 713-72 527 355 186 409 039-58 178 350 861 Utbetalda ersättningar -320 604 27 305-293 299-352 793 61 824-290 969 Skaderegleringskostnader -31 282 0-31 282-31 638 0-31 638 Utgående balans 802 007-226 631 575 376 726 180-181 409 544 771 Inträffade och rapporterade skador 350 268-135 881 214 387 370 296-102 568 267 728 Inträffade men ej rapporterade skador 414 999-90 750 324 249 323 700-78 841 244 859 Avsättning för skaderegleringskostnader 36 740 0 36 740 32 184 0 32 184 Summa avsättning för oreglerade skador 802 007-226 631 575 376 726 180-181 409 544 771 Not 24 Övriga skulder Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Trafikpremieskatt 15 164 15 669 15 164 15 669 Leverantörsskulder 18 744 10 765 18 744 10 765 Delägarbonus 20 000 0 20 000 0 Övrigt 2 601 3 049 2 538 2 957 Summa övriga skulder 56 509 29 483 56 446 29 391 Not 25 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Förskottspremier 45 128 43 084 45 128 43 084 Semesterlöneskuld 6 500 4 800 6 500 4 800 Upplupna löner 1 454 1 487 1 454 1 487 Sociala avgifter 2 456 2 410 2 456 2 410 Övrigt 30 053 18 628 29 642 18 201 Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 85 591 70 409 85 180 69 982 Not 26 Ställda panter Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Fastighetsinteckningar 0 10 000 0 10 000 För försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) registerförda tillgångar 1 027 451 915 875 1 027 451 915 875 Bolagets registerförda tillgångar enligt 7 kapitlet 11 försäkringsrörelselagen uppgår till 1 027 Mkr. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångar in och ut ur registret så länge som samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen.
62 noter Not 27 Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Övriga ansvarsförbindelser 27 695 34 843 27 695 34 843 Övriga ansvarsförbindelser avser ansvarighet för 80 procent av konstaterade kreditförluster för förmedlade lån. Ansvarigheten är begränsad till räkenskapsårets ersättning för förmedlade bankprodukter. Not 28 Pensioner Bolaget har från och med 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och premiebestämd plan för alla födda 1972 eller senare. Avsättning görs ej i balansräkning då pensionerna tryggas genom försäkring hos FPK med löpande betalning. Utöver ovanstående gör bolaget avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler för de anställda som omfattas av den så kallade 62-årsregeln, vilken innebär att alla anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 Ingående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 24 937 30 890 24 937 30 890 Årets upplösning/avsättning -1 018-1 944-1 018-1 944 Gjorda utbetalningar -355-4 009-355 -4 009 Utgående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 23 564 24 937 23 564 24 937 Not 29 Närstående Närståenderelationer Moderbolaget har en närstående relation med sina dotterbolag, se not 15. Sammanställning över närstående transaktioner Tkr 2009 2008 Dotterbolag Försäljning av varor och tjänster till närstående 0 0 Inköp av varor och tjänster från närstående 0 0 Övrigt (till exempel räntor och utdelningar) 218 572 Fordringar på närstående per 31 december 12 018 11 547 Skulder till närstående per 31 december 0 0 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Ersättning För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgår resultatersättning enligt samma modell som till bolagets övriga anställda. Resultatersättning är maximerad till 120 procent av ett halvt basbelopp. Pensioner Verkställande direktören har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. En premiebaserad pensionsplan utgörande 35 procent av lönen har för detta ändamål tecknats av bolaget. I övrigt gäller lagstadgade försäkrings- och pensionsförmåner enligt gällande pensionsavtal mellan FAO-FTF. I samband med pensionsavgång slutbetalas FTP. Avgångsvederlag Mellan bolaget och verkställande direktören, Christian Bille gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.
