Systematiskt jobbsök Per Norrman, Varberg 2015

Systematiskt jobbsök Per Norrman, Varberg 2015

Innehållsförteckning 1.Inledning...3 2.Steg 1 Kartlägg behov...5 2.1.Kontakt 1 - Mejla...6 2.2.Mall för mejlutskick...6 2.3.Respons...7 2.4.Kontakt 2 Ringa A-kundernas växel...7 2.5.Kontakt 3 ringa A-kundernas personalansvarige...8 2.6.Skicka CV igen...8 2.7.Lägg ribban lågt så spar du energi...9 3.Steg 2 Kartlägg arbetstoppar och få in en fot...10 4.Steg 3 Vad behöver ändras...10 5.Bilaga 1 - CV...11 5.1.Lägg ut CV:t på sökmotorer...11 6.Bilaga 2 - Landa...12 6.1.Trygghet...12 6.2.Kollegor...12 7.Bilaga 3 - Exempel på CRM...13

1. Inledning När jag var arbetslös hittade jag ingen systematisk jobbsökarmetod på Arbetsförmedlingen eller hos något rekryteringsföretag. Det var jobbigt att arbeta effektivt, trots att jag är van säljare och marknadsförare. Därför skrev jag en plan till mig själv. Planen skulle hjälpa mig att se mina egna framsteg. Planen visade sig vara effektiv. Jag hann inte genomföra steg 2 och 3 innan jag efter två månader kontaktades av en arbetsgivare där jag fick en provanställning som övergick i en fast tjänst. Nu hoppas jag att planen ska komma till nytta för andra. På samhällsvetenskaplig gymnasielinje för 25 år sedan fanns det inte med i min bild av framtiden att jag en dag skulle stå utan arbete. Men sen dess har jag faktiskt varit arbetslös vid tre tillfällen. Den ena gången hoppade jag in på ett företag på vinst och förlust och frågade om de behövde folk. Efter två dagar fick jag börja. Den andra gången fick jag genom Arbetsförmedlingen Utland jobb på en gård i norra Tyskland. Man kan göra på olika sätt beroende på var man är i livet. Den här gången har jag valt att göra en plan. Syftet med en plan är att strukturera arbetet för att snabbare nå målet. Att göra en plan tar några dagar extra i förberedelser men det lönar sig i längden. Planen består av att först mejla ett stort antal arbetsgivare och sen ringa de viktigaste. Hur ska man då göra för att söka jobb? Den metod jag använt är att göra en säljande marknadsundersökning. Förutom värdefull information om arbetsmarknaden känns man mindre desperat i kontakten med arbetsgivare. Kontakttillfällena blir en del i ett större sammanhang. Då tar kontaktaktiviteten mindre energi och gör dig mer avspänd. Den säljande marknadsundersökningen bygger på tre antaganden: 1. 80% av lediga tjänster förblir dolda eftersom de aldrig kommer ut på den officiella arbetsmarknaden 2. Hos företag uppstår då och då ett oförutsägbart arbetskraftsbehov, exempelvis pga sjukskrivning eller föräldraledighet 3. Alla företag har arbetstoppar Dessa tre antaganden innebär: Man behöver göra sig tillgänglig för ett stort antal företag där det vilken dag som helst kan uppstå en dold tjänst. Man behöver ta reda på när arbetstopparna inträffar. Alla potentiella arbetsgivare kallar jag för kunder. Kunderna delas in i A-, B- eller C-kunder (s k ABC-analys) beroende på hur intressanta de är. A-kund är bäst. Kund = Arbetsgivare där det kan finnas en chans att få jobb A-kund = Högintressant kund i högintressant område B- kund = Högintressant kund utanför det högintressanta området eller mellanintressant kund inom det högintressanta området C- kund = Mellanintressant kund utanför det högintressanta området.

Målet med marknadsundersökningen är att ta reda på vilket behov det finns och samtidigt sprida ut Cv:t till ett stort antal kunder. Geografiskt avgränsar jag mig under första steget till en timmas pendlingstid. En timmas pendlingstid utgör den yttre gränsen för mitt stora sökområde. Inom en timmas pendlingstid finns ett kärnområde, i mitt fall Varbergs kommun som jag definierar som högintressant område.