noter 63 Not 30 Medelantal anställda De två dotterbolagen har inga anställda, vilket gör att moderbolaget och koncernens antal anställda är lika. Medelantalet anställda Män 2009 Kvinnor 2009 Totalt 2009 Totalt 2008 Verkställande direktör 1 0 1 1 Övriga tjänstemän 61 90 151 146 Totalt 62 90 152 147 Omräkning har skett till heltidsanställda. Könsfördelning i företagsledning Män 2009 Kvinnor 2009 Totalt 2009 Totalt 2008 Styrelseledamöter 6 5 11 11 Företagsledning 5 4 9 9 Totalt 11 9 20 20 Med övriga ledande befattningshavare avses de åtta personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. Verkställande direktören ingår både i bolagets styrelse och företagsledning. Not 31 Sjukfrånvaro De två dotterbolagen har inga anställda, vilket gör att moderbolaget och koncernens sjukfrånvaro är lika. Total sjukfrånvaro Procent 2009 Procent 2008 Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 2,12 1,73 Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 24,10 2,18 Sjukfrånvaro fördelad efter kön Män 1,96 1,14 Kvinnor 2,23 2,17 Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori 29 år eller yngre 1,82 1,50 30-49 år 1,52 1,77 50 år eller äldre 3,19 1,66 Not 32 Löner och ersättningar De två dotterbolagen har inga anställda, vilket gör att moderbolaget och koncernens löner och ersättningar är lika. Tkr 2009 2008 Styrelse, fullmäktige och verkställande direktör Löner och ersättningar 2 473 2 572 Sociala avgifter 1 261 1 312 varav pensionsavgifter 359 423 Tjänstemän Löner och ersättningar 58 017 54 636 Sociala avgifter 29 589 27 864 varav pensionsavgifter 10 547 10 134 Redovisade pensionsavgifter inkluderar inte avsatta pensioner utöver tryggandelagens regler.
64 noter Not 33 Ersättningar till ledande befattningshavare Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Personalrepresentanterna erhåller ej styrelsearvode. Frågor om principer för förmåner till de anställda och beslut om förmåner och övriga anställningsvillkor för vd behandlas oftast i den samlade styrelsen. Den årliga lönerevisionen för vd och företagsledning behandlas i ett särskilt Ersättningsutskott bestående av ordförande och vice ordförande. Ersättning ska i huvudsak utgå med en fast månadslön. Styrelsen har beslutat om resultatersättning som gäller på lika sätt för alla anställda i bolaget och vars storlek är beroende av bolagets resultat exklusive kapitalförvaltningen. Den rörliga ersättningen är maximerad för alla anställda till 120 procent av ett halvt basbelopp (25 680 kronor). Då ersättningsbeloppet är lika för samtliga anställda och beloppet storlek inte påverkar bolagets långsiktigt hållbara resultat och inte heller äventyrar bolagets förmåga till långsiktigt positiva resultat utbetalas denna rörliga ersättning som engångsbelopp. Rörlig ersättning/provision förekommer bland säljande personal. Denna personalkategori tillhör inte kategorin anställda i ledande position och bedöms inte i sitt dagliga arbete utöva ett sådant inflytande att det påverkar bolagets risknivå. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension.med övriga förmåner avses tjänstebil, lunch och ränteförmån. Med andra ledande befattningshavare avses de åtta personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. Tkr Styrelsearvode/ Grundlön Övriga förmåner Pensionsavgifter Totalt Styrelsens ordförande Karin Starrin 200 0 0 200 Styrelsens vice ordförande Birgitta Wågnert 132 0 0 132 Styrelseledamot Jan-Olof Arnäs 95 0 0 95 Styrelseledamot Mikael Elström 71 0 0 71 Styrelseledamot Peter Folkeson 109 0 0 109 Styrelseledamot Annlouise Gullberg 70 0 0 70 Styrelseledamot AnnaKarin Hamilton 72 0 0 72 Styrelseledamot Ingemar Petersson 77 0 0 77 Fullmäktige 571 0 0 571 Verkställande direktören 1 075 102 359 1 536 Andra ledande befattningshavare 5 927 382 2 316 8 625 Totalt 8 399 484 2 675 11 558 Not 34 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Koncernen Moderbolaget Tkr 2009 2008 2009 2008 KPMG Revisionsuppdrag 365 322 340 302 Andra uppdrag 139 148 120 133 Lekmannarevisorer Revisionsuppdrag 55 53 55 53 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Allt annat är andra uppdrag. Halmstad den 19 februari 2010 Karin Starrin Ordförande Birgitta Wågnert Vice ordförande Ingemar Petersson AnnaKarin Hamilton Mikael Elström Annlouise Gullberg Jan-Olof Arnäs Peter Folkeson Peter Ginstfeldt Personalrepresentant Christian Bille Verkställande direktör Linda Pettersson Personalrepresentant Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avlämnats den 19 februari 2010. Peter Zell Auktoriserad revisor KPMG AB
revisionsberättelse 65 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Halland Org nr 549202-0028 Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Länsförsäkringar Halland för år 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpats vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lag om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i försäkringsföretag och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Halmstad den 19 februari 2010 Peter Zell Auktoriserad revisor KPMG AB Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 11 kap 14 försäkringsrörelselagen. Granskningsrapport Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Halland Org nr 549202-0028 Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2009. Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed. Vi har vid vår granskning inte funnit något annat än att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Enligt vår bedömning föreligger inte någon anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Halmstad den 19 februari 2010 Göran Barkevall Bo Slättsjö Av bolagsstämman i Länsförsäkringar Halland utsedda lekmannarevisorer.
66 Styrelse och Revisorer Styrelse Från vänster: Christian Bille född 1962 Vd, Länsförsäkringar Halland Karin Starrin, född 1947 Generaltulldirektör, Heberg Styrelsens ordförande Mandattid utgår 2011 Mikael Elström född 1968 Lantbrukare, Laholm Mandattid utgår 2011 Linda Pettersson född 1973 Personalrepresentant AnnaKarin Hamilton född 1957 Marknadskonsulent, Eldsberga Mandattid utgår 2010 Jan-Olof Arnäs född 1945 Direktör, Kungsbacka Mandattid utgår 2010 Birgitta Wågnert född 1946 Direktör, Halmstad Styrelsens vice ordförande Mandattid utgår 2012 Peter Folkeson född 1948 Egen företagare, Varberg Mandattid utgår 2012 Annlouise Gullberg född 1961 Köpman, Landeryd Mandattid utgår 2011 Peter Ginstfeld född 1954 Personalrepresentant Ingemar Petersson* född 1955 Docent, Helsingborg Mandattid utgår 2010 Revisorer Från vänster: *Ej med på bild Bo Slättsjö född 1944 Lantmästare, Falkenberg Lekmannarevisor Göran Barkevall född 1946 Gymnasielärare, Varberg Lekmannarevisor Peter Zell född 1949 Auktoriserad revisor, Halmstad Ordinarie revisor Ronnie Wernersson* född 1955 Auktoriserad revisor, Halmstad Suppleant
Ledningsgrupp 67 Ledningsgrupp Från vänster: Peter Ginstfeldt född 1954 Säljare, Företag Liv Personalrepresentant i styrelsen Claes Jonsson född 1948 Bank och Lantbruk Lena Nilsson född 1962 Skadeservice Gunnar Jämbring född 1951 Företag och Sak Anette Mellgren född 1963 Ekonomi Ewa Strömsten född 1960 Personal Christian Bille född 1962 Verkställande direktör Linda Pettersson född 1973 Webbansvarig Personalrepresentant i styrelsen Lisbeth Björfjäll född 1958 Kommunikation Jan-Erik Andersson född 1947 Internkontroll Börje Gunnesson född 1957 Privat och Liv
68 Fullmäktigeledamöter Fullmäktigeledamöter Mandattid: Stämman 2008-2010 Mandattid: Stämman 2008-2012 Laholm Bo Nilsson, Långgatan 9 Benny Karlsson, Edenberga 432 Per-Olof Davidson, Rödinggränd 10 Halmstad Elenor Nilsson, Styrdal Jan Hamilton, Brunskog Magnus Karlsson, Varpvägen 18 Lennart Lassagård, Nattskärravägen 3 Christer Renghammar, Bergtallsvägen 16 Morgan Karlsson, Lilla Getinge 342 Magdalena Petersson, Wallbergs väg 9 Kristin Oretorp, Alelund, Ryd 2684 Hyltebruk Lars Lindqvist, Lindhult, Johanslund Arne Svensson, Vinkelgatan 4 Falkenberg Gert Ahlqvist, Bivägen 21 Jan-Erik Bengtsson, Li Abild Mats Andersson, Vidablicksvägen 30 Erold Gustavsson, Hotellvägen 14 Varberg Ulla Öhman, Väktaregången 3 Åke Eliasson, N Vallgatan 20 Leif Ericsson, Ringvägen 11 Gert Svensson, Nasaret 11 Gunnel Bengtsson, Stackenäs, Karl Gustav Ulla Johansson, Rya 16, Valinge Kungsbacka Tomas Åkesson, Klämmesbackevägen 147 Kjell Carlson, Skårahögen 8 Per-Olof Christenson, Valldavägen 1171 Inge Andersson, Asserlundsvägen 36 Mats