2. Steg 1 Kartlägg behov Först gäller det att hitta nyckelkunderna - de kunder som har ett behov av just dina tjänster (till den lön du förväntar dig). Högst sannolikt har dessa kunder stora likheter med dina tidigare arbetsgivare. Hos dina nyckelkunder kommer du att få bättre respons och respekt än hos andra. Det är alltid lättare att sälja sin tjänst inom den bransch du har erfarenhet från. Vill du byta bransch så tänk att snabbaste vägen dit kanske är att passera en eller två tjänster snarare än att vara arbetssökande under motsvarande tid. Det finns i mitt fall många arbetsplatser att mejla Cv till. För att vara så effektiv som möjligt behöver man sortera ut de viktigaste. Börja först med att prata med kompisar om att du behöver ett jobb, skriv sen ett bra CV (för tips, se Bilaga 1 - CV) och sätt därefter igång att leta företag. Avgränsa antalet företag så det går fortare. Här följer några frågor som avgränsar antalet kunder: På vilka företag eller organisationer har jag jobbat? Vilka gemensamma nämnare har dessa företag? På vilka företag eller organisationer vill jag helst ha jobb? Var kan jag lära mig saker jag är intresserad av? Ska jag arbeta i privat eller offentlig sektor? Inom vilken bransch? Finns det liknande jobb hos deras kunder eller leverantörer? Inom vilket geografiskt område? Finns det någon gemensam nämnare för de organisationer där jag har störst möjlighet att få jobb, t ex antal anställda, lönsamhet osv Återfinns kunden på någon mässa, branschorganisation eller liknande? Vad händer om du googlar på dina två senaste arbetsgivare tillsammans? För att få fram många företag snabbt behöver man söka i en databas. Här kommer en beskrivning hur jag gjorde. Följ gärna med genom att skriva in samma saker så blir exemplet enklare att förstå. 1. Gå in på www.foretagsfakta.se 2. Skriv in Varberg kommun i fältet Var. 3. För att få träffar anges 03 i sökfältet Vad. 03 är de två första sifforna i riktnumret. 4. Då fick jag fram 3886 företag. 5. Avgränsa sökningen med knappen Antal anställda. Börja med att kryssa i kryssa i 100-199, 200-499 osv till 4999. 6. Ta fram webbsidan för Autotube. 7. Sen för Bergkvarabuss och Derome Byggvaror. 8. Fortsätt så tills du har ett lämpligt antal företags hemsidor uppe (jag körde ca 30 åt gången) 9. Några av dessa kommer att få komma in i din databas, andra inte. 10. De som har turen att komma in ska först klassificeras som a-b- eller c-kund. Utifrån hemsidan ska jag bedöma mina möjligheter att få jobb på företaget eller inte. Första företaget är Autotube. Kan det finnas något för mig att arbeta med där? Absolut, det är ett stort företag. Leta upp infoadressen och lägg in i tabell. På Autotube finns det till och med mejladresser direkt till kontaktpersonerna. Lägg mejladressen in i tabellen. Gör en snabb bedömning om det är en a-, b- eller c-kund.

Autotube är en mellanintressant arbetsplats för mig eftersom det är i fel bransch, men det ligger i rätt geografiska område. Alltså blir det en B-kund. Helt kvalificerad för ett Cv-mejl alltså. Nästa företag är Bergkvarabuss AB. Det ligger tydligen i Kalmar. Inte intressant, får inte ens vara med i tabellen. Sen kommer Derome Byggvaror intressant, B-kund. Osv. På detta sätt går man snabbt igenom företagen i en kommun, det tar bara några timmar. Jag har utelämnat de företag som har 0-4 anställda för de är för många och tidskrävande. Visst kan det finnas något där men dessa får kontaktas senare, t ex via bransch. Just nu vill jag att mitt utskick ska gå snabbt, inte att det ska vara perfekt. Fortsätt bedöma och klassificera övriga företag ända till de 30 hemsidorna är bedömda. Fortsätt så till kommunens alla företag med fler än 4 anställda är bedömda. När du gått igenom alla företag i kommunen har du en lång tabell på företag eller organisationer och deras mejladresser. Nu är det dags att ta första kontakten. 2.1.Kontakt 1 - Mejla Det finns inga regler för vad som är rätt sätt att kontakta en kund första gången. Jag föredrar att skicka e-post. Det ger läsaren möjlighet att välja att läsa det när han har tid. Det är viktigt att min första kontakt med en arbetsgivare känns balanserad så att jag med gott samvete kan kontakta dem snart igen. Det är ju så med all information att första steget är att få kontakt. Oavsett på vilket sätt du får kontakt så är målet vid det första kontaktstadiet bara det att kunden få reda på att du finns och i stora drag vad du har att erbjuda. Inget annat. Inte övertala, bara informera om fakta som är till nytta för kunden. Man måste förstås hålla ordning på företagen så att man inte blandar ihop dem eller råkar skicka samma sak flera gånger. Tabellen kallar vi för en databas och utgör ett enkelt system för att hålla koll på kundrelationer, ett s k CRM-system, Customer Relation Management-system. Ett traditionellt CRM-system innefattar styrning, organisering och administration av kunder och kundrelationer. Denna enkla databas blir en version av CRM-system. Mitt CRM-system är gjort så att det går att sortera på namn och klassificering och så att den samtidigt följer den redovisning som var aktuell för mig på Arbetsförmedlingen (se Bilaga 3 - Exempel på CRM). Det är inte perfekt men det fungerade tillräckligt bra. 2.2.Mall för mejlutskick Jag fick efter gallring och klassificering fram 17 intressanta företag. Nu är det dags att informera dessa om att jag finns tillgänglig. Som du märker är jag noggrann för jag vill inte slösa bort varken min eller mina kunders tid. Det verkar kanske omständligt men när jag väl gjort alla förberedelser, då går det fort. Jag hade en hastighet på 30 företag per timme från databas till skickat kontaktmejl. Såhär har jag skrivit i mitt första mejl: Hej, planerar ni att förändra personalstyrkan på sikt? I så fall vill jag tipsa om att jag är intresserad. Jag har tidigare arbetat på XX-företaget och nu har jag möjlighet att börja på Autotube. Med vänlig hälsning Per Norrman,Varberg Civilekonom, 41 år Spetskompetens: Affärssystem (Garp), tyska, lantbruk. Bred kunskap att utföra olika arbetsuppgifter inom försäljning/ekonomi/marknadsföring/projektledning. Bilagor: CV, Personligt brev.

I ämnesraden har jag skrivit Att: Personalansvarig. Då blir det lätt för den som administrerar företagets info-mejl att vidarebefordra mejlet till rätt person. Det kan till och med vara så att det är bättre att skicka det till infomejlen för den som ansvarar för infomejlen vill ogärna missa att skicka något vidare som ska till en kollega. Och den personalansvarige kollegan kanske känner sig mer motiverad att ta ställning till Cv:t än om det bara skulle gå direkt till den personalansvarige. Det är i alla fall min erfarenhet när jag administrerat info-mejl. Är det en personlig mejladress skriver jag förnamnet för att bli mindre formell. Skicka ett motsvarande första mejl till dina a-, b- och c-kunder ett efter ett. Fyll sedan i vilket datum du skickat i CRM:et. Redan efter några timmar kommer det att börja droppa in svar. 2.3. Respons De flesta svarar något i stil med Tack för trevlig ansökan, men vi har tyvärr inga lediga tjänster! Lycka till med jobbsökandet! Det innebär i första hand att mejlet har mottagits och blivit läst. Mitt utskick fick en mycket hög läsfrekvens, trots att det är ett standardiserat utskick. Syftet med utskicket är att informera min arbetsmarknad om att jag finns. Jag vill försäkra mig om att om det finns eller uppstår ett akut behov av arbetskraft så ska min arbetsmarknad veta om att jag söker jobb. De flesta kommer därför att svara att de tyvärr inte har några lediga tjänster. Men arbetsmarknaden är ju dynamisk, sjukskrivningar, nya anställningar och föräldraledighet kan dyka upp vilken dag som helst efter att företaget svarat på ditt mejl, det kan ju inte den som svarar veta. Och i de fall det inträffar så vet du att företaget har dina uppgifter. För kunden är ditt CV då en värdehandling, en chans för dem att kontakta dig innan de söker arbetskraft på den dyra officiella arbetsmarknaden. Det var så jag fick min tjänst, hos en C-kund där jag stortrivs. Det gör inget om man skickar några fel eller om de inte svarar, det viktiga just nu är att man täcker in många kunder. När du är klar med detta har du både kontaktat kompisar och informerat din geografiska arbetsmarknad om att du finns tillgänglig. Det är nu det viktiga börjar - kontakten med a-kunderna. 2.4. Kontakt 2 Ringa A-kundernas växel Att ringa tar tid och det måste det få göra. Fokusera bara på a-kunderna till att börja med. Jag hann bara ringa en a-kund innan en c-kunde ringde och kallade mig på intervju där jag någon vecka senare fick anställning. Samtidigt blev jag antagen som timvikarie i skolans vikariepool. Nu ska jag berätta hur jag genomförde mitt första samtal med min första a-kund. Första telefonsamtalet är alltså ditt första muntliga kontakttillfälle med a-kunden och din andra kontakt totalt, Cv-mejlet inräknat. Samtalet är okomplicerat och syftar bara till att ta reda på vem som är personalansvarig och telefonnummer till denne, inget annat. Öva på vad du ska säga. Var tydlig. Jag rekommenderar en samtalsmall som stöd. Beröm dig själv mycket när du genomfört samtalet. Såhär kan en samtalsmall se ut: Samtal 1. Samtal med växeltelefonist. Hej, jag undrar vem som är personalansvarig hos er? Svar: Jo, det är ju vår vd Kjell Svensson som är personalansvarig hos oss. Ok, tack! Då vet jag! Har han ett mobilnummer? Svar: Ja, han har XXX. Vill du att jag kopplar över dig?