Ingvarsson, Rossaredsvägen 476 Lennart Johansson, Konvaljvägen 4 Ann-Sofie Andersson, Råövägen 62 Vallberga Laholm Laholm Gullbrandstorp Eldsberga Halmstad Haverdal Halmstad Getinge Oskarström Getinge Hyltebruk Unnaryd Falkenberg Falkenberg Falkenberg Älvsered Varberg Varberg Tvååker Väröbacka Veddige Varberg Frillesås Onsala Onsala Fjärås Kungsbacka Kungsbacka Onsala Laholm Tommy Andersson, N Össjö, Björkhaga Rose-Marie Bengtsson, Kyrkvägen 17 Gunnar Gullander, Vallberga 438, Erlandsro Inger Nilsson, Tjädervägen 4 Halmstad Nils Ola Hessel, Sven Rancksgatan 6 Anders Carell, Brogatan 45 Gunnel Bengtsson, Lundsgård Alf Andersson, Underlund Björn Hacklou, Sven Rancksgatan 5 Lars Persson, Nissastigen 3 Sylvi Karlsson, Skolgatan 7 Hyltebruk Marie Stigson, Kråxhult Anna Roos, Vägaholmsvägen 2 Lennart Erlandsson, Hokhult 104 Falkenberg Eva Christiansson, Blixtorp, Snappan 228 Mats Andersson, Box 4112 Kjell Eriksson, Stenastorp 104 Torbjörn Carlsson, Kullagård Hans Svensson, Hjärtared 142 Varberg Bengt Sjögren, Björkvägen 3 Ingvar Svensson, Kagabäcksvägen 30 B Karin Warefelt, Yttregård, Vare 5 Anders Thompson, Box 224 Nina Kvint, Englarp 3 Gerd Wetteholm, Krabbes väg 7 Kungsbacka Christer Samuelsson, Frillesåsvägen 475 Barbro Jöckert, Allatorpsvägen 97 Åke Olsson, Violgatan 10 I Arne Ahlquist, Södra Kullevägen 1 Bengt Andersson, Frillesåsvägen 649 Hans Johansson, Box 162 Hishult Våxtorp Laholm Våxtorp Halmstad Halmstad Eldsberga Getinge Halmstad Halmstad Oskarström Hyltebruk Långaryd Långaryd Falkenberg Glommen Falkenberg Slöinge Ullared Veddige Träslövsläge Varberg Skällinge Tvååker Varberg Frillesås Fjärås Kungsbacka Åsa Frillesås Frillesås Nyvalda fullmäktigeledamöter från stämman 2010: Kjell Hugosson, Tegelbacken Alf-Henrik Petersson, Bosgårdsvägen 24 Lennart Bengtsson, Bonnagård, Öinge 333 Kjell Helgesson, Hertered Västergård Ann-Marie Winterbol, Vinterbol 516 Celine Lilliehöök, Lindhult Säteri Sven-Olof Bengtsson, Ögärdet 109 Martin Jakobsen, Sanddynevägen 61 Kristina Botin Pierlo, Fönhult Roger Zackrisson, Gårdskullavägen 34 Våxtorp Torup Getinge Simlångsdalen Eldsberga Långås Ätran Falkenberg Kungsäter Kungsbacka
Länsförsäkringar Halland 2010-03 Tryck: Print One AB Kungsbacka Storg 8, tfn 0300-306 00, Varberg Ö.Vallg 36, tfn 0340-66 68 00 Falkenberg Nyg 37, tfn 0346-485 00 Hyltebruk Storg 20, tfn 0345-186 00 Halmstad Strandg 10, tfn 035-15 10 00 Laholm Stortorget 8, tfn 0430-794 00 Distriktskontor: Frillesås Torstensviksv 6, tfn 0340-65 73 97 Tvååker Fastarpsv 41, tfn 0340-66 68 25 Falkenberg Agrocenter Torsholmsv 3, tfn 0346-487 48 Torup G:a Nissastigen 15B, tfn 0345-186 23 Getinge Storg 13, tfn 035-15 10 31 Våxtorp Byg 1, tfn 0430-794 19. www.lfhalland.se