Nej tack, jag ville bara få namnet just nu. Tack för hjälpen. Hejdå. 2.5. Kontakt 3 ringa A-kundernas personalansvarige Andra telefonsamtalet går direkt till personalansvarige och syftar dels till att säkra att personen har ditt Cv och dels behövs information till marknadsundersökningen. Detta är det viktiga samtalet. Personen du pratar med kan komma att hjälpa dig på olika sätt. Prova samtalet på en vän först. Du kan också prova på en kund i en annan del av landet för att bli avspänd. För mig krävdes det flera timmars förberedelse och pepp för att våga ringa. Jag ringde till min viktigaste a-kund och det tycker jag i efterhand var lite oförsiktigt eftersom jag inte var avspänd. Det hade varit bättre att öva på några mindre viktiga först. Slå numret, kontrollera att du pratar med rätt person och fråga om han har någon minut över till att prata. Om det inte passar nu, fråga om det passar bättre att du ringer upp om en stund eller när det passar att ringa upp. När du väl pratar med personalansvarige (vilken ofta även är VD), berätta då att du är MYCKET intresserad av att arbeta på företaget och varför du vill arbeta hos just dem. Det är trevligt att få höra om man är personalansvarig, nästan som att få personligt beröm. Förslag till samtalsmall: Samtal 2. Samtal med Kjell Svensson, Vd: Hej Kjell, jag är väldigt intresserad av ert företag. Just nu är jag arbetssökande och undrar om jag får ställa några snabba frågor? Ja, det går bra. Vad är det viktigaste i verksamheten som driver företaget framåt idag? Hur ser ni på era tillväxtmöjligheter? Hur ser rekryteringsbehovet på sikt? Hur söker ni folk om någon skulle säga upp sig eller bli sjukskriven? Får jag skicka ett mejl med mitt CV så att jag vet att du vet vem jag är om det dyker upp en chans? Mejladress: VD:ar som får prata om ett av sina stora intressen brukar hålla på ett tag, kanske också för att se din respons. Gör noteringar, detta kan vara ovärderlig information som ingen av dina konkurrenter får tillgång till. Tacka ärligt för att han eller hon tog sig tid och kom ihåg att få rätt mejladress. 2.6. Skicka CV igen Du ska alltså skicka ditt CV och personliga brev igen rakt in i a-kundens hjärta. Och nu har du några enorma fördelar gentemot konkurrenterna: Du vet hur rekryteringsbehovet ser ut Du kan skicka mejlet direkt till personalansvarig Du har haft en personlig kontakt som du hänvisar till i mejlet Du vet vad som är företagets drivkraft och kan anpassa ditt brev Personalansvarige vet att du är intresserad av företaget Du kan i ditt personliga brev beskriva vad i verksamheten som intresserar dig Notera information du fått i ditt CRM. Mejla sedan din ansökan till personalansvarige, helst samma dag. Beröm dig själv för att du kommit så här långt.

2.7.Lägg ribban lågt så spar du energi Detta samtal tog mycket energi att genomföra för mig. Lägg prestationsribban lågt. En kund per dag tycker jag är rimligt. Ringer du på förmiddagen har du tid att tänka igenom hur du ska vinkla ditt personliga brev och mejla det under eftermiddagen. När du ringt igenom alla dina a-kunder har du mycket värdefull information som beslutsunderlag för hur du ska gå vidare. Den säljande marknadsundersökningens första del är avklarad. Du har en bild av hur din arbetsmarknad ser ut hos dina a-kunder. Du vet hur de tänker vid rekrytering. Du vet om de växer. Du vet vad som driver deras tillväxt. Du vet hur de ser på rekryteringsbehovet. Utifrån denna unika information om din personliga arbetsmarknad kommer du att kunna fatta beslut om hur du ska organisera ditt fortsatta sökande. Och när du väl får nästa jobb kommer du att kunna fortsätta bearbeta framtida kunder. Jag hann bara skicka intresseanmälningar till 44 a-kunder, 89 b-kunder och 70 c-kunder. Redan under mejlutskicket fick jag kontakt med en a-kund, två b-kunder och en c-kund. Tre av dem bad mig återkomma inom några månader och C-kunden (!) kallade mig på intervju och erbjöd mig ett vikariat omgående. Allt var klart inom loppet av en vecka. Tiden mellan jobb varade exakt två månader.

3. Steg 2 Kartlägg arbetstoppar och få in en fot Eftersom jag själv aldrig hann till det här avsnittet i planen blir beskrivningen kortare. Här tänker jag mig att man gör på motsvarande sätt som att kartlägga rekryteringsbehovet. Alla företag har ibland behov av folk och du vill försäkra dig om att få in en fot i dörren hos en A-kund. Då menar jag inte att du ska få exakt den tjänsten du vill ha hos a-kunden, utan bara få in en fot på någon position på företaget. Tillfällig handräckning på lagret ger dig ovärderliga kontakter och en känsla för om arbetsplatsen är bra för dig. Du lär dig verksamheten och de lär känna dig. När de så småningom behöver någon på en motsvarande tjänst som du vill ha så har du redan en fot inne. Ring därför personalansvarige igen och ta reda på när nästa arbetstopp kommer. Gör en samtalsmall som passar och öva på kompisar om du är osäker. Kontakta sedan kunden i god tid före arbetstoppen och fråga om du får chansen. Ge dig inte förrän alla a-kunders arbetstoppar är kartlagda. 4. Steg 3 Vad behöver ändras Du har nu kartlagt dina a-kunders rekryteringsbehov. Du har kartlagt deras arbetstoppar. Men du har ändå ännu inte fått in en fot på företaget. Du har pratat med andra och visat hur du arbetar. Då tycker jag du gjort allt som är rimligt att göra fram till nu. Och det fina är att det när som helst kan dyka upp chanser ur dina tidigare utskick och samtal. Om du nu vill fortsätta enligt samma strategi som tidigare (samma geografiska område, samma kriterier för a-kunder, samma branscher osv) tycker jag du ska be a-kunderna om hjälp. Exakt vad i ditt erbjudande behöver ändras för att de ska vilja ta in dig vid en framtida arbetstopp? En personalansvarig som får denna fråga från någon som så systematiskt hört av sig måste vara ärlig. Han eller hon måste beskriva hur en väg in i organisationen skulle kunna se ut för dig. Ta detta telefonsamtal med samtliga a-kunder så får du det bästa beslutsunderlag man kan tänka sig för om du ska komplettera dina meriter med utbildning eller inte och i så fall vilken slags utbildning. Ring alltså personalansvarige en tredje gång och be ärligt om hans eller hennes hjälp. Skriv en samtalsmall. Detta var sista delen i marknadsundersökningen. Du vet nu betydligt mer om din arbetsmarknad än när du började. Du har ett bra beslutsunderlag för hur du ska gå vidare. Lycka till med din plan och ditt systematiska jobbsök.

5. Bilaga 1 - CV Det är egentligen inte svårt att skriva ett CV. Det svåra är att få det att spegla dina starka sidor så att både du själv och den som läser det uppfattar samma sak. Se till att Cv:t blir så perfekt som du kan få till det. Be andra läsa igenom och låt dig inspireras av bra CV:n på nätet. Min erfarenhet är att man utvecklar Cv:t allteftersom man förstår mottagarna bättre. Räkna därför med att ca 10-20 timmars arbete med CV:t räcker i början, inte längre, eftersom du ändå kommer att komplettera det med tiden. Men innan du lägger tid på att skriva ett CV är det bäst att dra i de trådar som redan finns. Ta kontakt med släkt och vänner och alla andra tänkbara kontakter och meddela att du just nu söker jobb. Detta gör du för att försäkra dig om att det inte ligger en ledig tjänst alldeles inom räckhåll. Du har minst två styrkor i dina personliga färdigheter eller egenskaper som skiljer dig något från andra arbetssökande. Det kan vara din utbildning, dina intressen, din erfarenhet eller det faktum att du finns tillgänglig nu och kan börja arbeta med kort varsel. Gör dessa styrkor tydliga i Cv:t. Om du har svårt att hitta dina styrkor, be andra om hjälp. Du kommer också att lära dig mer om dig själv allteftersom den säljande marknadsundersökningen pågår. Cv:t blir också en signal till dig själv detta är jag, detta vill jag. Känns det rätt kommer du att tycka om ditt CV. Ju mer du lär dig om dina kunders vardag och behov, desto bättre kan du förstå vad din unika styrka är ur deras perspektiv. Det spar tid åt dina kunder. Det kan vara avgörande i ett kontaktmejl som gör att en arbetsgivare får en idé om hur din kompetens skulle fylla en lucka och hör av sig. 5.1. Lägg ut CV:t på sökmotorer När du är klar med ditt första CV är det dags att se till att CV:t kommer med på arbetsförmedlingens sökfunktion och på de bemanningsföretag som finns på din ort eller de orter där du vill jobba. Gå in på Eniro.se, sök på bemanningsföretag i din region. Kontrollera också med Arbetsförmedlingen så att du har en bred beskrivning på vad du kan göra. De har olika koder som de matchar mot arbetsgivare. Gör en extra koll så att din drömarbetsgivare får upp dig om sökningen stämmer.

6. Bilaga 2 - Landa Som arbetssökande är det lätt att förlora fotfästet. Jag hoppas att du ska hitta trygghet i att ha en bra plan. Det kan också vara viktigt att ha en plan när familj och vänner vecka efter undrar hur det egentligen går med ditt jobbsökande. Jotack, inget jobb än men går i alla fall framåt. Jag följer min plan. Det är ett ärligt och avspänt svar som skänker trygghet åt den orolige som frågar. Var ödmjuk inför andras oro. Tillståndet arbetslös sätter skräck i många. De ser inte arbetslöshet som en möjlighet, en sund del på vägen mot en bättre karriär. Istället speglar de sig själva och fasar vid tanken att inte kunna försörja sig som vanligt. Jag har nog också känt så. Just dessa personer blir extra trygga om de får en känsla av att arbetslös inte är så farligt som det låter. Men andras rädsla kan också skada dig, så var försiktig. Tänk på att du är i en sårbar situation och behöver ta extra väl hand om dig själv. Visar rädda personer intresse för din plan, var klok med vilken information du ger dem. Du behöver inte redovisa för någon hur du arbetar. Jo, Arbetsförmedlingen förstås men de kommer inte att ha några invändningar så länge du rapporterar i tid. 6.1. Trygghet Personer med liten inre trygghet måste självklart lägga mer tid på att hitta sin inre trygghet medan personer med mer inre trygghet kan lägga mindre tid. Eftersom välmående är så individuellt kan jag bara berätta att jag mår bra av: att äta planerat gå en promenad varje morgon vara kreativ, exempelvis genom att skriva den här affärsplanen ha inrutade tider och rutiner träffa andra jobbsökare (=kollegor) lyssna på bra musik Är du som jag så kommer du inte att prioritera motion i början av din tid mellan anställningar. Det gjorde inte heller jag i början, men efter en månad testade jag två nya sporter. 6.2.Kollegor Kollegor ger trygghet. Jag startade därför ett nätverk av arbetssökande i Varberg. Jag ville att vi skulle träffas regelbundet för att hjälpa varandra och stämma av läget. Vi blev några som träffades och fikade. Allt blir roligare när man känner att man inte är ensam.

7. Bilaga 3 - Exempel på CRM